H\u00e4lso- och sjukv\u00e5rd \u00e4r tillsammans med omsorg av \u00e4ldre och handikappade, h\u00f6rnpelare i v\u00e5r v\u00e4lf\u00e4rd. Kristdemokraterna har alltid satt dessa omr\u00e5den h\u00f6gt i den politiska debatten.<\/p>\n
KdS i V\u00e4sternorrland presenterar nu det program som vi kommer att arbeta efter i landstinget under den kommande valperioden. Det saknar l\u00f6ften d\u00e4rf\u00f6r att de \u00e4r meningsl\u00f6sa i en f\u00f6r\u00e4nderlig tid. Men programmet visar vad vi vill! KdS politik styrs av v\u00e5ra grundl\u00e4ggande v\u00e4rderingar, men utformas i samverkan med \u00f6vriga partier i det vardagliga politiska arbetet.<\/p>\n
Vi inser att Sveriges ekonomiska utsikter f\u00f6rm\u00f6rkas av ett v\u00e4xande underskott i statens aff\u00e4rer. Just d\u00e4rf\u00f6r vill vi lyfta fram n\u00e5gra principiella krav inf\u00f6r framtiden. Det g\u00e4ller arbetet med att f\u00f6lja upp v\u00e5rdens kvalitet, de etiska fr\u00e5gorna som p\u00e5verkar v\u00e5ra prioriteringar och behovet av \u00f6kade resurser f\u00f6r att kunna erbjuda en v\u00e4rdig v\u00e5rd. Det \u00f6kande antalet \u00e4ldre redan inom de n\u00e4rmaste \u00e5ren \u00e4r en stor utmaning. KdS st\u00e5r fast vid att v\u00e5rden och omsorgen intar en s\u00e4rst\u00e4llning vid f\u00f6rdelning av samh\u00e4llets resurser. Vi tror dessutom att v\u00e5r kristna m\u00e4nniskosyn \u00e4r oumb\u00e4rlig, s\u00e4rskilt inom v\u00e5ren.<\/p>\n
Programmet har fastst\u00e4llts av KdS landstingspolitiska utskott i samr\u00e5d med Distriktsstyrelsens VU i september 1994.<\/p>\n
Kristdemokratiska Samh\u00e4llspartiet, KdS, vill i Landstinget V\u00e4sternorrland forma en politik som<\/p>\n
H\u00e4lso- och sjukv\u00e5rd liksom \u00f6vrig v\u00e5rd och omsorg \u00e4r h\u00f6gt prioriterade omr\u00e5den, vilka ligger i linje med kristdemokratiska grundid\u00e9er om respekt f\u00f6r livet och solidaritet med de svaga. M\u00e5ls\u00e4ttningen f\u00f6r KdS v\u00e5rdpolitik \u00e4r att tillf\u00f6rs\u00e4kra alla en trygg och individuellt anpassad v\u00e5rd och omsorg av h\u00f6g kvalitet. V\u00e5rden ska pr\u00e4glas av en helhetssyn p\u00e5 m\u00e4nniskan utifr\u00e5n fysiska, psykiska, sociala, kulturella och andliga behov.<\/p>\n
Utg\u00e5ngspunkten \u00e4r den kristna m\u00e4nniskosynen d\u00e4r varje individ i samh\u00e4llsgemenskapen \u00e4r en unik varelse med ett absolut och lika v\u00e4rde oavsett beg\u00e5vning, ras, k\u00f6n, \u00e5lder, handikapp eller sociala och ekonomiska f\u00f6ruts\u00e4ttningar.<\/p>\n
Alla m\u00e4nniskor i V\u00e4sternorrland ska d\u00e4rf\u00f6r garanteras samma r\u00e4tt till en h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rd av h\u00f6g kvalitet. V\u00e5rd ska ges p\u00e5 lika villkor och finansieras offentligt.<\/p>\n
I det h\u00e4r programmet vill vi beskriva v\u00e5r vision f\u00f6r h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rden i Landstinget V\u00e4sternorrland och vad vi Kristdemokrater kommer att arbeta f\u00f6r under mandatperioden efter 1994 \u00e5rs val.<\/p>\n
Patientens st\u00e4llning m\u00e5ste p\u00e5 olika s\u00e4tt f\u00f6rst\u00e4rkas. I ett glesbygdsl\u00e4n som V\u00e4sternorrland \u00e4r god v\u00e5rd n\u00e4ra hemorten en mer grundl\u00e4ggande fr\u00e5ga \u00e4n frihet att v\u00e4lja mellan olika v\u00e5rdgivare. Att sj\u00e4lv f\u00e5 v\u00e4lja l\u00e4kare \u00e4r dock alltid en viktig f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r patienternas inflytande. J\u00e4mf\u00f6rbara uppgifter om olika v\u00e5rdgivare m\u00e5ste utvecklas. Resultat av kvalitetsunders\u00f6kningar b\u00f6r bearbetas och publiceras p\u00e5 ett s\u00e5dant s\u00e4tt att allm\u00e4nheten kan ta del av och anv\u00e4nda informationen i kontakten med v\u00e5rden.<\/p>\n
Alla patienter har r\u00e4tt att f\u00e5 korrekt och f\u00f6rst\u00e5elig information om sitt tillst\u00e5nd och ska ha m\u00f6jlighet att p\u00e5verka sin v\u00e5rd och behandling. Anv\u00e4ndning av personnummer ska ske p\u00e5 ett s\u00e5dant s\u00e4tt att den personliga integriteten inte \u00e5sidos\u00e4tts.<\/p>\n
Att arbeta med handikappade inneb\u00e4r ofta att m\u00e5nga professionella yrkesm\u00e4nniskor \u00e4r knutna till den handikappade och dennes familj. Ett nytt f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt, d\u00e4r den handikappade och dennes behov fokuseras i allt st\u00f6rre utstr\u00e4ckning, beh\u00f6vs. Det \u00e4r den handikappade eller dess anh\u00f6riga som i f\u00f6rsta hand best\u00e4mmer vilken sorts hj\u00e4lp han eller hon beh\u00f6ver.<\/p>\n
Politiker ska vara allm\u00e4nhetens ombud med \u00f6vergripande ansvar f\u00f6r kvalitet, h\u00e5llfast och r\u00e4ttvis finansiering samt resursernas anv\u00e4ndning. Kvalitetskontroll och kostnadskontroll \u00e4r nyckelord i politikerns arbete. Detta inneb\u00e4r att politikerna i f\u00f6rsta hand ska f\u00f6retr\u00e4da patienterna. Politikernas roller som ”producenter och arbetsgivare” b\u00f6r tonas ned. Politikernas roll som patienternas ombud \u00e4r speciellt viktig f\u00f6r de grupper som av olika sk\u00e4l kan ha sv\u00e5rt att h\u00e4vda sina r\u00e4ttigheter, exempelvis barn, gamla och sv\u00e5rt sjuka.<\/p>\n
KdS str\u00e4var efter att v\u00e5ra f\u00f6rtroendevalda reoresenterar olika erfarenheter och \u00e5ldrar samt har en j\u00e4mn f\u00f6rdelning mellan m\u00e4n och kvinnor.<\/p>\n
Den medicinska och tekniska utvecklingen \u00e4r snabb och st\u00e4ller \u00f6kade krav p\u00e5 etiska st\u00e4llningstaganden. KdS utg\u00e5ngspunkt f\u00f6r dessa st\u00e4llningstaganden \u00e4r en etik grundad p\u00e5 en kristen m\u00e4nniskosyn. Vi anser att v\u00e5rden ska utg\u00e5 ifr\u00e5n m\u00e4nniskans lika v\u00e4rde samt att varje m\u00e4nniskas behov av v\u00e5rd ska vara v\u00e4gledande.<\/p>\n
Respekten f\u00f6r m\u00e4nskligt liv alltifr\u00e5n dess b\u00f6rjan vid befruktnings\u00f6gonblicket till dess slut \u00e4r den grundl\u00e4ggande utg\u00e5ngspunkten f\u00f6r KdS v\u00e5rdpolitik.<\/p>\n
