• Vår politik

    Tro på Södertälje
    Södertälje behöver framtidstro. Tro på tryggheten, på familjerna, på företagsamheten och på människors vilja att ta ansvar för varandra och vårt gemensamma samhälle. Valet 2026 är därför ett avgörande vägval för Södertäljes framtid. Efter decennier av socialdemokratiskt styre, och numera tillsammans med Moderaterna under fyra år, behövs ett verkligt maktskifte som ger kommunen en ny borgerlig riktning  – med ansvarstagande, förnyelse och fokus på resultat.

    Kristdemokraterna är ett värdeorienterat parti. För oss innebär det en politik där människovärdet och de etiska grundvärdena alltid står i centrum. Vi tror på varje människas inneboende värde och förmåga att ta ansvar – för sig själv, för andra och för samhället. Politikens uppgift är att skapa förutsättningar för människor att växa och ta ansvar, inte att detaljstyra deras liv.

    Tro på Södertälje handlar också om tro på de värden som håller samman ett samhälle över tid. Demokrati är grundläggande, men ett starkt samhälle behöver också gemensamma värderingar som ansvar, solidaritet och respekt för människovärdet. De värden som vuxit fram ur den kristna traditionen har format vårt land och är fortsatt viktiga för sammanhållningen i Södertälje.

    Vi tror på ett Södertälje där familjer, föreningar, trossamfund och ideella organisationer ges möjlighet att vara starka och självständiga. Civilsamhället är en av kommunens största tillgångar. När människor får ta ansvar och bygga gemenskap skapas tillit, trygghet och framtidstro. Det som människor och gemenskaper kan och bör göra själva ska inte tas över av kommunen.

    Vi tror också på kunskapens och utbildningens kraft. Förskolan och skolan ska ge varje barn en trygg start i livet och möjlighet att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. Södertäljes barn och elever ska mötas av höga förväntningar, studiero och engagerade vuxna. Vi vill se mindre barngrupper i förskolan, större valfrihet för familjerna och skolor där kunskap, trygghet och bildning står i centrum. En stark skola är en av de viktigaste investeringarna för att ge fler barn framtidstro och för att bygga ett starkare Södertälje. 

    Tro på Södertälje betyder också att återupprätta tryggheten. Under lång tid har den grova kriminaliteten hotat både tryggheten och tilliten i kommunen. Brott ska mötas med tydliga och konsekventa konsekvenser. Samhället ska stå på brottsoffrens sida och arbeta nära Polisen och andra myndigheter för att bekämpa kriminaliteten och återställa tryggheten i hela Södertälje.

    Men trygghet byggs också långsiktigt. Därför tror vi på starka familjer, fungerande skolor och meningsfulla fritidsaktiviteter för barn och unga. När unga möts av tydliga vuxna, gemenskap och framtidstro minskar risken för utanförskap och kriminalitet.

    Vi tror också på våra äldre och deras betydelse för Södertälje. Deras erfarenhet och kunskap är värdefull. Äldreomsorgen ska präglas av kvalitet, kontinuitet och respekt, där den äldres behov och önskemål står i centrum. Alla ska kunna åldras med trygghet, värdighet och gemenskap.

    Valet 2026 är en möjlighet till förändring och förnyelse. Vi tror på Södertälje – på människorna som bor här, på gemenskapen och på kommunens framtid. Tillsammans kan vi skapa ett tryggare, mer medmänskligt och bättre fungerande Södertälje genom ett verkligt maktskifte.

    Barnomsorg och förskola

    ”Förskoleverksamheten ska vara flexibel till sin karaktär och möta det enskilda barnets behov. Familjer ska kunna välja mellan olika omsorgsformer. God valfrihet för föräldrarna förutsätter mångfald i utbudet.”

    Barnomsorg och förskola ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran, utveckling och lärande. En god och stimulerande omsorg möjliggör för föräldrarna att arbeta, studera eller söka jobb, men har också ett pedagogiskt uppdrag där barnen förbereds inför ett livslångt lärande.

    Barns och familjers behov ska vara utgångspunkten för barnomsorg och förskola. Barnomsorg och förskola har också en särskild uppgift att fylla för barn som kommer från familjer som av olika skäl har svårt att tillgodose barnets behov. 

    Under en lång tid har vi sett en utveckling mot allt större barngrupper inom förskolan. Detta är olyckligt inte minst för de yngsta barnen som har svårare att anknyta till många olika personer. Vi ser också en tendens att förskolan gynnas framför andra omsorgsformer vilket inskränker mångfalden och begränsar familjernas möjlighet att välja.

    Kristdemokraterna vill: 

    • Verka för stor valfrihet och mångfald med flera alternativa utförare vid val av barnomsorg och förskola.
    • Ge kommunalt drivna och enskilda förskolor fortsatt samma förutsättningar att bedriva verksamhet.
    • Minska barngruppernas storlek i förskolan. Barn som är tre år eller yngre bör inte tillhöra grupper som är större än tolv barn.
    • Göra kommunen skyldig att erbjuda och informera om pedagogisk omsorg (familjedaghem) i egen regi eller alternativ drift.
    • Tillämpa syskonförtur i val till förskola och skola, inte minst för att underlätta familjers vardagsliv.
    • Tillgodose behovet av barnomsorg under obekväm arbetstid.
    • Erbjuda barn i förskola och barnomsorg möjlighet att ta del av kulturutbudet i kommunen och regionen.
    • Erbjuda en förskola som jobbar aktivt med svenska språket för alla nyanlända barn.
    • Säkerställa öppen förskola med rimlig närhet i alla kommundelar.
    • Anpassa myndigheters organisation så att samverkan sker utifrån barnets bästa för att hjälp och stöd ska komma till familjerna i tid.
    • Ge personal inom barnomsorg och förskola fortbildning för att tidigt upptäcka tecken hos barn som far illa och för att få kunskap om hur man tillämpar anmälningsplikten.
    • Förmedla en värdegrund baserad på kristen etik och västerländsk humanism i förskolan.
    • Uppmärksamma svenska traditioner i förskolan.
    • Planera i god tid för både nya förskolor och grundskolor när befolkningen i kommunen växer och staden förtätas och kommundelarna byggs ut.
    • Säkerställa kontinuerlig fortbildning i svenska språket hos våra pedagoger och medarbetare.
    • Verka för en språkförskola i Södertälje, som kan ta emot barn med grava, primära språkstörningar.

    Grundskola

    ”Skolan har två huvuduppgifter: dels att stimulera elevernas intellektuella och praktiska kunskapsutveckling och kritiska tänkande, dels att, tillsammans med föräldrarna, fostra eleverna till ansvarsfulla samhällsmedborgare. Under förutsättning att skolorna har denna utgångspunkt, följer läroplanen och lever upp till kvalitetskrav, ska de ges ett stort mått av frihet att själva utforma undervisningen.”

    Kristdemokraternas vision är en skola där ingen hålls tillbaka och ingen lämnas efter; en skola där varje barn och elev får utvecklas efter sin fulla potential, till vidare studier, ett meningsfullt yrkesliv och delaktighet i samhällsgemenskapen. Vi ser en skola där varje barn finner trygghet, kamratskap och får utlopp för sin kunskapstörst, där varje barn får känna lycka när bokstävernas betydelse faller på plats, där matematiken blir en spännande lek och där sinnena vidgas och världen öppnas upp allteftersom barnet blir äldre.

    I den skolan får läraren tid att vara lärare, tid att se varje barn, och möjlighet att utvecklas i sin roll som lärare tillsammans med lärarkollegor och skolledning och i samspel med övriga professioner i teamet kring eleven. I vår vision för skolan står kunskap och bildning i fokus. Kunskaper som sedan bildar grund för djupare analyser och reflektioner. Bildning ger förståelse för samhället vi lever i och historien vi kommer ur.

    Läroplanen stipulerar att skolans värdegrund ska förmedlas i ”överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism” och ska prägla kommunens skolor oavsett om de är kommunala eller fristående.

    Barnkonventionen är numera lag och detta ger en bra grund att driva barnets rättigheter. Ett exempel är att Barnkonventionen ger barn rätt till en religiös identitet och mot den bakgrunden är det en självklarhet att skolavslutning ska kunna ske i en kyrka.

    Vi behöver planera i god tid för nya förskolor och grundskolor när befolkningen i Södertälje växer och staden förtätas och kommundelarna byggs ut. Ny översiktsplan, strukturplaner och befolkningsprognoser utgör viktiga beslutsunderlag. Satsa på flexibla lokallösningar, som kan anpassas efter förändrade befolkningsförutsättningar och pedagogiska minriktningar.

     

    Vi vill fortsätta arbetet med att utveckla förskolegårdar och skolgårdar till trygga och pedagogiska miljöer, inklusive trygghetskameror, som stimulerar till utevistelse samt lek och rörelse.

     

    Fokusera på undervisningspraktiken i klassrummen, låt äldre erfarna lärare – gärna pensionerade lärare som gör comeback – stöd nyexaminerade lärare, till exempel genom mentorskap, och ta vara på goda erfarenheter från ”tvålärarsystem”. Stärk arbetsron i klassrummen genom att låta lärare vara just lärare genom avlastning av olika administrativa uppgifter.

     

    Vi föreslår åtgärdsprogram för grundskolor och gymnasieskolor för ökad trygghet, vi-känsla och studiero. Det innefattar alltifrån ”andan” på skolan, högkvalitativ undervisning, god lärartäthet, meningsfulla rastaktiviteter, trivsamma lokaler med tydliga entréer, bemannade receptioner utan prång och ”skumma” miljöer till närvarande elevhälsoteam och trygghetskameror. Vi ser gärna ökade insatser för att göra elever/elevråd och föräldrar/vårdnadshavare mer delaktiga i skolarbetet. Resurser måste öronmärkas i syfte att kunna leva upp till våra högt ställda krav när det gäller både en trygg skolvardag och måluppfyllelse.

     

    Alla kommunala skolor i Södertäljes ska bli NPF-säkrade. Vi behöver därför fortsätta de lyckosamma satsningarna på elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i såväl grundskola som gymnasium, som Kristdemokraterna verkat för i kommunens senaste budgetar. En NPF-säkrad skola kräver mindre undervisningsgrupper, tillräckligt många fast anställda speciallärare, specialpedagoger och kuratorer. All skolpersonal behöver ha mer kunskap om NPF. Elevhälsan måste arbeta engagerat utifrån elevernas behov. Den pedagogiska miljön bör utformas på ett inkluderande sätt där barnens svårigheter med flexibilitet och frustrationstolerans blir mindre begränsande. Det här är förändringar som gynnar alla elever, ekonomiska och välkända i landets resursskolor.

