• 2014-04-02 Hur stora hål får det vara i Ydres plånbok?

    Ydres ekonomiska läge är bekymmersamt. Enligt kommunens controller (den tjänsteman som skall hjälpa till att styra ekonomin) ljusnar det i viss mån vid horisonten bl.a. därför att skattutjämningssystemet har ändrats till fördel för fattiga kommuner (dvs de rikaste kommunerna får dela med sig mera). Det är likafullt viktigt att föra en ansvarsfull ekonomisk politik.
    Vi får ibland höra att kommunen har två slags utgifter. Dels finns de dagliga “hushållsutgifterna” då kommunen betalar ut löner och köper sådant man gör slut på. Dessa löpande utgifter skall helst betalas samma år. Och de måste enligt lag vara betalda inom ett par år. Och det har Ydre inte lyckats med. Går det att skära i dessa utgifter? Och är det så enkelt som att säga att alla delar av förvaltningen skall spara ett visst antal procent? I praktiken har det inte fungerat att komma med sådana diktat.
    Men så har man sagt att det finns ett annat slags utgifter som skall följa helt andra regler. Man kallar dem investeringar. Man skaffar sig något som man har kvar och alltså är en tillgång. Det är som när någon köper ett hus att bo i. Huset finns kvar, det är en tillgång. Och om man säljer det kan man i princip få tillbaka pengarna. Så har man sagt att det är med kommunens investeringar. Man kan köpa “på avbetalning” precis som en privatperson.
    Men precis som för en privatperson gäller för kommunen att alla utgifter måste betalas ur en och samma plånbok. Dagens “avbetalningsköp” blir morgondagens löpande utgifter.


    Är vår budget i balans?

    Privatpersoner brukar varnas för att låna till sådant som inte blir verkliga tillgångar. Jag menar att det också måste gälla kommunen. Vi dras med följderna av en del “investeringar” och borde därför vara försiktiga med att dra på oss nya. Ett önskemål som dammas av då och då är att flytta en av Österbymos utfarter några hundra meter. Det kan ju kallas en investering eftersom den nya utfarten tydligt syns och finns kvar. Men man får inte en ekonomisk “tillgång” och därför borde det inte vara sådant vi köper på avbetalning.
    Just nu funderar man på om det skall bli en ny skola i Hestra. I skolberedningen har vi fått höra att en sådan blir mycket dyr. Finns det pengar? Det gör det inte. Så enkelt skulle man kunna uttrycka det. Men somliga menar att uppvärmningen skulle bli billigare. Ja, men det skulle ta generationer att på det sättet spara in till byggkostnaderna. Hur skall man då ha råd? Jo, man kan ju alltid avskeda en eller ett par lärare (fast det skulle ändå inte räcka). Så även om man “offrar” en del elever som skulle behöva hjälp skulle det i alla fall inte gå ihop. Och till skillnad från ett hus att bo i är inte en specialbyggd skola en direkt ekonomisk tillgång.
    Om det skall vara någon mening med besparingar i Ydres ekonomi får man alltså just nu vara försiktig med “investeringar” utom när de verkligen behövs.

    Bengt Malm, ordf.
    2 april 2014