F\u00f6r att klara av att p\u00e5 sikt uppr\u00e4tth\u00e5lla en god v\u00e5rd f\u00f6r l\u00e4nsinv\u00e5narna i V\u00e4sternorrland \u00e4r det viktigt att budgeten \u00e4r i balans. En n\u00e4ra v\u00e5rd f\u00f6ruts\u00e4tter utbyggd prim\u00e4rv\u00e5rd, n\u00e4rsjukv\u00e5rd och intimt samarbete med kommunernas \u00e4ldreomsorg.<\/p>\n
Landstingets ekonomi har de senaste tio \u00e5ren uppvisat stora differenser mellan budget och bokslut. Trots att en rad beslut har fattats i syfte att d\u00e4mpa kostnadsutvecklingen, samtidigt som int\u00e4kterna \u00f6kat b\u00e5de genom \u00f6kade skatteint\u00e4kter och statsbidrag, s\u00e5 best\u00e5r kostnadskrisen.<\/p>\n
N\u00e4r budgetn f\u00f6r 2002 och fler\u00e5rsplanen f\u00f6r 2003-2004 beslutades h\u00f6sten 2001 antogs att verksamheten 2003 skulle kosta ca 4 250 miljoner, \u00e5rets prognos tyder p\u00e5 ca 4 850 miljoner! Detta \u00e4r helt oh\u00e5llbart. Betydligt mer l\u00e5ngtg\u00e5ende \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att d\u00e4mpa kostnadsutvecklingen \u00e4r helt n\u00f6dv\u00e4ndiga. Dessa \u00e5tg\u00e4rder m\u00e5ste innefatta s\u00e5v\u00e4l kostnadsstyrningen, effektiviseringar och f\u00f6r\u00e4ndrad utbudsstruktur. Budgetf\u00f6ljsamheten m\u00e5ste bli en ledstj\u00e4rna och g\u00e5r f\u00f6re antagna m\u00e5l. De tillg\u00e4ngliga resurserna utg\u00f6r en restriktion. Fr\u00e5n V\u00e5rdalliansen har vi vid ett flertal landstingsm\u00f6ten under l\u00e5ng tid kr\u00e4vt:<\/p>\n
Dessa punkter har bifallits i fullm\u00e4ktige. Trots detta har det \u00e4nnu efter flera \u00e5r inte h\u00e4nt n\u00e5gonting. 2002 \u00e5rs stora \u00f6verskridande och 2003 \u00e5rs befarade budgetmiss har \u00e4ntligen f\u00e5tt landstingsledningen att inse allvaret och agera utifr\u00e5n de krav vi l\u00e4nge st\u00e4llt. 2003 \u00e4r det \u00e5r d\u00e5 \u00e5tg\u00e4rder \u00e4ntligen vidtagits vad g\u00e4ller ekonomistyrning. Trots det pekar prognosen p\u00e5 fortsatt stor obalans 2003 och \u00e4n st\u00f6rre under 2004. Majoriteten v\u00e4ljer d\u00e5 den enkla linjen och f\u00f6resl\u00e5r en stor skatteh\u00f6jning. Vi menar ist\u00e4llet att det finns sk\u00e4l att avvakta och se det verkliga resultatet f\u00f6r 2003, eftersom det utg\u00f6r grunden f\u00f6r budgeten 2004, innan skatteh\u00f6jning sker.<\/p>\n
Den positiva trend som vi nu kan se med befolkningsutvecklingen riskerar att \u00e5terg\u00e5 till befolkningsminskning n\u00e4r stora skatteh\u00f6jningar genomf\u00f6rs. Med den trend som \u00e4r just nu b\u00f6r vi \u00e5tminstone kunna r\u00e4kna med of\u00f6r\u00e4ndrad befolkning, i v\u00e5rt budgetf\u00f6rslag har vi r\u00e4knat med en liten minskning. Skatteh\u00f6jningen riskerar att \u00e4tas upp pga st\u00f6rre l\u00f6nekrav som kompensation.<\/p>\n
