För en trygg och god vardag ska barnfamiljen ges förutsättningar att få livspusslet att gå ihop med arbete, barnaktivitet och en trygg uppväxt. 2024 infördes föräldraförsäkringen där föräldrar ges möjlighet att överlåta 45 föräldradagar vardera, 90 dagar för den med ensam vårdnad, till exempelvis en nära anhörig och antalet dubbeldagar fördubblas från 30 till 60 tack vare familjepartiet Kristdemokraterna.

I och med detta behöver inte allt hänga på mamman och pappan, utan fler kan hjälpa till med familjepusslet. Det gör att föräldrar, inte minst småföretagare som har svårt att lämna sitt jobb, får det lättare att förena arbetsliv med familjeliv.

Dubbeldagar har visat sig sänka trösklar för pappor att vara föräldralediga, stärka barnets anknytning till båda föräldrarna och förbättra mammors hälsa. Man ser ett minskat uttag av ångestdämpande medicin, större möjligheter att uppsöka eftervården och ett ökat välmående hos kvinnor, som effekter av just dubbeldagarna.

Målet för KD är en helt fri föräldraförsäkring, utan kvotering, där föräldrar fritt kan överlåta sina dagar till varandra eller till andra, och där samtliga dagar kan användas som dubbeldagar. Det är föräldrar – inte politiker – som bäst avgör hur föräldraledigheten ska läggas upp, menar vi.

Barn som växer upp i trygga familjer får goda förutsättningar att klara av livets utmaningar. En familj kan se ut på olika sätt, men fyller oavsett sammansättning och historia samma fundamentala roll för möjligheterna att få ett gott liv. Föräldrar och den äldre generationen har en viktig uppgift att vara normöverförare men också vara ett stöd för den yngre generationen. Med vår familjepolitik vill vi stärka familjen och bygga ett samhälle som håller ihop. Ett samhälle som i både goda och svåra tider klarar av det som är viktigt – att prioritera våra barn.

Politiken ska därför stödja familjerna i sin roll som samhällspelare – den ska stärka föräldrarollen, ge familjerna utrymme att själva styra sin vardag utifrån sina behov och förutsättningar, stärka familjernas ekonomi och erbjuda en fungerande och flexibel barnomsorg. Varje politiskt beslut ska familjesäkras genom att ställa frågan om det förslag som ligger på bordet ökar eller begränsar familjernas handlingsutrymme.

Idag skyddar pensionssystemet föräldrars pensionsrätt under småbarnsåren. Det innebär att även om du väljer att vara hemma lite längre med dina barn eller väljer att arbeta deltid så behåller du din tidigare pensionsrätt i fyra år efter barnets födelse. Det kallas barnrättsår i pensionssystemet.

Livet utmanar oss. När familjer och barn behöver stöd eller där familjemedlemmar far illa då ska samhället finnas där, genom ett livskraftigt civilsamhälle och en närvarande offentlig sektor behövs familjecentral som är ett samarbete mellan öppen förskola, barnmorskemottagning, BVC samt förebyggande socialtjänst.

KRISTDEMOKRATERNA ANSER ATT

• Kristdemokraterna vill utöka pensionsrätt med ytterligare ett barnrättsår till totalt fem år.
• Placera en familjecentral i Hjärup
• Psykiska hälsan måste förbättras. Familjecentraler, mödravårdscentraler, barnavårdscentraler, ungdomsmottagningar och elevhälsovården liksom det civila samhället spelar en viktig roll för att ge stöd till barn och unga och deras familjer.
• en familjerådgivningscheck ska införas och avgifterna för familjerådgivning ska sänkas. Det ska finnas möjlighet att välja bland olika familjerådgivare, exempelvis genom Lagen om valfrihetssystem (LOV).
• föräldrastödsprogram ska erbjudas till blivande föräldrar och föräldrar minst två gånger under barnets uppväxttid.
• Föräldrastödsprogram ska alltid ingå vid särskilda behov och återkommande orosanmälan från skola eller andra myndigheter
• Psykisk ohälsa drabbar ofta även anhöriga därför, behöver familjeperspektivet i vård och behandling stärkas.
• anställ fler familjevägledare som kan ge stöd och råd till föräldrar och familjer i frågor som rör föräldraskap och familjeliv och de kan hjälpa till med allt från att hantera utmaningar i föräldrarollen till att hitta fungerande rutiner och konflikthantering i familjen.

”Förskoleverksamheten ska vara flexibel till sin karaktär och möta det enskilda barnets behov. Familjer ska kunna välja mellan olika omsorgsformer. God valfrihet för föräldrarna förutsätter mångfald i utbudet.”

Barnomsorg och förskola ska vara ett stöd för familjerna i deras egna ansvar för barnens fostran, utveckling och lärande. En god och stimulerande omsorg möjliggör för föräldrarna att arbeta, studera eller söka jobb, men har också ett pedagogiskt uppdrag där barnen förbereds inför ett livslångt lärande. Barns och familjers behov ska vara utgångspunkten för barnomsorg och förskola. Barnomsorg och förskola har också en särskild uppgift att fylla för barn som kommer från familjer som av olika skäl har svårt att tillgodose barnets behov. En öppen förskola är precis som namnet visar en öppen form av barnverksamhet där barnen inte är inskrivna utan föräldrarna väljer själva när och hur ofta barnen deltar

En språkförskola är ett alternativ för barn med språkliga svårigheter. Språkförskolorna har oftast en anpassad verksamhet, anställd specialkompetens och ett samarbete med extern expertis i strävan efter att tillgodose det individuella barnets behov av språklig stimulans.