    KD Södertälje vill införa digitala elevhälsobesök för att göra stödet mer tillgängligt och anpassat efter dagens behov. Genom digitala möten kan elever snabbare få kontakt med skolkurator, skolsköterska eller annan elevhälsa – utan att behöva lämna klassrummet eller resa någonstans. Det kan också sänka trösklarna för att söka hjälp, särskilt för den som upplever oro, skam eller inte vill visa utåt att man mår dåligt. 

     

    Kristdemokraterna vill:

    • Fortsätta att garantera möjligheten att välja skola. En mångfald av skolor, avseende såväl utförare som profil, ska finnas.
    • Säkerställa att det på kommunens hemsida finns öppna jämförelser mellan alla skolor i kommunen.
    • Ge kommunalt och enskilt drivna skolor fortsatt likvärdiga förutsättningar, såväl ekonomiskt som verksamhetsmässigt.
    • Fokusera lärarnas arbetstid på undervisning och minska den administrativa bördan.
    • Garantera att det finns resurser för läromedel och digitala verktyg som stödjer alla elevers lärande.
    • Ge skolorna kompetens att tidigt kunna upptäcka barn med behov av särskilt stöd och ekonomiska medel för att sätta in de stödresurser som krävs i det enskilda fallet.
    • Erbjuda lärare och övriga medarbetare fortbildning i kunskap kring psykisk ohälsa och självmord.
    • Anpassa myndigheters organisation så att samverkan sker utifrån barnets bästa för att hjälp och stöd ska komma till familjerna i tid.
    • Införa en elevhälsogaranti, som innebär att varje grundskoleelev ska kunna komma i kontakt med elevhälsan varje skoldag.
    • Uppmärksamma särskilt begåvade elever och ge det stöd de behöver för att kunna utvecklas ytterligare, till exempel genom profilklasser.
    • Erbjud lovskola för barn som ännu inte uppnått kunskapskraven.
    • Ha nolltolerans mot såväl mobbning som annan kränkande behandling.
    • Samverka med näringslivet i större utsträckning för meningsfulla praktikplatser. Prao är en viktig erfarenhet för eleverna för att få en inblick i arbetslivet.
    • Införa ”ansvarskontrakt” mellan elev, föräldrar och skolpersonal i syfte att stödja eleven att nå sina uppsatta mål.
    • Uppmärksamma elever som har hög frånvaro och att varje grundskola aktivt och utan dröjsmål vidtar de åtgärder som krävs för att få tillbaka elever som har omfattande problematisk frånvaro.
    • Ge personal inom grundskolan fortbildning för att tidigt upptäcka tecken hos elever som far illa och för att få kunskap om hur man tillämpar anmälningsplikten.
    • Stimulera till ökat samarbete med civilsamhället för att få fler vuxna i skolan, exempelvis som ”rastfaddrar”.
    • Uppmuntra organiserad fysisk aktivitet varje dag i skolan genom dels planerade lektioner/aktiviteter, dels skolgårdar som uppmuntrar till rörelse.
    • Säkerställa att barn med NPF-diagnoser (Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som add, adhd och autism) får rätt till en lämplig lärmiljö samt en fysisk skolmiljö och pedagogik som gör det möjligt att klara skolgången. Särskilda resursklasser eller undervisningsgrupper ska finnas för denna målgrupp.
    • Klargöra att den som medvetet vandaliserar skolmiljön, till exempel genom klotter, ska medverka till att återställa skadan.
    • Lyfta upp att vid vägledningssamtal hos studie- och yrkesvägledare ska förutsättningarna för framtida jobb vara ett centralt perspektiv.
    • Ta fram rutiner och handlingsplaner vid varje skola för agerande vid PDV (pågående dödligt våld) samt utbilda elever och personal i dessa.
    • Utveckla samarbetet mellan skola och polis, gärna med en specifik polis som eleverna har lärt känna, knuten till varje skola.
    • Göra det till en självklarhet, i enlighet med Barnkonventionen, att skolavslutning ska kunna ske i en kyrka.
    • Verkar för fler behöriga, legitimerade lärare i grundskolan och fler stödlärare i segregerade stadsdelar.
    • Anpassa klasstorlekar efter elevernas förutsättningar.

     

    • Öka insatserna för att göra elever/elevråd och föräldrar/vårdnadshavare mer delaktiga i skolarbetet.

     

    • Säkra resurser och tillgänglighet till modersmålsundervisning för ”sårbara” språk, som till exempel syriska.
    • Stärka undervisningen med fokus på klassrumssituationen genom fler lärare, speciallärare och stödpedagoger.

    • NPF-anpassa grundskolorna för att skapa bättre studiero och ökad måluppfyllelse.

    • Anställa fler skolkuratorer för att förstärka arbetet mot psykisk ohälsa bland elever. 
    • Införa digitala elevhälsobesök
    • Motverka inrättandet av friskolor med muslimsk profil.

       

     

    Gymnasieskola

    ”Skolan har två huvuduppgifter: dels att stimulera elevernas intellektuella och praktiska kunskapsutveckling och kritiska tänkande, dels att, tillsammans med föräldrarna, fostra eleverna till ansvarsfulla samhällsmedborgare.” Se avsnittet grundskola!

    Kristdemokraterna vill betona vikten av en skola som har höga förväntningar på både elever och personal. En skola som möter varje elevs utmaningar med tro på elevens potential att lyckas efter bästa förmåga. En sådan skola sätter mål som både elev och föräldrar kan förstå. Eleven ska på förhand veta vad som krävs av honom eller henne för att nå ett visst betyg. Faktakunskap ska komma först och analys och diskussion därefter. Ett sådant upplägg blir naturligt för eleven.

    Mycket tyder på att de senare decenniers resultatförsämringar i den svenska skolan kan förklaras av att den lärarledda undervisningen har minskat. Många studier har konstaterat att undervisning ledd av skickliga lärare är det bästa sättet för elever att nå målen för undervisningen.

    Ett större fokus bör läggas på att gymnasiestudierna kopplas till arbetsmarknadens behov av utbildad arbetskraft. Det finns många exempel på att Sverige idag är underförsörjt på kompetens som efterfrågas på arbetsmarknaden.

     

    Kristdemokraterna vill: 

    • Värna det fria skolvalet. Möjligheten att välja skola, avseende såväl utförare som profil, ska fortsatt vara en rättighet.
    • Bejaka ett nära samarbete mellan skolan och det lokala näringslivet, till exempel vad gäller lärlingsutbildningar och praktikplatser.
    • Ge elever i gymnasieskolan möjlighet att läsa högskolekurser.
    • Säkerställa att det ska finnas resurser för läromedel och digitala verktyg som stöttar alla elevers lärande.
    • Införa en elevhälsogaranti, som innebär att varje gymnasieelev ska kunna komma i kontakt med elevhälsan varje skoldag.
    • Ge möjlighet att återkommande träffa utbildad studie- och yrkesvägledare för att kunna göra välgrundade studie- och yrkesval.
    • Betona att varje elev ska mötas utifrån sina förutsättningar för att få möjlighet att förverkliga hundra procent av sin potential. Uppmärksamma elever som har hög frånvaro och att varje gymnasieskola aktivt och utan dröjsmål vidtar de åtgärder som krävs för att få tillbaka eleverna till undervisningen.
    • Verka för att de elever inom gymnasiesärskolan som har intresse och möjlighet ska erbjudas praktik eller lärlingsplatser.
    • Ge fler gymnasieelever möjlighet att läsa kursen entreprenörskap. Därutöver är det viktigt att stimulera till företagande på gymnasienivå till exempel genom UF (Ung Företagsamhet).
    • Klargöra att den som medvetet vandaliserar skolmiljön, till exempel genom klotter, ska medverka till att återställa skadan.
    • Verka för att alla ungdomar mellan 15 och 18 år erbjuds ett feriejobb.
    • Satsa på flexibla lokallösningar, som kan anpassas efter förändrade befolkningsförutsättningar och pedagogiska minriktningar.

     

    • Fokusera på pedagogiken i klassrummen, låt äldre erfarna lärare – gärna pensionerade lärare som gör comeback – stödja nyexaminerade lärare, till exempel genom mentorskap och ”tvålärarsystem”.

     

    • Ta fram åtgärdsprogram vid skolorna för ökad trygghet, vikänsla och studiero. Det innefattar alltifrån ”andan” på skolan, högkvalitativ undervisning, god lärartäthet, meningsfulla rastaktiviteter, trivsamma lokaler med tydliga entréer, bemannade receptioner utan prång och ”skumma” miljöer till närvarande elevhälsoteam och trygghetskameror.

     

    • Prioritera resurser i budgeten i syfte att kunna leva upp till kommunens högt ställda mål när det gäller både elevernas måluppfyllelse och en trygg skolvardag.

     

    • Minska köerna till SFI (Svenska för invandrare) och gör utbildningen mer flexibel efter deltagarnas behov. Vuxenutbildningen ska verka för att fler Södertäljebor kommer närmare den reguljära arbetsmarknaden och högre studier.

     

    • Se över utbudet av yrkesprogram i gymnasieskolan utifrån elevernas intressen och arbetsmarknadens behov i nära dialog med näringslivet.

     

    Äldreomsorg

    ”Alla medborgare ska kunna åldras med värdighet. Det innebär att service, vård och omsorg ska vara tillgänglig och ges utifrån en helhetssyn på den enskilde med hänsyn till själsliga, andliga och materiella behov. Denna samhälleliga skyldighet innebär att äldreomsorgen måste vara väl utbyggd med hemtjänst och hemsjukvård, olika former av dagverksamhet samt ett varierat utbud av boendeformer.”