Som en konsekvens av principen om m\u00e4nniskolivets okr\u00e4nkbarhet b\u00f6r f\u00f6rebyggande av o\u00f6nskade graviditeter ges h\u00f6g prioritet.<\/p>\n
Aktiv d\u00f6dshj\u00e4lp m\u00e5ste med sk\u00e4rpa motarbetas. Aktiv d\u00f6dshj\u00e4lp uttrycker en cynism inf\u00f6r m\u00e4nniskov\u00e4rdet och \u00e4r ett uttryck f\u00f6r ett krasst t\u00e4nkande med maximerad nytta som enda m\u00e5l.<\/p>\n
I landstinget b\u00f6r det p\u00e5 olika niv\u00e5er finnas forum d\u00e4r etiska fr\u00e5gor diskuteras. Ett sj\u00e4lvst\u00e4ndigt etiskt forum direkt under landstingsfullm\u00e4ktige \u00e4r v\u00e5r v\u00e4g att inr\u00e4ttas efter en motion fr\u00e5n KdS. Landstingsstyrelsen b\u00f6r p\u00e5 ett aktivt s\u00e4tt arbeta med etiska fr\u00e5gor och med olika medel verka f\u00f6r att fr\u00e4mja diskussion i etiska fr\u00e5gor b\u00e5de bland v\u00e5rdpersonal och allm\u00e4nhet.<\/p>\n
Undervisning i etik och livs\u00e5sk\u00e5dningsfr\u00e5gor ska ges \u00f6kad tyngd i landstingets v\u00e5rdutbildning, b\u00e5de i grundniv\u00e5 och i all fortbildning. Detta \u00e4r ett viktigt led i utvecklingen mot en helhetssyn p\u00e5 medm\u00e4nniskan – patienten.<\/p>\n
M\u00e4nniskors naturliga solidaritet med varandra ska p\u00e5 olika s\u00e4tt st\u00e4rkas och tas tillvara uppmuntras genom en ut\u00f6kad samverkan med frivilliga organisationer. De frivilliga insatserna \u00e4r ett komplement i v\u00e5rden men ska inte ers\u00e4tta anst\u00e4lld v\u00e5rdpersonal.<\/p>\n
Sjukhuskyrkan har en viktig uppgift och beh\u00f6ver lyftas fram som ett komplement till \u00f6vrig v\u00e5rd och omsorg.<\/p>\n
V\u00e4gledande f\u00f6r KdS ekonomiska syns\u00e4tt \u00e4r f\u00f6rvaltarskapstanken och subsidiaritetsprincipen.<\/p>\n
F\u00f6rvaltarskapstanken betonar m\u00e4nniskans personaliga och kollektiva ansvar f\u00f6r sig sj\u00e4lv, sina medm\u00e4nniskor, efterkommande generationer samt den fysiska livsmilj\u00f6n. Marknadsekonomi \u00e4r i sig inte tillr\u00e4ckligt f\u00f6r att skapa ett gott samh\u00e4lle, utan samh\u00e4llet m\u00e5ste bygga p\u00e5 f\u00f6rvaltarskapets principer. Naturens och samh\u00e4llets resurser ska brukas med f\u00f6rsiktighet och ansvar.<\/p>\n
Subsidiaritetsprincipen inneb\u00e4r en decentralisering av uppgifter, ansvar och beslutskompetens som effektivt kan hanteras p\u00e5 en l\u00e4gre niv\u00e5 och en centralisering av uppgifter som de l\u00e4gre niv\u00e5erna inte p\u00e5 ett effektivt s\u00e4tt fyller. Den h\u00f6gre niv\u00e5n m\u00e5ste bevisa att den l\u00e4gre niv\u00e5n inte kan fullg\u00f6ra sin uppgift p\u00e5 ett tillfredsst\u00e4llande s\u00e4tt och att den h\u00f6gre kan g\u00f6ra det b\u00e4ttre.<\/p>\n
Den decentraliserade organisation som landstinget satsat p\u00e5, har skapat goda f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r ett effektivt utnyttjande av resurserna. Kostnaderna f\u00f6r h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rden har de senaste \u00e5ren bromsats. D\u00e4remot har landstingets ekonomi blivit allt mera tyngd av en snabbt \u00f6kande skuld f\u00f6r framtida pensioner. Det har lett till att utrymmet f\u00f6r v\u00e5rd och omsorg krympt.<\/p>\n
Statens bidrag till landstinget har minskat under en l\u00e5ng rad \u00e5r, f\u00f6r att nu utg\u00f6ra mindre \u00e4n 10 % av int\u00e4kterna. Bidragen utg\u00f6r fortfarande en viktig del av den gemensamma finansieringen. Med ett r\u00e4ttvist utj\u00e4mningssystem st\u00f6der vi principen om att lika villkor f\u00f6r v\u00e5rd kan erbjudas i hela landet. V\u00e4sternorrland \u00e4r p\u00e5 grund av minskande befolkning och stort antal \u00e4ldre mycket beroende av en s\u00e5dan nationell utj\u00e4mning. KdS anser att den m\u00e5ste beh\u00e5llas. KdS anser att framtida regler f\u00f6r avs\u00e4ttning till framtida pensioner m\u00e5ste f\u00f6lja den allm\u00e4nna ekonomiska utvecklingen. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r n\u00f6dv\u00e4ndigt att skapa ett tj\u00e4nstepensionssystem liknande det nya system som riksdagen beslutat om 1994.<\/p>\n
Landstingets omfattande verksamhet har under de senaste \u00e5ren ompr\u00f6vats och effektiviserats. Detta m\u00e5ste \u00e4ven ske forts\u00e4ttningsvis, dock utan att ge avkall p\u00e5 kvaliteten. Utrymmet f\u00f6r expansion \u00e4r ytterst begr\u00e4nsat och kr\u00e4ver \u00f6kade int\u00e4kter. De fortsatta rationaliseringar som beslutats kan inte frig\u00f6ra tillr\u00e4ckligt stort utrymme f\u00f6r det \u00f6kande v\u00e5rdbehov som f\u00f6religger. Antalet \u00e4ldre med stort v\u00e5rdbehov \u00f6kar d\u00e4rtill f\u00f6r snabbt. KdS anser d\u00e4rf\u00f6r att en viss h\u00f6jning av skattesatsen b\u00f6r ske under mandatperioden.<\/p>\n
Inom h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rden ska inte omv\u00e5rdnaden, den mjuka kvaliteten, rationaliseras bort, utan inriktas p\u00e5 strukturella f\u00f6rb\u00e4ttringar. Det ber\u00f6r omr\u00e5den som arbetsf\u00f6rdelning mellan sjukhusen respektive prim\u00e4rv\u00e5rden, att finna samarbetsf\u00f6rdlar och minska administrativ \u00f6verbyggnad. ”Osthyvelmetoden” som utg\u00e5r ifr\u00e5n att alla enheter kan spara lika mycket ska undvikas.<\/p>\n
Nuvarande modell ”Sverker” f\u00f6r landstingets f\u00f6rdelning av bidraget till h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rden har inte visat sig skapa r\u00e4ttvisa f\u00f6rh\u00e5llanden. Det gynnar stora enheter men tar liten h\u00e4nsyn till lokala f\u00f6rh\u00e5llanden. KdS vill d\u00e4rf\u00f6r att ett nytt system ska utvecklas under mandatperioden. Det nya systemet ska ta vara p\u00e5 den nya teknik f\u00f6r redovisning av verksamhet och ekonomi som tas i drift inom kort.<\/p>\n
