Delaktighet och demokrati

En kommun med delaktighet och demokrati

Demokrati medför både rättigheter och skyldigheter. Rätten att delta i öppna och fria val och att föra dialog med dem som fattar besluten. Skyldighet och ansvar att värna om demokratin. Den är inte en gång för alla given utan måste hela tiden erövras och utvecklas. Barn och ung-domar måste tidigt få lära sig att delta i det demokratiska arbetet. Olika former för att ge de unga ett reellt inflytande ska stödjas och utvecklas.

Delaktighet ger ansvar
Varje människa föds in i ett sammanhang med nära relationer. Vi har behov av andra människor och vi är alla i olika faser av våra liv beroende av andra. För att ta ansvar för sig själv och för närstående krävs möjligheter att kunna påverka sina livsvillkor. När medborgarna känner sig delaktiga skapas lättare legitimitet och acceptans för de demokratiskt fattade besluten även när de inte sammanfaller med den egna viljan. Det är därför viktigt att alla oavsett ålder, kön, etnicitet, kulturellbakgrund, sexuell läggning och religion blir delaktiga i kommunens utveckling.

Makt på rätt nivå
Den kommunala självbestämmanderätten har varit en viktig princip i det svenska samhällskicket. Den är en förutsättning för verk-lig lokal demokrati. Att bara administrera beslut fattade av regeringen och riksdagen skapar inte något demokratiskt engagemang. Den ökade statliga detaljstyrningen och centraliseringen är därför ett allvarligt hot mot självstyrelsen och ytterst mot demokratin.
Subsidiaritetsprincipen är en god vägvisare för vem som ska besluta vad i kommunen. Det enskilda och familjer själva bäst kan besluta om ska de också få göra. Det finns dock frågor som är gemensamma och som ska beslutas om på en högre nivå, t.ex i en kommunal nämnd eller i kommunfullmäktige. Subsidiaritetsprincipen innebär att beslut ska fattas på lägsta ändamålsenliga nivå och att den överordnade nivån är stödjande, inte styrande.

Medborgardialog för bättre beslut
Vi vill öka medborgarnas engagemang i kommunala frågor. Möten, utställningar, tryckta och elektroniska medier mm måste ges större utrymme för att medborgaren ska kunna informera sig ordentligt och vara med och påverka besluten.
Lokala folkomröstningar kan vara ett bra sätt att ta reda på folkviljan. Omröstningarna måste dock förberedas väl och valsedlarnas förslag utformas på ett tydligt sätt. I t ex budgetfrågor där beslut medför konsekvenser på andra områden än den som själva omröstningen gäller är folkomröstningsinstrumentet inte att rekommendera.
För att den representativa demokratin ska fungera är det viktigt att de förtroendevalda avsätter tid för samtal med medborgarna. En stor öppenhet ska finnas för att ta tillvara goda tankar, idéer och förslag från medborgarna.

Ökat engagemang med E-demokrati
En moderna tekniska utvecklingen har lett till en snabb förändring av människors sätt att kommunicera och söka information. Denna utveckling ska tas tillvara i det demokratiska arbetet. En ökad utbyggnad av och kunskap om IT-teknologin kan ge medborgarna större möjligheter att tillgodogöra sig politiska beslut. Tekniken ger också möjligheter till nya vägar för dialog och påverkan. Det är dock nödvändigt att vara medveten om riskerna att de medborgare som inte har tillgång till den nya tekniken ställs utanför.

Uppmuntra ideellt arbete
Ett dynamiskt och vitalt samhälle är av stor vikt för en levande demokrati och ett medmänskligt samhälle. Genom att stödja och uppmuntra olika frivilligorganisationer uppmuntras det ideella engagemanget. Ett starkt civilt samhälle bidrar till att öka det sociala kapitalet och fördjupa den kommunala gemenskapen.

Ta vara på mångfalden
Sverige blir ett alltmer mångkulturellt samhälle där olika uppfattningar, ideologier, kulturella mönster och synsätt ska fungera sida vid sida samtidigt som vårt lands styrelse och normer vilar på ett fundament av västerländsk humanism och kristen etik. Dessa innefattar normer och sedvänjor för hur man ska tänka, handla, umgås och arbeta. Kristdemokratins utgångspunkt är att denna dynamik och ”brytning” mellan olika synsätt kan vara en mycket vitaliserande och samhällsutvecklande kraft.

Rätt till delaktighet och kunskap också för de nya svenskarna
Ett hot mot demokratin är medborgarnas bristande kunskap om politiska processer och de olika politiska alternativ som finns och vad dessa står för. Detta är en utmaning att förmedla denna kunskap, men kanske än mer till våra nya svenskar. Många av dessa kommer från länder och regioner som sällan eller aldrig har varit demokratier. Där det fria ordet och rätten att mötas och uttrycka egna åsikter aldrig har funnits. Kommunen har här en viktig uppgift att bedriva aktiv uppsökande och utbildande verksamhet riktad till gruppen av första – och andra generationssvenskar. Vidare måste samhället ta ett ansvar att de språkkurser som vänder sig till dessa grupper är mer skräddarsydda så att exempelvis analfabeter och akademiskt skolade får utbildas i sin egen takt och utifrån sin potential och därmed känner glädje och inspiration att lära sig svenska. Skolan, biblioteken, kursarrangörer, tidningar och etermedia är här viktiga partner för att utveckla och inspirera våra nya medborgare att vara delaktiga i den demokratiska processen.
En stark demokrati utmärks inte av en stark stat utan av en stark medborgaranda och engagemang hos självständiga och upplysta medborgare, ett starkt civilt samhälle och fungerande naturliga gemenskaper!

Kristdemokraterna vill:
• Säkerställa att en fullödig dialog finns mellan kommuninvånare och beslutsfattare
• Att kommunen medverkar till att finna nya och/eller utvecklade former för samverkan med olika medborgargemenskaper såsom föreningar, kyrkor, folkrörelser m.fl.
• Att kommunen aktivt arbetar för att öka kunskap och kompetens hos första och andra generationens svenskar för att dessa bättre ska förstå och bättre kunna delta i den demokratiska processen
• Utvecklar modeller, processer och metoder för att nyttja IT-teknologi för att kommunicera med kommuninvånarna och genom detta utveckla den kommunala demokratin