Vid ett flertal tillf\u00e4llen har vi i V\u00e5rdalliansen f\u00f6rs\u00f6kt bidra med konstruktiva f\u00f6rslag f\u00f6r att budget och verklighet ska st\u00e4mma \u00f6verens. Majoriteten har lovat att s\u00e5 ska ske och d\u00e4refter har inget h\u00e4nt. Den verkst\u00e4llighet som det inneb\u00e4r att vara i majoritet har under l\u00e5ng tid inte fungerat. Vi \u00e4r tveksamma till att strikt budgetf\u00f6ljsamhet kommer att r\u00e5da samtidigt som en stor skatteh\u00f6jning sker. V\u00e5rdalliansen l\u00e4mnar mot bakgrund av detta ytterligare ett antal f\u00f6rslag som beh\u00f6vs f\u00f6r en ekonomi i balans.<\/p>\n
Strikta utgiftstak b\u00f6r inf\u00f6ras i Landstinget V\u00e4sternorrland. Detta inneb\u00e4r att de sammanlagda kostnaderna best\u00e4ms f\u00f6r tre \u00e5r fram\u00e5t utifr\u00e5n bed\u00f6mningar av den ekonomiska utvecklingen, befolkningsutveckling och av landstinget gjord \u00e5taganden. Denna kostnadsram f\u00e5r inte \u00f6verskridas, utan utg\u00f6r en definitiv gr\u00e4ns f\u00f6r vad som kan g\u00f6ras. Om ett gjort \u00e5tagande visar sig bli dyrare \u00e4n vad som tidigare bed\u00f6mts, f\u00e5r vi antingen avst\u00e5 fr\u00e5n \u00e5tagandet, minska \u00e5tagandet, prioritera bort n\u00e5got annat \u00e5tagande eller effektivisera i en annan verksamhet – utgiftstaket f\u00e5r d\u00e4remot inte rubbas. Utgiftstaken fastst\u00e4lls varje v\u00e5r, vilken inneb\u00e4r att ett nytt utgiftstak l\u00e4ggs fast f\u00f6r det tredje \u00e5ret samtidigt som tidigare fastst\u00e4llda tak (\u00e5r ett och tv\u00e5) ligger fast. Under utgiftstaket m\u00e5ste det finnas tillr\u00e4ckligt tilltagen budgeteringsmarginal f\u00f6r att landstinget ska kunna hantera f\u00f6r\u00e4ndringar det saknar m\u00f6jlighet att p\u00e5verka.<\/p>\n
Budgeteringsmarginalen f\u00e5r inte tas i anspr\u00e5k till l\u00f6neglidning, diagnosglidning (f\u00f6r sjukv\u00e5rdande \u00e5tg\u00e4rder), tillg\u00e5ng till nya metoder som \u00e4r dyrare eller \u00f6kade ambitioner i \u00f6vrigt. Den i juni 2003 antagna handlingsplanen f\u00f6r en ekonomi i balans, avs\u00e5g att minska det d\u00e5 befarade budgetunderskottet. S\u00e5vitt vi kunnat finna \u00e4r effekterna \u00e4n s\u00e5 l\u00e4nge sm\u00e5 och os\u00e4kra vad g\u00e4ller landstingets sammantagna ekonomi. Handlingsplanen m\u00e5ste d\u00e4rf\u00f6r skyndas p\u00e5 s\u00e5 att st\u00f6rre effekt kan n\u00e5s under de n\u00e4rmast f\u00f6ljande tv\u00e5 \u00e5ren.<\/p>\n
De nuvarande skarpa restriktioner som finns f\u00f6r anst\u00e4llningar, investeringar, underh\u00e5ll m.m. ska bibeh\u00e5llas under 2004. Dessutom ska det finnas en landstingsgemensam syn p\u00e5 ing\u00e5ngsl\u00f6ner vid nyanst\u00e4llningar. Fr\u00e5n och med 1\/1 2004 f\u00e5r det inte finnas merkostnader vad g\u00e4ller stafeter f\u00f6r sjuksk\u00f6terskor och detsamma ska g\u00e4lla f\u00f6r l\u00e4kare fr o m 1\/6 2004.<\/p>\n
Personalbudgetn \u00e4r en ram, dvss vikariat och \u00f6vertider ska h\u00e5llas inom angiven ram. Verksamheten vid l\u00e4nssjukhuset Sundsvall\/H\u00e4rn\u00f6sand ska f\u00e5 en \u00f6versyn med tonvikt p\u00e5 Sundsvalls sjukhus, p\u00e5 samma s\u00e4tt som skett vid andra sjukhus i l\u00e4net.<\/p>\n