Bristande resurser och ett felaktigt utnyttjande av resurser g\u00f6r fortfarande att patienter ibland tvingas g\u00e5 sjukskrivna under l\u00e5nga tider i v\u00e4ntan p\u00e5 rehabilitering, utredning, operation eller annan behandling. Men utvecklingen g\u00e5r i r\u00e4tt riktning. Fortsatt samverkan med F\u00f6rs\u00e4kringskassan kan ge resurser till v\u00e5rden f\u00f6r att snabbare, och p\u00e5 s\u00e5 vis \u00e4ven billigare, kunna hj\u00e4lpa patienterna.<\/p>\n
Skador som uppkommer p\u00e5 grund av alkohol och andra droger kostar sjukv\u00e5rden stora belopp. Ber\u00e4kningar finns som uppskattar samh\u00e4llets kostnader f\u00f6r v\u00e5rd, produktionsbortfall, skadeg\u00f6relse m m orsakade av alkohol uppg\u00e5r till 100 miljarder \u00e5rligen. Landstingen borde d\u00e4rf\u00f6r fr\u00e5n staten f\u00e5 del av alkohol- och tobaksskatter f\u00f6r att b\u00e4ttre kunna arbeta f\u00f6rebyggande p\u00e5 alkohol- och tobaksomr\u00e5det.<\/p>\n
Det g\u00e4llande h\u00f6gkostnadsskyddet som maximerar den enskilde patientens sjukv\u00e5rdsavgifter, ska utvecklas till att \u00e4ven omfatta patientresor.<\/p>\n
Landstinget V\u00e4sternorrland har p\u00e5 olika s\u00e4tt bedrivit bist\u00e5ndsarbete inriktat p\u00e5 Baltikum, framf\u00f6r allt via frivilliga insatser fr\u00e5n personalen. Det finns \u00e4ven andra delar av v\u00e4rlden d\u00e4r liknande insatser skulle g\u00f6r stor nytta, t ex fd Jugoslavien och tredje v\u00e4rlden. Det vore \u00f6nskv\u00e4rt om landstinget kan ha utbyte i form av v\u00e4norter\/v\u00e4nregioner. SIDA borde d\u00e5 \u00e4ven kunna kanalisera bist\u00e5ndsmedel till lokala projekt via landstinget.<\/p>\n
Patientens st\u00e4llning m\u00e5ste st\u00e4rkas i svensk sjukv\u00e5rd. F\u00f6r att detta ska kunna ske m\u00e5ste b\u00e5de patienten sj\u00e4lv och f\u00f6rtroendevalda patientf\u00f6retr\u00e4dare kunna f\u00e5 information om kvaliteten hos olika v\u00e5rdgivare. Viss f\u00f6rst\u00e4rkning av f\u00f6rtroenden\u00e4mndens verksamhet b\u00f6r \u00e4ven ske.<\/p>\n
KdS vill arbeta f\u00f6r ett ackrediteringssystem inf\u00f6rs p\u00e5 nationell eller regional niv\u00e5. Detta finns i flera l\u00e4nder idag. Ett ackrediteringssystem inneb\u00e4r att en v\u00e5rdproducent, privat eller offentlig, m\u00e5ste vara godk\u00e4nd kvalitetsm\u00e4ssigt f\u00f6r att f\u00e5 tillst\u00e5nd att verka f\u00f6r landstingets pengar. En kvalitetsgaranti i form av en ”godk\u00e4nd-st\u00e4mpel” skulle fungera som en form av konsumentupplysning till patienterna och visa att verksamheten uppfyller de h\u00f6ga krav som m\u00e5ste st\u00e4llas. Kvaliteten ska sedan regelbundet f\u00f6ljas upp i verksamheten.<\/p>\n
F\u00f6r att utveckla kvalitetsarbetet b\u00f6r vidare s\u00e4rskilda kvalitetsrevisorer utbildas som kan granska v\u00e5rdens medicinska och omv\u00e5rdnadsm\u00e4ssiga kvalitet. I b\u00e5da dessa fr\u00e5gor b\u00f6r Socialstyrelsen vara med i utformningen.<\/p>\n
Arbetet med kvalitetss\u00e4kring inom sjukv\u00e5rden skall enligt lag bedrivas kontinuerligt och h\u00e4nsyn till patienters \u00e5sikter om v\u00e5rden b\u00f6r tas till vara. I landstingets kvalitetsarbete b\u00f6r \u00e4ven etikfr\u00e5gor och diskussioner om prioriteringar vara ett viktigt inslag.<\/p>\n
Vi beh\u00f6ver en ny mjukare livsstil. I samh\u00e4llet m\u00e5ste vi v\u00e4rna om varandra och k\u00e4mpa f\u00f6r varje m\u00e4nniskas lika v\u00e4rde oavsett yrkesutbildning, prestationsf\u00f6rm\u00e5ga eller \u00e5lder. En f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r ett framg\u00e5ngsrikt f\u00f6rebyggande h\u00e4lsov\u00e5rdsarbete \u00e4r att det finns kunskap om de n\u00e4ra sambanden mellan milj\u00f6, samh\u00e4llsklimat, livsstil och h\u00e4lsa.<\/p>\n
N\u00e4r resurserna till den gemensamma sektorn krymper och problem som familjesplittring \u00f6kar kan leda till en otrygghet i samh\u00e4llet. Detta kan i sin tur orsaka en ny typ av v\u00e4lf\u00e4rdssjukdomar, s\u00e5 kallade tillitssjukdomar. Tilliten och gemenskapen i samh\u00e4llet m\u00e5ste \u00e5terst\u00e4llas d\u00e4rf\u00f6r att dessa faktorer p\u00e5 ett avg\u00f6rande s\u00e4tt p\u00e5verkar h\u00e4lsa och v\u00e4lbefinnande. Den h\u00f6ga arbetsl\u00f6sheten \u00e4r en oh\u00e4lsofaktor som vi m\u00e5ste beakta. \u00c4ven om konjunkturen varierar, finns tecken p\u00e5 att arbetsl\u00f6sheten kan ligga kvar p\u00e5 en h\u00f6g niv\u00e5.<\/p>\n
Tobaks-, narkotika- och alkoholmissbruk m\u00e5ste motarbetas kraftfullt. Orsakerna till stress och psykisk oh\u00e4lsa m\u00e5ste ocks\u00e5 kartl\u00e4ggas och motverkas. Vatten och luftf\u00f6roreningar, buller, smitto- och f\u00f6rgiftningsrisker, trafik och arbetsskador \u00e4r ocks\u00e5 orsaker till oh\u00e4lsa.<\/p>\n
Till folksjukdomarna r\u00e4knas bland annat psykisk oh\u00e4lsa, r\u00f6relseorganens sjukdomar, hj\u00e4rt- och k\u00e4rlsjukdomar, cancer, olycksfall, allergi och \u00f6verk\u00e4nslighet samt diabetes. Eftersom dessa sjukdomar p\u00e5verkar livskvaliteten f\u00f6r eett mycket stort antal m\u00e4nniskor \u00e4r det viktigt att resurser satsas p\u00e5 f\u00f6rebyggande arbete, b\u00e4ttre behandlingsmetoder, forskning och effektivt omh\u00e4ndertagande. KdS vill med kraft arbeta f\u00f6r att Prim\u00e4rv\u00e5rdsprogrammet f\u00f6ljs upp noga och att dess effektm\u00e5l n\u00e5s.<\/p>\n
Alkoholen \u00e4r Sveriges st\u00f6rsta sociala och medicinska problem. Det finns bland annat tydliga samband mellan f\u00f6r\u00e4ndringar i ett samh\u00e4lles alkoholkonsumtion och dess sj\u00e4lvmordsfall. Landstinget m\u00e5ste arbeta aktivt f\u00f6r att f\u00e5 ned alkoholkonsumtionen och d\u00e4rmed \u00e4ven alkoholskadorna. V\u00e4sternorrlandsprogrammet f\u00f6r minskad alkoholkonsumtion visar att det g\u00e5r! KdS vill att landstinget forts\u00e4tter samarbeta med Folkh\u00e4lsoinstitutet och l\u00e4nets kommuner kring folkh\u00e4lsofr\u00e5gorna.<\/p>\n
