Vår politik

Kommunpolprogram 2.10

Här finner du olika dokument som beskriver vår politik för att förbättra Västerås, Västmanland,  Sverige och Världen.

Ideologi

Ett värdeorienterat idéparti
Kristdemokraterna bildades inte för att slå vakt om en särskild samhällsgrupps intressen, utan för att främja idéer med grund i den kristna etiken. Vårt partinamn förklarar att vi står för demokrati byggd på kristen människosyn och värdegrund. Alla som delar våra idéer är välkomna i partiet.

Människovärdet övergripande princip
Rätten till liv är den grundläggande förutsättningen för övriga mänskliga rättigheter. Människovärdet måste gälla som övergripande princip på hela politikens fält. Människolivet är okränkbart och alla människor har ett lika värde.

Personalistisk människosyn
Personalism är kristdemokraternas alternativ till individualism och kollektivism, och en människosyn som stämmer överens med verkligheten. För oss är inte den enskilde sig själv nog och oberoende av andra, men inte heller bara en anonym kugge i det stora samhällsmaskineriet. Varje människa är unik, men behöver gemenskap med andra för att utvecklas. Varje person är född in i ett sammanhang av andra personer med ett ömsesidigt beroende. Människan har såväl kroppsliga och själsliga som andliga behov. Det kristdemokratiska samhällsarbetet tar därför sin utgångspunkt i människans helhet och betonar människans behov av gemenskap.
Den viktigaste gemenskapen är familjen. I denna lilla grupp får familjemedlemmarna möjlighet att möta kärlek, omtanke och förståelse, men också att ställas inför krav och ta ansvar.

Människans ofullkomlighet
Vår människosyn utgår från att människan är förnuftig och kan välja mellan att göra bra och dåliga handlingar, och att människan är ansvarig för sina egna handlingar. Människan kan göra gott, men en snabb titt på 1900-talets historia visar att människan också kan göra mycket ont. Människan är ofullkomlig. Insikten om denna ofullkomlighet gör att vi exempelvis eftersträvar maktdelning för att inte enskilda människor eller grupper ska få alltför mycket makt och den ger oss ödmjukhet inför den egna politiska insatsen. Kristdemokraterna tror inte heller att det går att bygga det perfekta lyckoriket här på jorden. Ofullkomlighetstanken gör också att vi inser att alla kan göra fel, och att alla förtjänar en andra chans.

Förvaltarskapstanken
Förvaltarskapstanken innebär att människan har ett ansvar att bruka och bevara, i stället för att slita, slänga och förbruka. Allt vi gör påverkar både samtid och efterkommande. Det gäller samhällets alla områden, men kanske framför allt synen på samhällsekonomin och miljön. Kristdemokraterna vänder sig emot de avigsidor i konsumtionssamhället som lett till en materialistiskt inspirerad slit- och slängfilosofi. Det har hittills lett till en oansvarig hushållning med förgiftning av luft, vatten och mark som följd.

Subsidiaritetsprincipen
Denna princip är ett arbetsverktyg som innebär att beslut ska fattas på lägsta möjliga ändamålsenliga nivå. Det familjen kan bestämma på egen hand, ska inte kommunerna lägga sig i. Det kommunerna klarar på egen hand får inte bli en fråga för riksdag och regering. På samma sätt ska inte EU styra det Sverige på mest ändamålsenliga och bästa sätt kan sköta själv. Oftast innebär subsidiariteten decentralisering, men ibland kan den medföra att beslut flyttas till en högre nivå. De stora miljöproblemen bekämpas exempelvis bäst på europeisk- och internationell nivå.

Solidaritetsprincipen
Solidaritet kan definieras som den medmänsklighet och kärlek, som utgår från den gyllene regeln – allt vad du vill att människor ska göra mot dig ska du också göra mot dem. Vi vill värna alla människors liv, frihet och värdighet, avsett geografiskt avstånd. Vi vill solidarisera oss med de svaga och förtryckta, sträva efter social rättvisa, utjämna strukturella orättvisor och skapa en rättvis fördelning av samhällets goda. Alla räknas och omfattas av samhällsgemenskapen. Detta kallar vi för solidaritetsprincipen.

Kommunpolitisk program för 2014-2018

Kommunpolitisk handlingsprogram

Kristdemokraterna – Ett varmare och modigare Västerås

Västerås ska bli Sveriges bästa stad att växa upp i

Barns och ungas uppväxtvillkor påverkar förutsättningarna för hur vårt Västerås och samhället i stort skall utvecklas. Människor som mår bra lär sig mer och presterar bättre. Hemmiljön, familjelivet och uppväxtförhållandena påverkar vår hälsa och livskvalitet.

En sund och framgångsrik utveckling måste därför utgå från familjens villkor, oavsett hur familjen ser ut. Ingen människa kan fungera optimalt i sina olika roller i livet utan balans i tillvaron. Det är viktigt för oss vuxna, men inte minst viktigt för barnen som är helt beroende av vuxnas och föräldrars omsorg och fostran.

Ett modigare Västerås som vågar ta plats
Alla städer i Sverige har olika förutsättningar och utmaningar. I Västerås är vi beroende av att stärka kompetensförsörjningen och att det skapas fler arbetstillfällen. Vi behöver bli mycket bättre på att få livskraftiga företag och fler företagare inom fler sektorer än bara teknik. Vi har många modiga och innovativa människor i vår stad och den drivkraften ska vi ta vara på och vara rädda om.

Ett varmt Västerås med människor som ser och bryr sig om varandra
Alla vi i Västerås måste bidra med mänsklig värme, vilja och förmåga. Vi tror att vi alla gemensamt kan bidra till att göra Västerås till en varmare, vitalare, kreativare och till och med vackrare stad att vilja bo och leva i. Människor idag längtar efter att bli sedda, få känna trygghet, att känna sig behövda, samt att känna gemenskap med andra.

En röst på Kristdemokraterna gör verklig skillnad – rösta därför på KD i valet den 14 september!Västerås behöver bli varmare och modigare så att Västerås kan bli Sveriges bästa stad att växa upp i.

Lär känna vår politik genom våra värderingar

Kristdemokraterna baserar sin politik utifrån vissa grundläggande värderingar. Enligt den kristdemokratiska filosofin har människan inte bara fysiska eller materiella behov, utan även själsliga och andliga behov. Idén om människan som enskild och unik men i behov av ett liv i gemenskap med andra är således central. Detta kontrasterar gentemot den individualistiskt färgade liberalismen, liksom den kollektivistiskt fokuserande socialismen. Till skillnad från dessa ideologier bejakar den kristdemokratiska filosofin nämligen betydelsen av de små och naturliga gemenskaperna.

Alla människors lika och unika värde

Kristdemokratisk ideologi har sin grund i den kristna människosynen. Enligt denna har alla människor samma absoluta och okränkbara värde. Detta innebär att ingen människa får behandlas kränkande eller diskrimineras på grund av till exempel kön, ålder, social status, etnisk tillhörighet, funktionshinder, sexuell identitet eller religion. Det är den absoluta respekten för alla människors lika och unika värde som skapar det goda samhället. Människovärdet utgör grunden för det demokratiska samhället och garantin för mänskliga fri- och rättigheter.

Principen om alla människors lika värde är grunden för jämställdhet mellan män och kvinnor. Jämställdhet kräver likvärdiga villkor för män och kvinnor, både formellt och informellt. Detta gäller inom familjen, på arbetet liksom i samhället i övrigt.

Att alla människor är unika innebär att det inte finns några universallösningar som passar alla. Vad som är bäst för en person, behöver inte nödvändigtvis passa för en annan. Det är därför viktigt att alla människor har makt att själva bestämma över sin vardag, och att alla ges rätt att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar.

Det gemensamma bästa

Människan är till sin natur social. Hon utvecklas i relationer med andra och olika former av gemenskaper är nödvändiga för vår personliga utveckling. En gemenskap kännetecknas av att den bildas kring ett gemensamt ändamål och kan vara allt från den närmaste familjen, släkten och vännerna, till intresseföreningar, organisationer eller andra sammanslutningar. Dessa gemenskaper – det civila samhället – utgör samhällets bas.

Kommunens uppgift är att verka för det gemensamma bästa, det vill säga underlätta för dessa gemenskaper att fungera fritt och se till att deras syften och ändamål inte krockar med varandra. Politiker ska inte frånta västeråsarna bestämmanderätten över det som de själva kan sköta. Kommunen ska uppmuntra och ta tillvara de initiativ som kommer ifrån det civila samhället. Det är kommunen som är till för människorna och deras gemenskaper – inte tvärtom.

 

Valfrihet

För Kristdemokraterna är valfriheten självklar. För en familj innebär valfrihet exempelvis att kommunen inte ska bestämma hur familjen ska ordna sin barnomsorg. Vi är övertygade om att det är föräldrarna själva som vet vad som passar den egna familjen bäst. Det offentliga ska inte styra familjernas val mot en viss barnomsorgsform, utan ge föräldrarna verklig och ekonomisk möjlighet att välja det som är bäst för just dem. På samma sätt ska elever och föräldrar ges ökad möjlighet att fritt välja skola. Äldre som bor hemma ska kunna välja vad de vill ha hjälp med och vem som ska göra det. De som inte längre kan eller vill bo kvar hemma ska ha rätt att fritt välja boendeform, oavsett utförare. All äldreomsorg, liksom skola och förskola, ska vara fortsatt gemensamt och solidariskt finansierad genom skatter, men med valfrihet mellan olika utförare.

Solidaritet

Den som känner solidaritet med svaga och utsatta behandlar dem också med värme och medkänsla. Hur de svagaste behandlas kan ses som ett mått på hur civiliserat ett samhälle är.Det är kommunens skyldighet att främja dess invånares ekonomiska och sociala trygghet. Men vi har även alla ett ansvar som medmänniskor. Den kristdemokratiska ideologin betonar solidaritet. Denna solidaritet gäller inte bara inom den egna gruppen eller inom geografiska gränser, utan omfattar såväl de svaga i vårt eget samhälle som medmänniskor i den internationella gemenskapen. Solidariteten är grunden för social rättvisa, det vill säga ambitionen att utjämna strukturella orättvisor och att skapa en rättvis fördelning inom det goda samhället.

Förvaltarskap

Förvaltarskapstanken är central för Kristdemokraterna. Vi kan inte nog betona förvaltarskapets storhet. Det är inte bara ett överlägset politiskt instrument utan går bortom politiken till att innefatta en hel livsstil. Resultatet av förvaltarskap är ekologisk, ekonomisk, social och kulturell hållbar utveckling. Vi vill ju alla lämna över en bra värld till våra barn och barnbarn. Det är inte försvarbart att låna och konsumera för att sedan lämpa över en ekologisk eller ekonomisk skuld till våra barn och barnbarn. Naturligtvis handlar förvaltarskap väldigt mycket om vår miljö. Vi har ett gemensamt ansvar att minska utsläppen. Klimatförändringarna, som orsakas av människans utsläpp, gör det uppenbart att Sverige och den nationella beslutsnivån inte är tillräcklig. Det är självklart viktigt vilka val vi var och en gör och vad Sverige beslutar men samarbete över gränserna är avgörande.

Ett varmt och modigt Västerås där mänskliga behov uppfylls

Social hållbarhet handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. Boendet är en central del av vår tillvaro. Familj, boende och försörjning är naturliga grundfundament för alla människor.

Alla kommuner bör arbeta för att barnkonventionen förverkligas i den egna verksamheten och att barn och ungdomar, främst genom skolan, får information och kunskap om den. Strategin handlar om att allt vi gör som rör barn ska utformas i överensstämmelse med barnkonventionen och om att barnets fysiska och psykiska integritet ska respekteras i alla sammanhang. Det är ett väldigt viktigt område!

Vår övertygelse om varje människas unika och okränkbara värde fordrar att vi gör mycket mer för att barn och unga ska ges en trygg start och uppväxt i vårt land.