De faktiska produktionskostnaderna, produktivitet och effektivitet, f\u00f6r verksamheten vid l\u00e4nets olika kliniker tas fram f\u00f6r j\u00e4mf\u00f6relse med varandra och med andra l\u00e4n. Antalet jourlinjer kommer att genomg\u00e5 en noggrann granskning i syfte att minska kostnaden.<\/p>\n
Alla v\u00e5rdcentraler som visar intresse ska f\u00e5 bedrivas i alternativ form. Kapiteringsmodellen kommer att g\u00e4lla fullt ut 2005. F\u00f6rs\u00f6k med att utveckla andra former av entreprenader p\u00e5b\u00f6rjas b\u00e5de inom v\u00e5rden och servicef\u00f6rvaltningarna.<\/p>\n
Kostnaderna f\u00f6r prim\u00e4rv\u00e5rden ligger h\u00f6gt i V\u00e4sternorrland i j\u00e4mf\u00f6relse med andra l\u00e4n. Nu n\u00e4r kapiteringen \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g att genomf\u00f6ras finns det inget behov av tre prim\u00e4rv\u00e5rdsomr\u00e5den med chefer. Vi f\u00f6resl\u00e5r d\u00e4rf\u00f6r att dagens modell avvecklas och att det endast blir en prim\u00e4rv\u00e5rdschef. P\u00e5 s\u00e5 vis kan \u00e4ven utvecklingsenheterna samverka b\u00e4ttre f\u00f6r h\u00f6gre effektivitet. I flera landsting tas det fram politiska beslutsunderlag f\u00f6r att tydligare definiera vilka \u00e5kommor som sjukv\u00e5rden ska behandla. F\u00f6r att undvika risken med detaljstyrning inom v\u00e5rden ger vi ist\u00e4llet professionen i uppdrag att mer noga beakta prioriteringsutredningen f\u00f6r likv\u00e4rdig v\u00e5rd samt att nogsamt beakta den kostnads\u00f6kning som kan uppst\u00e5 pga s\u00e5 kallad indikationsglidning inom olika behandlingsformer.<\/p>\n
Arbetet med att samla v\u00e5rdcentraler vid sjukhusen intensifieras och samarbetet med kommunerna m\u00e5ste st\u00e4rkas. N\u00e4rsjukv\u00e5rd bildar tillsammans med prim\u00e4rv\u00e5rden basen f\u00f6r v\u00e5r sjukv\u00e5rd. Det inneb\u00e4r att vi beh\u00f6ver \u00f6kad samordning mellan internmedicin, geriatrik, prim\u00e4rv\u00e5rd och kommunal \u00e4ldreomsorg. Samverkan med f\u00f6rs\u00e4kringskassan st\u00e4rks, framf\u00f6r allt f\u00f6r att minska sjukskrivningarna.<\/p>\n
Resursramar<\/strong><\/td>\n| Majoritetens f\u00f6rslag<\/td>\n | V\u00e5rdalliansens f\u00f6rslag<\/td>\n | Fler\u00e5rsplan april<\/td>\n<\/tr>\n | Prim\u00e4rv\u00e5rd<\/td>\n | 1 156,1<\/td>\n | 1 122,1<\/td>\n | 1 117,5<\/td>\n<\/tr>\n | \u00d6vrig h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rd<\/td>\n | 3 145,7<\/td>\n | 3 074,7<\/td>\n | 2 975,7<\/td>\n<\/tr>\n | Tandv\u00e5rd<\/td>\n | 97,7<\/td>\n | 97,7<\/td>\n | 97,5<\/td>\n<\/tr>\n | Regional utveckling<\/td>\n | 204,9<\/td>\n | 201,9<\/td>\n | 205,1<\/td>\n<\/tr>\n | Landstingsservice1<\/td>\n | 149,4<\/td>\n | 149,4<\/td>\n | 145,2<\/td>\n<\/tr>\n | Landstingsstyrelsen<\/td>\n | 159,6<\/td>\n | 159,6<\/td>\n | 151,2<\/td>\n<\/tr>\n | Revision<\/td>\n | 4,3<\/td>\n | 4,3<\/td>\n | 3,8<\/td>\n<\/tr>\n | Ej inf\u00f6rd besparing enligt ovan<\/td>\n | <\/td>\n | -87,0<\/td>\n | <\/td>\n<\/tr>\n | Summa<\/strong><\/td>\n | 4 917,7<\/strong><\/td>\n | 4 722,7<\/strong><\/td>\n | 4 696,0<\/strong><\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n | Resultatbudget<\/h3>\n
|