<i>Hur kan det komma sig att trots tillg\u00e5ng till allt fler l\u00e4kare s\u00e5 minskar effektiviteten inom v\u00e5rden? Och varf\u00f6r h\u00e5ller vi s\u00e5 krampaktigt fast vid gamla traditionella strukturer?<\/i><\/p>\n
Landstingets strukturella <b>inre<\/b> organisation kom till n\u00e5gon g\u00e5ng p\u00e5 40-50-talet. D\u00e5 byggdes f\u00f6rst sjukhusen som en bas f\u00f6r den svenska sjukv\u00e5rden. D\u00e4refter byggdes prim\u00e4rv\u00e5rden ut, med f\u00f6rst distriktssk\u00f6terskemottagningarn och provinsiall\u00e4kare, som sedan ersattes med v\u00e5rdcentraler som anpassades efter sjukhusen. Danmark, Norge, Holland och England g\u00f6r tv\u00e4rtom. D\u00e4r utg\u00f6r allm\u00e4nl\u00e4karna basen och sjukhusspecialisterna ett viktigt komplement.<\/p>\n
I personalhierarkin utg\u00f6r l\u00e4karna av tradition navet. Trots nya tider med f\u00f6r\u00e4ndrade syns\u00e4tt ben\u00e4mns fortfarande sjuksk\u00f6terskor, undersk\u00f6terskor och l\u00e4karsekreterare litet nedl\u00e5tande som ”kringpersonal”, som om de skulle vara utan egen yrkesroll och egna kompetensomr\u00e5den.<\/p>\n
I organisationens yttre strukturer kommer enligt beslut f\u00f6r\u00e4ndringar att ske inom kort. Den hierarkiska strukturen har best\u00e5tt. Nya verksamheter har tillkommit. Antalet medicinska specialiteter har \u00f6kat. Varje specialist har sin egen organisation med sina egna chefer.<\/p>\n
Trots detta \u00f6kar inte f\u00f6rm\u00e5gan att ge v\u00e5rd till fler patienter r\u00e4knat p\u00e5 antalet patienter per l\u00e4kare. D\u00e4rmed har ocks\u00e5 sjukv\u00e5rden den senaste tiden utsatts f\u00f6r skarp kritik fr\u00e5n s\u00e5v\u00e4l politiska f\u00f6retr\u00e4dare, V\u00e5rdf\u00f6rbundet, n\u00e4ringslivet, men \u00e4ven fr\u00e5n v\u00e5ra egna led bland personalen.<\/p>\n
Den tekniska utvecklingen har gjort stora framsteg. Idag g\u00e5r det att g\u00f6ra allt mer med ny medicinsk teknik och dessutom kan vi v\u00e5rda och s\u00e4tta in avancerade \u00e5tg\u00e4rder l\u00e4ngre upp i \u00e5ldrarna. Mot bakgrund av detta kan man fr\u00e5ga sig om den professionella kompetensen anv\u00e4nds \u00e5 ett riktigt s\u00e4tt idag? G\u00f6r sjuksk\u00f6terskor och undersk\u00f6terskor och f\u00f6r den delen \u00e4ven l\u00e4kare det arbete de \u00e4r utbildade f\u00f6r? \u00c4r det f\u00f6rsvarbart att l\u00e4gga allt mer administrativa uppgifter p\u00e5 kvalificerad medicinskt utbildad personal samtidigt som den direkta patienttiden minskar?<\/p>\n
Vi fr\u00e5gar oss \u00e4ven varf\u00f6r ledarskap och chefsskap p\u00e5 klinikniv\u00e5 fortfarande i s\u00e5 stor utstr\u00e4ckning \u00e4r f\u00f6rbeh\u00e5llet l\u00e4karna? Att l\u00e4karna har det medicinska ansvaret \u00e4r en sj\u00e4lvklarhet. Men var finns logiken att l\u00e4kare d\u00e4rmed skulle vara mer l\u00e4mpade \u00e4n andra att leda de rent administrativa sysslor som schemal\u00e4ggningar, anst\u00e4llningar, personalansva, budgetansvar etc? Vi kristdemokrater h\u00e4vdar att detta \u00e4r d\u00e5lig hush\u00e5llning med v\u00e5ra personalresurser.<\/p>\n
Det kan knappast anses rimligt att exempelvis specialister inom kirurgin anv\u00e4nder 10-20 % av sin tid till att uf\u00f6ra operationer, medan en stor del av \u00f6vrig tid g\u00e5r \u00e5t till s\u00e5dant som skulle kunna utf\u00f6ras av andra yrkeskategorier med ett lika gott eller till och med b\u00e4ttre resultat. Det \u00e4r b\u00e4ttre att rekrytera professionella administrat\u00f6rer och l\u00e5t den medicinskt utbildade personalen v\u00e5rda patienterna. M\u00e5n\u00e5ga fler patienter skulle dessutom kunna f\u00e5 sitt v\u00e5rdbehov tillgodosett av sjuksk\u00f6terskor\/barnmorskor, sjukgymnaster eller kuratorer.<\/p>\n
D\u00e5 vi inte kan se att landstinget lyckats \u00e5stadkomma n\u00e5gra egentliga framsteg med syfte att lyfta av v\u00e5rdpersonalen administrativa b\u00f6rdor och l\u00e5ta v\u00e5rdpersonalen v\u00e5rda, l\u00e4gger vi nu denna motion.<\/p>\n
En annan fr\u00e5ga som \u00e4r central i diskussionen om landstingets inre organisation och struktur \u00e4r m\u00f6jligheten att kommunicera mellan olika enheter inom sjukv\u00e5rden. V\u00e5rt landsting har satsat stora pengar p\u00e5 datasystem, men fortfarande finns system som inte kan kommunicera med varandra.<\/p>\n
Vi st\u00e4ller oss ocks\u00e5 fr\u00e5gan hur patientfl\u00f6det ser ut fr\u00e5n det att patienten s\u00f6ker v\u00e5rd p\u00e5 v\u00e5rdcentralen tills exempelvis en h\u00f6ftoperation blir utf\u00f6rd? Kan den ”resan” g\u00f6ras mer effektiv?<\/p>\n
Inv\u00e4ndningar h\u00f6rs ibland att de offentliga verksamheternas inre liv \u00e4r professionens arena. Vi ser det inte s\u00e5. Antalet verksamheter, deras uppdrag och ledarstruktur, \u00e4r en del av v\u00e5rdens utformning och inneh\u00e5ll och \u00e4r ytterst en demokratisk fr\u00e5ga, som ska styras demokratiskt. I spartider som dessa m\u00e5ste ”alla stenar v\u00e4ndas”. Att bara p\u00e5 ytan hyvla av gamla otidsenlig, f\u00f6rstelnade organisationer kan m\u00f6jlighen ge en kortsiktlig vinst, men vi tror inte att detta i grunden l\u00f6ser n\u00e5gra problem. Vi m\u00e5ste v\u00e5ga och orka t\u00e4nka nytt.<\/p>\n
Mot bakgrund av ovanst\u00e5ende, f\u00f6resl\u00e5r vi fullm\u00e4ktige besluta:<\/p>\n
H\u00e4rn\u00f6sand den 18 februari 2004
\nKristdemokratiska landstingsgruppen<\/p>\n
Roger Berg<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"