Många frivilligorganisationer gör fantastiska insatser och ska välkomnas att göra mer. Det goda samhället är mycket mer än bara de kommunala tjänsterna.

Under det här avsnittet har vi samlat några av de grundbultar som vi tror bygger ett social hållbart samhälle.

Familjesäkra besluten i Västerås– tid och rum för relationer

Politiken i stort, men inte minst familjepolitiken, bör utformas med hänsyn tagen till människors behov av att leva i nära gemenskap med andra. Om målet är människors välbefinnande är det alltför kortsiktigt att enbart fokusera på ekonomisk tillväxt och minskad arbetslöshet. Hur viktiga dessa målsättningar än är – och de är mycket viktiga – bör politiken utgå från en helhetssyn på människan och alltid ta hänsyn till behovet av familj och nära relationer.

  • Familjecentrum – ett resurscentrum för att arbeta förebyggande – skall ges fortsatt prioritet i stadsdelarna.
  • Vi vill ha en centralt öppen förskola i centrum på helgerna.
  • Barnkonventionen ska förverkligas i kommunens verksamheter.
  • Västerås stad ska fortsätta använda olika öppenvårdsinsatser, i hemmet eller utanför hemmet, med barnet i centrum.
  • Kommunen bör årligen genomföra ett barnbokslut. I det ingår att följa upp hur barnkonventionen följts.

En vital och vacker stad att bo och leva i

En vital, kreativ och vacker stad ska naturligtvis vara ekologiskt och socialt hållbar. Det är lika viktigt att lägga energi på att skapa lustfyllda, lockande och intressanta byggnader, torg, parker, gator, gröna oaser och en närhet till vatten, som smarta transportlösningar för att underlätta invånarnasvardag. En stad för olika människors behov, som underlättar vardagslivet, främjar den sociala samvaron och upplevelsen.

  • Västerås stad behöver ta ett samlat bostadssocialt grepp och ta fram en strategi för att alla ska ha tillgång till ett hem. Vi ska erbjuda ”Bostad först”. Hemlöshet är först och främst ett bostadsproblem och ska behandlas som ett sådant. Först löser vi bostadsfrågan, sedan kan det sociala byggas upp.
  • Kristdemokraterna vill främja fysiska platser i staden genom att skapa upplevelserika och intressanta platser, så kallad ”placemaking for communities”.
  • Vi vill ställa höga krav på arkitektur, konstnärlig utsmyckning och mötesplatser, samt tillgång till grönska i byggnadens närhet eller på byggnader.
  • Inkludera lokala konstnärer i planprocessen. Vi vill ta vara på kompetenser från den kulturella och kreativa sektorn i offentliga processer, till exempel vid stadsplanering och offentlig utsmyckning.I det ingår att det byggs vackra hus med vackra fasader som vi kan vara stolta över.
  • Barn- och ungas konst i Västerås ska också införlivas som en möjlighet till offentlig utsmyckning vid nybyggnationer i staden.
  • Kristdemokraterna vill att Västerås stad ska planera för ett hälsofrämjande samhälle anpassat efter människors behov och förutsättningar, behovet av rekreation och motion.
Vi vill planera för en hälsofrämjande närmiljö med gång och cykelvägar och närhet till grönområden, ytor för spontanidrott och att barn kan kunna röra sig ute i sin närmiljö.
  • Västerås stad ska intensifiera arbetet med att ta bort hinder för att möjliggöra tillgänglighet för alla. Här är det viktigt att hörsel- och synskadades behov inte glöms bort.
  • Nej till kommunala särkrav för byggprojekt. De nationella kraven på energianvändning och energieffektivitet ska följas. Gärna hårda nationella krav.
  • Tillvarata ett industrihistoriskt kulturarv i området kring Kopparlunden, Ängsgärdet samt området utmed järnvägen mellan Ängsgärdet och Resecentrum (Centralstationen).
  • Kristdemokraterna anser att tredimensionell fastighetsbildning är bra.
Det innebär att det går att blanda hyresrätter, ägarlägenheter, bostadsrätter och verksamhetslokaler i samma hus. Vi vill att det byggs hus med blandade upplåtelseformer. Exempelvis är det möjligt att i samma hus ha ett äldreboende, affärslokaler i bottenvåningen, i nästa våningsplan studentbostäder, längre upp vanliga hyresrätter, vidare ägarlägenheter och kanske en restaurang på översta våningen.
  • Kristdemokraterna vill ha en studentbostadsgaranti även till studerande Västeråsare.
  • Förtäta staden på ett omsorgsfullt sätt.
  • Det är viktigt med ett levande centrum. Centrum måste leva vidare som en attraktiv handels- och mötesplats med blomstrande kultur.
  • Fontäner är underskattade. Fler fontäner i city!
  • För ett riktigt levande och vitalt föreningsliv behövs bra och billiga lokaler. Vi anser att föreningar ska kunna samsas om gemensamma lokaler. Västerås Stad måste se till att detta fungerar genom samordnade insatser.
  • Vi vill ha en stor, fin lekplats i Vasaparken. Barnen ska vara med och utforma lekplatsen. Lekplatser måste vara tillgängliga för alla barn.
  • Vi vill ha gratis busstrafik på lördagar mellan 10-15.
Äldre över 75 år ska få åka gratis buss i hela kommunen.
  • Släpp fram projekt som motsvarar Bo Klok i Västerås. Det handlar om hus till låg kostnad där till exempel ungdomar kan bo.
  • Vi vill ha gröna stråk och esplanader i första hand för gående och cyklister, helt skiljt från biltrafik.
  • Stadsplanering och förbättringsåtgärder till exempel med belysning, buskage etc. ska samplaneras med polis, tjejjour, kvinnohus och staden.
  • Fritidsgårdar eller mötesplatser för ungdomar ska finnas tillgängliga runt om i staden – även en mötesplats centralt för äldre ungdomar upp till 25 år.

 

Kultur är livsviktigt på riktigt

Det är viktigt att barn och ungdomar tidigt kommer i kontakt med kultur i skolan och att de inte enbart får lära sig att konsumera kultur utan även ges möjlighet att skapa själva. Kultur- och musikskolan fyller en viktig funktion när det gäller att väcka barns och ungdomars intresse för kultur. Det är därför viktigt att denna verksamhet är tillgänglig för alla barn. För att fler ska få möjlighet att själva vara med och skapa ska möjligheterna att införa en kulturskolpeng utredas.

Vi har även ett ansvar att själva bidra till en kulturell utveckling Både genom de offentliga institutionerna och genom att aktivt stödja de kulturella och kreativa näringarna. Genom att uppmuntra människor till att utveckla och förverkliga sina intressen och talanger skapas förutsättningar för en levande kultur.

Offentlig konst är berikande och skapar intressanta miljöer för medborgarna. Den bidrar även till att ge byggnader ett kulturellt och ekonomiskt mervärde. Kristdemokraterna vill också slå ett slag för att byggnader kan utsmyckas med verk av barn och unga i staden och de personer som finns inom daglig verksamhet i staden. Vi har ofantligt många kreativa amatörer och semiprofessionella som kan bidra till offentlig utsmyckning. Vi vill också framhålla stadens industrihistoriska arv som borde uppmärksammas mer.

  • Västerås ska vara känt för att ha ett rikt och varierat utbud av kultur både i centrum, i stadsdelarna och på landsbygden. Uppmuntra och samproducera med aktiva kulturaktörer.
  • Västerås stad ska bättre synliggöra kulturutbudet i Västerås.
  • Barn och föräldrar ska uppmuntras att göra gemensamma kulturella upplevelser. Barnen har rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga utbudet.
  • Staden måste verka för olika läsfrämjande insatser för alla barn och ungdomar.
  • Vi ska fortsätta att aktivt använda kultur som ett medel att lyfta och kommunicera viktiga frågor med barn och ungdom, exempelvis anti-mobbning, drogproblematik, miljö, energifrågor, sex och relationer, kulturella skillnader, eller rasism såsom antisemitism.
  • Kulturskolans utbud inom musik och kultur ska stimuleras och utvecklas och alternativa aktörer ska ges utrymme att verka.
  • Utred möjligheterna att införa en kulturskolpeng i Västerås.
  • Västerås stad ska fortsatt ha en konstskola!
  • Den kulturella mångfalden där många utförare samverkar ska stöttas.
  • Kommunen ska aktivt medverka i regional och nationell kulturverksamhet.
  • Vi vill se insatser för kultur och hälsa genom fler kulturupplevelser och aktiviteter på sjukhus och särskilda boenden. Förbättra möjligheterna för äldre, som har svårt att ta sig till kulturinstitutionerna, att få tillgång till kulturupplevelser.
  • Studieförbundens betydelse för kultur- och bildningsarbetet samt samhällsutvecklingen måste tas till vara.
  • Vi vill säkerställa att alla byggbolag som anlitas tillämpar den sa kallade ”enprocentsrekommendationen” som anger att en procent av kostnaderna vid byggprojekt bör användas till konstnärlig utsmyckning.
  • Uppmuntra barn och ungdomar samt personer inom LSS daglig verksamhet (konst) att delta vid offentlig utsmyckning vid den särskilda enprocentsrekommendationen vid sidan av professionella konstnärer.
  • Insatserna för kulturmiljövård måste ökas. Här vill vi också slå ett lag för att staden arbetar med arbetsintegrerade sociala företag som kan utföra miljövård.
  • Uppmuntra hembygdsforskning och föreningar som aktivt stärker förståelsen för hembygden och dess historia.
  • Västerås ska vara en fristad för författare, journalister och andra professionella skribenter som lever under hot i sina hemländer.

Höj ribban för idrott och fritid

En mångfald av utbud på fritiden, i form av fritidsgårdar, idrottsanläggningar och andra mötesplatser, skapar möten som är väsentliga för att skapa delaktighet och gemenskap i samhället. Kristdemokraterna menar att barn och unga har en särställning i all samhällsplanering

En levande demokrati är beroende av ett vitalt föreningsliv. Utan det ansvarstagande och det ideella engagemang som odlas i föreningslivet skulle vårt samhälle inte fungera.

Platser för spontanidrott och träning kan bevaras och utvecklas. Idrott och friskvård för personer med funktionsnedsättning och äldre ska uppmärksammas. Tillgängligheten till våra idrottsanläggningar måste bli bättre. Vi vill också slå ett slag för att det ska vara enkelt för ideella organisationer att nyttja kommunens lokaler. Det är ett resursslöseri att många skolor står tomma under kvällar, helger och skollov.