KRISTDEMOKRATERNA ANSER ATT:

• Barngruppernas storlek i förskolan bör begränsas i småbarnsgrupper till max tolv barn, respektive femton barn i de äldre åldrarna.
• Prioritera fler vuxna i förskolan för att skapa en trygg och lugn miljö. Det kan handla om barnskötare, assistenter eller annan stödpersonal.
• barngruppsstorlekar ska också sättas i relation till personalens kompetens, personaltäthet och hur miljön är utformad
• Det är viktigt att barn med särskilda behov får tidigt stöd, nödvändiga anpassningar och tillräckliga resurser genom specialpedagoger och samarbete med vården. Det ska också finnas tydliga rutiner i förskolan, för att förebygga mobbning och övergrepp för att säkerställa att alla barn och föräldrar känner sig trygga.
• stor valfrihet och mångfald med flera alternativa utförare ska finnas vid val av barnomsorg och förskola som följer jämställdhet, demokrati och svenska värderingar.
• kommunen ska vara skyldig att erbjuda och informera om pedagogisk omsorg (familjedaghem) i egen regi eller alternativ drift.
• syskonförtur i val till förskola och skola bör gälla, inte minst för att underlätta familjers vardagsliv.
• behovet av barnomsorg under obekväm arbetstid ska tillgodoses inom kommunen.
• barn i förskola och barnomsorg ska ges möjlighet att ta del av kulturutbudet i kommunen t.ex. besöka Uppåkra.
• språkförskola ska erbjudas alla nyanlända barn.
• öppen förskola ska finnas med rimlig närhet i alla kommundelar.

”Skolan har två huvuduppgifter: dels att stimulera elevernas intellektuella och praktiska kunskapsutveckling och kritiska tänkande, dels att, tillsammans med föräldrarna, fostra eleverna till ansvarsfulla samhällsmedborgare. Under förutsättning att skolorna har denna utgångspunkt, följer läroplanen och lever upp till kvalitetskrav, ska de ges ett stort mått av frihet att själva utforma undervisningen.”

Kristdemokraternas vision är en skola där ingen hålls tillbaka och ingen lämnas efter; en skola där varje barn och elev får utvecklas efter sin fulla potential, till vidare studier, ett meningsfullt yrkesliv och delaktighet i samhällsgemenskapen. En skola där varje barn finner trygghet, kamratskap och får utlopp för sin kunskapstörst, där varje barn får känna lycka när bokstävernas betydelse faller på plats, där matematiken blir en spännande lek och där sinnena vidgas och världen öppnas upp allteftersom barnet blir äldre.

I den skolan får läraren tid att vara lärare, tid att se varje barn, och möjlighet att utvecklas i sin roll som lärare tillsammans med lärarkollegor och skolledning och i samspel med övriga professioner i teamet kring eleven.

I vår vision för skolan står kunskap och bildning i fokus. Kunskaper som sedan bildar grund för djupare analyser och reflektioner. Bildning som ger förståelse för samhället vi lever i och historien vi kommer ur och Sveriges värderingar

Läroplanen stipulerar att skolans värdegrund ska förmedlas i ”överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism” och ska prägla kommunens skolor oavsett om de är kommunala eller fristående.

KRISTDEMOKRATERNA ANSER ATT:

• lärarnas arbetstid ska ha fokus på mer undervisningstid – det administrativa arbetet ska minska.
• det ska finnas resurser för fysiska läromedel och digitala verktyg som stöttar alla elevers lärande.
• lärare och skolpersonal ska ges fortbildning för ökad kunskap kring psykisk ohälsa och självmord.
• en elevhälsogaranti ska finnas som innebär att varje elev ska kunna komma i kontakt med elevhälsan varje skoldag.
• nolltolerans ska gälla mot såväl mobbing som annan kränkande behandling och endast evidenssäkrade antimobbningsprogram ska användas.
• skolan ska upprätta ett ”ansvarskontrakt” mellan elev, föräldrar och personal med syfte att stödja eleven att nå sina uppsatta mål.
• organiserad fysisk aktivitet ska förekomma varje dag i skolan genom dels planerade lektioner/aktiviteter, dels skolgårdar som uppmuntrar till rörelse.
• barn med NPF-problematik ska ha rätt till en lämplig lärmiljö samt en fysisk skolmiljö och pedagogik som gör det möjligt att klara skolgången. Särskilda resursklasser eller små undervisningsgrupper ska finnas tillgängliga för dessa barn.
• varje skola ska ta fram rutiner och handlingsplaner för agerande vid PDV (pågående dödligt våld) samt utbilda elever och personal i dessa.

De som blivit äldre och behöver vård i hemmet eller på ett äldreboende ska alltid erhålla en bra och trygg vård och stärka den enskildes ställning och egenmakt för rätt behov och vård. Möjligheten att välja kön på personal i integritetskänsliga situationer är etablerad inom andra delar av samhället. Det är därför orimligt att äldre personer, i betydligt mer intima situationer, saknar motsvarande inflytande.

Att få välja kön på den som utför hemtjänstinsatser är ett konkret steg för att öka tryggheten, återupprätta förtroendet och säkerställa en äldreomsorg som präglas av respekt för människans värdighet hela livet.

Alla medborgare ska kunna åldras med värdighet. Det innebär att service, vård och omsorg ska vara tillgänglig och ges utifrån en helhetssyn på den enskilde och denna samhälleliga skyldighet innebär att äldreomsorgen måste vara väl utbyggd med hemtjänst och hemsjukvård, olika former av dagverksamhet samt ett varierat utbud av boendeformer.

Människovärdet beror inte på ålder eller den äldres egen förmåga. Äldreomsorgen ska präglas av trygghet, värdighet och delaktighet. Vår utgångspunkt är att varje person bäst känner sina egna behov och att möjligheten till inflytande och valfrihet därför ska vara stort. Om man flyttar till ett boende för äldre, exempelvis särskilt boende eller trygghetsboende, ska man få behålla sina vanor. Närhet och gemenskap är grundläggande mänskliga behov, något som det offentliga inte fullt ut kan tillfredsställa. Av denna anledning måste äldreomsorgen måna om goda relationer med anhöriga och ett gott samarbete med exempelvis anhöriga, föreningar, kyrkor och andra ideella krafter.

