Funktionshinder

En kommun där ett funktionshinder inte blir ett handikapp

Funktionshindret blir i själva verket ett handikapp för den enskilde först om samhället inte förmår att kompensera bristerna. Graden av handikapp är inte statisk, utan snarare en funktion av samhällets förmåga att möta människor med funktionshinder.. Människor med funktionshinder riskerar att i olika sammanhang bli negativt särbehandlade. Detta kan aldrig tolereras.

Ökad tillgänglighet – minskat funktionshinder
Det måste vara självklart att man tar hänsyn till funktionshindrades behov av god tillgänglighet vid utformningen av offentliga inrättningar, anläggningar och informationssystem. Ökad tillgänglighet är ett viktigt sätt att minska effekten av funktionsnedsättningen. Likaså måste utbudet av kultur- och fritidsaktiviteter också göras tillgängligt för personer med funktionshinder. Enligt riksdagsbeslut ska samtliga offentliga platser vara handikappanpassade 2010. I detta sammanhang måste särskild uppmärksamhet ägnas åt barn med funktionshinder eftersom de sällan kan hävda sina rättigheter själva med samma kraft som de vuxna. FN:s barn-konvention stadgar att barnets bästa ska komma i främsta rummet.

Arbetet för funktionshindrade får inte begränsas till åtgärder som förhindrar negativ särbehandling. Insatser som är kompensatoriska och som minskar betydelsen av funktionsnedsättningen är också nödvändiga. En viktig ledstjärna i detta avseende är FN:s standardregler (agenda 22) för att tillförsäkra människor med funktionshinder delaktighet och jämlikhet. Dessa är ett utomordentligt viktigt redskap för kommunen vid planering och genomförande av all verksamhet.

Synliggör dolda hinder
Långt ifrån alla funktionshinder är synliga. Detta ska inte påverka utformningen av samhällets stöd som alldeles oavsett funktionsnedsättningens karaktär ska vara anpassat och effektivt. Psykisk ohälsa tillhör den kategori funktionsnedsättningar, vars yttringar inte alltid är synliga. Psykiskt funktionshindrade har samma rätt till samhällets stöd som de med mer fysiskt betingade funktionsnedsättningar. Särskilt viktigt är att arbeta mot de fördomar och skamkänslor som i allt för stor utsträckning präglar attityderna till psykiska sjukdomar.

Det offentligas hjälp till anhöriga ska vara flexibel, utgå från den enskildes önskemål och integritet samt vara utformat så att insatserna är stödjande och kompletterande istället för styrande och ersättande. Det ska med andra ord inte uppfattas som ett krav på anhöriga att vårda en närstående, men om sådana önskemål finns, ska det offentliga gå de anhöriga till mötes i så stor utsträckning som möjligt.

Boende utan dröjsmål
För personer som beviljats insatser för boende enligt LSS och SOL ska få sin bostad utan långa väntetider. Kommunen måste ha beredskap för att kunna bygga ut boendet i den omfattning som behövs och behov uppstår.

Kristdemokraterna vill:

• att kommunen upprättar en handlingsplan för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet
• att FNs standardregler för delaktighet och jämlikhet tillämpas i kommunen
• att väntetiderna för anpassade boenden för funktionshindrade minimeras