  • Barn och ungdomar ska prioriteras i erbjudandet av ett rikt fritidsutbud.
  • Utveckla möjligheten till att fler barn och ungdomar i Västerås skolor ska ha rätt att i organiserad form ha möjlighet att utöva idrott inom ramen för den ordinarie skoldagen, till exempel Bunkeflomodellen.
  • Att samarbete mellan skola och föreningslivet tas tillvara och utvecklas i syfte att stimulera barn och unga till en meningsfull fritid.
  • Alla fritidsaktiviteter som Västerås stad stöttar ska vara drog- och alkoholfria.
  • Människor med eller utan funktionsnedsättning ska ha samma möjligheter att utöva och uppleva kultur, idrott, sport och fritid.
  • Kristdemokraterna i Västerås vill ha en webbportal för information om utbud av tillgänglig fritid för personer med funktionsnedsättning.
  • Det civila samhället, det vill säga bland annat föreningar och frivilligorganisationer, ska ha stort inflytande över fritidsverksamheten.
  • Kommunala anläggningar ska vara tillgängliga för föreningslivet och vi ser gärna att föreningar driver anläggningarna där det är möjligt.
  • Det ska finnas flexibla aktivitetsanpassade bidrag för att stödja föreningslivet.
  • Skapa plattformar för att förstärka det ideella ledarskapets status och attraktivitet till gagn för en stark samhällsgemenskap.
  • Att jämställdhet och motverkande av segregation tillämpas i fritids- och idrottsaktiviteter.
  • Alla barn ska få utbildning i simkunnighet och vattensäkerhet.
  • Verka för att hänsyn tas till de äldres behov vid planering av rekreations- och motionsanläggningar.
  • Rocklundaområdet ska successivt utvecklas till att bli ett av nordens främsta idrotts/sportområden. Detta ska ske i dialog med stadens idrottsklubbar och näringsliv. Vi vill särskilt se en arena i nationell standard för elitlag inom bland annat handboll, innebandy och hockey.
  • Västerås stad bör tydliggöra syftet med idrottsföreningsbidragen och följa upp mer systematiskt, så att de verkligen bidrar till de uppsatta målen.
  • Elitidrottens krav på arenor ska formaliseras i återkommande överläggningar mellan idrotten och företrädare för arenorna. Ansvaret för de förändringskrav som elitidrotten ställer bör delas mellan förbunden/klubbarna och arenaägarna.
  • De enskilda klubbarna med gemensamma krafter tillsammans med polisen ska utveckla det förebyggande arbetet för att motverka våld och huliganism.
  • Breddidrotten/sport för såväl unga som vuxna behöver stärkas och prioriteras, även för de som valt att inte aktivera sig i den föreningsdrivna idrotten/sporten. Det är särskilt viktigt för personer med funktionsnedsättning.
  • Västerås stad ska uppmuntra och stödja E-sport (elektronisk sport) initiativ.
  • Vi vill se fler lokaler för unga – till exempel replokaler.
  • Erbjud kommunens lokaler på kvällar och helger till föreningar.
  • Förenings- och kulturlivet ska ha tillgång till funktionella lokaler.
  • Kristdemokraternas i Västerås vill ha ett ”Föreningarnas Hus”. Vi stödjer ett utvecklingscentrum för föreningslivet.

Immigration är en ny början

Människor har i alla tider sökt sig från bekymmer och otrygghet till trygghet och stabilitet. Det är en mänsklig drivkraft att söka sig till en bättre framtid. Kristdemokraterna menar att öppenhet mot omvärlden är viktigt. Vi kan aldrig välja egoism framför solidaritet. Vi kan inte sluta cirkeln, stänga våra gränser eller vända ryggen åt omvärlden. Vi vet att människor tillsammans bygger ett bättre samhälle. Vi vill se fler vägar in till Sverige för den som vill komma och arbeta, men också ha möjligheten att vara med och bygga samhället genom praktik och studier. Vi är övertygade om att språket är en nyckel in i det svenska samhället.

  • Västerås stad ska etablera ett ”Välkomstcenter” för nyinflyttade i staden. Välkomstcenter ska tillhandahålla gratis tjänster för nyinflyttade till Västerås och Västmanland. Ett brett spektrum av resurser såsom exempelvis översättning och tolkning, SFI-kurser, boende och sysselsättning samt kulturella och professionella organisationer som företräder olika gemenskaper och inriktningar i regionen ska kunna erbjudas i ett välkomstcenter.
  • Att asylsökande kvinnor alltid ska erbjudas att få en utredare, tolk och offentligt biträde som är en kvinna samt en förklaring till den rutinen.
  • Västerås stad ska uppdra åt idéburna organisationer att organisera frivilliga kvinnokontaktsprogram för nyanlända kvinnor.
  • Information om att starta företag, samt goda exempel på detta ges till nyanlända kvinnor redan under introduktionen.
  • Att information om svensk lagstiftning kring könsstympning samt möjligheter till att lindra smärtor ska ges vid introduktion, SFI-undervisning och på familjecentraler.

En trygg stad att växa upp i

För att samhället ska fungera behövs en gemensam värdegrund. Redan i början av en människas liv utvecklas normer och värderingar som kommer att vara vägledande för den enskilde resten av livet. Väl fungerande familjer och skolor ger grunden till ett fungerande rättssamhälle.

Att stötta familjer och att satsa på skolan är lika viktigt för samhället som hur vi fördelar pengar till rättsväsendet. Därför är det viktigt att det ständigt förs en diskussion om förhållningssätt, människovärde och vad som är rätt och fel.

  • Bekämpa gängkriminaliteten genom att initiera sociala insatsgrupper i Västerås stad.
  • Fler poliser ska vara synliga i områden med hög brottslighet och i områden med aktiva kriminella gäng.
  • Inför flexibla hållplatser för nattrafiken där en passagerare kan välja att gå av för att undvika att bli överfallen.
  • Polisen bör ha ett utvecklat samarbete med varje skola, gärna med en särskilt utnämnd polis knuten till skolan.
  • Polisens volontärverksamhet bör utvecklas.
  • Bättre stöd till unga brottsoffer. Västerås stad ska aktivt stödja stödcentrum för unga brottsoffer.
  • Stärk det förebyggande arbetet för barn i utsatta situationer. Västerås stad ska pröva en försöksverksamhet med så kallad ”Social Impact Bonds”. Det innebär att Västerås stads insatser mot att barn ska växa upp i ekonomisk utsatthet bör vila på två ben. Den bör dels inrikta sig på orsakerna till familjens bristande ekonomi och på att förändra människors livssituation på lång sikt, dels på att förbättra utsatta gruppers ekonomiska standard när de finns i en utsatt situation.
  • Föräldrar bör få råd och stöd för att i större utsträckning komma överens om avtal om underhållsbidrag istället för att reglera underhåll via underhållsstöd.

Främja fysisk och psykisk hälsa

Vår uppväxtmiljö har betydelse för våra levnadsvanor som vuxna och hur väl vi klarar olika påfrestningar och hälsorisker i livet.

  • Den psykiska ohälsan hos barn och ungdomar är ett område som ska prioriteras där riskfaktorer ska minska och hälsofrämjande verktyg tas fram för att unga ska stärkas att klara av sitt liv på ett bra sätt. Sunda vanor, utvecklande av självkänsla, egenkraft och känslan av sammanhang stärker de ungas psykiska hälsa.
  • Kommunen ska vara delaktig i att utveckla och förbättra tillgängligheten till den första linjens sjukvård och den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin.
  • Utveckla kunskap och metoder för att identifiera riskgrupper samt metoder för att rikta särskilda förebyggande insatser till barn och unga.
  • Intensifiera arbetet mot självskadebeteende, självmordsförsök och självmord hos barn och unga.
  • Bidra till samverkan och samordning mellan huvudmännen vid insatser riktade till barn och unga med psykisk ohälsa samt komplexa sjukdomstillstånd och funktionsnedsättningar.
  • Ta fram en strategi för att minska antalet barn som lever i ekonomiskt svaga hushåll.
  • Västerås stad ska ge långsiktigt stöd till kvinnojourer som exempelvis kvinnohuset, som stöttar våldsutsatta kvinnor.
  • Västerås stad behöver fler skyddade bostäder för kvinnor och barn som är eller riskerar att bli utsatta för övergrepp/våld.
  • Det ska finnas ett brett utbud av insatser för kvinnor och barn som är våldsutsatta alltifrån bostäder till ekonomiskt stöd.
  • Västerås stad ska stimulera och stödja det civila samhället, bland annat genom samverkan mellan civilsamhället och det offentliga.
  • Hälsofrämjande och förebyggande vård ska prioriteras och vara en naturlig del i alla vårdmöten.
  • Ingen, oavsett kön, funktionsnedsättning, etnicitet eller sexuell läggning skall känna sig diskriminerad i mötet med vården och omsorgen eller inom skolan.
  • Särskilda insatser skall göras för de mest sjuka äldre och multisjuka. Västerås stad skall ha tillgång till geriatrisk kompetens för att möte de mest sjuka äldre

Satsa på rådgivning & utbildning för familjer

Familjen är den viktigaste gemenskapen i samhället och den behövs för att människor ska kunna växa och må bra. Den behövs för att barnen ska få omsorg och fostran i en kärleksfull miljö. Fungerar inte familjen som en trygg bas fungerar inte heller samhället. Politikens uppgift är att stödja och förvalta de värden och förutsättningar som bidrar till att familjen kan fungera.

  • Tidiga, hälsofrämjande insatser för barn och unga ska göras genom att stärka föräldrarnas roll genom stödinsatser och utbildning,
  • Barnskyddsteam som stöd till barn i riskzon inrättas i samverkan mellan kommun- och landsting.
  • Inför familjeutbildningspeng/kundval i Västerås stad.
  • Inför familjerådgivningspeng/kundval i Västerås stad.
  • Ett besök hos familjerådgivningen i Västerås stad ska kosta max 300 kr.
  • Utöka utbudet av föräldrautbildning, i synnerhet riktat till föräldrar med tonårsbarn.
  • Öka tillgången till kvalitetssäkrat och lättillgängligt föräldrastöd på nätet.
  • Familjehem bör ges goda förutsättningar för att fullgöra sin viktiga uppgift.
  • Nyblivna föräldrar ska ges möjlighet att delta i ledarskapsutbildningar under föräldraledigheten.

En skola där ingen hålls tillbaka och ingenlämnas efter

Kristdemokraternas utgångspunkt är att människan naturligt söker kunskap. Målet för skolan är att förverkliga varje enskild elevs fulla potential. All utbildning handlar i djupare mening om att förmedla kunskap, kulturarv, normer och värden. Skolan har en viktig uppgift att arbeta med den värdegrund som enligt läroplanen betonar människolivets okränkbarhet, allas lika värde och solidaritet med svaga och utsatta. Denna värdegrund har sina rötter i den kristna etiken och den västerländska humanismen. Skolan har också ett förvaltande uppdrag – att föra vidare tidigare generationers landvinningar och erfarenheter – och ska uppmuntra till kunskapssökande i samtiden. Skollagen slår idag fast att eleverna ska inhämta och utveckla både kunskaper och värden. Den talar också om individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande.

Satsa på bildning och läsning

Klassisk bildning – i betydelsen av ett lärande som syftar till förädling av hela människan – är alltid viktig, inte minst i ett samhälle där många kulturella, etniska och religiösa grupper lever sida vid sida. Ett uppvärderat bildningsideal förutsätter att lärare får vara lärare. God läsförståelse är nyckeln till framgång i de flesta av skolans ämnen och grunden för ett livslångt lärande och ett aktivt liv som samhällsmedborgare. Att behärska det svenska språket är en nyckel för framgång i samhället. För ett barn som växer upp i ett hem utan böcker och utan en lästradition är det särskilt viktigt att skolan stimulerar och uppmuntrar läsning, inte minst om man i hemmet inte talar svenska.

  • Fler lärarledda undervisningstimmar, motsvarande en normal skolvecka, med fokus på läsning.
  • Lärare som saknar utbildning i läsinlärning bör vidareutbildas.
  • Inrätta en klassikerlista med böcker, film, pjäser och musik som alla svenska elever ska ha tagit del av när de lämnar skolan.
  • Religiösa inslag vid vissa tillfällen får förekomma i offentliga skolor i samband med firande av traditionella högtider – men gör deltagandet frivilligt för eleven.

Lärarna – nyckelpersoner för en bra skola

Duktiga lärare är den enskilt viktigaste faktorn för elevernas resultat. Löner, status och arbetsvillkor är viktiga instrument för att attrahera nya kompetenta lärare. Tiden för ämnesundervisning trängs också undan av att fler och fler uppgifter läggs på lärare. Två yrkeskategorier som finns i skolan och som bör lyftas fram mer är dels speciallärare och dels fritidspedagoger. De har sina respektive roller och fyller med sitt arbete en mycket viktig funktion. Dessutom kan deras kunskap och arbete ge avlastning och stöd till andra lärare. Det kollegiala lärandet har visat sig vara en av de mest effektiva metoderna för att uppnå en god kvalitet i undervisningen. Vi behöver en kultur där lärare stödjer varandra för att utveckla undervisningen.