Sjukvårdande insatser blir allt vanligare inom kommunala äldreomsorgen. Det kräver en organisation där det på varje boende/enhet ska finnas en sjuksköterska som chef och som stöd till övrig omsorgspersonal (ej att förväxla med MAS som har ett helhetsansvar för hela kommunens verksamhet).

På demensboende ska det finnas särskilt utbildad personal med kompetens om demenssjukdomar.

KRISTDEMOKRATERNA ANSER ATT:

• varje person som fyllt 85 år ska utan biståndsbedömning garanteras plats i anpassat boende, som exempelvis trygghetsboende.
• möjligheten att välja kön på personal i integritetskänsliga situationer ska stärkas
• kommunens vård och omsorg ska vara personcentrerad, där insatserna ska vara samordnade och utgå från den enskildes behov, situation, förmågor och preferenser.
• de olika verksamheterna ska så långt som möjligt anpassas för att möta varje persons behov vad gäller intressen, språk, livsåskådning och vårdbehov exempelvis genom anpassade boenden.
• all personal inom omsorgen som jobbar vårdnära måste kunna kommunicera på god svenska för att förstå den enskildes värderingar och behov.
• de som ska arbeta inom omsorgerna måste kunna läsa, skriva och förstå svenska. De ska också ha fått en relevant utbildning för sina arbetsuppgifter liksom en grundläggande samhällsorientering.
• det behöver byggas fler platser i anpassade boenden såsom seniorboenden och trygghetsboenden i exempelvis Hjärup.
• kommunen ska erbjuda träffpunkter för äldre i samverkan med civilsamhället, med en variation av aktiviteter, viktigt att utveckla verksamheten på Pilegården.
• antalet hemtjänstpersonal per hemtjänstmottagare ska inte vara fler än att den enskilde kan lära känna.
• hemtjänstpersonal och äldreomsorgspersonal ska innan anställning kontrolleras i belastningsregistret
• kommunen ska, tillsammans med entreprenörer och investerare, utveckla välfärden exempelvis genom innovationsupphandlingar och fler alternativ inom omsorgen.
• ideellt driven och idéburen vård och omsorg ska ges goda förutsättningar att växa fram och driva verksamhet.
• förbättra arbetsvillkoren så att oönskad deltid tas bort och delade turer minskar så de med barn får en fungerande varda

Svensk hälso- och sjukvård håller god kvalitet och har högt förtroende. Samtidigt finns det flera utmaningar. Det behövs fler vårdplatser och stärkt vårdkapacitet i regionerna. Vidare behöver sjukvården på ett bättre sätt leva upp till kraven om tillgänglig och jämlik vård. Det är för långa väntetider och för stora skillnader och stora orättvisor och för den som är sjuk ska få vård efter behov. Medan andra partier lägger sin energi på att försvara sina uppdrag, tar vi ansvar för att vården ska fungera. Sjukvården i Sverige styrs fortfarande enligt en modell från 1862. Det är en av huvudorsakerna till att vi har Europas längsta vårdköer, ett av de lägsta antalet vårdplatser och stora orättvisor beroende på var man bor.

Genom att avskaffa regionernas styrning skapar vi en sjukvård som är oberoende av din bostadsort. Vare sig du bor i Staffanstorp, Lund eller Haparanda ska dina chanser till liv vara dem samma.

7 av 10 svenskar vill förstatliga sjukvården. Det vill även vi kristdemokrater. Genom att avskaffa regionerna kan vi på riktigt minska byråkratin, öka effektiviseringen och möjliggöra för patienter att få god vård oberoende av sin bostadsort.

Kommunal hälso- och sjukvård utgör en central del av den samlade primärvården. Den pågående omställningen till en god och nära vård med primärvården som nav medför att kommunal hälso- och sjukvård kommer att få en allt större betydelse framöver.

Kontakter med hälso- och sjukvård ska vara enkla och tydliga. De ska vara digitala när det är möjligt och fysiskt när det behövs.

Tidig vård och förebyggande insatser är centrala delar av hälso- och sjukvården och bör prioriteras. Den enskilde har ett stort ansvar för sin hälsa, men kompletterande insatser från regional- och kommunal nivå, föreningsliv och civilsamhälle med syfte att främja folkhälsan är viktiga i syfte att stötta människor att förbättra sina levnadsvanor. Preventiva insatser gynnar den enskilde och är samhällsekonomiskt fördelaktiga.

Ofta är kommuninvånarnas första kontakt med vården 1177 men många möts av köer och begränsningar. Vi vill stärka tillgängligheten med fler sjuksköterskor, bättre digitala lösningar och garanterad svarstid. Det ger trygghet, kortar köer och ser till att patienter får hjälp i tid.

Primärvården är navet i sjukvården. Primärvården ska vara navet i hälso- och sjukvården och patienterna i regionerna ska garanteras en fast läkarkontakt. Sätt upp tydliga mål för fastläkarkontakt, t ex 1100 patienter per läkare.

KRISTDEMOKRATERNA ANSER ATT:

• Arbetet mellan regionerna och kommunerna behöver förstärkas i syfte att på bästa sätt kunna möta och ge vård och omvårdnad för sköra patienter. Patienterna ska få rätt vård, på rätt plats, i rätt tid för att öka kvaliteten och minska kostnadsutvecklingen. En god övergång mellan vårdformerna behöver säkras för att undvika att patienter hamnar mellan stolarna eller bollas fram och tillbaka.
• Kommunen ska arbeta med förebyggande insatser med hälsofrämjande insatser
• fast läkarkontakt
• den kommunala hälso- och sjukvården ska stärkas. Det är mycket viktigt att säkra och förbättra tillgången till läkare i den kommunala hälso- och sjukvården, till exempel genom avtalssamverkan. Denna vård utgör idag ca 30 procent av all hälso- och sjukvård.
• I kommunen använda fysisk aktivitet och grön rehabilitering på recept som alternativ och komplement till medicinering. Även den fysiska miljön påverkar vårt mående – design, arkitektur, konst och växtlighet kan vara friskvårdsfaktorer som inte ska underskattas.
• I kommun bör det i likhet med vaccinationsprogram för barn finnas tydliga vaccinationsprogram för äldre. Vaccination handlar inte bara om att förhindra smitta, det handlar också om att förhindra svår sjukdom och lidande och därmed befrämja god livskvalitet.