    Människovärdet beror inte på ålder eller den äldres egen förmåga. Äldreomsorgen ska präglas av trygghet, värdighet och delaktighet. Vår utgångspunkt är att varje person bäst känner sina egna behov och att möjligheten till inflytande och valfrihet därför ska vara stort. Om man flyttar till ett boende för äldre, exempelvis särskilt boende eller trygghetsboende, ska man få behålla sina vanor. Närhet och gemenskap är grundläggande mänskliga behov, något som det offentliga inte fullt ut kan tillfredsställa. Av denna anledning måste äldreomsorgen måna om goda relationer med anhöriga och ett gott samarbete med exempelvis anhöriga, föreningar, kyrkor och andra ideella krafter. Det är också viktigt att vi planerar för vård- och omsorgsboenden i våra kommundelar, till exempel i Vårdinge/Mölnbo, så att våra äldre kan få bo kvar i det område de känner sig trygga i. 

     

    Vi vill förbättra samarbetet med det civila samhället för att motverka passivitet och ofrivillig ensamhet hos äldre, till exempel genom en volontärbyrå, sociala måltider, ungdomsbesök, en mötesplats med psykosocial inriktning, ett aktivitetscenter och stöd till föreningar och samfund som inriktar sig på aktiviteter med äldre som målgrupp såsom öppen dagverksamhet.  Vi vill skapa fler mötesplatser inom äldreomsorgen i nära samverkan med civilsamhället – exempelvis föreningar, samfund och andra lokala aktörer – som redan spelar en viktig roll i att skapa meningsfulla sammanhang. Mötesplatserna kan erbjuda allt från samtalsgrupper och kulturaktiviteter till fysisk träning och stöd i vardagen. 

     

    Det finns omfattande forskning som visar att utevistelse för äldre inom hemtjänst och äldreomsorg har många positiva effekter – både fysiska, psykiska och sociala. Vi vill därför möjliggöra att äldre med hemtjänst får tillgång till utevistelse som en biståndsbedömd insats, utifrån individens egna önskemål och behov. Det kan handla om att få stöd att gå och handla, ta en promenad till parken, besöka biblioteket eller andra vardagsnära aktiviteter utanför hemmet. 

     

    Kristdemokraterna vill erbjuda ökad valfrihet för såväl brukare som anhöriga beträffande vård- och omsorgsboenden och hemtjänsten. Vi vill se att hälften av hemtjänsten utförs i egen regi och att andra hälften utförs av fristående aktörer. 

     

    Vi ser gärna en mer innehållsrik och stimulerande tillvaro vid kommunens vård- och omsorgsboenden. Det kan innefatta måltider med flera rätter att välja emellan och allehanda trivsel- och fysiska aktiviteter. Stärk hälsa och välbefinnande bland annat genom utegym anpassade för seniorer och funktionsnedsatta. Det gym som finns i Badparken är en god förebild. Överhuvudtaget behöver möjligheterna till träningsaktiviteter öka i den dagliga tillvaron. 

     

    Bygget för ett nytt vård- och omsorgsboende i Kaxberg, Lina, har startats. Vi vill se att en språk- och kulturavdelning byggs i det nya boendet som riktar sig mot de äldre som har sin bakgrund i Mellanöstern. 

     

    Den moderna, digitala, tekniken har många fördelar och kan utnyttjas i större utsträckning för att både underlätta det dagliga arbetet för våra medarbetare och förbättra tillvaron för brukarna inom kommunens omsorgsverksamheter. Alla rum i samtliga vård- och omsorgsboenden bör utrustas med Wi-Fi. 

     

    Trivsel och välmående på vård- och omsorgsboenden kan stärkas på olika sätt, till exempel genom ”språkavdelningar”, enheter specialiserade på missbruk och psykisk ohälsa, fler kuratorer och tjänstgöring av certifierade vårdhundar. Och naturligtvis ska det ställas krav på god svenska vid nyanställning av personal inom äldreomsorgen i Södertälje. 

     

    Trots att äldre i Södertälje uttrycker stort förtroende för hemtjänstpersonalen, visar nationella jämförelser att kommunens hemtjänst har förbättringspotential – särskilt inom utförande och biståndshandläggning. För att stärka kvaliteten, öka hemtjänstmottagarens inflytande och förbättra arbetsmiljön för personalen avsätts medel till kvalitetshöjande insatser. Satsningen kan inkludera pilotprojekt, kompetensutveckling, digitala verktyg, förbättrad planering och ökad kontinuitet. 

     

    Vi kristdemokrater vill verka för att minska fallolyckor bland äldre under vinterhalvåret. Därför föreslår vi att kommunen erbjuder avgiftsfria broddar till alla invånare över 65 år, som ett enkelt och förebyggande stöd för ökad trygghet och självständighet. ning, ett aktivitetscenter och stöd till föreningar som inriktar sig på aktiviteter med äldre som målgrupp.

     

    Kristdemokraterna vill:

    • Betona att kommunens vård och omsorg ska utgå från den enskildes behov, där insatserna ska vara samordnade och utgå från individens situation, förmågor och preferenser.
    • Erbjuda varje person som fyllt 85 år, utan biståndsbedömning, plats i anpassat boende, till exempel ett trygghetsboende. Plats på särskilt boende ska dock fortsatt vara kopplat till ett biståndsbeslut.
    • Erbjuda den enskilde möjlighet att välja äldreboende och ställa sig i kö då önskad plats inte kan tillgodoses.
    • Erbjuda fler externa utförare inom hemtjänsten.
    • Utveckla vårdserviceteam som kan avlasta undersköterskor icke-medicinska uppgifter.
    • Anpassa de olika verksamheterna så långt som möjligt för att kunna möta varje persons behov vad gäller intressen, språk, livsåskådning och vårdbehov, till exempel genom profiler och anpassade boenden.
    • Ställa krav på att all personal inom omsorgen som jobbar vårdnära måste kunna kommunicera på god svenska.
    • Erbjuda personal inom hemtjänsten regelbunden reflektionstid under arbetstid.
    • Säkerställa att kommunen har en plan för kompetensutveckling och kompetensförsörjning.
    • Uppmuntra den enskilde att själv välja utförare av hemtjänst.
    • Bygga fler platser i anpassade boenden, som seniorboenden, trygghetsboenden och särskilda boenden.
    • Garantera hög kvalitet, stor valfrihet och näringsriktig kost inom äldreomsorgen.
    • Ha ett välutvecklat anhörigstöd. Det ska finnas tydlig information kring vilket stöd anhöriga har rätt till.
    • Införa en värdighetsgaranti, som ska vara konkret och innehålla tydliga redovisningar av vad kommunen förbinder sig till om inte garantin uppfylls.
    • Genomföra regelbundna brukarundersökningar och kvalitetsuppföljningar, som redovisas öppet och lättförståeligt på bland annat kommunens hemsida. Detta är ett stöd för den äldre och/eller dennes anhöriga att välja utförare.
    • Samverka med regionen om arbetsformer för att på bästa sätt kunna möta och ge vård och omvårdnad för multisjuka och de mest sjuka äldre.
    • Säkerställa kuratorer i äldreomsorgen för samtalsstöd till boende och anhöriga.
    • Utveckla den palliativa vården vid våra särskilda boenden i samverkan med regionen för att garantera alla en värdig vård i livets slutskede.
    • Erbjuda träffpunkter för äldre i samverkan med civilsamhället, med en variation av aktiviteter.
    • Säkerställa fortsatt kompetens i form av medicinskt ansvarig rehabiliterare (MAR) för att snabbt kunna påbörja rehabilitering efter sjukdom eller skada.
    • Utveckla användandet av välfärdsteknologi i syfte att öka trygghet, aktivitet, delaktighet, integritet och självbestämmande.
    • Intensifiera arbetet med digitalisering inom äldreomsorgen.
    • Bygga ut wifi i alla lägenheter/rum på kommunens vård- och omsorgsboenden.
    • Begränsa – för ökad trygghet – antalet hemtjänstmedarbetare som den enskilde möter varje vecka till högst 12 personer.
    • Stärk den medicinska kompetensen inom äldreomsorgen genom fler sjuksköterskor och ökad läkarmedverkan.
    • Utveckla välfärden tillsammans med entreprenörer och investerare genom till exempel innovationsupphandlingar och fler alternativ inom omsorgen.
    • Ge ideellt driven och idéburen vård och omsorg goda förutsättningar att växa fram och driva verksamhet.
    • Stimulera öppen dagverksamhet i regi av föreningar och samfund.
    • Etablera boendekedjor – gärna utan biståndsbedömning – för seniorer som inte vill eller kan bo kvar hemma, men är för ”pigga” för ett ordinärt vård- och omsorgsboende.
    • Arbeta för en innehållsrik och stimulerande tillvaro vid kommunens vård- och omsorgsboenden, innefattande måltider med flera rätter att välja emellan och utvecklande trivsel- och fysiska aktiviteter.
    • Bygga och anpassa fler utegym för seniorer och funktionsnedsatta.
    • Utreda möjligheten att bygga centrala seniorbostäder i det nya Lunakvarteret. 
    • Bygga ut ”språkavdelningar” vid vård- och omsorgsboenden (för arabiska, syriska, kaldeeiska och armeniska). 
    • Stärka trivsel och välmående på särskilda boenden genom certifierade vårdhundar i kontakten med brukare.
    • Göra biståndsbedömningarna generösare, för både antagande till vård- och omsorgsboenden och social samvaro inom hemtjänsten.
    • Öka samarbetet med civilsamhället för att motverka ofrivillig ensamhet genom till exempel volontärbyrå, sociala måltider, ungdomsbesök, träffpunkt med psykosocial inriktning och föreningsbidrag som stödjer motsvarande aktiviteter.
    • Ställa ännu högre krav på kvalitet inom äldreomsorgen genom större andel utbildad personal, kontinuerlig kompetensutveckling och skärpta krav på kunskaper i svenska språket vid nyanställning.
    • Arbeta aktivt, både inom den egna organisationen och myndighetsgemensamt, mot fusk och bedrägerier mot välfärdssystem.
    • Motverka psykisk ohälsa bland äldre genom en särskild fond där civilsamhällets organisationer kan söka medel för sociala aktiviteter. 
    • Skapa fler mötesplatser inom äldreomsorgen i samverkan med föreningar och samfund. 
    • Ställa krav på goda kunskaper i svenska språket vid nyanställning inom äldreomsorgen. 
    • Ge äldre med hemtjänst möjlighet till utevistelse som biståndsbedömd insats utifrån egna önskemål.
    • Genomföra kvalitetshöjande insatser inom hemtjänsten. 
    • Minska fallolyckor genom avgiftsfria broddar till alla över 65 år vintertid.
    • Ett nytt äldreboende i Mölnbo ska planeras och byggas för att möta framtidens behov av trygg omsorg nära hemmet.
    • Den äldre ska kunna välja hemtjänstpersonal av samma kön vid till exempel intimvård. 