  • Ge skickliga lärare en god löneutveckling under yrkeskarriären. Fortsätt den positiva löneutvecklingen för lärare i Västerås.
  • Rensa bland lärares uppgifter och ansvar. Låt lärare vara lärare och ge utrymme för mer lärarledd ämnesundervisningstid.
  • Utveckla och uppvärdera speciallärarnas och fritidspedagogernas roll i skolan.
  • Ge lärare möjlighet till kontinuerlig kompetensutveckling med delvis bibehållen lön.
  • Öka användningen av det kollegiala lärandet i alla skolor.
  • Det ska finnas tydliga pedagogiska ledare som leder och motiverar ett framgångsrikt lärande.
  • Inrätta olika former för karriärtjänster.
  • Kombinerade forsknings- och pedagogiska tjänster ska kunna erbjudas i samarbete med Mälardalens högskola.
  • Uppmuntra försök med att lärare ska kunna praktisera på företag i Västerås.
  • Behöriga lärare ska finnas i skolans alla stadier.

Kvalitetssäkra skolan

Målet för skolan ska vara att varje barn ska utvecklas i enlighet med sin fulla potential. Alla barn har rätt till kunskap och att få gå i en bra skola. Barndomen går inte i repris och det är mycket svårt – och kostsamt – att senare i livet reparera en misslyckad skolgång. Därför är det av största vikt att kvalitetssäkra skolans metoder och erbjuda tidigt stöd till elever med särskilda behov. Ett gott ledarskap är en central framgångsfaktor för en skola. Lärarna saknar alltför ofta stöd och återkoppling i sitt pedagogiska arbete. Det är därför av stor betydelse att medvetet arbeta för att stärka det pedagogiska ledarskapet på våra skolor i Västerås.

  • En gemensam värdegrund praktiseras i det dagliga arbetet.
  • Vetenskapliga utvärderingar ska i ökad utsträckning ligga till grund för de pedagogiska metoder som tillämpas i skolan.
  • Kommunen ska bli bättre på att utveckla samarbetet mellan högskolan och gymnasieskolan för att underlätta övergången och bredda rekryteringen till högskolan.
  • Det ska finnas kontinuerlig fortbildning för skolans rektorer och alla personalkategorier.
  • Öka möjligheterna för rektor att delegera HR-uppgifter (personaladministration), juridik och administration på fler funktioner i skolan och understryk därmed rektors pedagogiska huvudansvar. Rektorer ska främst ha fokus på pedagogiskt ledarskap.
  • Rektorer ska erbjudas regelbunden återkommande handledning
  • Uppmuntra skolorna att anställa lektorer.
  • Skolorna ska uppmuntras att ta in gästföreläsare från näringslivet. Ett nära samarbete mellan skolan och det lokala näringslivet ska finnas.
  • Alla gymnasieskolor i Västerås ska erbjuda Ung Företagsamhet. Även elever från årskurs 8 ska få möjligheten.
  • Skolorna bör utveckla de internationella kontakterna inom såväl studieförberedande som yrkesförberedande program.
  • Profilskolor ska finnas som ger elever med olika begåvningar och intressen en möjlighet att utveckla dessa.
  • Matematik och teknik bör få en starkare ställning utifrån samhällets behov av kompetenser på dessa områden.
  • Vidga den pedagogiska förvaltningens uppdrag till att också ge förbättringsorienterad återkoppling som stödjer skolorna i arbetet med att åtgärda missförhållanden, brister och kvalitetsproblem.
  • Etiska samtal ska ingå i undervisningen. Detta kan bidra till ett bättre arbetsklimat och bättre anda i skolan.
  • Läsa-skriva-räkna- garantin får fortsatt prioritet i syfte att elever inte halkar efter, att lärare får klarhet i elevernas kunskapsnivåer och kan ge insatser vid behov. Dyslexiproblem måste särskilt uppmärksammas.
  • Det behövs insatser för att främja en hälso- och trygghetsfrämjande arbetsmiljö i skolan.
  • Genomför bättre tester för placering av flerspråkiga elever.

Tydliga mål, tydliga krav och tidigt stöd

I många skolor upptäcks inte de elever som behöver extra stöd i tid. De nationella proven i årskurs 3 testar kunskaperna i ämnena matematik, svenska och svenska som andraspråk. Resultaten är viktiga redskap för att identifiera svagheter i ett tidigt skede i elevernas skolgång. Men det är viktigt att det inte stannar vid en analys av resultaten utan att man också stärker undervisningen för att stödja eleverna inom de områden där man identifierat brister. Skollagen är tydlig med att alla elever ska få stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. För att nå detta mål krävs att de elever som har de största behoven får hjälp och stöd av de lärare som har den bästa kompetensen. Så är det inte alltid idag.

  • Skolan ska skapa förutsättningar för att alla elever ska nå kunskapsmålen. Elever som inte uppnår målen i grundskolans kärnämnen ska erbjudas sommarskola.
  • En sammanställning av kunskapsläget bör göras för att få en samordning och bättre kvalitet i diagnostiseringen av dyslexi.
  • Utveckla metoder för tidig upptäckt av läs- och skrivsvårigheter. Varje elev ska få stöd att nå sin fulla potential.
  • Ett särskilt Speciallärarlyft bör genomföras i Västerås för lärare som vill vidareutbilda sig till speciallärare.
  • Skolors arbete med elever i behov av särskilt stöd bör i större utsträckning utgå från aktuell forskning. Förändringar av skol- och klassrumsmiljön har stor betydelse för att minska dessa elevers behov av särskilt stöd

Skolor i utsatta områden

Kunskapsresultaten för elever har sjunkit dramatiskt under de senaste tretton åren. I några stadsdelar har skolresultatet sjunkit så kraftigt att det bara är hälften av ungdomarna som får tillräckligt bra betyg för att kunna börja gymnasiet. Vi vill föreslå särskilda satsningar riktade till skolor i utsatta områden, det vill säga områden där en stor del av de boende är socioekonomiskt resurssvaga och utlandsfödda. Lärarens kompetens har stor betydelse för elevens inlärning, men för att lyckas höja kunskapsresultaten måste vi arbeta mycket med kontakten mellan hem och skola eller lärare och förälder. Vi menar att det är viktigt att föräldrarna förstår skolsystemet och vad som förväntas av eleven.

  • En satsning på skolorna i de mest utsatta stadsdelarna ska genomföras. Kommunerna ska ha ansvar för att minska klassernas storlek samt att rekrytera de bästa och mest motiverade lärarna genom att erbjuda högre lön.
  • Kontakten mellan föräldrar och skola ska stärkas genom ett ”kontrakt”. När barnet börjar skolan ska skolan tillsammans med föräldrarna klargöra vilket ansvar som gäller för skola, föräldrar och elever och att det tas upp i samband med utvecklingssamtalen.
  • Skolor med stora brister i verksamheten, som inte kan erbjuda eleverna den skolgång de har rätt till, måste stängas.
  • Växla upp Ida-projektet utifrån de lokala behov som kan finnas. I detta integrationsarbete ingår att man ger stöd på elevens hemspråk i den dagliga undervisningen under en övergångstid, är kulturförmedlare mellan svenskar och invandrare i skolan och en länk mellan hemmen och skolan.

Fritidsverksamheten och elevhälsan

Alltfler barn går på fritidshem, samtidigt som barngrupperna har vuxit kraftigt och personaltätheten minskat avsevärt. Att ha sitt barn på fritidshem är frivilligt för föräldrarna men det är också för de flesta helt nödvändigt för att kunna förvärvsarbeta. Fritidshemmen ska därför dels stimulera barns utveckling och lärande och dels erbjuda en meningsfull fritid.

  • Skolan är barns och ungas arbetsplats och därför måste det finnas möjlighet att i ett tidigt skede få hjälp med ohälsoproblem. Elevhälsan har i detta sammanhang en viktig roll. Den ska fungera som första linjens hälsovård för de unga.
  • Minska gruppstorlekarna och öka personaltätheten i fritidsverksamheten. Det bör utarbetas en tydligare vägledning för storleken på barngrupper och personaltäthet.
  • Möjliggör läxläsning på fritidshemmet. Läxläsning ska vara möjlig såväl på skolan efter skoltid, men också under tiden på fritidshem.
  • Skolor ska ha ett ökat inslag av fysisk aktivitet för eleverna under skolveckan. Samarbete med föräldrar i dessa frågor har stor betydelse.
  • Aktiva åtgärder görs direkt i skolan för att motverka tidig alkohol- och drogdebut.
  • Riskerna med internet ges särskilt uppmärksamhet i skolors arbete för elevers hälsa.
  • Föräldrar ges möjlighet till utbildning vad gäller internet och social medier samt hur man blockerar farliga internetsajter.
  • Inrätta ett ”Centrum för barn- och ungas hälsa”, som en samordningsfunktion av vård riktad till barn- och ungdomar i syfte att garantera tillgänglighet, kvalitet och kostnadseffektivitet. I ett tänkt ”Centrum för barn- och ungas hälsa” bör primärvård, socialtjänst, BUP, skolhälsovård och ungdomsmottagningar ingå. Centrumet ska även vara ett kompetens- och kunskapscentrum för pedagogisk personal inom Västerås stads skolor avseende barn- och ungas fysiska och psykiska hälsa.
  • Inför en modell där samarbetet mellan skolan, barnpsykiatrin och barnhabiliteringen sker med ett helhetstänk så att barn, ungdomar och föräldrar får god hjälp i tid när det finns neuropsykiatrisk eller psykisk problematik.
  • Personal inom skola, socialtjänst och fritidsverksamheter ska utbildas i suicidförebyggande arbete. Detta ska även erbjudas till föreningslivet. Suicidpreventionen förstärks genom utbildning till skolhälsovården och genom att aktivt öka kunskapen i samhället med målet nollvision mot suicid.
  • En elevhälsogaranti ska införas som ger en elev rätt att inom ett dygn få kontakt med elevhälsovården.
  • Maxtak ska införas för hur många elever en skolsköterska eller skolläkare som mest får vara ansvarig för.
  • En utökad sex- och samlevnadsundervisning i skolan med fler samtal om identitet, sexualitet och relationer. Området sexuell hälsa måste få ett ökat fokus, där barnmorskekompetens behövs. Att skolhälsovården även har kuratorer med god kunskap om sex och samlevnad.
  • Skolhälsovård och övrig hälsovård ska kunna utfärda intyg när risk för könsstympning föreligger. Intyget ska ange vad som gäller enligt svensk lag och barnkonventionen.
  • Ingen, oavsett kön, etnicitet, sexuell läggning eller ursprung skall känna sig diskriminerad i mötet med vården och omsorgen eller inom skolan.
  • Ett ökat samarbete mellan ungdomsmottagningar och polis.
  • Att ungdomsmottagningarna får utökade öronmärkta resurser för att bredda verksamheten samt att även sätta fokus på den psykosociala hälsan.

Barn och unga med särskilda behov

Skollagen är tydlig med att alla elever ska få stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. För att nå detta mål krävs att de elever som har de största behoven får hjälp och stöd av de lärare som har den bästa kompetensen. Så är det inte alltid idag. Varje skola ska ha tillgång till utbildade specialpedagoger. De ska kunna arbeta både konsultativt och direkt med eleverna. Nära samarbete ska finnas med elevhälsovården kring elever med särskilda behov. Skolpersonal måste få kompetensutveckling i specialpedagogik.