Tobaksr\u00f6kning \u00e4r en av de fr\u00e4msta enskilda orsakerna till sjukdom och f\u00f6r tidig d\u00f6d. All landstingsverksamhet ska bedrivas i r\u00f6kfria lokaler. Det finns tyv\u00e4rr en tendens att r\u00f6kning och snusning \u00e5ter \u00f6kar bland barn och ungdomar. En intensiv information \u00e4r viktig f\u00f6r att minska s\u00e5v\u00e4l tobaksr\u00f6kningen som snusningen. Informationen b\u00f6r kombineras med hj\u00e4lp till avvv\u00e4njning.<\/p>\n
Det \u00e4r viktigt att arbetet med alkoholfr\u00e5gan p\u00e5 landstingets arbetsplatser h\u00e5lls aktuell. Alla m\u00e5ste k\u00e4nna till de tidiga symptom som en person med begynnande missbruk visar. D\u00e5 kan r\u00e4tt \u00e5tg\u00e4rd snabbt s\u00e4ttas in och kombineras med kramratst\u00f6d.<\/p>\n
F\u00f6rebyggande av o\u00f6nskade graviditeter och sexuellt \u00f6verf\u00f6rbara sjukdomar m\u00e5ste utg\u00e5 ifr\u00e5n en helhetssyn. Det finns inga enkla l\u00f6sningar utan det handlar om ett l\u00e5ngsiktigt arbete som tar sikte p\u00e5 att \u00e4ndra v\u00e4rderingar och attityder. Mannens ansvar b\u00f6r i st\u00f6rre utstr\u00e4ckning lyftas fram. V\u00e5rdkedjan f\u00f6re eller efter abort \u00e4r en viktig kvalitetsfr\u00e5ga. Uppf\u00f6ljning med st\u00f6dsamtal och preventivmedelsplanering \u00e4r betydelsefullt och ska erbjudas b\u00e5de f\u00f6re och efter abort.<\/p>\n
Ungdomsmottagningar och r\u00e5dgivning om preventivmedel ska vara l\u00e4ttillg\u00e4ngliga och ha h\u00f6g kvalitet. Samtal och upplysning kan kombineras med subventionerade preventivmedel. F\u00f6rebyggande satsningar b\u00f6r riktas till olika \u00e5ldersgrupper och till b\u00e5da k\u00f6nen. Landstingets program f\u00f6r STD (sexuellt \u00f6verf\u00f6rda sjukdomar) \u00e4r en bra grund att bygga p\u00e5.<\/p>\n
Den utbyggda prim\u00e4rv\u00e5rden med husl\u00e4kare och hemsjukv\u00e5rd n\u00e4ra m\u00e4nniskorna ska tillgodose basbehovet av h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rd. Samarbetet mellan prim\u00e4rv\u00e5rden och akutsjukv\u00e5rden m\u00e5ste \u00f6ka f\u00f6r att skapa f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r en sammanh\u00e5llen v\u00e5rdkedja och f\u00f6r att r\u00e4tt v\u00e5rd ska ges p\u00e5 r\u00e4tt v\u00e5rdniv\u00e5.<\/p>\n
I b\u00f6rjan av 1994 inf\u00f6rdes husl\u00e4karsystemet med fri etablering f\u00f6r familjel\u00e4kare, men har hejdats av ett riksdagsbeslut n\u00e5gra m\u00e5nader senare. Husl\u00e4karsystemet syftar till att skapa p\u00e5 kontinuitet och tillg\u00e4nglighet samt att patienterna sj\u00e4lva v\u00e4ljer sin familjel\u00e4kare. I V\u00e4sternorrland har endast n\u00e5gra f\u00e5 privata etableringar skett, vilket \u00e4r negativt f\u00f6r valfriheten. KdS anser att reformen i h\u00f6g grad nu inarbetata i v\u00e5rt eget system inom prim\u00e4rv\u00e5rden. Den sammanh\u00e5llna v\u00e5rdansvaret ska beh\u00e5llas.<\/p>\n
M\u00e5nga handikappade och \u00e4ldre kan klara av b\u00e5de eget boende och f\u00f6rv\u00e4rvsarbete om de bara f\u00e5r tillg\u00e5ng till r\u00e4tt tekniska hj\u00e4lpmedel. Landstinget m\u00e5ste ha en effektiv hj\u00e4lpmedelsverksamhet eftersom hj\u00e4lpmedel ofta \u00e4r en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r ett sj\u00e4lvst\u00e4ndigt liv. KdS vill beh\u00e5lla en tydlig organisation f\u00f6r verksamheten, d\u00e4r kompetens och kontinuitet kan s\u00e4kerst\u00e4llas.<\/p>\n
De medicinska framstegen har st\u00e4llt oss inf\u00f6r n\u00f6dv\u00e4ndiga f\u00f6r\u00e4ndringar av sjukhusstrukturen. Dessa \u00e5tg\u00e4rder ska utg\u00e5 ifr\u00e5n b\u00e5de ekonomiska och medicinska grunder och inte styras av trender. Det finns ingen struktur som \u00e4r den enda r\u00e4tta med objektiva m\u00e5tt. Det \u00e4r olika v\u00e4rderingar som styr besluten om framtidens sjukv\u00e5rd. Att koncentrera all sluten sjukv\u00e5rd kan rimligtvis inte vara den enda l\u00f6sningen i framtiden. KdS k\u00e4nner oro inf\u00f6r de snabba neddragningar som skett av antalet v\u00e5rdplatser och att koncentrationen av v\u00e5rden har g\u00e5tt f\u00f6r snabbt. Genom \u00f6kad samverkan ska service och s\u00e4kerhet tryggas vid de fyra sjukhusen i l\u00e4net. De \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndiga resurser f\u00f6r att garantera hela befolkningen tillg\u00e4nglighet och en grundl\u00e4ggande h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rd p\u00e5 lika villkor. F\u00f6r de \u00e4ldre \u00e4r sjukhusens medicinska akutv\u00e5rd av st\u00f6rsta betydelse. Inlandssjukhuset i Sollefte\u00e5 ska beh\u00e5lla full akutv\u00e5rd dygnet runt samt BB och f\u00f6rlossningsv\u00e5rd.<\/p>\n
Det \u00e4r viktigt att patienterna k\u00e4nner trygghet i den utveckling som sker mot \u00f6kad dagv\u00e5rd, planerad kirurgi, utvecklad prim\u00e4rv\u00e5rd och \u00f6kat samarbete mellan v\u00e5rdivare. N\u00e4r anv\u00e4ndandet av dagkirurgi \u00f6kar \u00e4r det s\u00e4rskilt viktigt att efterv\u00e5rden i hemmet fungerar s\u00e5 att patienten har tillg\u00e5ng till den medicinska och praktiska hj\u00e4lp som beh\u00f6vs, t ex sm\u00e4rtlindring och oml\u00e4ggning av s\u00e5r. F\u00f6r att kunna m\u00f6ta praktiska behov beh\u00f6vs \u00e4ven samarbete med kommunens hemtj\u00e4nst.<\/p>\n
Barn \u00e4r inte sm\u00e5 vuxna utan barn \u00e4r barn! De beh\u00f6ver \u00e4rf\u00f6r s\u00e4rskilt utbildad personal och v\u00e5rd i en barnv\u00e4nlig milj\u00f6. F\u00f6r\u00e4ldrarna har en betydelsefull roll och ska ges m\u00f6jlighet att tillbringa en stor del av tiden hos sina barn p\u00e5 sjukhuset. KdS vill att minst ett barncentrum bildas i l\u00e4net, som samlar det mesta av ett sjukhus specialiteter p\u00e5 barn i en enhet. Det kan t ex ske med b\u00f6rjan i \u00d6rnsk\u00f6ldsvik eller Sollefte\u00e5.<\/p>\n
Den nya samordnade barnhabiliteringen i v\u00e5rt l\u00e4n ska utvecklas i samarbete med kommunerna. Barn som f\u00f6ds med mycket sv\u00e5ra fysiska eller psykiska funktionshinder bor numera vanligtvis hemma hos sina f\u00f6r\u00e4ldrar. Tillr\u00e4cklig hj\u00e4lp m\u00e5ste ges s\u00e5 f\u00f6r\u00e4ldrar kan v\u00e4lja att ha barnen hemma permanent eller delvis. Mycket sv\u00e5rt sjuka och flerhandikappade barn kan beh\u00f6va s\u00e4rskilda boenden. Det b\u00f6r l\u00f6sas i samr\u00e5d mellan landstinget och l\u00e4nets kommuner.<\/p>\n