     

    Trygghet och säkerhet

    ”Det viktigaste sättet att bekämpa brottslighet är genom förebyggande insatser och det är framför allt vuxnas ansvar gentemot barn och ungdomar. Familjens roll att fostra och leda de unga är av största vikt. Samhället måste vidare ge tydliga signaler om vad som är rätt och vad som är fel. En snabb reaktion på begångna brott och en ökad upptäcktsrisk för förövare är viktigt.”

    För att en kommun ska vara attraktiv krävs det att medborgarna upplever den som trygg. Att bygga ett samhälle där människor känner trygghet handlar om att ta till sig olika perspektiv, alltifrån att skapa naturliga mötesplatser och hur vi arbetar med ljussättning till att bekämpa organiserad brottslighet. I grunden handlar det om ett samhälle där medborgarna känner tillit – tillit till varandra och tillit till samhällets institutioner. Här fyller även det civila samhället en betydelsefull roll. I föreningsengagemang fostras vi till ansvarstagande, tillit och civilkurage.

    Grovt kriminella gäng har blivit ett fenomen i Sverige. Skadegörelse, hot och våld ger upphov till otrygghet och vantrivsel i de bostadsområden där gängen är aktiva. Gängkulturen har visat sig utvecklas främst i utanförskapsområden där familjerna känner svag samhörighet med samhället.

    Politikens uppgift är att skapa förutsättningar för familjerna att göra egna prioriteringar och val, inte minst för barnens bästa. Det är angeläget att föräldrarollen uppvärderas och att vi möjliggör för föräldrarna/vårdnadshavarna att tillbringa mer tid med sina barn. Samhället ska också finnas till hands med ett socialt skyddsnät i svåra livssituationer när de egna förmågorna kanske inte räcker fullt ut. Kristdemokraterna drev på för en familjecentral i Geneta och i Hovsjö. Här finns just kompetens i form av Barnavårdscentral (BVC) och öppen förskola, men också stöd till de vuxna i deras roller som föräldrar eller med någon annan viktig relation till barnet. Vi ser gärna att fler familjecentraler byggs.

     

    Jämställdhet är bra för både barn och föräldrar. Alla föräldrar har lika stort ansvar för sina barn. Politiken måste verka för att föräldrar får råd att prioritera tid med barnen.

    En stark sammanhållning mellan föräldrar och barn minskar riskerna för svaga skolresultat och att unga hamnar i utanförskap och dras in i brottslighet och kriminella nätverk.

     

    Till familjens trygghet räknas också att kunna vistas i sin närmiljö – naturligtvis ren och fri från skräp – och följa barnen till förskola och skola, vara ute och leka med kompisarna, gå och handla samt ta sig till arbetet under säkra förhållanden. Här vill Kristdemokraterna genomföra ett batteri av åtgärder för ökad trygghet, till exempel i form av ”trygghetsvandringar”, fler och kontinuerligt underhållna belysningspunkter, installation av trygghetskameror på strategiska platser, insatser mot nedskräpning och sopdumpning samt samarbete med polis och ordningsvakter för ökad närvaro i både centrum och stadsdelar. Det brottsförebyggande arbetet i Södertälje måste ha hög prioritet.

     

    Kristdemokraterna vill:

    • Öka uppföljningsarbetet inom socialtjänsten för att uppmärksamma personer som återkommande förekommer i ärenden inom barn- och ungdomsenheten.
    • Skapa ett professionellt stödcentrum för unga och nya brottsoffer, skilt från socialtjänsten.
    • Öka och utveckla stödet till avhopparjourer, dit personer som såväl vill lämna sina kriminella liv bakom sig som avtjänat sina straff kan vända sig. Får vi unga att lämna kriminaliteten bakom sig så behöver vi också se till att de får en meningsfull sysselsättning i framtiden.
    • Ha nolltolerans mot nedskräpning och klotter och omedelbart avlägsna klotter i vår offentliga miljö för att minska upplevelsen av otrygghet.
    • Säkerställa att det i allt planarbete återfinnas ”trygghetsbeskrivningar”, som illustrerar hur människors trygghet kan påverkas och stärkas när kommunen utvecklas. 
    • Anställa kommunala ordningsvakter, som komplement till fler poliser, med uppgift att öka tryggheten i det offentliga rummet.
    • Utveckla arbetet med sociala insatsgrupper, där olika verksamheter samverkar för att hjälpa och stötta ungdomar att lämna en kriminell livsstil. 
    • Utveckla samarbetet skola-polis, till exempel genom att anställa pensionerade poliser som säkerhetssamordnare i skolan eller att ha en kontaktpolis vid varje skola.
    • Arbeta med konceptet ”platssamverkan”, där kommunen tillsammans med fastighetsägare finansierar och genomför insatser för att öka tryggheten i den fysiska miljön.
    • Betona vikten av familjecentraler som förebyggande och trygghetsskapande mötesplatser.
    • Fortbilda personal inom förskola, skola och socialtjänst för att kunna upptäcka tecken på radikalisering och våldsbejakande extremism hos barn och unga.
    • Utforma föreningsstödet i kommunen så att inte antidemokratiska föreningar ges bidrag.
    • Utveckla föräldrastödsprogram, som erbjuds till blivande föräldrar och föräldrar minst två gånger under barnets uppväxttid. Detta ska även erbjudas sommartid.
    • Arbeta för fler trygghetskameror för att dels förebygga kriminalitet, dels för att lättare säkra bevis när något brottsligt inträffat.
    • Öka kraften i det brottsförebyggande arbetet genom att samverka med civilsamhället.
    • Införa flexibla nattstopp i samverkan med SL för tryggare busstrafik.
    • Etablera områdesvärdar för ökad säkerhet och trygghet, gärna i samarbete med föreningar och samfund i olika stadsdelar.
    • Inrätta fler trygghetskameror på utsatta platser.
    • Inrätta en kommunal tjänst som kontrollant, som kan följa upp byggverksamhet och dokumentera missförhållanden. Inom arbetsfältet ryms även bekämpning av dumpning av sopor och byggavfall som påverkar vår miljö negativt, liksom kontroll av felaktigt utnyttjande av kommunal mark.
    • Öka samverkan med familj, skola, polis, socialtjänst och civilsamhälle i syfte att förebygga och motverka att ungdomar hamnar i kriminalitet. 
    • Bekämpa missbruk av skattemedel inom välfärdssektorn och korruption genom myndighetsgemensamma insatser, populärt uttryckt ”fuskjägare”.
    • Instifta en kommunal ”trygghetsfond” där både kommunala verksamheter och föreningar/ideella organisationer kan söka medel för olika trygghetsskapande insatser.
    • Verka för att all kommunal stadsplanering genomsyras av trygghetstänkande.
    •  Stärka det förebyggande arbetet mot kriminalitet och utveckla avhopparverksamheten. 
    • Bygga ut kameraövervakningen i stadskärnan och stadsdelarna samt förbättra belysningen. 
    • Införa kommunala ordningsvakter samt trygghetsvärdar i samverkan med fastighetsägare. 
    • Etablera kontaktpolis vid varje grund- och gymnasieskola samt fritidsgård. 
    • Införa ansökningsbara föreningsbidrag för trygghetsskapande arbete. 
    • Utöka feriepraktiken så fler unga får arbete under loven. 
    • Tillföra extra resurser till projektet Rätt kurva. 
    • Utreda återetablering av skyddat boende i Södertälje.

     

    Integration och samhällsgemenskap

    ”Det svenska kulturarvet, byggt på kristen etik och humanism och därmed en del av den västerländska kulturen, har bidragit till skapandet av vårt lands lagstiftning och rättstradition. Denna etiska grund utgör ett sammanhållande kitt för ett mångkulturellt samhälle, som innebär att många kulturer, religioner, livsstilar, språk och erfarenheter lever sida vid sida och berikar varandra.”

    En vital samhällsgemenskap innebär att medborgarna känner delaktighet och tar ansvar för sig själva och för hela samhället. Delaktighet, tillit och ansvarstagande är avgörande för en god samhällsgemenskap. Men frågan om samhällsgemenskap kan inte reduceras till ett politiskt sakområde, utan förutsätter ett helhetsperspektiv. Hur en kommun planläggs är lika viktigt som de värden som förmedlas genom undervisningen.

    Segregation är ett hot mot samhällsgemenskapen. Det betyder att en misslyckad integration är ett misslyckande för hela samhället. Denna insikt gäller alla, både för de som har en svensk bakgrund och de som invandrat till Sverige.

    Denna värdegrund skapar förutsättningar för att nyanlända blir en del av sitt nya land. Samhällsgemenskapen minskar risken för att parallellsamhällen uppstår.

    De två viktigaste faktorerna för en god integration är egen försörjning och egen bostad. Genom heldagsaktiviteter redan under asyltiden minskar utanförskapet och integrationen underlättas. Kommunen måste på samma sätt från dag ett arbeta för att nyanlända ska hitta ett långsiktigt hållbart boende.

    Kommuner brottas med växande utanförskap, integrationssvårigheter och alltmer utmanande tryck på välfärden. Samtidigt finns det externa aktörer som vill vara med och bidra med kapital till sociala investeringar och effektiva lösningar på samhällsproblemen. En modell med så kallade ”sociala utfallskontrakt”, som prövats framgångsrikt i främst Storbritannien och USA, innebär att en extern finansiär investerar i ett offentligt socialt projekt för att uppnå definierade mål som motsvarar såväl mänskliga som ekonomiska vinster för den offentliga parten.

    När försörjningsstödet (tidigare socialbidrag) infördes var tanken att det skulle ges till personer med olika sociala problem. Målgruppen har dock förändrats kraftigt och många som idag får försörjningsstöd är utrikesfödda som står utanför arbetsmarknaden och saknar annan inkomst. Försörjningsstödet har delvis blivit en kommunal a-kassa. Kristdemokraterna har därför föreslagit att i stället för att erhålla försörjningsstöd bör gruppen arbetslösa flyttas till en statlig dagpenning som ges till de som uppfyller kriterierna för att vara inskrivna hos Arbetsförmedlingen.