  • Speciallärartjänster och specialpedagogtjänster ska finnas för alla elevers behov.
  • Öka flexibiliteten mellan särskola och skola.
  • Skolorna ska ha kompetens att tidigt se och stödja elever med behov av särskilt stöd.
  • Skolan måste hitta fungerande arbetssätt som gör det möjligt att anpassa innehåll och undervisningsmetoder till elevernas olikheter. Det måste finnas utrymme att avsätta tillräckligt med tid för planering och förberedelse av lektioner.
  • Elever med funktionsnedsättning, som så önskar och har behov av det, ska ha rätt att få undervisning i mindre sammanhållna grupper. I arbetsgrupperna ska specialpedagogik, anpassad metodik samt struktur och helhetssyn erbjudas.
  • En garanti för att Västerås stad öronmärker resurser för elever med utvecklingsstörning ska finnas.
  • Rektorer som har ansvar för elever med funktionsnedsättning och pedagoger som undervisar elever med funktionsnedsättning ska ha specialpedagogisk kompetens med inriktning mot olika typer av funktionsnedsättningar och kunskap om alternativa kommunikationssätt.
  • Pedagoger som undervisar elever med funktionsnedsättning ska ha åldersadekvat grundutbildning.
  • Elevassistentens roll behöver tydliggöras och stärkas. Assistenten ska ge pedagogiskt stöd, det vill säga underlätta för eleven att tillgodogöra sig undervisningen medan pedagogen utformar undervisningen och bestämmer vad det pedagogiska stödet ska bestå av.
  • Elever med funktionsnedsättningar ska ha tillgång till anpassade läromedel, personliga hjälpmedel, kognitiva hjälpmedel och kognitivt stöd utifrån sitt individuella behov. Utgångspunkten ska vara att barn med funktionsnedsättning ska få en plats i en vanlig barngrupp i en förskola i det område där familjen är bosatt, om familjen så önskar. Barnet har då rätt till särskilt stöd.
  • Att det införs särskilda samordnare i kommunen som kan informera och vägleda föräldrar till barn med funktionsnedsättningar inför skolstarten.
  • Elever med funktionsnedsättning måste ha rätt till skolskjuts även om de väljer en annan skola än den som kommunen anvisat. På samma sätt som elever i gymnasiesärskolan, måste elever med funktionsnedsättning som går i gymnasieskolan ha rätt till skolskjuts.
  • Studie- och yrkesvägledning gentemot elever med funktionsnedsättning måste prioriteras och vägledarnas kompetens stärkas.
  • Personer oavsett grad av funktionsnedsättning, ska ha samma möjligheter som andra vuxna att utvecklas och skaffa sig nya kunskaper. Detta innebär att vuxenutbildning för personer med funktionsnedsättning måste erbjudas i stor omfattning, med olika form och innehåll samt svårighetsgrad.
  • Västerås stad ska prova familjebehandling i skolsamverkan. Familjebehandling i skolsamverkan är ett samarbete mellan skola och socialtjänst för barn som behöver stöd för att fungera bättre både hemma och i skolan. Behandlingen vänder sig i första hand till elever från förskoleklass och de lägre skolåren.
  • Fler personer med funktionsnedsättning ska nå högre utbildning. Bättre information om utbildning, tillgänglig för alla, samt stöd för att genomföra utbildningen, måste ges till målgrupperna.

En trygg och lugn skolmiljö

Den fysiska miljön är viktig för att upprätthålla respekten för skolan som institution och det arbete som elever och lärare utför där. Det är rimligt att ställa samma krav på skolmiljön som på arbetsmiljön på andra arbetsplatser. I många skolor finns stora brister vad gäller ordning och trygghet. Alltför många elever mobbas eller kränks och det finns lärare som har svårt att genomföra undervisningen på grund av stök i klassrummet. Det borde vara en självklarhet att alla elever ska kunna känna sig trygga och uppskattade. Men så är det inte idag. Ett ständigt pågående aktivt arbete mot mobbning, diskriminering och rasism i skolan ska vara en självklarhet.

  • Samtliga skolor ska vara fysiskt tillgängliga. Skolmiljön måste omfattas av samma krav på tillgänglighet som publika lokaler och platser. En tillgänglig skolmiljö måste bli en förutsättning för att få starta en ny skola, det gäller båda utomhus- och inomhusmiljön.
  • Vi vill prova ”vandrande skolbussar” där barnen hämtas hemma och promenerar till skolan. Detta ska provas på områden där det är problematiskt med biltrafik i närheten av skolan.
  • Västerås stad ska genomföra en inventering av den fysiska skolmiljön i samtliga skolor i kommunen.
  • Arbetsmiljövandringar finns i skolan där eleverna deltar, för att identifiera arbetsmiljöproblem. Det ska råda nolltolerans mot klotter och dålig skolmiljö.
  • Den som avsiktligt saboterar den fysiska miljön ska delta i att återställa det som skadats.
  • Barnens miljö i förskolan och skolan och på skolgårdarna ska vara giftfri. Barnens leksaker och maten ska vara giftfri.
  • Nolltolerans mot mobbing ska gälla. Ett inkluderande arbetssätt ska vara utgångspunkten för alla elever.
  • Alla elever ska efter ålder och mognad få reellt inflytande över sitt arbete för att stärka motivation och arbetsro i skolan.
  • Flera vuxna i skolan ska finnas genom exempelvis klassmorfar, kamratstödjare eller till exempel ”Here for U”.
  • Skolan ska stärka samarbetet med föräldrar genom till exempel föräldracirklar.

Små barns behov i centrum för förskolan

Var och en som någon gång har arrangerat ett barnkalas vet hur mycket yta många barn kräver, och hur höga ljudnivåerna kan bli. Men för förskolornas barn och personal är detta inte något som sker några timmar en gång om året, utan på heltid fem dagar i veckan. För oss kristdemokrater är slutsatsen därför självklar, barngruppernas storlek måste minska. Sedan 1990-talet har förskolan byggts ut och antalet barn i verksamheten ökat markant. Stora grupper har ökat och även de stora småbarnsgrupperna blir allt fler. Skolverket har i sina allmänna råd ett riktmärke för en gruppstorlek om cirka 15 barn för att barnen ska utvecklas på ett optimalt sätt. Enligt Skolverket har yngre barn behov av att vara i ännu mindre grupper. Föräldrar ska känna sig trygga med att förskolan håller hög kvalitet. Därför är det viktigt att bryta trenden mot allt större barngrupper.

  • I förskolans läroplan ska betonas vikten av att arbeta med de minsta barnens anknytningsprocess och att ge barnen tid att känna sig trygga.
  • Det ska finnas väl utbildad personal såväl i omvårdnad som i pedagogik.
  • Minska förskolepersonalens administrativa och dokumenterande arbetsuppgifter – ge större utrymme för personalen att prioritera tid med barnen.
  • Kontinuerlig kompetensutveckling ska erbjudas förskolans personal.
  • Barnomsorgspeng skall finnas som ytterligare ett alternativ att kunna forma barnomsorgen tillsammans med andra föräldrar.
  • Barnomsorgspeng ska kunna betalas ut även till den som tar hand om enbart egna barn i det egna hemmet.
  • Stor valfrihet och mångfald ska finnas inom förskoleverksamheten. Mångfald av alternativ barnomsorg ska finnas för föräldrar att utifrån egna behov välja barnomsorg.
  • Uppvärdera familjedaghemmen! Familjedaghem (pedagogisk omsorg) med god kvalitet skall kunna erbjudas som en fullvärdig förskoleverksamhet.
  • Ge tid för varje barn. Barngruppernas storlek ska vara maximalt 10 barn i småbarnsgrupperna och 15 barn för 3-5 åringar och anpassas till innehåll och verksamhet.
  • Förskolan ska särskilt uppmärksamma arbetet med barns språkutveckling. Kompetens om modersmålets roll, om andraspråksinlärning och språkutvecklande arbetssätt ska finnas.
  • Förskolan ska ges stora möjligheter att ta del av kommunens kulturutbud.
  • Förskola för barn till föräldralediga och arbetssökande ska utgå ifrån barnens behov och tillämpas flexibelt.
  • Behov av ”nattis och kvällis” ska kunna erbjuds i någon form.
  • Vi värnar öppna förskolan, som skall vara en möjlighet för föräldrar att träffas och skall finnas tillgänglig varje dag.

Barn med funktionsnedsättning och derasfamiljer

Kristdemokraterna står för en människosyn som utgår från människans okränkbara värde och att alla människor är olika. Utifrån sina egna villkor ska alla ha rätt till full delaktighet i samhället och jämlika levnadsvillkor. Personer med funktionsnedsättning ska ges möjlighet till jobb. Det ger livskvalitet, självbestämmande och delaktighet i samhället.

Barn och ungdomar med betydande funktionsnedsättningar har ett livslångt och mycket omfattande omsorgsbehov. Deras vardag består av en lång rad olika omsorgs- och vårdkontakter. Flertalet av barnen lever hemma hos sina föräldrar som i de allra flesta fall tar en mycket stor del av den dagliga omvårdande. Att ha ett barn med funktionsnedsättning innebär många kontakter med myndigheter, kommuner och landsting. Allt från socialförsäkring, LSS och assistans till färdtjänst, hjälpmedel och habilitering kopplas in under barnets uppväxt. Det brister i ansvar och samordning – ofta får föräldrarna vara beredda på att själva lotsa barnet genom olika instanser och verksamheter. Många föräldrar kan vittna om vilken påfrestning det är.

  • Samordna insatserna för barn och unga med funktionsnedsättningar.
  • Anlägg ett barnperspektiv på parkeringstillstånd för (barn)familjer, inget barn ska behöva lämnas ensam på trottoaren.
  • Förbättra kunskaperna om barn med funktionsnedsättningar i kommunens verksamhet. Det finns ny kunskap om vad som kan göras för personer med flera och omfattande funktionsnedsättningar, men kunskapen är spridd och fragmentiserad. Den kunskap som finns behöver samlas ihop och spridas till familjer, närstående och personal. Det finns även ett stort behov av kompetensförstärkning till personal inom socialtjänsten.
  • Arbeta med ett långsiktigt perspektiv. Redan i skolan bör personer med utvecklingsstörning få träning inför övergång till daglig verksamhet eller arbete genom exempelvis praktik.
  • En viktig förutsättning för delaktighet vid fritidsaktiviteter är att miljön är tillgänglig, fysiskt, men även vad gäller bemötande och attityder.
  • Förbättra kunskapen om funktionsnedsättningar hos personal som kommer i kontakt med barnen, till exempel skolskjutsar.
  • Västerås stad tillsammans med Landstinget Västmanland ska bidra till att det tillskapas ett ”Anhörigas hus”. Det ska fungera som ett resurscenter som ger utbildning och stöd till anhöriga och personal.

Valfrihet och kvalitet – värdigt på äldre dar

Kristdemokraterna vill slå vakt om en trygg, medmänsklig och gemensamt finansierad vård och omsorg för den enskilde personen. Vi vill att äldre ska känna dig trygga med den omsorg som de får. Den som har hemtjänst ska vara helt nöjd med sin omsorg och den som bor i särskilt boende ska känna sig omhändertagen och helt belåten med den omsorg som ges. Arbetet med att ge äldre personer förutsättningar att fortsätta vara den man är och har varit hela livet, även när man blir gammal, får aldrig avstanna.