Ambulanssjukv\u00e5rden \u00e4r en viktig del av akutv\u00e5rden. Vid sv\u00e5ra olyckor \u00e4r det viktigt med kvalificerat omh\u00e4ndertagande direkt vid olycksplatsen. D\u00e4rf\u00f6r efterstr\u00e4vas snabba akutinsatser med ambulanspersonal med h\u00f6g kompetens, akutbilar med utbildad anestesipersonal. Akutmottagningarna b\u00f6r ha specialistl\u00e4kare i all jour.<\/p>\n
S\u00e4rskilda team med uppgift om att omh\u00e4nderta offer och anh\u00f6riga vid sv\u00e5ra olyckor och katastrofer ska finnas i en landstings\u00f6vergripande organisation. Kristeam, d\u00e4r sjukhuskyrkan har en given plats, b\u00f6r \u00e4ven finnas p\u00e5 v\u00e5ra stora akutsjukhus.<\/p>\n
De flesta \u00e4ldre v\u00e4sternorrl\u00e4nningar \u00e4r vid god h\u00e4lsa, lever ett aktivt liv och har inga st\u00f6rre v\u00e5rd- eller hj\u00e4lpbehov. En stor andel av sjukv\u00e5rdsresurserna anv\u00e4nds dock till v\u00e5rd av v\u00e5ra \u00e4ldre och v\u00e5rd under deet sista levnads\u00e5ret. M\u00e4nniskor \u00f6ver 85 \u00e5r, s\u00e5 kallade \u00e4ldre \u00e4ldre, \u00e4r en grupp i samh\u00e4llet som \u00f6kar och kommer forts\u00e4tta \u00f6ka fram\u00f6ver. De utg\u00f6r ca 2 % av befolkningen och har en fj\u00e4rdedel av det totala v\u00e5rdbehovet inom den slutna v\u00e5rden. \u00c4ldre har ofta l\u00e5ngvariga eller t\u00e4tt \u00e5terkommande sjukv\u00e5rdsbehov vilket kr\u00e4ver en v\u00e4l fungerande v\u00e5rdkedja.<\/p>\n
Kommun och landsting m\u00e5ste gemensamt axla ansvaret f\u00f6r att de \u00e4ldre f\u00e5r den service och h\u00e4lsov\u00e5rd som beh\u00f6vs. Det kr\u00e4ver samverkan p\u00e5 alla niv\u00e5er. KdS vill f\u00f6rb\u00e4ttra rehabiliteringen i l\u00e4net. ingen ska g\u00e5 miste om den livskvalitet som tr\u00e4ning och hj\u00e4lpmedel kan ge.<\/p>\n
\u00c4ldre ska ha r\u00e4tt till akutsjukv\u00e5rd som \u00e4r anpassad till den \u00e4ldres individuella f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r utredning och behandling. KdS vill att det ska finnas en s\u00e4rskild enhet f\u00f6r de \u00e4ldres sjukdomar vid varje sjukhus i l\u00e4net.<\/p>\n
Vid behov av rehabilitering eller l\u00e4ngre tids behandling och konvalecens efter akut sjukdom ska geriatriska kliniken, eller motsvarande, vara tillr\u00e4ckligt dimensionerad f\u00f6r att kunna ge den v\u00e5rden. Utvecklingen mot en ut\u00f6kad samverkan mellan internmedicin och geriatriken b\u00f6r forts\u00e4tta.<\/p>\n
M\u00e4nniskor kan befinna sig i livets slutskede oavsett \u00e5lder. Cancer, aids m fl sjukdomar drabbar \u00e4ven yngre m\u00e4nniskor. B\u00e5de yngre och \u00e4ldre ska ges f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r ett v\u00e4rdigt slut n\u00e4r d\u00f6den nalkas och ingen ska beh\u00f6va avlida i ensamhet. Den som s\u00e5 \u00f6nskar ska \u00e4ven f\u00e5 andligt st\u00f6d. Patientens \u00f6nskan om var han eller hon vill tillbringa den sista tiden ska respekteras. F\u00f6r den som vill sluta sina dagar i det egna hemmet ska en trygg v\u00e5rdplats byggas upp d\u00e4r.<\/p>\n
Kvalificerad sjukv\u00e5rd i hemmet \u00e4r ett utm\u00e4rkt alternativ till v\u00e5rd p\u00e5 sjukhus. Den fungerar som ett alternativ till slutenv\u00e5rden och kan n\u00e4rmast betraktas som en sjukhusv\u00e5rd i patientens hem.<\/p>\n
Kvalificerad hemsjukv\u00e5rd inneb\u00e4r bland annat r\u00e4tt till kontinuerlig tillsyn av ett begr\u00e4nsat antal personer och medicinska insatser med kort varsel, d\u00e4r avancerad sm\u00e4rtlindring ofta \u00e4r ett viktigt inslag. F\u00f6r de som v\u00e5rdas i hemmet ska det finnas n\u00e4ra kontakt med och m\u00f6jlighet till v\u00e4xelv\u00e5rd p\u00e5 sjukhus.<\/p>\n
Anh\u00f6riga och andra n\u00e4rst\u00e5ende har stor betydelse i hemsjukv\u00e5rden och de b\u00f6r erbjudas st\u00f6d och utbildning. Hemsjukv\u00e5rden ger p\u00e5 ett s\u00e4rskilt s\u00e4tt m\u00f6jlighet att ha n\u00e4ra och k\u00e4ra omkring sig under den sista tiden.<\/p>\n
Den kvalificerade hemsjukv\u00e5rden \u00e4r idag oj\u00e4mnt utbyggd trots att den kommer att f\u00e5 allt st\u00f6rre betydelse i framtiden. Kristdemokraterna arbetar f\u00f6r att alla som vill ska ha m\u00f6jlighet att v\u00e4lja denna v\u00e5rdform.<\/p>\n
Hospicev\u00e5rden \u00e4r en v\u00e5rdform i livets slutskede d\u00e4r patienternas egna \u00f6nskem\u00e5l st\u00e5r i centrum. Hospice arbetar p\u00e5 ett s\u00e4rskilt sett utifr\u00e5n en helhetssyn p\u00e5 m\u00e4nniskan och dennes sjukdom. F\u00f6r livskvaliteten i livets slutskede \u00e4r det viktigt att alla sjukdomssymptom blir bem\u00f6tta. Det inneb\u00e4r ofta kvalificerad sm\u00e4rtlindring, insatser fr\u00e5n sjukgymnaster, arbetsterapeuter, tandhygienister med flera. En bra omv\u00e5rdnad och hj\u00e4lp att hantera oro och \u00e5ngest utg\u00f6r ocks\u00e5 viktiga inslag. \u00c4ven andliga behov ska kunna m\u00f6tas av kompetent personal. Anh\u00f6riga har en betydelsefull uppgift \u00e4ven i denna v\u00e5rdform.<\/p>\n
Kristdemokraterna arbetar f\u00f6r att \u00e4ven denna v\u00e5rdform ska etableras i V\u00e4sternorrland.<\/p>\n
Landstingets ansvar f\u00f6r den psykiatriska v\u00e5rden f\u00f6r\u00e4ndras vid \u00e5rsskiftet. KdS anser att det \u00f6kade ansvaret f\u00f6r l\u00e4nets kommuner att l\u00f6sa boende och syssels\u00e4ttning f\u00f6r kroniskt sjuka kan ge ett b\u00e4ttre liv f\u00f6r m\u00e5nga. Landstinget skall beh\u00e5lla ansvaret f\u00f6r v\u00e5rd och behandling.<\/p>\n
Utvecklingen av psykiatrin fr\u00e5n i huvudsak sluten v\u00e5rd p\u00e5 stora institutioner till \u00f6ppna och halv\u00f6ppna v\u00e5rdformer har varit positiv och ska fullf\u00f6ljas. Utvecklingen mot \u00f6ppenv\u00e5rd m\u00e5ste dock hela tiden balanseras mot individens behov av trygghet och omv\u00e5rdnad.<\/p>\n