     

    Kristdemokraterna vill:

    • Skapa ett lokalt integrationsteam med fokus på att kartlägga fysiska och psykiska behov hos nyanlända, samt ge viktig samhällsinformation.
    • Flytta över gruppen arbetslösa från kommunalt försörjningsstöd till en statlig dagpenning som ges till dem som uppfyller kriterierna för att vara inskrivna hos Arbetsförmedlingen (Beslut på riksnivå).
    • Ställa tydliga krav på Arbetsförmedlingen att, i enlighet med sitt uppdrag, bedriva en fungerande arbetsmarknadspolitisk verksamhet med lokal fysisk närvaro i kommunen.
    • Tidigarelägga den utbildning, SFI och samhällsorientering, som nyanlända erbjuds så att den påbörjas redan under asyltiden. (Beslut på riksnivå).
    • Ställa krav på att asylsökande erhåller och ska delta i 15 timmars språkutbildning och nio timmars samhällsorientering per vecka. Begrepp som religionsfrihet, jämställdhet och likabehandling ska vara en viktig del av undervisningen (Beslut på riksnivå).
    • Ställa ett arbetskrav på den asylsökande, utöver utbildning, om 16 timmar per vecka vid det egna asylboendet. Den asylsökande förväntas bidra med till exempel lokalvård, matservering, trädgårdsarbete och vaktmästartjänster (Beslut på riksnivå).
    • Genomföra svenskundervisning med stöd av individuella prestationsplaner.
    • Erbjuda SFI även under föräldraledighet, till exempel genom ”SFI med baby”. 
    • Inrätta ett civilsamverkansråd för integration för att öka samarbetet och förståelsen för varandra samt för att stärka civilsamhällets positiva kraft för integration.
    • Erbjuda lovskola till alla elever som inte når målen i svenska som andraspråk.
    • Fortbilda personal inom förskola, skola och socialtjänst för att kunna upptäcka och bemöta hedersproblematik.
    • Genomföra informationskampanjer om varje medborgares fri- och rättigheter där det bland annat uppmanas att polisanmäla trakasserier från så kallade “sedlighetspoliser”.
    • Arbeta för att praktikplatser för nyanlända ska tillhandahållas i samverkan mellan Arbetsförmedlingen, kommunen och näringslivet.
    • Uppmuntra kommunen och regionen att vara förebilder när det gäller att anställa personer som står långt ifrån arbetsmarknaden.
    • Uppmuntra det lokala näringslivet att delta i mentorskapsprogram för nysvenskar som vill starta eget.
    • Erbjuda nyanlända starta-eget-utbildning på hemspråket.
    • Ge Södertälje kommun en andhämtningspaus i flyktingmottagandet mot bakgrund av att kommunen har tagit ett mycket stort ansvar för asyl- och flyktinginvandring genom åren. Syftet är att kunna lägga kraft på att förbättra integrationen, minska segregationen och möjliggöra för fler människor att utbilda sig och ta steget ut på den reguljära arbetsmarknaden.

     

    Kultur och fritid

    ”Ett vitalt civilsamhälle är av stor betydelse eftersom engagemang i föreningar, frivilligorganisationer och samfund innebär demokratisk fostran och normöverföring. Det främjar också det personliga ansvarstagandet. Dessutom är det civila samhället en mötesplats där sociala kontakter skapas och utvecklas både inom och mellan generationer.”

    Invånarna i Södertälje kommun ska inte bara vilja bo här, de ska också vilja leva här. Detta förutsätter att människans andliga, själsliga och fysiska behov ges utrymme. Det är inte kommunens sak att fastställa hur dessa behov ska uttryckas och mättas, men det är en politisk uppgift att skapa förutsättningarna. Oftast kan detta ske genom förenings- och församlingslivet, det som vi kallar för civilsamhället. Här uppstår mellanmänskliga relationer som ger oss grundförutsättningar för demokrati och medmänsklighet.

    Kultur är också en betydelsefull faktor för tillväxt och utveckling. Ett rikt kulturliv och levande kulturmiljö skapar attraktivitet och stärker en kommuns destinationskraft. Ett samhälle kan inte förneka de andliga, själsliga och fysiska behoven eftersom det därmed skulle förneka sina medborgare. Genom ett rikt förenings- och församlingsliv motverkas ensamheten i alla åldrar och samhällsgemenskapen främjas.

     

    Barn som läser och deltar i kulturella verksamheter genom livet är mer benägna att engagera sig för samhället och riskerar i lägre grad hamna i utanförskap. Barns rätt till kultur är dessutom lagstadgad enligt Barnkonventionen. Kulturupplevelser är viktiga för individens välfärd och välbefinnande genom sin hälsofrämjande och rehabiliterande kraft. Tillgång till kultur bidrar till att skapa en meningsfull fritid och livskvalitet.

     

    Religionen spelar en viktig roll för många. Här har trossamfunden en viktig roll att spela genom att i sin verksamhet bidra till större förståelse, kunskap och respekt för olika trosuppfattningar i vårt land. I många kristna församlingar bedrivs språkkaféer där nyanlända får lära sig det svenska språket.

    En viktig nyckel för att skapa en bättre fungerande integration är att främja deltagande i föreningslivet. Det viktiga är att på olika sätt uppmuntra ett föreningsdeltagande. Vid sidan av ”fika” är föreningsliv en del av den svenska kulturen som nya svenskar måste bjudas in till.

     

    Södertäljes fritidsgårdar bedriver en angelägen verksamhet, inte minst i de utsatta områdena. Tjejer måste få ta mer plats, öronmärk därför gärna vissa kvällar och tider på gårdarna för enbart tjejer. Vi värnar också det så kallade Tjejhuset, en fristad med aktiviteter och mysigt umgänge för flickor. Här har vi jobbat och jobbar för långsiktiga avtal mellan föreningen och kommunen i syfte att trygga verksamheten.

     

    Civilsamhället står för många viktiga insatser, som ett komplement till de verksamheter som kommunen ansvarar för. Vi vill skapa goda förutsättningar för föreningslivet genom generösa förenings- och aktivitetsbidrag, framför allt till organisationer som arbetar med ungdomar och människor med funktionsnedsättningar.

     

    Kultur är nästan lika omistligt som luften vi andas. Vi vill säkerställa kulturaktiviteter som riktar sig till många Södertäljebor. Vi vill därför initiera ett arbete som kan skapa mer stabilitet och långsiktighet i kulturarbetarnas förutsättningar att göra ett gott jobb.

     

    Våra bibliotek utgör viktiga hörnstenar i kulturutbudet. Det handlar om alltifrån ett välutrustat Stadsbibliotek i centrum till välförsedda skol- och kommundelsbibliotek. För att ytterligare utveckla stadens arbete med ungdomar föreslår vi att en utredning görs om möjligheten att etablera ett Ungdomens hus i det nya Lunakvarteret. 

     

    Vi bejakar mötesplatser för seniorer, med tillgång till IT-support, möjligheter till att stifta nya bekantskaper och trivselaktiviteter motsvarande uppskattade ”Kultur 365”.

     

    Södertälje har stolta traditioner som idrottsstad och vi vill gärna föra framgångarna vidare. Då krävs ett gediget stöd till ungdomsverksamheterna och anläggningar som motsvarar högt ställda krav.

     

    I centrala staden pågår planeringen för en ny simanläggning, inklusive en 50-metersbassäng, där flera tänkbara placeringar i goda kommunikationslägen studeras. Vi vill att badhuset blir kvar på sin centrala plats när nuvarande avtal löper ut. 

     

    Kristdemokraterna arbetar för en fortsatt utbyggnad av lekplatser, utegym och spontanidrottsplatser i olika stadsdelar. I Glasberga vill vi studera möjligheten att anlägga ett trivsamt utomhusbad med sand- och gräsytor invid Glasbergasjön. Utmed Mälarens strand mellan Mälarbron och Hansta strand ser vi framför oss upprustade strandpromenader med bänkar, planteringar, möjligheter till solbad och andra trivselhöjande faciliteter. Här kan det nya stråket vid Hornsstrand eller kajen i Liljeholmen i Stockholm tjäna som förebild.

     

    Populära Torekällberget, vårt eget Skansen, ska fortsätta att utvecklas. Stora investeringar har gjorts i en ny, tillgänglig entré, satsning på ett stycke järnvägshistoria med såväl tidstypiska ånglok, vagnar som byggnader, och flytt av den Holmbergska villans magnifika matsal från sin skuggtillvaro till en plats i solen. Vi vill fortsätta att stödja Torekällbergets utveckling och tror att det blivande värdshuset, som knyter an till badortsepoken, kan bli en rejäl vitamininjektion i verksamheten. Vi vill se utökade öppetider till Torekällberget så att flera familjer hinner dit även efter arbetstid. Det är också av vikt att Torekällberget är och förblir avgiftsfritt året om. Vi ser gärna att Torekällberget tillsammans med Sjöfartsverket verkar för ett kanalmuseum på Lotsudden, där man kan se kanalens utveckling 200 år tillbaka i tiden till dagens stora förnyelse av både sluss och kanal. 