”Myten om den perfekta människan som ideal och norm riskerar att bli ett hot mot viktiga värden som delaktighet och solidaritet. Politiken måste förankras i en människosyn som både tillmäter människan ett absolut och okränkbart värde och erkänner att alla människor är olika med olika begåvning, intressen och förutsättningar.”

Detta är en utgångspunkt för vår politik när det gäller personer med olika typer av funktionsvariation men även personer som på olika sätt hamnat i ett utanförskap eller en social utsatthet. Gemensamt för oss människor är att vi är sociala varelser med behov av små, naturliga gemenskaper. Därför bör i normalfallet familjen och andra anhöriga ges en central plats i det stöd som ges. Den egna familjen är alltid nödvändig, men ofta inte tillräcklig, för att klara av alla utmaningar. Insatserna ska stödja när det brister och stimulera de positiva krafter som finns hos varje person – det personliga ansvaret ska alltid vara en utgångspunkt.

Risken för diskriminering och negativ särbehandling är något som måste beaktas. Idag finns det tyvärr många som lever i olika typer av utsatthet. Särskilt sårbara är barn i otrygga hem. Många barn lever i förhållanden där båda eller någon förälder har ett riskbruk eller missbruk av alkohol. Alltför många ungdomar har även själva destruktiva dryckes- och drogvanor.

KRISTDEMOKRATERNA ANSER ATT:

• kommunen ska vara ett föredöme i att anställa fler personer som av olika skäl står långt ifrån arbetsmarknaden.
• kommunens tjänster inom LSS, daglig verksamhet och assistans ska prövas enligt Lagen om valfrihetssystem (LOV).
• kommunen ska i sin bostadsförsörjningsplan ha en tydlig ambition att säkerställa försörjningen av bostäder för personer med funktionsvariation i hela kommunen.
• när personer inom LSS erbjuds boende ska stor vikt läggas vid personliga önskemål.
• utifrån förmåga och förutsättningar ska praktik, lärlingsplats eller ordinarie arbete kunna prövas som alternativ till daglig verksamhet.
• personer inom LSS som bor på ett boende skall ha rätt till kontaktperson utanför boendet.

”Medmänsklighet och kärlek är grundläggande värden som inspirerar till solidaritet. Solidaritetsprincipen motiverar oss att ta gemensamt ansvar för alla människor, i synnerhet de utsatta. Den sociala omsorgen ska utgå från människans behov av små, naturliga gemenskaper, främst familjen. Socialpolitiken ska stödja när det brister och stimulera de positiva krafterna i dessa gemenskaper.”

Kristdemokraterna vill att alla människor ska kunna växa upp och leva utan risk att skadas på grund av eget eller andras bruk av alkohol, narkotika, doping och tobak eller spel om pengar (ANDTS). För Kristdemokraterna är det därför viktigt att stå upp för en solidarisk och restriktiv drogpolitik. Detta ska kombineras med en god missbruks- och beroendevård.

Många personer som lever med missbruksproblematik eller beroendesjukdom känner stor skuld och skam. För att inte stigmatisera någon är det därför viktigt att konstatera att beroende är en sjukdom – inte resultatet av ett bristande karaktärsdrag.

KRISTDEMOKRATERNA ANSER ATT:

• kommunen ska bedriva ett aktivt arbete för att motverka missbruk och beroendeproblematik vad gäller ANDTS (alkohol, narkotika, doping, tobak, lustgas och spel). Särskilt fokus ska läggas på barn och unga.
• myndigheter ska samverka utifrån barnets bästa och inte utifrån myndigheternas organisation så att barn och deras föräldrar som är i behov av hjälp ska få stöd i tid.
• kommunen ska utveckla arbetet med att upptäcka och förebygga våld i nära relationer liksom hedersrelaterat våld och förtryck.
• det ska finnas tillgång till jourer som stöttar kvinnor och män som utsätts för våld i nära relationer.
• separationsboende
• en strategi ska tas fram för att minska antalet barn som lever i ekonomiskt svaga hushåll.
• samverkan med försäkringskassa och arbetsförmedling ska utvecklas för att minska antalet personer med ekonomiskt försörjningsstöd.
• kommunen ska ha ett aktivt arbete i samverkan med bostadsföretagen för att kunna förebygga vräkning, särskilt där barn finns med i bilden.

”Det viktigaste sättet att bekämpa brottslighet är genom förebyggande insatser och det är framför allt vuxnas ansvar gentemot barn och ungdomar. Familjens roll att fostra och leda de unga är av största vikt. Samhället måste vidare ge tydliga signaler om vad som är rätt och vad som är fel. En snabb reaktion på begångna brott och en ökad upptäcktsrisk för förövarna är viktigt.”

För att en kommun ska vara attraktiv krävs det att medborgarna upplever den som trygg. Att bygga ett samhälle där människor känner sig trygga handlar om att ta till sig en mängd olika perspektiv. Alltifrån att skapa naturliga mötesplatser och hur vi arbetar med ljussättning till att bekämpa organiserad brottslighet och allt däremellan. I grunden handlar det om ett samhälle där medborgarna känner tillit – tillit till varandra och tillit till samhällets institutioner. Här fyller det civila samhället en betydelsefull roll. I föreningsengagemang fostras vi till ansvarstagande, tillit och civilkurage.

Grovt kriminella gäng har blivit ett fenomen i Sverige. Skadegörelse, hot och våld ger upphov till otrygghet och vantrivsel i de bostadsområden där gängen är aktiva. Gängkulturen har visat sig utvecklas främst i utanförskapsområden där familjerna känner svag samhörighet med samhället.

Kameraövervakning har en betydande roll av kommunens brottsbekämpning. Kameraövervakning minskar kriminalitetinslag och stök på allmänna platser och ska används i brottsförebyggande arbete för att ge kommunens invånare ett tryggare samhälle.