I det fortsatta f\u00f6r\u00e4ndringsarbetet \u00e4r det helt n\u00f6dv\u00e4ndigt att ett psykosocialt syns\u00e4tt f\u00e5r en allt starkare genomslag. En helhetssyn p\u00e5 m\u00e4nniskan ska till\u00e4mpas d\u00e4r man i behandlingsarbetet tar tillvara s\u00e5v\u00e4l medicinsk som psykologisk och social kompetens.<\/p>\n
De psykoterapeutiska behandlingsformerna beh\u00f6ver uppv\u00e4rderas i f\u00f6rh\u00e5llande till medicinsk behandling och resurserna f\u00f6rst\u00e4rkas. Behovet av psykoterapi \u00e4r stort. Bild-, musik-, och dansterapi \u00e4r terapiformer som b\u00f6r f\u00e5 m\u00f6jlighet att utvecklas.<\/p>\n
De psykiatriska klinikerna med omr\u00e5desansvar ska forts\u00e4tta att vara basen i den psykiatriska v\u00e5rdorganisationen. En fungerande v\u00e5rdkedja b\u00f6r erbjudas med \u00f6ppenv\u00e5rd, slutenv\u00e5rd, mellanv\u00e5rdsformer som t ex gruppboende och n\u00e4ra samarbete med kommunens socialtj\u00e4nst. Behandling och rehabilitering ska i st\u00f6rsta m\u00f6jliga utstr\u00e4ckning kunna ske n\u00e4ra hemorten.<\/p>\n
St\u00f6d till anh\u00f6riga \u00e4r ofta av stort v\u00e4rde f\u00f6r patienter med psykiska sjukdomar. Landstinget ska str\u00e4va efter gott samarbete med klientorganisationerna, d\u00e5 de representerar en svag patientgrupp som sj\u00e4lva har sv\u00e5rt att h\u00e4vda sina r\u00e4ttigheter.<\/p>\n
Den psykiatriska missbruksv\u00e5rden b\u00f6r vara gemensam i l\u00e4net f\u00f6r att kompetens ska kunna tas tillvara och resurserna utnyttjas effektivt.<\/p>\n
Den \u00f6ppna psykiska barn- och ungdomsv\u00e5rden (BUP) har de senaste \u00e5ren f\u00e5tt ta hand om fler s\u00f6kande \u00e4n tidigare. KdS ser med oro p\u00e5 att det kan bero p\u00e5 att barn och ungdomar far illa i \u00f6kad ustr\u00e4ckning. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r en viktig uppgift att f\u00f6lja utvecklingen mycket noga och s\u00e4tta in \u00e5tg\u00e4rder d\u00e4r behoven motiverar det.<\/p>\n
BUP:s verksamheter leds utifr\u00e5n teamtanken, dvs att \u00f6vertydelsen om att b\u00e4sta f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r behandling uppst\u00e5r n\u00e4r l\u00e4kare, psykolog och socionom, utifr\u00e5n sitt respektive professionella kunnande, gemensamt och p\u00e5 lika villkor f\u00f6rebygger, utreder och behandlar. Den geografiskt utplacerade \u00f6ppna verksamheten b\u00f6r d\u00e4rf\u00f6r vara utg\u00e5ngspunkt i det barnpsykiatriska arbetet. Gr\u00e4nsdragningen mellan barn- och vuxenpsykiatrisk v\u00e5rd b\u00f6r vara flesxibel. Det \u00e4r ocks\u00e5 angel\u00e4get att barn som v\u00e4xer upp i en familj d\u00e4r det finns psykisk sjukdom ges ett s\u00e4rskilt st\u00f6d.<\/p>\n
Incest och andra \u00f6vergrepp \u00e4r en djup kr\u00e4nkning av m\u00e4nniskan. Att som barn f\u00f6rnedras av vuxna, som man har tillit till, inneb\u00e4r att man f\u00e5r sv\u00e5rt att \u00f6verleva emotionellt utan att bli skadad. Vi vet bl a genom utredningar att m\u00e5nga vuxna f\u00e5r sjukdomar och\/eller andra psykiska p\u00e5lagringar, som ibland kan h\u00e4rledas till en tidigare utsatt incest. \u00d6vergreppen sl\u00e5r rakt igenom alla samh\u00e4llsgrupper, ingen \u00e4r undantagen.<\/p>\n
F\u00f6r att ge barn och ungdomar en chans till fortsatt v\u00e4rdigt liv vill KdS inr\u00e4tta ett speciellt center i l\u00e4net. Centret ska erbjuda gruppterapi till barn\/ungdomar och vuxna. Metoden har visat sig vara en framg\u00e5ngsrik metod, d\u00e5 problemet f\u00f6r den utsatte ocks\u00e5 \u00e4r att han\/hon upplever sig fullst\u00e4ndigt ensam om sin skam och skuld. Centret ska vara ett komplement till andra psykmottagningar i l\u00e4net. Det ska dessutom vara en resurs f\u00f6r socialtj\u00e4nst och polis.<\/p>\n
Flyktingars behov av psykiatrisk v\u00e5rd efter tortyr och f\u00f6rf\u00f6ljelse m\u00e5ste s\u00e4rskilt beaktas. Den psykiatriska v\u00e5rden f\u00f6r invandrare och flyktingar \u00e4r ofta komplicerad bl a genom att man tvingas anv\u00e4nda tolk. F\u00f6r att m\u00f6ta detta problem b\u00f6r psykiatrin arbeta f\u00f6r att anst\u00e4lla \u00e4ven personal som kan invandrarspr\u00e5k. Resurserna f\u00f6r akut krisbearbetning b\u00f6r f\u00f6rst\u00e4rkas.<\/p>\n
Tandh\u00e4lsov\u00e5rden ska satsa p\u00e5 ut\u00e5triktad verksamhet betr\u00e4ffande m\u00f6jligheterna att f\u00f6rebygga karies och tandlossning. Det \u00e4r viktigt att den positiva attityd som uppn\u00e5tts betr\u00e4ffande f\u00f6rebyggande tandv\u00e5rd forts\u00e4tter. Den tendens av \u00f6kad karies p\u00e5 sm\u00e5 barn som man kan sk\u00f6nja \u00e4r inte bra. Samarbetet med folktandv\u00e5rden och BVC b\u00f6r d\u00e4rf\u00f6r forts\u00e4tta.<\/p>\n
Den upps\u00f6kande verksamheten f\u00f6r gamla och handikappade samt andra eftersatta grupper b\u00f6r byggas ut genom samarbete mellan landstinget och prim\u00e4rkommunerna. Upps\u00f6kande verksamhet b\u00f6r \u00e4ven finnas till vissa grupper av invandrare. Information om tandh\u00e4lsa b\u00f6r i m\u00e5n av behov ges till invandrare p\u00e5 deras hemspr\u00e5k.<\/p>\n
Inom all v\u00e5rdutbildning m\u00e5ste undervisning om tandh\u00e4lsans betydelse f\u00f6r folkh\u00e4lsans utveckling uppm\u00e4rksammas.<\/p>\n
Landstingets personal har r\u00e4tt til arbetstillfredst\u00e4llelse och medinflytande. Om de anst\u00e4llda k\u00e4nner att de \u00e4r viktiga, har inflytande \u00f6ver sin situation och en bra arbetsmilj\u00f6, d\u00e5 finns ocks\u00e5 f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r ett bra v\u00e5rdresultat. Varje enskild enhet inom landstinget b\u00f6r d\u00e4rf\u00f6r i s\u00e5 stor utstr\u00e4ckning som m\u00f6jligt f\u00e5 eget budget- och resultatansvar. Det \u00e4r \u00e4ven angel\u00e4get att landstinget skapar en god arbetsmilj\u00f6 f\u00f6r att skydda de anst\u00e4llda mot oh\u00e4lsa och yrkesskador.<\/p>\n