     

    Kristdemokraterna vill: 

    • Prägla kultur- och fritidspolitiken av mångfald och tillgänglighet för alla.
    • Skapa möjlighet för civilsamhället, till exempel idrottsföreningar, studieförbund, scouterna, kyrkor, samfund och andra organisationer, att ha en betydande roll i att bedriva kultur- och fritidsverksamhet.
    • Öka grundstöd och minska detaljstyrning vid bidragsgivning.
    • Hålla inne kommunalt stöd till organisationer som inte står upp för demokrati och mänskliga rättigheter.
    • Informera samlat och på ett lättillgängligt sätt om de möjligheter till kultur, fritidsaktiviteter och friluftsliv som finns i kommunen.
    • Erbjuda personer med funktionsnedsättningar en självklar tillgång till kommunens kultur- och fritidsutbud, inklusive ett riktat utbud till denna målgrupp.
    • Prioritera Kulturskolan i kommunens barn- och ungdomsverksamhet med ambitionen att fler barn och unga ska nås av verksamheterna.
    • Inleda samarbete med Kulturskolan och grundskolor i syfte att barnen kan öva på instrument på fritidsgården eller under skoltid på musiklektionerna.
    • Tillgodose tillträde till kommunala anläggningar, som idrottshallar och skolor, för föreningslivet. Avgifterna bör differentieras med fokus på unga respektive seniorer.
    • Erbjuda föreningar möjligheten att själva driva anläggningar.
    • Säkerställa platser som uppmuntrar till spontanidrott, lek och rörelse i kommunen vid all fysisk planering. Det är angeläget i både befintliga och framväxande stadsdelar, som till exempel Glasberga och Kallfors.
    • Erbjuda kulturupplevelser på särskilda boenden i samverkan med våra kulturinstitutioner och civilsamhället.
    • Slå vakt om och i samverkan med regionen tillgängliggöra det lokala och regionala kulturarvet.
    • Kontrollera regelbundet hur kommunens olika förenings och aktivitetsbidrag används av föreningar och organisationer i syfte att beivra och upptäcka missbruk, som kan leda till återbetalning av erhållet stöd.
    • Uppmuntra mötesplatser och trivselaktiviteter för äldre, gärna i samarbete med samfund och föreningar.
    • Erbjuda alla Södertäljes ungdomar SL-kort från årskurs 4 upp till årskurs 3 i gymnasiet. För äldre ungdomar bör resor även kvällstid inkluderas.
    • Erbjuda fler lovaktiviteter för barn och unga. 
    • Generösare föreningsbidrag för att stärka civilsamhället och det förebyggande arbetet.
    • Ett Ungdomens hus ska etableras som en trygg mötesplats där unga kan utvecklas, skapa och känna delaktighet, gärna i nya Luna.
    • Det nya badhuset ska inrättas centralt i Södertälje som en viktig mötesplats för idrott, hälsa och gemenskap. Vi ser gärna att det är kvar, och rustas upp, på nuvarande plats på Sydpoolen. 
    • Torekällberget ska ha generösare öppettider

     

    Så bygger vi en attraktiv kommun

    ”Ett samhällsbyggande utifrån en kristdemokratisk värdegrund innebär att planera för trygga och vackra miljöer där invånarna själva tar aktiv del i beslutsprocessen och känner sig delaktiga i skapandet av sina närmiljöer.”

    Hur städer och samhällen planeras spelar stor roll för hur de utvecklas och upplevs. När den goda staden/det goda samhället planeras bör vi sträva efter långsiktig kvalitet och hållbarhet – ekonomiskt, socialt och ekologiskt. Särskild hänsyn bör tas till arkitektoniska och kulturella värden. Bostäder ska planeras för olika människors behov. Hyresrätter, bostadsrätter och äganderätter samt kommersiella lokaler och offentlig service ska blandas för en levande miljö. Det är viktigt att ha en planering för hela kommunen, inte bara tätorterna.

    Idag har vi dessvärre en bostadssegregation som motverkar socialt hållbara städer. Vi har också en stor bostadsbrist som gör att det är svårt att komma in på bostadsmarknaden. Vi ser även att många yngre lämnar landsbygden och att en stor del av servicen där försvinner. I vissa kommuner har man växtvärk och i andra är det en befolkningspyramid som har vänts upp och ned. Olika kommuner har olika utmaningar.

    Boende både i stan och på landet

    I den pågående utbyggnaden ska vi följa principerna i nuvarande översiktsplan. Vi ska förtäta och koppla samman stadsdelar, snarare än att exploatera jungfrulig mark. Men det får ändå inte hindra att vi bygger bostäder på landet, trots att det blir några kilometer extra till närmaste busshållplats eller järnvägsstation. För det är ju en av storheterna med Södertälje – att vi kan erbjuda människor att bo såväl i en riktig stad som på en levande landsbygd.

     

    Efterlängtade förändringar pågår i stadskärnan. Vi går nu ifrån 1960-talets stadsbyggnadsideal, då bilar och betong stod i centrum, till mer mänskliga och tillgängliga miljöer. Marenplan rustas för att bli Södertäljebornas nya vardagsrum. 

     

    Likt Fågel Fenix ska en ny del av centrum resa sig ur det mögelskadade Lunakomplexet. Istället för en galleria som tiden sprungit ifrån och föråldrade kontorslokaler kommer vi att få ett attraktivt kvarter med småstadskänsla. Här kommer flanören att mötas av riktiga stadsgator igen, trivsamma småbutiker och mysiga restauranger, kanske något ”showroom” och gärna en biograf värd namnet. Och varför inte spränga in seniorbostäder i nybygget, hett eftertraktat av många seniororganisationer?

     

    Vi vill rusta upp Gågatan, Södertäljes populäraste shoppingstråk. Otaliga studier som gjorts genom åren pekar på att ett stråk i mitten av Storgatan, istället för dagens två, skulle öka handelns omsättning. Då kan vi också skapa trivsamma och ändamålsenliga uteserveringar utefter byggnaderna samt möblera och plantera växter på ett inbjudande sätt. En ny beläggning/plattsättning underlättar för funktionsnedsatta och gatubelysningen görs mer behaglig och miljövänlig. 

     

    Fullfölj upprustningen av Köpmangatan och gör den bortglömda bakgatan till en inbjudande esplanad, där flanören och cyklisten sätts i centrum tillsammans med kollektivtrafiken.

     

    Vi ser framför oss ett sammanhängande stråk av gång- och cykelvägar i stadskärnan både på Köpmangatan och Nygatan, inklusive väderskyddade och låsbara cykelställ på flera platser.  Kristdemokraterna verkar också för en ”cykelmotorväg” för arbetspendlare mellan Södertälje och Järna tätort. Redan idag är cykelvägarna till Nykvarn och Salem färdiga och vi vill ha med oss Trafikverket på investeringen i en cykelbana längs Tvetavägen.

     

    Vi vill också verka för strategiska p-platser och p-hus runt centrum – naturligtvis med laddmöjligheter för elfordon. Förutom de centrala garagen i Kringlan, Åhlens, Telgehuset och ett nytt i Luna, behövs lättillgängliga och trygga p-hus norr om centrum i kvarteret Spinnrocken vid Tom Tits Experiment och söder om centrum vid ”Centralstationen” alternativt kvarteret Mörten vid polisen.

    Sätt gärna en lägre timtaxa i ”externa” parkeringshus i syfte att kompensera ett något längre gångavstånd och utvidga till tre timmars avgiftsfri parkering på fler centrala markparkeringar. P-platser och p-hus ska naturligtvis utrustas med laddstolpar.

     

    Kristdemokraterna slår vakt om de kvarvarande gröna lungorna när fastigheter exploateras för bostadsbyggande eller andra ändamål. Det är angeläget för att säkra luftkvaliteten i Södertäljes centrala delar. Gröna zoner tillsammans med insatser för att stimulera övergång till eldrivna fordon är nödvändigt för att få bukt med skadliga partikelhalter i stadsluften.

     

    Tillsammans med omstarten för Mälarprojektet – vi längtar nog alla efter när vi kan öppna parken på Lotsudden och strandpromenaderna igen – allt spännande som händer runt om i city på flera platser – till exempel vid Science park i Snäckviken – ser framtidsutsikterna goda ut för centrum – trots tuff konkurrens från externa handelsplatser och näthandel.

     

    Kristdemokraterna vill:

    • Verka för en blandning av olika upplåtelseformer och storlekar på bostäder.

     

    • Agera för en varierad småhusbebyggelse, både i tätorten och i kommundelarna. Här ska kommunen vara en aktiv aktör i planeringsarbete, tomtförmedling och markförsäljning.

     

    • Prioritera åtgärder vid allt planarbete för att göra kollektivtrafikresandet mer attraktivt, till exempel genom att korta restider och öka tillgängligheten.

     

    • Uppmärksamma bilens betydelse för familjernas livspussel. Det måste vara lätt att köra på välskötta och säkra gator och vägar respektive att parkera till rimliga priser vid bostad och serviceplatser.

     

    • Anta en arkitekturpolicy där traditionella arkitektoniska och estetiska värden belyses men även hur vi planerar staden ur ett trygghetsperspektiv.

     

    • Ta hänsyn till kulturbyggnader och kulturellt intressanta bebyggelsemiljöer som ska värnas och bevaras för framtida generationer.
    • Planera stadsdelar i tätorten och kommundelarna för både bostäder, arbetsplatser och kommersiella aktiviteter. Man ska helt enkelt kunna bygga och bo både i staden och på landet.
    • Verka för att bottenvåningar i stadsmiljö så långt som möjligt planeras för annat än bostäder, som till exempel kommersiella verksamheter och arbetsplatser.
    • Ta hänsyn till förskolor, skolor, äldreboenden och LSS-bostäder tidigt i planarbetet.
    • Säkerställa platser som uppmuntrar till spontanidrott, lek och rörelse i kommunen vid all fysisk planering. Det är angeläget i både befintliga och framväxande stadsdelar, som till exempel Glasberga och Kallfors.
    • Fånga upp barnens perspektiv på fysisk planering genom särskilda ”barnsamråd”.
    • Planera för och utveckla infartsparkeringar vid kollektivtrafiknoder.
    • Prioritera goda förutsättningar för säker gång- och cykeltrafik samt kollektivtrafik när kommunen förtätas och utvecklas.
    • Planera grönytor utifrån ett kvalitetsmått och inte bara kvantitetsmått.
    • Prioritera tillgänglighetsfrågor vid planering av nyproduktion av bostäder.
    • Se över regelverket för enskilda avlopp på landsbygden. Det bör räcka med att det finns en godkänd avloppslösning, inte nödvändigtvis ett kommunalt avlopp.
    • Verka för fler bostadsrätter och ägarlägenheter i Södertälje kommun.

    • Utöka den avgiftsfria parkeringen till tre timmar på flera parkeringsplatser i centrum.

     

    • Bygg ut infrastrukturen mellan kommunens tätorter med kollektivtrafik, gång- och cykelbanor, trafiksäkra gator och vägar samt fibernät.

    • Verka för en cirkulationsplats i Hovsjö vid St:a Maria kyrkan.

     

    • Bygg ihop och förtäta tätortens stadsdelar istället för att etablera helt nya stadsdelar på jungfrulig mark. 

     

    • Förstärka skyddet av stadsskogen och den gröna lungan Kusens backe, till exempel mot exploatering, för kommande generationer Södertäljebor.

     

    • Värna parker och gröna kilar när stenstaden förnyas och förtätas.