KRISTDEMOKRATERNA ANSER ATT:

• aktivt uppföljningsarbete ska göras inom socialtjänsten för att uppmärksamma personer som återkommande förekommer i ärenden inom barn- och ungdomsenheten.
• avhopparjourer ska utvecklas i samverkan med andra kommuner, dit personer som vill lämna sitt kriminella liv kan vända sig.
• trygghetsperspektivet ska vara en integrerad del i stadsbyggnadsarbetet och klotter ska omedelbart avlägsnas för att minska upplevelsen av otrygghet.
• kommunen ska kunna delfinansiera poliser för att öka polisnärvaron (beslut krävs på nationell nivå för att möjliggöra detta).
• samverkan mellan kommunen och polisen för att komma överens om medborgarlöften ska ske som en del i det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet.
• som en del av en särskild handlingsplan ska personalen inom förskola, skola och socialtjänst fortbildas för att kunna upptäcka tecken på radikalisering och våldsbejakande extremism och dela information för snabbare insatser.
• föreningsstödet i kommunen ska vara utformat så att inte antidemokratiska föreningar ges bidrag.
• arbeta för fler trygghetskameror för att dels förebygga kriminalitet, dels för att lättare säkra bevis när något hänt.
• öka kraften i det brottsförebyggande arbetet genom att samverka med civilsamhället.
• återinrätta fältgruppen och förtydliga deras uppdrag.
• Säkerhetsenhetens befogenheter bör stärkas
• Kommunen ska använda kameraövervakning för att minska kriminalitet

Sverige ska vara ett land av hopp och möjligheter, inte hopplöshet och utanförskap. I årtionde har vi haft en alldeles för hög migration och en dålig integration vilket har lett till segregation och växande parallellsamhälle. De som kommer till vårt land ska erbjudas en snabb väg in i samhällsgemenskapen. Vi måste bli bättre på att markera vad som gäller här och vilka grundläggande värden och värderingar som inte är valbara. Sverige har under flera år byggt upp en betydande integrationsskuld. Många barn växer upp utan att någonsin se föräldrarna gå till jobbet. Segregationen är tydlig och skapar utanförskap och parallellsamhällen. Civilsamhällets gemenskaper – hjälporganisationer, föreningar, kyrkor, trossamfund, idrottsklubbar och sociala företag – utgör en oerhört viktig del av vårt samhälle och spelar en stor roll i att kunna erbjuda gemenskaper för människor och bli en del av samhället. Målet med integrationspolitiken ska alltjämt vara samhällsgemenskap.

Språket är en nödvändig nyckel för integrationen. SFI är första steget för att lära sig svenska språket och om livet i Sverige, det är en nyckel för att integreras. SFI med yrkesutbildning bör stegvis bli huvudalternativet, här är en individuell bedömning av färdigheterna viktig för att möjliggöra för fler att läsa en relevant yrkesinriktning. För en nyanländ är arbete viktigt för samhällsgemenskapen.

Nyanlända ska genomgå individuell bedömning för yrkesutbildning inom Komvux. Kommunen ska underlätta företagande, exempelvis genom en företagslots och samarbete med Ung Företagsamhet på gymnasiet. Det är viktigt att vuxenutbildningen stärks med fokus på grundläggande behörighet och yrkesutbildningar som leder till jobb.

Kommunen – gärna i samverkan med näringslivet och Arbetsförmedlingen – ska erbjuda praktikplatser, beredskapsjobb och sommarjobb för att underlätta för ungdomar långt från arbetsmarknaden att komma i arbete.

De som ska arbeta inom omsorgerna måste kunna läsa, skriva och förstå svenska. De ska också ha fått en relevant utbildning för sina arbetsuppgifter liksom en grundläggande samhällsorientering.

Samhällsorienteringen ska utökas med mer undervisning om värderingar som ligger till grund för det svenska samhället till exempel jämställdhet, demokrati samt sociala och etiska koder.

Varje anvisningskommun ska ha en integrationsansvarig och det ska finnas kompetens och samordningsansvar för hedersrelaterade frågor i varje kommun.

Hembesök till förstagångsföräldrar ska genomföras av barnhälsovården och socialtjänstens förebyggande verksamhet. Nyanlända familjer ska få besök av den öppna förskolan där de välkomnas till verksamheten.

Det är viktigt att kunskapen hos myndigheter och beslutsfattare höjs om religion, religionsfrihet, frihet från religion samt den personliga trons betydelse för individer och grupper. Rättssäkerheten gällande myndighetsbeslut för konvertiter behöver stärkas.

KRISTDEMOKRATERNA ANSER ATT:

• krav införs på att asylsökande erhåller och ska delta i 15 timmars språkutbildning och nio timmars samhällsorientering per vecka. Begrepp som religionsfrihet, demokrati, värderingar, jämställdhet och likabehandling ska vara en viktig del av undervisningen.
• kommunen ska ha väl utarbetade planer för hur ensamkommande och flyktingbarn snabbt ska kunna komma in i skolan, lära sig språket och få grundläggande kunskaper om det svenska samhället.
• kommunen ska uppmuntra och stödja föreningar som arbetar aktivt med att få med nyanlända i sin verksamhet
• gemensamma grundvärderingar är nödvändiga för samhällsgemenskapen.

Invånarna i Staffanstorp kommun ska inte bara vilja bo här, de ska också vilja leva här och det är politikens uppgift att skapa förutsättningar att vilja bo och leva här. Oftast kan detta ske genom förenings- och församlingslivet, det som vi kallar för civilsamhället. Här uppstår mellanmänskliga relationer som ger oss grundförutsättningar för demokrati och medmänsklighet. Föreningslivet och fritidskortet är viktiga för barn och ungdomars utveckling och seniorers samhällsgemenskap där vardagen stimuleras med gemensamma aktivitetscentrum.