Landstinget ska str\u00e4va efter en god psykosocial arbetsmilj\u00f6. Alla ska kunna trivas p\u00e5 landstingets arbetsplatser. Varje arbetsplats skall ha en plan f\u00f6r den arbetsmilj\u00f6n som behandlar fr\u00e5gor som arbetsinneh\u00e5ll, medinflytande, \u00e5tg\u00e4rder vid konflikter och vid s\u00e5 kallad vuxen-mobbing.<\/p>\n
F\u00f6r\u00e4ndringsarbete \u00e4r alltid kr\u00e4vande f\u00f6r personalen. Det \u00e4r viktigt att personalen i god tid f\u00e5r information om f\u00f6r\u00e4ndringar som kommer att p\u00e5verka deras arbetssituation. Det \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigt att arbetsledningen f\u00e5r st\u00f6d och har kunskap om psykosociala fr\u00e5gor och hur f\u00f6r\u00e4ndringssituationer hanteras.<\/p>\n
Personalens r\u00e4tt att delta i fri opinionsbildning \u00e4r skyddad i grundlagen. KdS vill med sk\u00e4rpa h\u00e4vda allas r\u00e4tt att h\u00e4vda egna \u00e5sikter \u00e4ven om landstingets egen verksamhet.<\/p>\n
V\u00e5rdpersonalens kompetens ska tas till vara och utvecklas och det b\u00f6r finnas en bra sammans\u00e4ttning av olika \u00e5ldrar och erfarenheter. Personalen m\u00e5ste f\u00e5 m\u00f6jlighet att ta hand om hela m\u00e4nniskan och inte bara de medicinska behoven. Personalens spr\u00e5kkunskaper och kulturella bakgrund ska ses som en resurs.<\/p>\n
Landstinget b\u00f6r f\u00f6reg\u00e5 med gott exempel bland annat d\u00e5 det g\u00e4ller att anst\u00e4lla m\u00e4nniskor med funktionshinder, \u00e4ldre arbetskraft och personer som \u00e4r i behov av rehabilitering.<\/p>\n
Personal inom sjukv\u00e5rden som ej vill utf\u00f6ra eller delta i \u00e5tg\u00e4rder som strider mot vederb\u00f6randes samvete ska kunna tilldelas andra arbetsuppgifter.<\/p>\n
Landstinget ska aktivt verka f\u00f6r att utj\u00e4mna l\u00f6neskillnader mellan k\u00f6nen s\u00e5 att lika l\u00f6n f\u00f6r lika arbete uppn\u00e5s. En j\u00e4mnare f\u00f6rdelning mellan m\u00e4n och kvinnor inom olika yrkeskategorier ska ocsk\u00e5 efterstr\u00e4vas.<\/p>\n
Landstinget ska s\u00e5 l\u00e5ngt m\u00f6jligt tillgodose den enskildes \u00f6nskem\u00e5l om fortbildning, behov av deltidsarbete eller personliga scheman. Sm\u00e5barnsf\u00f6r\u00e4ldrar ska ha m\u00f6jlighet till tj\u00e4nstledighet tills barnet \u00e4r tre \u00e5r samt partiell tj\u00e4nstledighet tills barnet \u00e4r tolv \u00e5r. Personal ska ha m\u00f6jlighet till en l\u00e4ngre tj\u00e4nstledighet f\u00f6r v\u00e5rd av anh\u00f6rig.<\/p>\n
Vid personalminskningar b\u00f6r upps\u00e4gningar av tillsvidareanst\u00e4llda s\u00e5 l\u00e5ngt m\u00f6jligt undvikas. Avtalet med L\u00e4nsarbetsn\u00e4mnden 1994 kom till st\u00e5nd efter kraftig opinionsbildning fr\u00e5n KdS samt nya och mer gener\u00f6sa regler fr\u00e5n statens sida. En ytterligare f\u00f6rl\u00e4ngning av avtalet b\u00f6r pr\u00f6vas under 1994. Lediga platser inom h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rden inom landstinget ska i f\u00f6rsta hand tas till vara till omplaceringar. Kompetensutveckling, utbildning eller hj\u00e4lp att starta eget m m, \u00e4r andra \u00e5tg\u00e4rder som \u00e4r betydelsefulla.<\/p>\n
Utbildning och forskning har en stor betydelse f\u00f6r utvecklingen av ett land eller en region. Som folkvalt regionalt organ har landstinget ett s\u00e4rskilt ansvar f\u00f6r l\u00e4nets framtida utveckling.<\/p>\n
Forskning och utveckling har en avg\u00f6rande betydelse f\u00f6r h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rdens kvalitet, effektivitet och utvecklingsm\u00f6jligheter. Finansieringsansvaret delas av staten och landstinget men fonder och stiftelser utg\u00f6r ocks\u00e5 viktiga finansi\u00e4rer.<\/p>\n
Forskning och utveckling ska inte enbart inrikta sig p\u00e5 medicinska framsteg utan forskning inom omv\u00e5rdnad och kvalitetsarbete m\u00e5ste f\u00e5 ett allt st\u00f6rre utrymme. Det \u00e4r viktigt att ny kunskap f\u00f6rmedlas s\u00e5 att hela sjukv\u00e5rdsorganisationen kan tillgodog\u00f6ra sig den.<\/p>\n
Forskning inom den alternativa medicinen b\u00f6r uppmuntras s\u00e5 att v\u00e4rdefull kunskap kan tas tillvara och utvecklas. Som skydd f\u00f6r den enskilde mot eventuella skador vid alternativ behandling b\u00f6r ut\u00f6vare \u00e5l\u00e4ggas krav om registrering samt att f\u00f6ra enkla journaler med patientidentitet och behandlings\u00e5tg\u00e4rd.<\/p>\n
All forskning som innefattar etiska st\u00e4llningstaganden ska underst\u00e4llas forskningsetisk pr\u00f6vning utifr\u00e5n s\u00e5v\u00e4l medicinska, filosofiska och teologiska aspekter.<\/p>\n
Landstingets engagemang i Mitth\u00f6gskolan har skapat landets st\u00f6rsta h\u00f6gskola. Den svarar f\u00f6r kvalificerad utbildning och forskning som ger v\u00e4rdefull och helt n\u00f6dv\u00e4ndig kunskap. M\u00e5let \u00e4r att skapa ett n\u00e4tverksuniversitet i Mellannorrland.<\/p>\n
Landstingen har en v\u00e4l utbyggd utbildningsorganisation framf\u00f6r allt inom v\u00e5rdomr\u00e5det. D\u00e4rmed har landstinget \u00e4ven goda f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r att svara f\u00f6r gymnasieutbildning inom v\u00e5rd- och omsorgsomr\u00e5det. Eleverna ska ha m\u00f6jlighet att sj\u00e4lv v\u00e4lja skola vilket ocks\u00e5 ger ett st\u00f6rre utrymme f\u00f6r skolorna att profilera sig.<\/p>\n
Landstingets kulturn\u00e4mnd b\u00f6r verka f\u00f6r att alla som bor i V\u00e4sternorrland f\u00e5r m\u00f6jlighet att delta i olika kulturaktiviteter. Ett varierande utbud inom kultursektorn tillgodoses b\u00e4st genom att ideella organisationers och folkr\u00f6relsers erfarenheter och id\u00e9er tillvaratas. Nya L\u00e4nsmuseet \u00e4r en viktig st\u00f6djepunkt f\u00f6r den fortsatta utvecklingen. Folkr\u00f6relsernas insatser inom kulturomr\u00e5det \u00e4r en v\u00e4sentlig del av kulturutbudet. Landstingens bidrag ska medverka till m\u00e5ngfald i kulturutbudet. Konstn\u00e4rlig utveckling och f\u00f6rnyelse b\u00f6r fr\u00e4mjas. De andliga behoven b\u00f6r i dessa sammanhang ocks\u00e5 uppm\u00e4rksammas.<\/p>\n