     

    • Förbättra luftkvaliteten i centrala staden och de ökända Birka- och Turingekorsen.

     

    • Utreda en cirkulationsplats i korsningen Fornhöjden och väg 225, en fungerande trafiklösning vid Morabergs handelsplats och fler anslutningsvägar till stadsdelen Glasberga.

     

    • Slå ett slag för fler cykelstråk, Vi vill knyta samman felande länkar i tätorten och förbättra och bygga ut cykelbanorna till kommundelarna samt angränsande kommuner. Det är angeläget både för arbetspendling och cykelturer i rekreationssyfte. Vi välkomnar också en cykelled runt kommunen, med stopp vid intressanta och sevärda platser.

     

    • Verka för fler, tryggare och mer funktionella infartsparkeringar till exempel med kameraövervakning, bättre belysning och laddstolpar.

     

    • Ta ett helhetsgrepp på utbyggnad i hela kommunen av laddinfrastruktur för olika typer av elfordon.
    • Utreda förbättrad trafiksäkerhet i stadsdelarna, exempelvis genom en potthålsgaranti. 
    • Göra Glasberga tryggare och mer trivsamt genom fysiska förbättringar. 
    • Stärka Torekällbergets möjligheter till aktiviteter året runt och längre öppettider. 
    • Utveckla Eklundsnäsområdet till en familjepark året om. 
    • Inrätta ett skönhetsråd som rådgivande organ i detaljplaneprocesser. 
    • Förstärka arbetet mot nedskräpning och illegal sopdumpning genom ökad tillsyn.
    • Kommunens badplatser ska göras tryggare och mer tillgängliga för alla.
    • Ombilda hyresrätter till bostadsrätter. Där fler äger sin bostad och ökar tryggheten och trivseln i området.
    • Återställ Nygatan till två filer med fler parkeringar och att cykelvägen tas bort.
    • Vi ser gärna ett kanalmuseum och ett friluftsbad på Lotsudden – dragplåster för att stärka stadskärnans attraktionskraft. 

     

    Miljö och klimat

    ”Vi ska agera med en långsiktig helhetssyn med respekt för vår samtida omgivning och kommande generationer. Förvaltarskapet gäller både de egna personliga tillgångarna och de materiella värdena; miljö och naturresurser. Vi ska agera på ett sådant sätt att vi med stolthet kan överlämna frukterna av vårt arbete.”

    Förvaltarskapstanken är en bärande del i den kristdemokratiska ideologin. Vi måste vara aktsamma om jorden och dess tillgångar. Kommunen och regionen har en nyckelroll i arbetet med att bygga ett samhälle där skadlig miljöpåverkan minimeras, energin är fossilfri, trafiksystemen hållbara, bostadsmiljöer sunda och naturresurserna tas tillvara i ett kretslopp.

    Övergödning, giftutsläpp och hormonstörande ämnen, inte minst i barnens närmiljö, och bristen på tysta miljöer i tätorter är också utmaningar som måste hanteras.

    Kristdemokraterna vill: 

    • Arbeta för en ökad andel närproducerade och ekologiska livsmedel i måltidsverksamheten inom förskola, skola och äldreomsorg.
    • Främja inköp av närodlade livsmedel genom mindre och delade upphandlingar, som underlättar för mindre leverantörer att lämna anbud.
    • Använda modellen med offentlig upphandling (LOU) för att främja en miljömässigt bra utveckling inom olika verksamhetsområden. Det bör ställas krav på att det totala ekologiska fotavtrycket ska redovisas och beaktas.
    • Verka för att medborgarnas resvanor blir allt mer hållbara.
    • Öka andelen kommunalt avfall som materialåtervinns och minska andelen rest- och grovavfall.

     

    • Återinföra möjlighet till återbruk på kommunens återvinningscentraler.

     

    • Bygga ut systemet med ”rullande returstationer” och behovsanpassad tömning av insamlingskärl för hushåll, flerfamiljsfastigheter och verksamheter.
    • Prioritera utbyggnad och underhåll av gång- och cykelvägsnätet i kommunens infrastruktursatsningar.
    • Garantera att kommunens förskolor ska vara giftfria.
    • Fasa ut hormonstörande ämnen. Särskilt viktigt är detta i förskolor och skolor där barn och unga vistas.
    • Planera för en hälsofrämjande närmiljö som innebär tillgång till grönområden.
    • Erbjuda möjligheter för Södertäljeborna att mäta radon och bullernivåer för att säkerställa att gränsvärden inte överskrids.
    • Bekämpa och bötfälla dumpning av byggavfall och sopor samt annat skadligt avfall som påverkar miljö och klimat. Förstärk bemanningen på samhällsbyggnadskontoret för att klara detta.
    • Bygga ut laddinfrastrukturen i hela kommunen för olika typer av elfordon.
    • Etablera en solcellspark via de kommunala bolagen Telge Energi och Telge Nät.

       

    Jobb och näringsliv

    ”Ett konkurrenskraftigt och differentierat näringsliv är en förutsättning för det goda samhället och en god välfärd. Detta innebär i sin tur att ett gott klimat måste skapas och vidmakthållas för ett dynamiskt småföretagande, där enskilda människors idéer, kreativitet och entreprenörskap får möjlighet att blomma ut.”

    Ett starkt och välfungerande näringsliv är en grundpelare i ett tryggt och sammanhållet samhälle. När företag kan starta, växa och anställa skapas arbetstillfällen, skatteintäkter och framtidstro. Det ger människor möjlighet att försörja sig själva, bygga sin vardag och bidra till det gemensamma.

    I dag vittnar många företagare i Södertälje om motsatsen. Det upplevs som krångligt att ha kontakt med kommunen. Handläggningstider är långa, processer otydliga och besked kan dröja eller ändras. För småföretagare – ofta familjeföretag som bär stora risker själva – kan detta vara avgörande för om man vågar investera eller anställa. Samtidigt påverkar otrygghet och brottslighet företagens vardag och framtidsplaner.

    Kristdemokraterna menar att detta inte är en oundviklig situation. Det är ett resultat av politiska prioriteringar – och kan förändras genom politiskt ansvarstagande.

    Kommunen ska inte vara ett hinder för företagande, utan en möjliggörare. Företagare ska mötas med respekt, tydlighet och en vilja att hitta lösningar.

    Kristdemokraterna vill införa en modern och handlingskraftig modell för företagsdialog i Södertälje. Företagare som vill etablera, bygga om eller utveckla sin verksamhet ska mötas av en kommun som samordnar, ger tydliga besked och tar ansvar.

    Vi vill utveckla dagens vägledningsmöten till Företagsvägledning Södertälje, där berörda förvaltningar samlas tidigt runt samma bord för att ge företagaren en samlad bild av krav, möjligheter och tidsplan.

    Modellen ska bygga på:

    • ett tidigt vägledningsmöte med alla berörda myndigheter
    • en namngiven företagslots med mandat att samordna processen
    • tydliga tidslöften och förutsägbara besked
    • förebyggande och samordnad tillsyn
    • ökad hänsyn till trygghet och säkerhet för företagare

    Möjligheterna för politiker att skapa jobb är högst begränsade, däremot kan vi bidra till att det blir lättare att driva företag. En kommun eller region med välmående och framgångsrika företag har lägre arbetslöshet, högre tillväxt och bättre förutsättningar att finansiera välfärden. Den politiska ledningen har ett övergripande ansvar att förbättra attityderna till företagande och skapa en förståelse för företagens situation och behov. Vi är även beroende av ett välfungerande och flexibelt utbildningssystem där människor i olika faser av livet kan utveckla sin kompetens.

    Alla ska ha rätt att jobba hundra procent av sin förmåga, men alltför många får inte komma till sin fulla potential som till exempel personer med ohälsa, funktionsnedsättningar eller otillräcklig kompetens. Därtill finns en stor grupp förhållandevis nyanlända som riskerar att hamna i långvarigt utanförskap om man inte kommer in på arbetsmarknaden. Samtidigt är det brist på arbetskraft inom flera sektorer. Här behöver kommunen i samverkan med Arbetsförmedlingen och näringslivet förbättra sitt matchningsarbete.

     

    Kristdemokraterna vill:

    • Tydliggöra kommunens service genom servicegarantier, med tydliga besked om vilka effekter det blir för kommunen om garantin inte uppfylls.
    • Ta fram en policy mot osund konkurrens från kommunalt driven verksamhet.
    • Förenkla kommunens upphandlingar enligt Lagen om offentlig upphandling (LOU) genom mindre detaljstyrda upphandlingar och förenklade förfrågningsunderlag.
    • Ställa krav på kvalitet i upphandlingarna och det ska gå att följa upp vilken kvalitet som levereras så att kommunen kan säkerställa att rätt pris och kvalitet alltid uppnås.
    • Möjliggöra entreprenörskap i grundskolan och gymnasieskolan.
    • Erbjuda gymnasieelever att bli ”Sommarlovsentreprenörer”.
    • Uppmuntra gymnasieskolan att få fler elever att starta och driva företag, till exempel med stöd av Ung Företagsamhet.
    • Kombinera kommunalt försörjningsstöd med obligatoriskt aktivitetskrav.
    • Informera elever om förutsättningarna för framtida jobb och karriärmöjligheter via samtal hos studie- och yrkesvägledare.
    • Pröva ett system med utmaningsrätt i syfte att öka mångfalden av utförare inom olika kommunala verksamheter.
    • Utarbeta ett regelverk som möjliggör samverkan mellan kommunen och ideella organisationer och sociala företag.
    • Initiera bildandet av ett innovationssystem där olika aktörer från näringslivet, universitet och det offentliga samverkar för att underlätta innovationer.
    • Samverka med näringslivet för att kommunen ska få fler personer långt från arbetsmarknaden att erhålla praktikplatser.
    • Föregå med gott exempel i syfte att kommunen kan anställa personer med någon form av arbetshinder, till exempel funktionsnedsättningar, språksvårigheter eller personer som är i behov av rehabilitering.
    • Möjliggöra för alla ungdomar mellan 15–18 år att få ett feriejobb.
    • Skapa en välkomnande attityd och enkla kontaktvägar gentemot näringslivet. Detta ska även inkludera arbetsintegrerande sociala företag.
    • Tillämpa ”utbildningsanställningar” inom omsorgen under specialistutbildning för att öka tillgången på kvalificerad omvårdnadspersonal.
    • Inför Företagsvägledning Södertälje: samordnade och kostnadsfria vägledningsmöten där berörda myndigheter ger företagare tidiga och tydliga besked samt en namngiven företagslots som följer ärendet från idé till beslut. (Uppdaterad från Strängnäsmodellen)

     

    • Bereda ytterligare mark för företagsetablering och underlätta expansion av befintliga företag.