Vid sidan av bra skolor är en meningsfull fritid en viktig dragkraft för att barnfamiljer ska vilja bo i en kommun. Så även om det inte är en lagstadgad kärnuppgift med fritid så behöver kommunen satsa resurser på detta då barn och ungas stillasittande är ett kraftigt växande problem. Vi känner alla till att ökad skärmtid och mindre spontan rörelse ger allvarliga konsekvenser för barn och ungas fysiska och psykiska hälsa och påverkar även inlärning och koncentration negativt. Därför var Införandet av fritidskortet viktigt och med Kristdemokraterna i spetsen har nu fritidskortet blivit verklighet så alla barn och unga får bättre möjligheter att delta i kultur- och idrottsverksamhet vilket medfört mer gemenskap och fysiskaktivitet och minskad ohälsa.

Kristdemokraterna värnar livspusslet. Mycket av vårt fokus handlar om arbete, men livet handlar om att också ha ett rikt utbud på fritiden. Kristdemokraterna värnar en samhällsplanering som stärker närhet till naturen och fritidsområden. Sverige har ett rikt fritidsliv och som en del av partiets tankar om naturliga gemenskaper ser vi en samhällsgemenskap som bygger på olika former av organisationer. Ett rikt fritidsliv stärker goda uppväxtmiljöer och ger tillfällen till gemenskap och upplevelser.

Kultur är också en betydelsefull faktor för tillväxt och utveckling. Ett rikt kulturliv och levande kulturmiljö skapar attraktivitet och stärker en kommuns destinationskraft.

Barn som läser och deltar i kulturella verksamheter genom livet är mer benägna att engagera sig för samhället och i lägre grad hamna i utanförskap. Barns rätt till kultur är dessutom lagstadgad enligt Barnkonventionen.

Kulturupplevelser är viktiga för individens välfärd och välbefinnande genom sitt hälsofrämjande och rehabiliterande kraft. Tillgång till kultur bidrar till att skapa en meningsfull fritid och livskvalité.

KRISTDEMOKRATERNA ANSER ATT:

• civilsamhället, exempelvis idrottsföreningar, studieförbund, scouterna, kyrkor, samfund och andra organisationer, ska ha en betydande roll i att bedriva kultur- och fritidsverksamhet.
• organisationer som inte står upp för demokrati, jämställdhet, mänskliga rättigheter och svenska värderingar ska inte kunna erhålla kommunalt stöd.
• personer med funktionsnedsättning ska ha en självklar tillgång till kultur- och fritidsutbud. Därutöver ska det finnas ett riktat utbud till dessa personer.
• föreningar ska även erbjudas att själva driva anläggningar där så är möjligt.
• platser som uppmuntrar till spontanidrott i kommunen är viktiga och ska säkerställas i all fysisk planering samt tillgängliggöra idrottsplatserna för spontanidrott utanför föreningarnas tider genom att säkerställa kvällsbelysning med mera
• kommunen ska lyfta fram fritidskortet till alla barn mellan 7-16 år som är laddat med ett ekonomiskt stöd för deltagaravgifter i föreningslivet respektive kulturskolan.
• kommunen bör arbeta för att engagera fler verksamheter för att ge barn och unga en mer aktiv fritid för mer gemenskap.
• kultur ska erbjudas på våra särskilda boende i samverkan med kulturinstitutioner i kommunen, Region Skåne och civilsamhälle.

”Ett samhällsbyggande utifrån en kristdemokratisk värdegrund innebär att planera för trygga och vackra miljöer där invånarna själva tar aktiv del i beslutsprocessen och känner sig delaktiga i skapandet av sina närmiljöer.”

Hur städer och samhällen planeras spelar stor roll för hur de utvecklas och upplevs. När det goda samhället planeras bör vi sträva efter långsiktig kvalitet och hållbarhet – ekonomiskt, socialt och ekologiskt. Särskild hänsyn bör tas till arkitektoniska och kulturella värden. Bostäder ska planeras för olika människors behov. Hyresrätter, bostadsrätter och äganderätter samt kommersiella lokaler och offentlig service ska blandas för en levande miljö. Det är viktigt att ha en planering för hela kommunen, inte bara tätorterna.

Fler bostäder för äldre behövs. När antalet äldre snabbt blir många fler måste också antalet bostäder för äldre öka. Då äldres önskemål och behov ser olika ut behöver en mångfald av boendeformer erbjudas.

Tillgången på äldreboendeplatser måste vara god för att säkerställa att alla som behöver en plats kan erbjudas detta. Det är inte minst viktigt för äldre med demenssjukdom.

Detta kan ske genom att planera för fler trygghetsboenden genom detaljplaner och markanvisningar, och genom samverkan med privata aktörer och civilsamhället för att utveckla boenden med service och gemenskap.

Lekplatser är en kommunal kärnuppgift. Det behöver skapas fler platser som inbjuder till ökad fysisk aktivitet. Temalekplatser som bjuder in till lek och rörelse kan vara ett sätt att öka barnens rörelseglädje. För att möjliggöra utomhuslek efter skola och förskola hela året är det viktigt med belysning på lekplatserna.

KRISTDEMOKRATERNA ANSER ATT:

• kommunen ska eftersträva en blandning av olika upplåtelseformer och storlekar på bostäder där även småhusbebyggelse skall ha en naturlig plats.
• kommunen ska ta anta en arkitekturpolicy där traditionella arkitektoniska och estetiska värden belyses men även hur vi planerar staden ur ett trygghetsperspektiv.
• vid planering ska särskild hänsyn tas till kulturbyggnader och kulturellt intressanta bebyggelsemiljöer som ska värnas och bevaras för framtida generationer.
• lekplatser ska finnas i alla kommundelar.
• goda förutsättningar för säker gång- och cykeltrafik samt kollektivtrafik ska prioriteras när kommunen utvecklas i sin helhet.
• nya detaljplaner ska belysas ur ett gemenskaps- och trygghetsperspektiv
• fler bostäder för äldre behövs.
• utveckla boenden med service och gemenskap
• Kommunen behöver fler mötesplatser där generationer kan mötas för ökad gemenskap.
• Kommunen ska främja boenden med mellanboendelösningar där äldre kan bo självständigt med viss service och säkerställa att trygghetsboenden kan erbjudas utan biståndsbedömning
• grönytor ska planeras utifrån kvalitetsmått och inte bara kvantitetsmått.
• vid bostadsplanering ska möjligheterna att få bostad för personer som har svårt att ta sig in på bostadsmarknaden beaktas.
• kommunen ska prioritera tillgänglighetsfrågor vid planering för nyproduktion.
• det ska räcka med att det finns godkänt avlopp, inte nödvändigtvis kommunalt avlopp, på landsbygden.
• att lekplatser är en kommunal kärnuppgift
• temalekplatser som bjuder in till lek och rörelse kan öka barnens rörelseglädje
• man så långt det är möjligt undviker exploatering på Staffanstorps kommuns förstklassiga jordbruksmark.
• det lokala näringslivet ska uppmuntras att delta i mentorskapsprogram för blivande entreprenörerna med högre utbildning ska snabbspår vidareutvecklas.

Alla människor ska oavsett bostadsort kunna få del av samhällets grundläggande sociala rättigheter och ges rimliga förutsättningar att försörja sig och utveckla sin bygd. Därför krävs en aktiv regionalpolitik och kommunpolitik.

Att minska klyftan mellan storstan och ytterområdena i en kommun kan vara att förbättra kollektivtrafik och agera lokalt och öka samhörighet med kommunnivåerna så att hela Staffanstorpskommun ska fungera.

Klyftan mellan stad och land växer. Skillnaderna i livsstil, värderingsmönster och materiella intressen mellan storstadsbor och landsbygdsbor skaver allt mer. Detta hänger samman med att skillnaderna i livsvillkor mellan stad och land ökar. De politiska besluten uppfattas ofta som om de är fattade utan insikt i landsbygdens förhållanden.

Att människor som lever under olika betingelser har olika synsätt på samhället är inte konstigt. Däremot blir det ett problem om hänsyn inte tas till de olika livsvillkoren vid fördelning av resurser samt vid lagstiftning och lagtolkning. Politikens innehåll innebär ofta att problem vältras över på landsbygden, som exempelvis förväntas dra det tyngsta lasset i klimatomställningen och i flyktingmottagandet.

Nu behövs en ändrad politisk kurs så att även landsbygdens perspektiv får genomslag i rikspolitiken. Landsbygdsbornas konkreta behov av en fungerande vardag måste erkännas fullt ut. Nedanstående punkter är Kristdemokraternas politik för att få ”Svenska hjärtlandet” att fungera. De flesta förslagen beslutas på nationell nivå men vi driver frågorna även på lokal och regional nivå.

KRISTDEMOKRATERNA ANSER ATT:

• polisens lokala förankring ska stärkas.
• det ska utredas hur grannsamverkansgrupper i glest befolkade områden kan få vissa befogenheter som de saknar idag.
• bättre kollektivtrafik
• arbeta mer lokalt så hela Staffanstorp kan fungera
• det i landsbygdskommuner inte ska krävas bygglov för villor och mindre näringslokaler i anslutning till befintlig bebyggelse utanför detaljplanelagt område och skyddade områden.
• stödet för utbyggnad av bredband ska ökas.
• statens ansvar för att delfinansiera nödvändigt underhåll av kommunalt vatten och avloppssystem ska utredas.
• lagen om allmänna vattentjänster ska revideras i syfte att underlätta boende på landsbygden. (Statlig beslut)
• stöd till samlingslokaler på landsbygden och samhällen ska säkerställas.
• det kommunala vetot vid ansökan om etablerandet av vindkraftsparker ska värnas.

”Vi ska agera med en långsiktig helhetssyn med respekt för vår samtida omgivning och kommande generationer. Förvaltarskapet gäller både de egna personliga tillgångarna och de materiella värdena; miljö och naturresurser. Vi ska agera på ett sådant sätt att vi med stolthet kan överlämna frukterna av vårt arbete.”

Förvaltarskapstanken är bärande del i den kristdemokratiska ideologin. På miljöområdet innebär det att vi inte får förbruka vår jord och dess tillgångar. Idag är att minska miljöfarligaämnen och dess påverkan av den biologiska mångfalden.

Kommunen har en särskild nyckelroll i arbetet att bygga ett samhälle där skadlig miljöpåverkan minimeras, energin är fossilfri, trafiksystemen hållbara, bostadsmiljöer sunda och där naturresurser tas tillvara i ett kretslopp.

Vid sidan av klimatfrågan är övergödning, utsläpp av gifter och hormonstörande ämnen, inte minst i barns närmiljö, utmaningar som måste hanteras. I många av våra tätorter är bristen på tysta miljöer ett problem att förhålla sig till.

Vårdens klimatavtryck ska minska. Regionerna kan minska klimatavtrycket ifrån hälso- och sjukvården genom förbättrad och tydligare uppföljning av miljö- och hållbarhetskriterier.

Det går att sänka kostnader och uppnå en hållbar utveckling genom en effektiv resursanvändning. Att återgå till produkter som kan återanvändas kan enligt flera studier vara fördelaktigt ur miljösynpunkt och även minska sjukhusens ekonomiska utgifter.

KRISTDEMOKRATERNA ANSER ATT:

• kommunen ska arbeta för en ökad andel närproducerade livsmedel i måltidsverksamheten inom förskola, skola och äldreomsorg.
• Ställ krav på minskad användning av tillsatser
• upphandling av närodlade livsmedel ska främjas genom mindre omfattande upphandlingar för att fler och mindre leverantörer ska kunna medverka.
• vid upphandling bör det ställas krav på att det totala ekologiska fotavtrycket ska redovisas och beaktas.
• konceptet ”ko på rot” kan användas för att främja närproducerad mat till skolor och äldreboenden. (Källa: https://www.landlantbruk.se/lantbruk/harjedalens-kommun- upphandlar-kor/)
• kommunen inte ska ha kommunala särkrav som fördyrar inköp utan följa svensk miljölagstiftning.
• andelen kommunalt avfall som materialåtervinns ska öka.
• andelen restavfall och grovavfall ska minska.
• utbyggnad och underhåll av gång- och cykelvägsnätet samt kollektivtrafik ska vara prioriterat i kommunens infrastruktursatsningar.
• kommunens förskolor ska vara giftfria.