  • Västerås stad måste planera för att bemöta den demografiska utmaningen genom en äldre kommission.
  • Tjänsten – ”Äldre direkt” – inrättas dit man kan vända sig för att snabbt och enkelt kan få vägledning och hjälp i att komma till rätt instans för det ärende man undrar över.
  • Hög ålder ska beaktas som ett bedömningskriterium i kommunens biståndsbedömning av personer som ansöker om plats på vård- och omsorgsboende.
  • Förenklad biståndsbedömning införs vid ansökan om serviceinsatser inom hemtjänst.
  • En mångfald av aktörer ska uppmuntras inom hemtjänst och vård- och omsorgsboende, med tydliga kvalitetskrav, genom upphandling och via lagen om valfrihet, LOV.
  • Den äldre ska ha rätt att välja hemtjänstutförare eller vård- och omsorgsboende.
  • Brukarundersökningar och kvalitetsuppföljningar utförs regelbundet och redovisas öppet och lättförståeligt exempelvis på stadens hemsida, som underlag för den äldre att välja utförare.
  • Vård och omsorgens innehåll ska utvecklas för att bättre passa äldres skiftande behov och önskemål genom att erbjuda profilering av verksamheterna, exempelvis profilering mot intressen, språk, livsåskådning, vårdprofil.
  • Alla som fyllt 80 år ska erbjudas hembesök för att få information om kommunens verksamhet och ges möjlighet att framföra önskemål.
  • Utveckla värdighetsgarantin där det tydligt specificeras vilken service och vård som den enskilde kan förvänta sig, med möjlighet till kompensation om det garanterade ej uppfylls.
  • Västerås stad ska erbjuda friskvårdande aktiviteter som stimulerar hälsa och livskvalitet, exempelvis genom stadens Seniorträffar, i samarbete med det civila samhället såsom ideella organisationer och föreningar.
  • Att särskild vikt och hänsyn tas till kvinnors behov och önskemål vid utformningen av äldreomsorgen, då kvinnor berörs i högre grad än män, både som vårdare som brukare.
  • Arbeta för att de låga lönerna inom vård och omsorg höjs.
  • Anhörigvårdare ska erbjudas kostnadsfria hälsoundersökningar för att ej behöva känna oro för den egna hälsan.
  • Att säkerställa att anhörigvårdaren får tillgång till avlösning, flexibel korttidsvård, anhörigersättning och hjälpmedel i hemmet samt samtalsstöd.
  • Att vårdetiska frågor ska diskuteras inom vård- och omsorgspersonal inom Västerås stads verksamheter oavsett utförare.
  • Att det ska finnas bra vård och behandlingsalternativ för äldre med missbruk.
  • Att en dietist knyts till alla typer av särskilda vård- och omsorgsboenden.
  • Trygghetsboenden för äldre beaktas i den kommunala planeringen för bättre boendeservice och möjligheter att bo kvar hemma längre.
  • Det skall finnas en ”mellanvårdsform” för de som behöver mer insatser än vad hemsjukvården kan ge.
  • I synnerhet för äldre och multisjuka skall återkommande läkemedelsgenomgångar genomföras för att minska läkemedelsberoendet.
  • Hälsofrämjande och förebyggande vård ska prioriteras och vara en naturlig del i alla vårdmöten.
  • Ingen, oavsett kön, etnicitet, sexuell läggning eller ursprung skall känna sig diskriminerad i mötet med vården och omsorgen eller inom skolan.
  • Särskilda insatser skall göras för mest sjuka äldre och multisjuka.
  • Kommunen skall ha tillgång till geriatrisk kompetens för att möte de mest sjuka äldre.
  •  Västerås ska anta en ”Demensstrategi”.

Framtidens mångfacetterade arbetsmarknad

Arbetsmarknaden fortsätter att utvecklas starkt i Sverige. Antalet sysselsatta är nu fler än före finanskrisen och arbetslösheten fortsätter att sjunka. Andelen arbetslösa är dock fortfarande högre än före finanskrisen. Trots återhämtningen på arbetsmarknaden är det många av de tidigare uppsagda personerna som har svårt att få ett nytt arbete. Det rör sig framförallt om äldre, personer med ohälsa eller funktionsnedsättningar och personer med otillräcklig kompetens. Dessutom finns det stora grupper unga och personer med utländsk bakgrund som har svårt att komma in överhuvudtaget på arbetsmarknaden. Samtidigt ökar efterfrågan på kvalificerad personal till både stora och små företag inom industrin och tjänstesektorn, vilka upplever en svår matchningsproblematik när många söker jobben men inte har rätt kompetens.

Fler ska gå från bidrag till egen försörjning via arbete eller studier

  • Utveckla samordningsförbundet så att fler ska gå från arbetslöshet till arbete eller studier.
  • Möjliggöra fler praktikplatser för att enklare få inträde på arbetsmarknaden.
  • Ingen som ingår i en arbetsmarknadsåtgärd, oavsett om det är Arbetsförmedlingen eller kommunen som är anordnare ska behöva ha kompletterande försörjningsstöd från kommunen.
  • Anordnare eller arbetsgivare som vill ge deltagaren möjlighet till tillfälliga extraförtjänster, ska få göra det utan att deltagarens dagersättning minskas.
  • Matchning till de olika arbetsmarknadspolitiska programmen och åtgärder
    kan förbättras genom skarpare individuella bedömningar
  • Västerås stad ska främja den sociala ekonomin genom att stärka den idéburna sektorn, socialt företagande och gynna framväxten av arbetsintegrerade företag. Särskilt arbetsintegrerade sociala företag ger jobb åt människor som annars har svårt att ta sig fram på arbetsmarknaden.
  • Vi vill se fler idéburna/offentliga partnerskap som ges över längre tid – inte som ett tillfälligt projekt.
  • Utveckla samarbetet med den nya yrkeshögskolan för att kunna möta framtidens mångfacetterade arbetsmarknad. Ökat fokus ska läggas på bristyrkesutbildningar.
  • Eftergymnasial yrkesutbildning med direkt koppling till den lokala arbetsmarknaden ska erbjudas i stor omfattning.

Att kunna arbeta 100 procent efter sin egen förmåga

Svårigheter på arbetsmarknaden möter i särskilt hög grad personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Det finns dock behov av förändringar för att fler människor ska våga eller vilja arbeta 100 procent efter sin förmåga och för att fler arbetsgivare ska anställa personer med nedsatt arbetsförmåga. Enligt den kristdemokratiska ideologin ligger människans värde enbart i det faktum att hon är människa, inget annat. Människolivet är okränkbart och alla människor har ett unikt och lika värde.
Kristdemokraterna är för många svenskar förknippade med vård, omsorg och sociala frågor. En viktig del av det sociala ansvaret är möjligheten till arbete. Arbetslösheten är slöseri med mänskliga resurser och därför är full sysselsättning för alla som vill och kan arbeta ett viktigt politiskt mål. Vårt synsätt är att människor ska kunna arbeta hundra procent av sin förmåga och kunna påverka sin personliga ekonomi. Det behövs bättre stöd till unga vuxna med funktionsnedsättning när det gäller sysselsättning och arbete. Nuvarande daglig verksamhet har dålig genomströmning, få personer kommer ut i reguljärt arbete. Det behövs därför en bred genomlysning av den unga personens möjligheter, så att rätt stöd kan ges.

  • Även de personer som är i LSS personkrets 3 ska ha rätt att pröva sin möjlighet till arbetsträning och daglig verksamhet.
  • Västerås kommun ska föregå med gott exempel då det gäller att anställa människor med någon form av arbetshinder som till exempel funktionsnedsättning, språksvårigheter till följd av utländsk bakgrund, sociala skäl eller personer som är i behov av rehabilitering.
  • Kommunen ska utarbeta personalprogram som ger äldre arbetslösa möjlighet att få arbetsuppgifter inom kommunen.
  • Fler personer med funktionsnedsättning ska nå högre utbildning.
  • Bättre information om utbildning, tillgänglig för alla samt stöd för att genomföra utbildningen, måste ges till målgrupperna.
  • Arbetsintegrerande sociala företag (sociala arbetskooperativ) startas genom nyetableringar och avknoppning av kommunala verksamheter som är till för rehabilitering och daglig verksamhet.
  • Krav kan ställas på leverantörer av offentliga tjänster genom att i upphandlingar visa hur man arbetar med mångfald när det gäller personer med funktionsnedsättning (sociala skäl).
  • Staden ska underlätta övergång till vuxenlivet och komma in på arbetsmarknaden genom att inrätta jobb- och sysselsättningsteam. Detta görs med fördel i samverkan med idéburna sektorn. Teamen kan bestå av personer från AF, utbildningsansvariga i kommunen, socialtjänst och habilitering. Teamen kan tillsammans med den unge arbeta fram en handlingsplan för ett självständigt vuxenliv med arbete/sysselsättning och stöd till självständigt boende. Knutna till teamen bör särskilda ungdomscoacher finnas.
  • Nuvarande daglig verksamhet har dålig genomströmning, få personer kommer ut i reguljärt arbete. Det behövs därför en bred genomlysning av den unga personens möjligheter så att rätt stöd kan ges. En del unga kan ta ett reguljärt arbete på arbetsmarknaden, (ibland deltidsarbete, med stöd/anpassningar), en del behöver ”supported employment” och en del en meningsfull, mer aktiv och fungerande daglig verksamhet.
  • Det är viktigt att fortsätta att uppmuntra och utveckla verksamhetsformer som främjar ökat inflytande, integration, samt god fysisk och psykiskt arbetsmiljö för personer med utvecklingsstörning. Exempelvis kooperativa verksamheter.
  • Personer med utvecklingsstörning har också behov av att byta arbete/daglig verksamhet ibland och ska ha rätt att göra det. Precis som alla andra.
  • Västerås stad ska arbeta för att deltagarna ska få sin sysselsättning förlagd till vanliga arbetsplatser, både i små grupper och som individuella platser. Viktigt är dock att man får fortsatt stöd enligt LSS. Detta kan också vara en träning i att bli anställningsbar.
  • Personer med utvecklingsstörning som alla andra ska ha ett reellt inflytande och medbestämmande i arbetsmiljöfrågor och arbetsvillkor i sin dagliga verksamhet. I det fall det behövs kan inflytandet utövas via företrädare.
  • Utveckla arbetsuppgifter som kan utföras av personer med utvecklingsstörning och att det går att utforma tjänster som är anpassade. Ett sätt kan till exempel vara att skapa assistenttjänster inom ett antal arbetsområden inom såväl privat som offentlig verksamhet.

Språket är nyckeln för integration

Nyanlända invandrare är en av de grupper som har svårast att etablera sig på arbetsmarknaden och deras möjligheter är i hög grad beroende av det ekonomiska konjunkturläget vid ankomsten. De skillnader som finns mellan olika invandrargrupper har oftast att göra med hur stor andel som är nyanlända och inte med kulturella skillnader.

  • Västerås stad som offentliga arbetsgivare bör gå före och visa hur mångfald i praktiken kan utformas genom strategiska personalförsörjningsprogram.
  • Akademiker såväl som analfabeter behöver SFI-undervisning på sina villkor.
  • Även de personer som bott i Sverige under ett antal år, men inte kommit ut på arbetsmarknaden på grund av till exempel språksvårigheter, behöver ges förnyad möjlighet till individanpassad SFI.
  • Svenskundervisning kombinerat med praktik, lärlingsplats eller ett arbete ska används som främjande av språkinlärningen vilket även underlättar det fortsatta steget ut på arbetsmarknaden.
  • SFI ska erbjuda specialinriktade kurser för kvinnor i svenska för företagare, som i kombination med kurser och information om hur man startar ett företag bidrar till att göra personer trygga i att våga bli företagare.