Kulturell verksamhet \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndig och kan \u00e4ven fungera som f\u00f6rebyggande h\u00e4lsov\u00e5rd. God kultur utvecklar, ger stimulans och skapar positiva f\u00f6r\u00e4ndringar och motverkar s\u00e5dant som verkar nedbrytande och passiviserande i samh\u00e4llet. Kultur kan bidra till rehabilitering och aktivering.<\/p>\n
Landstingets utbildnings- och kulturf\u00f6rvaltning b\u00f6r, i samarbetet med prim\u00e4rkommunerna, verka f\u00f6r decentraliserade kulturella aktiviteter d\u00e4r \u00e4ven invandrares bakgrund och milj\u00f6 tillvaratas.<\/p>\n
Landstinget V\u00e4sternorrland har ett stort ansvar f\u00f6r att bedriva sin verksamhet s\u00e5 att milj\u00f6p\u00e5verkan blir s\u00e5 liten som m\u00f6jligt. Dels p\u00e5 grund av att det \u00e4r l\u00e4nets st\u00f6rsta arbetsgivare och d\u00e4rf\u00f6r har ett stort moraliskt ansvar, dels d\u00e4rf\u00f6r att det ligger i landstingets verksamhetsid\u00e9 att f\u00f6rebygga oh\u00e4lsa och bota sjukdomar. Mycket av sjukdomar och oh\u00e4lsa \u00e4r milj\u00f6beetingat. Vi beh\u00f6ver en ny livsstil som b\u00e4ttre tar h\u00e4nsyn till m\u00e4nniskans och naturens gr\u00e4nser.<\/p>\n
P\u00e5 varje enhet ska det finnas en milj\u00f6ansvarig tj\u00e4nsteman som har det \u00f6vergripande ansvaret f\u00f6r att landstingets milj\u00f6program efterlevs. Utbildning av personal och regelbundna milij\u00f6revisioner \u00e4r viktiga instrument. Milj\u00f6fr\u00e5gorna ska ses som en naturlig del av arbetet med kvalitetss\u00e4kring. Arbete med att spara energi och vatten m\u00e5ste intensifieras. Det m\u00e5ste finnas ekonomiska styrmedel som g\u00f6r det intressant f\u00f6r varje enskild enhet att minimera sin f\u00f6rbrukning.<\/p>\n
Milj\u00f6revisionerna har visat att sopm\u00e4ngden kan minskas med minst 20 procent av dagens volym. K\u00e4llsorteringen m\u00e5ste utvecklas och g\u00e4lla alla enheter inom landstinget. \u00c5teranv\u00e4ndning och material\u00e5tervinning ska efterstr\u00e4vas. Idag \u00e4r landstinget p\u00e5 god v\u00e4g att bli helt fritt fr\u00e5n kvicksilver. Apparater och utrustning som inneh\u00e5ller milj\u00f6farliga \u00e4mnen ska p\u00e5 sikt bytas ut. Den s\u00e5 kallade utbytesregeln ska g\u00e4lla, den inneb\u00e4r att anv\u00e4ndaren \u00e4r skyldig att k\u00f6pa in en milj\u00f6v\u00e4nlig produkt om den fungerar lika bra som den gamla milj\u00f6skadliga. Detta \u00e4r aktuellt fr\u00e4mst inom kemikalieomr\u00e5det.<\/p>\n
KdS vill att ett nytt demokratiskt organ p\u00e5 regional niv\u00e5 ska skapas. Med direktvalda ledam\u00f6ter i ett eget fullm\u00e4ktige ska det kunna ta \u00f6ver landstingets nuvarande uppgifter. En region beh\u00f6ver en strategi f\u00f6r sin utveckling och den ska formas och f\u00f6rankras i en demokratisk f\u00f6rsamling. Sverige har en h\u00e4mmande uppdelning i skilda sektorer p\u00e5 den statliga sidan och \u00e4ven p\u00e5 den regionala. Om kommunikationer, h\u00f6gskoleutbildning, milj\u00f6fr\u00e5gor m m sk\u00f6ts av statliga organ med andra geografiska verksamhetsomr\u00e5den \u00e4n l\u00e4nen, f\u00f6rloras l\u00e4tt de strategiskt mest v\u00e4sentliga valet. De ansvariga blir dessutom osynliga f\u00f6r vanligt folk. Demokratin blir tydligare om ansvaret l\u00e4ggs p\u00e5 en folkvald f\u00f6rsamling, ett regionfullm\u00e4ktige. Staten b\u00f6r \u00f6verl\u00e4mna fler uppgifter till den regionala niv\u00e5n. Egen beskattning ska skapa goda resurser att st\u00f6dja l\u00e4nets utveckling.<\/p>\n
Ekonomi\/skatter<\/a> \u00b7 Etik och j\u00e4mlikhet<\/a> \u00b7 Folkh\u00e4lsa<\/a> \u00b7 Kultur<\/a> \u00b7 Migration<\/a> \u00b7 Milj\u00f6 och energi<\/a> \u00b7 Personal<\/a> \u00b7 Prim\u00e4rv\u00e5rd<\/a> \u00b7 Samverkan<\/a> \u00b7 Specialistv\u00e5rd<\/a> \u00b7 Tandv\u00e5rd<\/a> \u00b7 Trygghet<\/a> \u00b7 Utbildning<\/a>| aids<\/a> \u00b7 allergi<\/a> \u00b7 akutmottagning<\/a> \u00b7 alkohol<\/a> \u00b7 anh\u00f6rigst\u00f6d<\/a> \u00b7 ambulans<\/a> \u00b7 arbetsmilj\u00f6<\/a> \u00b7 arbetsvillkor<\/a> \u00b7 BB<\/a> \u00b7 bist\u00e5nd<\/a> \u00b7 BUP<\/a> \u00b7 buller<\/a> \u00b7 BVC<\/a> \u00b7 cancer<\/a> \u00b7 civilsamh\u00e4lle<\/a> \u00b7 decentralisering<\/a> \u00b7 demokrati<\/a> \u00b7 diabetes<\/a> \u00b7 droger<\/a> \u00b7 d\u00f6dshj\u00e4lp<\/a> \u00b7 ekonomi<\/a> \u00b7 etik<\/a> \u00b7 familj<\/a> \u00b7 familjel\u00e4kare<\/a> \u00b7 flykting<\/a> \u00b7 Folktandv\u00e5rden<\/a> \u00b7 forskning<\/a> \u00b7 funktionsneds\u00e4ttning<\/a> \u00b7 f\u00f6rebyggande v\u00e5rd<\/a> \u00b7 f\u00f6rvaltarskap<\/a> \u00b7 geriatrik<\/a> \u00b7 helhetssyn<\/a> \u00b7\u00a0hemsjukv\u00e5rd<\/a> \u00b7\u00a0hj\u00e4lpmedel<\/a> \u00b7\u00a0hospice<\/a> \u00b7\u00a0h\u00f6gkostnadsskydd<\/a> \u00b7 incest<\/a> \u00b7\u00a0invandrare<\/a> \u00b7\u00a0j\u00e4mlikhet<\/a> \u00b7\u00a0karies<\/a> \u00b7\u00a0kostnadskontroll<\/a> \u00b7\u00a0kvalitet<\/a> \u00b7\u00a0kvicksilver<\/a> \u00b7\u00a0missbruk<\/a> \u00b7\u00a0missbruksv\u00e5rd<\/a> \u00b7\u00a0m\u00e4nniskov\u00e4rde<\/a> \u00b7\u00a0onkologi<\/a> \u00b7 operation<\/a> \u00b7 palliativ v\u00e5rd<\/a> \u00b7\u00a0preventivmedel<\/a> \u00b7 psykiatri<\/a> \u00b7 psykisk oh\u00e4lsa<\/a> \u00b7 rehabilitering<\/a> \u00b7 r\u00f6kning<\/a> \u00b7\u00a0Sjukhuskyrkan<\/a> \u00b7 skatteh\u00f6jning<\/a> \u00b7 skatter<\/a> \u00b7 skatteutj\u00e4mningssystem<\/a> \u00b7 sm\u00e4rtlindring<\/a> \u00b7 snusning<\/a> \u00b7 solidaritet<\/a> \u00b7 STD<\/a> \u00b7 stress<\/a> \u00b7 st\u00f6dsamtal<\/a> \u00b7 subsidiaritetsprincipen<\/a> \u00b7 tandlossning<\/a> \u00b7 tandhygienist<\/a> \u00b7 ungdomsmottagning<\/a> \u00b7 universitet<\/a> \u00b7 valfrihet<\/a> \u00b7 \u00e5tervinning<\/a> \u00b7 \u00e4ldreomsorg<\/a> \u00b7 \u00f6vergrepp<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"