”Ett konkurrenskraftigt och differentierat näringsliv är en förutsättning för det goda samhället och en god välfärd. Detta innebär i sin tur att ett gott klimat måste skapas och vidmakthållas för ett dynamiskt småföretagande, där enskilda människors idéer, kreativitet och entreprenörskap får möjlighet att blomma ut.”

Möjligheterna för politiker att skapa jobb är högst begränsade, däremot kan vi bidra till att det blir lättare att driva företag. En kommun eller region med välmående och framgångsrika företag har lägre arbetslöshet, högre tillväxt och bättre förutsättningar att finansiera välfärden. Den politiska ledningen har ett övergripande ansvar att förbättra attityderna till företagande och skapa en förståelse för företagens situation och behov. Vi är även beroende av ett välfungerande och flexibelt utbildningssystem där människor i olika faser av livet kan utveckla sin kompetens.

Alla ska ha rätt att jobba hundra procent av sin förmåga men alltför många får inte komma till sin fulla potential. Det rör sig framför allt om personer med ohälsa eller funktionsnedsättningar och personer med otillräcklig kompetens. Därtill finns idag en stor grupp förhållandevis nyanlända som riskerar att hamna i långvarigt utanförskap om man inte kommer in på arbetsmarknaden. Samtidigt finns det brist på arbetskraft inom många områden. Här behöver kommunen i samverkan med arbetsförmedling och företag förbättra sitt matchningsarbete för att stärka individens utbildningsvilja och framtidens kompetensförsörjning.

KRISTDEMOKRATERNA ANSER ATT:

• de offentliga upphandlingarna ska förenklas genom mindre detaljstyrda upphandlingar och förenklade förfrågningsunderlag.
• det ska ställas krav på kvalitet i upphandlingarna och det ska gå att följa upp vilken kvalitet som levereras så att kommunen kan säkerställa att rätt pris och kvalitet alltid uppnås.
• jämställda krav vid upphandlingar
• försörjningsstöd ska kombineras med aktivitetskrav.
• utmaningsrätt och Lagen om valfrihetssystem (LOV) ska tillämpas för att öka mångfalden av utförare inom olika kommunala verksamheter.
• ett regelverk ska utarbetas som möjliggör samverkan med ideella organisationer och sociala företag genom IOP.
• kommunen ska i samverkan med näringslivet intensifiera arbetet för att fler personer långt från arbetsmarknaden ska kunna få praktikplats.
• kommunen ska föregå med gott exempel då det gäller att anställa personer med någon form av arbetshinder, exempelvis funktionsnedsättning och språksvårigheter eller personer som är i behov av rehabilitering.
• kommunen ska ha en välkomnande attityd och skapa enkla kontaktvägar gentemot näringslivet och detta inkluderar även arbetsintegrerade sociala företag.
• Kommun ska agera mot oseriösa företagare

”Ett gott samhälle kan inte förverkligas utan en väl fungerande samhällsekonomi med politisk och personlig frihet i balans. Dessutom krävs en långsiktighet vilket förutsätter ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt perspektiv.”

Politik måste vara något mer än att räkna pengar och ha ett medborgligt tänkande vad erhåller invånarna. För att kunna skapa ett gott samhälle måste det finnas en ekonomi som ger de politiska visionerna muskler. Det är ett välfungerande näringsliv och fler personer i arbete som genererar de skatteintäkter som gör det möjligt med en god välfärd för alla. Kommunen/regionen har över tid fått ett allt större åtagande med allt högre förväntningar ifrån invånarna. Det ställer större krav på styrning och uppföljning av sambandet mellan resurser, prestationer, resultat och effekter i verksamheterna. Det ställer också krav på ständiga prioriteringar, effektivisering och förnyelse av verksamheterna. Det handlar om att dels göra saker rätt, dels om att göra rätt saker.

Varje människa är en resurs som har en mun men två händer. Det är nödvändigt att fler människor i arbetsför ålder lyckas komma i egen försörjning. Effekterna av en bristande integration är inte bara ett misslyckande på individnivå utan något som hotar vårt samhälles sammanhållning och det offentligas finansiering.

KRISTDEMOKRATERNA ANSER ATT

• skatten ska vara så låg som möjligt och så hög som nödvändigt, en strävan efter sänkt skatt är önskvärd.
• •kommunen ska drivas med hög effektivitet och ett gott förvaltarskap där kärnverksamheterna prioriteras.
• styrning och uppföljning av sambandet mellan resurser, prestationer, resultat och effekter i verksamheterna ska återkommande utvärderas. På de områden där kommunen ligger över kommungenomsnittet i kostnad ska en djupare analys genast genomföras.
• välfärdstjänsterna ska kunna levereras av en mångfald av utförare, bland annat genom att använda Lagen om valfrihetssystem (LOV), utmaningsrätt och Lagen om offentlig upphandling (LOU).
• det ska utfärdas tydliga kommunala servicegarantier för kommunens tjänster, med tydliga besked om vilka effekter det blir för kommunen om garantin inte uppfylls.
• kommunen ska inte överta föreningars och enskildas ansvar eller uppgifter, utan istället vara ett stöd om så behövs.
• medarbetare ska så långt som möjligt erbjudas heltid, men ska kunna välja den tjänstgöringsgrad som önskas.
• Kommunen ska ha tydliga uppförandekoder för att kunna ställa och följa upp sociala, miljömässiga och etiska krav vid upphandling.
• upphandlingsenhetens kompetens och styrka ska prioriteras för att ständigt effektivisera och få rätt pris i varje upphandling