Framtidstro för arbetslösa ungdomar

En person som blir arbetslös och bidragsberoende i 20-årsåldern löper sex till sju gånger större risk att ha en dålig ekonomi även senare i livet, visar vissa undersökningar. Därför är det av största vikt att ungdomar så tidigt som möjligt efter avslutade studier kommer in på arbetsmarknaden. Många ungdomar får sitt första jobb via personliga kontakter, eller i föräldrarnas företag. Detta visar på de personliga relationernas och familjens betydelse också för etableringen på arbetsmarknaden. De ungdomar som inte har föräldrar som driver företag, eller som saknar ett brett personligt kontaktnät, söker i allmänhet hjälp av Arbetsförmedlingen. Tyvärr fungerar verksamheten där inte tillräckligt effektivt. De med störst behov av stöd i sitt jobbsökande hamnar ofta i en kö där åtgärderna sätts in när personen gått arbetslös relativt länge och har hunnit utveckla vanor som intefrämjar möjligheterna att få jobb. Längre perioder av arbetslöshet påverkar självkänsla och självförtroende leder lätt till en hopplöshetskänsla och bristande framtidstro. Det är därför av största vikt att tidigt hjälpa de ungdomar med de svagaste framtidsutsikterna och störst risk att hamna i långtidsarbetslöshet

  • Fler ungdomar inom såväl den vanliga gymnasieskolan som gymnasiesärskolan ska stimuleras till start och drift av företag med hjälp av Ung Företagsamhet som har lång erfarenhet av gymnasieelever, och företagsutvecklarna Coompanion som även har erfarenhet av personer med arbetshinder och socialt företagande.
  • Sommarlovsentreprenörer, framtidsentreprenörerna, Ung Företagsamhet och Arenan måste få växla upp. De är alla viktiga aktörer för att främja en god tillväxt av nya företagare.
  • Västerås stad ska stötta företag som kan ta emot praktikanter och dem som är deltagare i sociala företag, att de får tillgång till handledare som får en handledarutbildning och en handledarpeng under praktiktiden och som stöd för kooperatörerna.
  • Staden ska utveckla sitt arbete med att få fler ungdomar i arbete genom individuell coachning, matchning och samverkan.
  • Fler sommarjobb – ökade resurser och fortsatt samverkan med lokala arbetsgivare
  • Västerås ska återuppta projektet ”Västerås lärling”.
  • Arbetsmarknadskunskap ska vara ett krav för grundskole- och gymnasieelever.

Ta vara på de som står långt ifrån på arbetsmarknaden

Inom många offentliga verksamheter i kommunerna talas det ofta om att det behövs extra personal inom ordinarie verksamhet, till sådant som räknas som ”extra” arbete. Allmänheten talar också om att det borde utföras olika typer av uppgifter i samhället, men där ekonomin inte tillåter mer personal. Med tanke på alla möjligheter till anställningsstöd och behov av praktikplatser som finns, borde det inte vara ett problem att hitta en vinn-vinn-lösning för både företagen, kommunen och de arbetslösa. Trots detta är det många gånger svårt att få till stånd den matchning som krävs. Det handlar snarast om att ha en strategi för mångfald och kompetensutveckling.

  • Arbetslinjen ska gälla – arbete, utbildning eller sysselsättning i stället för ett passivt bidragstagande.
  • Offentliga verksamheter inom Västerås stad bör utarbeta strategiska personalprogram för att få arbetsuppgifter utförda som annars inte skulle bli det. Därmed tas olika slags kompetens tillvara hos de äldre arbetslösa och de stöd som finns från Arbetsförmedlingen för praktik och anställning.
  • Långvarigt arbetslösa ska ha sysselsättning även om den reguljära arbetsmarknaden under sämre tider inte kan erbjuda jobb.

Vi måste ha ett starkt näringslivsklimat

Kristdemokraterna i Västerås inser att jobb och företagande är grunden för vår välfärd och stadens och hela länets fortsatta utveckling. Jobb är också nyckeln till frihet och egenmakt för såväl enskilda som familjer och det ger arbetsgemenskap och samhörighet.
Vi kan inte längre se på när Västerås fortsätter halka ner i näringslivsrankingar. Västerås ska vara en företagsvänlig kommun och vår arbetslöshet har alla möjligheter att sjunka om vi hjälps åt.

  • För att skapa förutsättningar för starkare familjer och bästa tänkbara uppväxtvillkor för Västerås unga måste vi dock fortsätta förbättra arbetet för fler jobb och företag.
  • Det bästa sättet att skapa fler jobb är ett företagsklimat där människors idéer, kreativitet och entreprenörskap får blomstra. Det är mänsklig förvaltning av våra talanger och gåvor.
  • Förkorta handläggningstiderna för kommunala tillstånd.
  • Lägg ut mer kommunal verksamhet på entreprenad.
  • Stärk samarbetet mellan kommunen och näringslivet i form av offentlig-privat samverkan (OPS), även inom den sociala sektorn; ideburet/offentlig samverkan genom partnerskapsöverenskommelser
  • Ett gott företagsklimat är beroende av stadens attityder och bemötande och hur de kommer till uttryck i hanteringen av regler, byråkrati och kommunal service. Därför bör utbildningar fortgå gällande attityd och bemötande bland stadens tjänstemän och chefer.
  • Kommunstyrelsen måste prioritera näringslivsfrågorna. Tillskapa ett näringslivsutskott under kommunstyrelsen
  • Västerås stad ska attrahera och underlätta för internationella etableringar
  • Främja mötesplatser så att kreativa kulturella näringar kan mötas sinsemellan men också med övriga näringsliv. Branschöverskridande möten är viktigt för människor, tillväxt och innovationsklimat.
  • Främja branschklustermotorer inom staden, till exempel Järnvägsklustret.
  • Se över hur tillgången på finansiering kan öka för företag inom den kulturella och kreativa sektorn.
  • Västerås stad ska stärka den strategiska betydelsen av offentlig upphandling för den offentliga verksamheten. Mindre lokala leverantörer måste ges större möjlighet att kunna delta i upphandlingar.
  • Västerås stad ska uppmuntra den innovationsfrämjande upphandlingen.

Maxa möten, upplevelser och turism

Vacker natur, ren luft, rent vatten, en spännande historia och ett rikt kulturutbud gör Västerås, Västmanland och Sverige till ett intressant resmål för både turister och affärsresenärer. Besöksnäringarna ska kunna utvecklas och locka turister även från andra länder. Mälaren och dess öar är en outnyttjad resurs för både västeråsare och turister. Bruksmiljöerna i Skultuna och Svanå, fågelreservatet Asköviken samt det historiskt viktiga Anundshög har stort turistvärde. Kombinationen av väl utbyggd infrastruktur, en hög grad av teknologi, vår industrihistoria, tillgång till fantastisk skog, vatten och friluftsområden gör oss i länet till ett unikum och är något som allt fler i våra mest tätbefolkade regioner i Europa och övriga världen efterfrågar.Med fler besökare, ett ökat antal internationella möten i Västerås och utvecklade turistmål i hela länet ser vi att människors möjligheter till rekreation ökar, att arbetstillfällen skapas och att vår stads ekonomi får ökade möjligheter att växa.

  • Mälardalens Högskola ska uppmuntras etablera utbildnings- och så småningom forskningsområdet ”Meeting Management”.
  • Utbildningsmodellen med företagspraktik (lärlingsplats) varvat med studier och lön under utbildningstiden införs för hotell- och restaurangutbildningar och yrkesutbildningar med liknande inriktning.
  • Västerås stad ska bjuda in restaurangnäringen och de småskaliga livsmedelsproducenterna i kommunen, i syfte att stärka landskapet i enlighet med visionen Sverige – det nya matlandet.
  • Västerås stad ska utveckla lokala ”matkartor” med kvalitetsmärkning för besökare. Kartorna ska presentera turistmål som tillhandahåller mat och dryck med svensk prägel.
  • Hotell, konferens- och kongressanläggningar i Västerås, som erbjuder logi och möteslokaler ska ha tydlig information om tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar.
  • Västerås stad ska se över sina regelverk för uppställningsplatser för husbilar, med tonvikt på att tillsammans med näringslivet undersöka om stora underutnyttjade ytor går att använda.
  • Västerås stad ska stimulera köpcenter till att ha en god, omgivande miljö som exempelvis rymmer lekytor för barn och rekreationsytor.
  • I Västerås stads handelspolicy ska det uttryckas tydligt att det i staden ska finnas en jämnare service och fördelning av handel för besökarna och medborgarna i hela kommunen samt mellan externa köpcentra och handel i tätortens centrum.
  • Västerås stad ska tillsammans med regionen uppdatera kunskapen och informationen om lokala sevärdheter och vända sig till stadens invånare för att de ska bli ambassadörer för orten och länet.
  • Turistbyrån ska ges möjlighet att knoppas av. Turistbyrån ska dock vara auktoriserade, oavsett vem som är ansvarig för driften. Utbildad personal ska kunna ge objektiv information.
  • Besöksnäringens behov av infrastruktur bör beaktas vid regional och lokal planering av prioriterade infrastruktursatsningar.
  • Västerås stad bör undersöka vilken potential kommunen har att ta emot kryssningstrafik i Västerås hamn.
  • Västerås stad ska ha med både turism och mötesindustri (hela besöksnäringen) i sina näringslivsutvecklingsstrategier och budgetplaner.
  • Turism och mötesindustrin i Västerås ska medverka till utökat arbete med hållbar utveckling.
  • Kulturella och kreativa näringsstrategin måste samköras med strategin för besöksnäringen, då kulturinstitutioner och arrangemang ofta utgör reseanledningar.
  • Bygg en mässhall med hotell i Västerås.
  • Vi kan tillgodose en stor grupp av både externa besökare och västeråsare genom att utveckla tillgänglig turism där personer med olika funktionsnedsättningar får tillgång till olika besöksmål till exempel genom Mälarbåtarna.
  • Utveckla ekoturismen för att locka nya grupper till Västerås.

Stötta landsbygdsföretagande

Landsbygden ska vara full av livskraft och rörelse från människor i alla åldrar och formas av ett gott förvaltarskap, ett starkt civilsamhälle och en stödjande politik som vet sina gränser. Landsbygden bidrar till hållbar utveckling, både ekologiskt, socialt och ekonomiskt. Där ska vi kunna leka, arbeta, finna ro och vila efter de behov vi har. Landsbygden är, och ska fortsatt vara, en omistlig och attraktiv tillgång i Sverige.

Kontrasten mellan stad och land är tilldragande och båda är beroende av varandra.

Att hela Sverige ska leva är ingen självklarhet. Man ska kunna arbeta, bo och verka på landsbygden, men allt oftare blir det bara boendet som återstår. Kristdemokraterna menar att detkrävs en aktiv landsbygdspolitik som är hållbar ur såväl ekonomiskt, ekologiskt som socialt perspektiv. De värden som finns på landsbygden måste synliggöras och tas tillvara. Västerås stad ska uppmuntra till att lokala kontrakt sluts mellan handlare, konsument och producent genom att resurser i landsbygdsprogrammet kan användas för att utveckla instrument och riktlinjer för utformningen av sådana kontrakt.

  • Västerås stad ska skapa en tydlig struktur för de offentliga resurser som är riktade mot landsbygden och landsbygdsföretagen.
  • Kommunen ska arbeta strategiskt och långsiktigt med landsbygdsutvecklingsfrågor. Kommunen ska också verka som en viktig samarbetspartner när det gäller att hantera utvecklingsprojekt som hanteras inom EU:s olika programområden.
  • Alla hushåll och företag inom kommunen ska ha rätt till en internetuppkoppling oavsett var man bor.

Ansvarsfull ekologi för oss och kommandegenerationer

Vårt mål är att världen ska kunna lämnas till kommande generationer i ett bättre skick än vi själva fick ta emot den. En bra uppväxt och ett hälsosamt åldrande kräver att luften är ren och vattnet friskt. Bostäders lokalisering och utformning har stor påverkan på miljön, men också hur vi mår i själen. Kristdemokraternas miljöpolitik utgår från förvaltarskapstanken, den genomsyrar alla våra ställningstaganden. Det är viktigt att bevara och främja den biologiska mångfalden så att våra ekosystem stärks. För att mänskligheten ska överleva krävs det att vi lever i balans med vår omgivning och tar ett personligt ansvar för bland annat kretslopp och avfallshantering. Vi tar klimatfrågorna på största allvar. De är kopplade främst till våra trafiksystem, vår energianvändning och vår konsumtion. Vi vill också arbeta för rena livsmedel, rent och friskt vatten, giftfri mark och en natur med stor biologisk mångfald.