    • Utreda möjligheten att utöka Telge Tillväxts uppdrag för att hjälpa fler arbetslösa till arbete.

     

    Södertäljes ekonomi 

    ”Ett gott samhälle kan inte förverkligas utan en väl fungerande samhällsekonomi med politisk och personlig frihet i balans. Dessutom krävs en långsiktighet vilket förutsätter ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt perspektiv.”

    För att kunna skapa ett gott samhälle behöver det finnas en ekonomi som ger de politiska visionerna muskler. Det är ett välfungerande näringsliv och fler personer i arbete som genererar de skatteintäkter som gör det möjligt med en god välfärd för alla.

    Kommunen/regionen har över tid fått ett allt större åtagande med allt högre förväntningar ifrån invånarna. Det ställer större krav på styrning och uppföljning av sambandet mellan resurser, prestationer, resultat och effekter i verksamheterna. Det ställer också krav på ständiga prioriteringar, effektivisering och förnyelse av verksamheterna. Det handlar om att dels göra saker rätt, dels om att göra rätt saker.

    Varje människa är en resurs som har en mun, men två händer. Det är nödvändigt att fler människor i arbetsför ålder lyckas komma i egen försörjning. Effekterna av en bristande integration är inte bara ett misslyckande på individnivå utan något som hotar vårt samhälles sammanhållning och det offentligas finansiering.

     

    Kristdemokraterna vill:

    • Driva kommunen med hög effektivitet och ett gott förvaltarskap där kärnverksamheterna prioriteras.
    • Sträva efter att skatten ska vara så låg som möjligt och så hög som nödvändigt, en sänkt skatt på sikt är önskvärt.
    • Utvärdera styrning och uppföljning av sambandet mellan resurser, prestationer, resultat och effekter i verksamheterna regelbundet. På de områden där kommunen ligger över kommungenomsnittet i kostnad ska en djupare analys genast genomföras.
    • Leverera välfärdstjänsterna genom en mångfald av utförare genom utmaningsrätt och Lagen om offentlig upphandling (LOU).

     

    • Utfärda tydliga servicegarantier för kommunens tjänster, med klara besked om vilka effekter det blir för kommunen om garantin inte uppfylls.
    • Stödja föreningar, men inte överta deras ansvar, ekonomi eller uppgifter.
    • Erbjuda personalen heltid så långt som möjligt, men medarbetare ska samtidigt kunna välja den tjänstgöringsgrad som önskas.
    • Fasa ut omotiverade löneskillnader mellan olika grupper av anställda i samband med lönerevisioner. Särskilt uppmärksamhet bör ges åt könsrelaterade skillnader.
    • Ställa och följa upp sociala, miljömässiga och etiska krav vid upphandling genom tydliga kommunala uppförandekoder.
    • Prioritera Telge Inköps kompetens och styrka för att ständigt effektivisera och få rätt pris i varje upphandling.
    • Säkerställa att investeringar i våra fastigheter sker på ett finansiellt ansvarsfullt sätt. Renovering respektive nybyggnation av lokaler i kärnverksamheterna ska prioriteras.
    • Uppmuntra till ombildning av hyresrätter i allmännyttan till bostadsrätter.
    • Sälja en del av fastighetsbeståndet inom Telge Bostäder och Telge Fastigheter i syfte att lösgöra kapital för att kunna bygga nytt och rusta befintliga kommunägda fastigheter.

     

    Ett tillgängligt samhälle för alla

    ”Myten om den perfekta människan som ideal och norm riskerar att bli ett hot mot viktiga värden som delaktighet och solidaritet. Politiken måste förankras i en människosyn som både tillmäter människan ett absolut och okränkbart värde och erkänner att alla människor är olika med olika begåvning, intressen och förutsättningar.”

    Detta är utgångspunkten för vår politik när det gäller personer med olika typer av funktionsvariation, men även personer som hamnat i ett utanförskap eller en social utsatthet. Vi människor är sociala varelser med behov av små, naturliga gemenskaper. Därför bör familjen och andra anhöriga ges en central plats i det stöd som samhället ger. Den egna familjen är alltid nödvändig, men ofta inte tillräcklig, för att klara av alla utmaningar. Insatserna ska stödja när det brister och stimulera de positiva krafter som finns hos varje person – det personliga ansvaret ska alltid vara en utgångspunkt. 

    Risken för diskriminering och negativ särbehandling är något som måste beaktas.

     

    Kristdemokraterna vill:

    • Verka för att kommunen – som ett gott föredöme – anställer fler personer som av olika skäl står långt ifrån arbetsmarknaden.
    • Pröva kommunens tjänster inom LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionsnedsatta), DV (Daglig verksamhet) och assistans enligt LOU (Lagen om offentlig upphandling).
    • Säkerställa i kommunens bostadsförsörjningsplan bostäder för personer med funktionsnedsättning.
    • Lägga stor vikt vid personliga önskemål när personer inom LSS erbjuds olika boendeformer.
    • Pröva, utifrån individens förmåga och förutsättningar, praktik, lärlingsplats eller ordinarie arbete som alternativ till DV (Daglig verksamhet).
    • Tillgänglighetsanpassa hela resekedjan inom kollektivtrafiken i regionen.
    • Öka delaktighet och inflytande över boende, aktiviteter och DV (Daglig verksamhet) för brukare inom LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). Våra gruppboenden, inte bara nyetableringar, bör vara utrustade med Wifi.
    • Genomföra årliga kontroller och uppföljningar av externa aktörer som utför olika välfärdstjänster, som till exempel assistans och hemtjänst. De verksamheter som brister i ansvar ska stängas av och berörda brukare flyttas till verksamhet i egen regi.
    • Rusta fler brukare inom daglig verksamhet så att de får goda förutsättningar att ta steget över till reguljär arbetsmarknad.

     

    Sociala insatser

    ”Medmänsklighet och kärlek är grundläggande värden som inspirerar till solidaritet. Solidaritetsprincipen motiverar oss att ta gemensamt ansvar för alla människor, i synnerhet de utsatta. Den sociala omsorgen ska utgå från människans behov av små, naturliga gemenskaper, främst familjen. Socialpolitiken ska stödja när det brister och stimulera de positiva krafterna i dessa gemenskaper.”

    Kristdemokraterna vill att alla människor ska kunna växa upp och leva utan risk att skadas på grund av eget eller andras bruk av alkohol, narkotika, dopning och tobak eller spel om pengar (ANDTS). För oss är det därför viktigt att stå upp för en solidarisk och restriktiv drogpolitik, kombination med en god missbruks- och beroendevård.

    Många personer som lever med missbruksproblematik eller beroendesjukdom känner stor skuld och skam. För att inte stigmatisera någon är det därför viktigt att konstatera att beroende är en sjukdom – inte resultatet av ett bristande karaktärsdrag.

    Idag finns det tyvärr många som lever i olika typer av utsatthet. Särskilt sårbara är barn i otrygga hem. Många barn lever i förhållanden där båda eller någon förälder har ett riskbruk eller missbruk av alkohol. Alltför många ungdomar har även själva destruktiva dryckes- och drogvanor.

    Södertäljejourernas skyddade boende tvingades stänga efter att kommunen drog in finansieringen. Ett skyddat boende är ofta ett avgörande första steg för våldsutsatta kvinnor och barn att komma ifrån sina förövare och få en trygg start på ett nytt liv. Vi kristdemokrater vill att kommunen tar ansvar för att åter möjliggöra denna livsviktiga verksamhet. Därför föreslår vi att en utredning genomförs med syfte att återetablera ett skyddat boende i Södertälje, i samverkan med civilsamhället och relevanta aktörer.

    Vi ser också ett behov av att stärka stödet till brottsoffer och vittnen i Södertälje. Många upplever att den hjälp som erbjuds idag inte räcker till. Som ett första steg vill vi att kommunen utreder vilka insatser som kan förbättras inom befintliga ramar. Det kan handla om att se över samverkan med Brottsofferjouren, Stödcentrum för unga brottsutsatta och andra relevanta aktörer, samt att identifiera möjliga förbättringar i bemötande, tillgänglighet och kontinuitet. Vi vill också att kommunen undersöker möjligheten att införa delar av den så kallade COVIS modellen, som syftar till att ge strukturerat stöd till brottsoffer och vittnen före, under och efter rättsprocessen.  

     

    Kristdemokraterna vill:

    • Bedriva ett aktivt arbete för att motverka missbruk och beroendeproblematik vad gäller ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel). Särskilt fokus ska läggas på barn och unga.
    • Bejaka samverkan mellan myndigheter utifrån barnets bästa och inte utifrån myndigheternas organisation så att barn och vårdnadshavare som är i behov av hjälp får stöd i tid.
    • Utveckla kommunens arbete med att upptäcka och förebygga våld i nära relationer, liksom hedersrelaterat våld och förtryck.
    • Säkra tillgången till jourer som stöttar kvinnor och män som utsätts för våld i nära relationer.
    • Ta fram en strategi för att minska antalet barn som lever i ekonomiskt svaga hushåll.
    • Fokusera det sociala arbetet på att förebygga och hjälpa personer att inte hamna i ett beroende av försörjningsstöd.
    • Utveckla samverkan mellan kommunen, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen i syfte att minska antalet personer med ekonomiskt försörjningsstöd.
    • Pröva ”Bostad först-modellen” i kommunens arbete mot hemlöshet
    • Stödja ett kommunalt aktivt arbete i samverkan med bostadsföretagen för att kunna förebygga vräkning, särskilt där barn finns med i bilden.
    • Tillhandahålla, genom Telge Bostäder, ett tillräckligt antal bostadssociala kontrakt.
    • Säkra att barn som far illa får omgående hjälp av socialtjänsten.
    • Omhänderta utsatta barn, efter samråd mellan socialtjänsten och polisen, när föräldrar brister i sitt vårdnadsansvar.
    • Återetablera ett skyddat boende i Södertälje.
    • Förbättra stödet till brottsoffer.