Kommunens ekonomi del 4

Av Max Fredriksson

Så var vi framme i del 4 av min blogg-serie. Det blir inga nya diagram utan det blir mina högst personliga funderingar runt de siffror jag plockat ur de senaste 11 årens årsredovisningar. Jag tror inte man kan plocka ut detaljer hur som helst och sen få förklaring på hur situationen ser ut. Allt som händer i kommunen är beroende på vad som hänt tidigare, och naturligtvis även vad som händer i riket och omvärlden. När Åke säger att borgarna lämnade efter sig en skuld från sin mandatperiod så har han rätt. När Maria påpekar att vänsterblocket skulle haft en förlust under denna period om inte borgarna lagt grunden till AFA-återbetalningarna så har hon rätt. När Åke säger att vi har en god soliditet har han rätt. I stort sett kan man visa på siffror som pekar på sin egen ståndpunkt och ha rätt – det gäller bara att välja lämpliga siffror och sen sitter man som väljare och funderar på vem som ljuger eller inte.
Det är först när man ser en mer långsiktig översikt som man kan börja se olika tendenser. Den utförsbacke som resulterade i det stora underskottet 2008 började redan 2005 och man var då alldeles för sena att dra i handbromsen – vi får komma ihåg att då var en global ekonomisk nedgång. Men det borgerliga styret lyckades vända den trenden till 2009 men sen har vi en nedåtgående trend igen som lindrats genom de två återbetalningarna från AFA, återbetalningarn som grundlades i föregående mandatperioden.
Låneskulden har också skjutit i höjden, den dagsaktuella skulden lär enligt uppgift ligga på 59 miljoner men det är först vi årsslutet vi kan se årets totala skuld, senaste definitiva siffran är från föregående bokslut där skulden var 65 miljoner. Om Ni läser Göran Jonzons blogg misstänker han att de lånade pengarna egentligen, till en viss del, används till sånt som borde härröra till driftskostnader och inte investeringar. Jag misstänker att han har rätt, jag är också ganska säker att man från socialdemokraterna inte håller med i den analysen.
När det gälller soliditeten så är det ingen omedelbar risk men det räcker med att titta på diagrammet för att se en oroväckande trend. Med nuvarande minskningstakt går vi under kommunens mål om 5-6 år.
Men det allra största problemet vi har är den urusla följsamheten mot budgeten. En följsamhet som med åren blivit sämre och sämre. Det blir en omöjlig situation för en kommunledning. Budgeten är en av de absolut viktigaste styrdokumenten i kommunen (egentligen i vilket företag som helst). Får man inte ordning på det kan hela kommunfullmäktige ta ledigt kommande mandatperiod. Under de senaste 10 åren lyckades faktiskt de borgerliga med det under 2 av sina fyra år men vänsterblocket endast 1 av sina 7 år. Och när jag visar på det får vi ytterligare ett exempel på vad man kan visa och argumentera för genom att välja rätt siffror ur statistiken.
Oroande är att de allra flesta kurvorna pekar åt fel håll. Oavsett vem som kommer att få makten kommande period så kommer det att krävas åtgärder och inte bara med tanke på nästa bokslut utan för många år framåt.