Inspiration och samverkan

  • Alla stadens anställda ska förstå miljökonsekvenserna av sitt handlande och ska ta ansvar för den miljöpåverkan som uppstår i det egna arbetet.
  • Inrätta ett hållbarhetsutskott som bereder strategiska hållbarhetsfrågor.
  • Västerås stad ska ha inrätta en funktion för EU-samordning av miljöfrågor, omvärldsbevakning samordning av stadens deltagande i regionalt, nationellt och internationellt miljöarbete.
  • Alla som bor och verkar i Västerås ska ha tillgång till information och verktyg som möjliggör och inspirerar till bra vardagliga miljöval.
  • Västerås stad ska tillhandahålla kostnadsfri, oberoende energirådgivning på telefon av energi- och klimatrådgivare för företag och privatpersoner
  • Staden ska arbeta för minst 50 procent eller mer ekologiska livsmedel i måltidsverksamheten.
  • Upphandling av ekologiska och närproducerade livsmedel till förskolor/skolor/äldreboenden och andra verksamheter ska främjas.
  • Det ska tas fram riktlinjer i form av inspirerande informationsmaterial om småskalig vindkraft och solenergi i syfte att förenkla bygglovsprocessen.
  • Riktad utbildning och information om kemikalier och övriga varor ska ske årligen till näringsliv och hushåll.
  • Bygg hus som har söderläge med takvinkeln vänd mot söder. Kristdemokraterna vill att de som bygger informeras om fördelarna med att vända takvinkeln mot söder. Det skapar förutsättningar för att använda solenergi vilket både spar pengar och i framtiden torde öka husets ekonomiska värde.
  • Ta bort farliga kemikalier i kommunens verksamheter i synnerhet där barn verkar.
  • Västerås ska fortsätta att aktivt utveckla och förbättra miljöarbetet i alla verksamheter
  • Staden ska uppmuntra hushåll och arbetsplatser till hållbara resor genom rådgivning, informationsinsatser och arrangemang

Hållbart transportsystem

Trafikpolitiken både på riksnivå och lokal nivå ska syfta till att erbjuda medborgare och näringsliv ett tillfredsställande, säkert och miljöanpassat trafiksystem till lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnad. Västerås ska även fortsättningsvis ha en stark cykelprofil.

  • Miljöhänsyn ska alltid vägs in vid val av resesätt och transportsätt. Staden ska påverka medborgarnas resvanor i en hållbar riktning.
  • Stadens fordonspark ska successivt ersättas av supermiljöanpassade bilar och transportfordon.
  • Staden ska fortsättningsvis erbjuda gratis parkering och/eller särskilt reserverade parkeringsplatser för el- och biogasbilar.
  • Gång- och cykelvägnätet ska byggas ut.
  • Västerås stad ska bidra till utvecklingen av bilpooler.
  • Satsa på ett system med hyrcyklar i Västerås. En cykel som används kan ställas i särskilda cykelställ och sedan användas av andra som har tillgång till systemet. Det ger flexibilitet. (Detta system skulle också kunna inbegripa bilar eller andra fordonsslag i framtiden.).
  • Vi vill diskutera framtidens transporter för Västerås City under mandatperioden. Finns det alternativ till bilen? Idag ser vi kristdemokrater inte det, men vi är öppna för nya lösningar. Det är viktigt att folk kan ta sig till och från centrum med varor för att vi ska kunna bibehålla cityhandeln.
  • Undersök om det är möjligt med spårbunden trafik i Västerås, till exempel spårtaxi eller spårvagn. Följ även utvecklingen med nya transportlösningar, till exempel förarlösa bussar. Ett exempel kan vara en ny transportlösning utmed stranden från Öster Mälarstrand till Kokpunkten, Resecentrum och vidare till Lögarängsbadet? I ett tidigt skede kan staden söka EU-medel för utredningsarbetet.
  • Bygg Västerleden och Söderleden skyndsamt!
  • Satsa på Västerås flygplats, men på ett hållbart sätt. Utveckla flygplatsen till en klimatneutral flygplats.
  • Ta initiativ till att bilda ett nätverk för ny miljöteknik inom flyg- och flygplatsbranscherna. Västerås kan bli en föregångare inom området.
  • Gör det möjligt att ta med cykel på buss och tåg.
  • Eco driving-konceptet utvecklas hos både kommunens invånare och anställda.
  • Vi ska löpande förbättra och utveckla lokal och regional kollektivtrafik – fortsatt med fossilfria bränslen.
  • Staden ska aktivt arbeta för att det finns fler tankställen som erbjuder fordonsgas och fler laddningsstationer för elbilar.
  • Godstransporter på järnväg och till sjöss ska underlättas.
  • Infrastrukturinsatser som främjar hållbara resor ska kombineras med åtgärder för ett miljöriktigt resebeteende.

Hållbart energisystem

Kristdemokraternas energipolitik grundar sig på förvaltarskapsprincipen. Med denna princip menar vi att människan har ett ansvar att förvalta, inte förbruka, de ändliga resurserna och naturvärdena. Vi måste därför ställa höga krav på en energipolitik som möjliggör för kommande generationer att leva och verka på vår jord. Också vad gäller energiförsörjningen och kostnader för hushåll och företag, är det nödvändigt att politiken är långsiktigt hållbar och stabil. De tre grundpelarna för den svenska energipolitiken, såväl på den lokala nivån i Västerås bör därför vara ekologisk hållbarhet, försörjningstrygghet och konkurrenskraft. Mångfald ska eftersträvas och investeringar i biobränslebaserad kraftvärme, vindkraftverk, solenergi och småskalig vattenkraft ska stödjas.

  • Fossil energi ska fasas ut och staden ska istället öka tillförseln av förnyelsebar energi.
  • Minska energianvändningen och öka andelen förnybar energi i stadens verksamheter.
  • Västerås stad ska uppmuntra byggande av lågenergihus.
  • Västerås ska leda utvecklingen med solceller på hustak och fasader. Uppmuntra dem som bygger att bygga med takvinkeln i söderläge. Samarbeta med byggherrar och för dialog vid detaljplaner samt bygglov.
  • Satsa rejält på solcellsparker i Västerås. Det är viktigt att staden tar initiativ. Anlägg exempelvis solcellspark på stråkytor vid Västerås flygplats och använd elen i första hand internt inom flygplatsområdet.
  • Mälarenergi ska införa högre andel rörligt pris för fjärrvärme och el med lägre fasta avgifter. Syftet är att det ska vara lönsamt att energieffektivisera och spara på el samt värme.
  • På kort sikt kan sopförbränning vara bra. Vi förbränner avfall som annars skulle spridas i naturen eller läggas på deponi. Men på längre sikt vill vi hitta nya lösningar.
  • Upphandla avfallshantering i så stor utsträckning som möjligt. Låt kommunalförbundet Vafab Miljö upphandla.

Sundare Västerås

Världens ekosystem överutnyttjas och utarmas. Även i Sverige hotas många ekosystem och de arter som lever här. Kristdemokraterna vill bryta denna utveckling. Jordbruket ger utrymme för många olika arter. Kristdemokraterna värnar därför om ett varierat odlingslandskap. Jordbruket skulle i högre utsträckning kunna bli en nyckelaktör för att värna den biologiska mångfalden. Det finns i ett värde i de tjänster som naturen producerar. Det handlar till exempel om bins pollinering av blommor och de grödor vi äter och träden som ger oss syre och utgör sänker för kol. Våtmarker som renar vattnet har också ett ekonomiskt värde. Det kallas ekosystemtjänster.

  • Vi ska kontinuerligt inventera, restaurera och bygga nya våtmarker.
  • Tillgång till grundvatten av god kvalitet och i tillräcklig mängd ska säkras.
  • Tillförseln av näringsämnen och föroreningar till vattendrag, sjöar och Mälaren ska minimeras.
  • Aktivt minska användningen av naturresurser och att förebygga föroreningar.
  • Bevara och gynna den biologiska mångfalden. Vi vill att det utvecklas ett system för att tillvarata värden på ekosystemtjänster. På sikt kan dessa tydliggöras i budgetarbete på alla nivåer.
  • Västerås stad ska vara en föregångare inom ekosystemtjänster.
    Tjänstemän och förtroendevalda ska öka sin kunskapsnivå inom ekosystemtjänster.
  • Planering, byggande och förvaltning inom kommunen ska vara miljöanpassad.
  • Västerås ska ta tillvara och utveckla natur- och kulturmiljön.
  • Vi ska i staden försäkra oss om att kompetens för tillsyn av luft- och vattenkvalitet för en god hälsa.
  • Staden ska kartlägga och planera för ”tysta zoner” vid nybyggnation.
  • Riktlinjer för trygga boendemiljöer ska tas fram.
  • Det ska vara möjligt att hemkompostera. Återinför hemkompostering för de som önskar det.

En kommun med god service och personalpolitik

”All offentlig makt i Sverige utgår från folket.” Så inleds vår grundlag. Trots detta tvärsäkra uttalande kan det många gånger vara lätt att känna sig maktlös när man möter statliga myndigheter och andra former av offentlig förvaltning inom exempelvis skolan, vården och omsorgen. Så ska det naturligtvis inte vara. Vi kristdemokrater anser att vi som politiker många gånger behöver ta ett steg tillbaka och istället överlämna mer utrymme till enskilda, familjer, organisationer och företag att bestämma själva. Men inom de områden där det behövs politiska beslut och gemensamt finansierade insatser vill vi arbeta för att stärka medborgarna i relation till myndigheter och andra utförare. Ingen ska uppleva att man förlorar sin värdighet eller att man behöver stå med mössan i hand och be om hjälp på ställe efter ställe. Medborgare och företag ska erbjudas en god service och ska ha rätt att förvänta sig att få hjälp inom rimlig tid.

  • Kommunen ska ständigt pröva verksamheten så att den drivs med mesta möjliga service och kvalitet till lägsta möjliga kostnad.
  • Välfärdstjänsterna ska kunna levereras av en mångfald av utförare.
  • Det ska kunna utfärdas kommunala servicegarantier för kommunens tjänster.
  • Staden ska fortlöpande följa upp hur de klarar av att leva upp till sina servicegarantier.
  • Den som får vänta mer än tre månader på beslut gällande en vanlig bygglovsansökan ska få halva ansökningsavgiften tillbaka. Får man vänta mer än sex månader ska hela avgiften återbetalas.
  • Staden ska ha en upphandling som tar ansvar för konsumtionsmönster och livsstil.
  • Västerås stad ska använda lokala produkter och tjänster för att stärka den lokala ekonomin.
  • Det ska via regelbunden omvärldsbevakning finnas en helhetsbild hur den sammantagna effekten av skatt och avgifter påverkar hushållens ekonomi.
  • En särskild strategi ska finnas för pensionsskulden som avser tiden före 1998 så att skulden betalas av nuvarande generation.
  • Tydliggöra och stärka ledarskapet – både det politiska och hos kommunens chefer. Att särskilt fokus läggs på ledarskapsutveckling inom Västerås stads verksamheter.
  • Staden ska i arbetsgivarrollen arbeta för att motverka all form av diskriminering.
  • Vi vill se ett systematiskt arbete med att stärka värdegrunden i staden.En etisk diskussion om viktiga principer ska föras mellan politiker och tjänstemän för att förebygga oegentligheter och för att skapa förtroende hos medborgarna.
  • Den kommunala revisionen ska ha en självständig ställning och garanteras resurser för en effektiv revision.
  • Staden ska aktivt marknadsföras som en spännande arbetsplats.
  • Statusen och lönerna för de kvinnodominerade yrkesgrupperna i offentlig sektor höjs genom att de individuella lönerna justeras för att utjämna orättfärdiga löneskillnader och också genom karriärutveckling, kompetenshöjning och fortbildning.
  • Medarbetare ska erbjudas den tjänstgöringsgrad man önskar sig.
  • Kompetensutveckling ska ske löpande och måste ständigt utvecklas så att kompetensbehovet tillgodoses.

Ladda ned programmet här:
Kommunpolprogram2.10

Kristdemokraternas principprogram