2014-02-21 Tystnaden är vårt levebröd

Kan det verkligen vara så? Här har vi ju ett levande jordbruk med råmande kor och bräkande får. Vi har industrier i olika storlekar. Vi har maskiner på åkrarna och i skogen. Men jämfört med bullret i de stora städerna är det en befriande tystnad. Det är aldrig långt till ett ställe där nästan det enda man hör är fåglarnas sång och vindens sus i träden. Därför kommer människor hit. Somliga slår sig ner här. Mångdubbelt fler söker sig hit så mycket de kan på fritiden.
En vinterkväll för många år sedan kom jag för första gången till Ydre och steg ur bussen på busstorget i Österbymo. Det första jag såg var Kiosken. ”Här vill jag bo”, tänkte jag. Det var bara en kiosk som var stängd för dagen. Men den var en liten stuga i rödmålat liggande timmer. En plats där t.o.m. kiosken är så omtänksamt byggd måste helt enkelt vara värd att lära känna.
Och så var det tystnaden, en läkedom för den som tillbringat så många arbetsår i storstaden. Det var kallt och mörkt och inte en människa var ute på gatorna. Men vi kände att de fanns där runt omkring oss. Nästa dag började vi träffa ydreborna. En del av dem och så småningom allt fler. De var ingalunda tysta. Det var lätt att prata med dem, lätt att umgås med dem. Och inte är barnen tysta! Måtte det alltid finnas barn som sparkar fotboll utanför vårt fönster. Måtte det alltid finnas ungdomar som drömmer om att bli Kär I Ydre.
Miljön är det vi lever av. Särskilt gäller det naturligtvis dem som direkt lever av jorden eller skogen. Vi måste göra vad vi kan för att det skall kunna fortsätta. Men hela Ydre är för sin existens beroende av vår underbara miljö. Vi måste underlätta för människor att komma hit, att vistas här och att röra sig här.
Också våra samhällen är en del av vårt ansikte. Vi behöver vara rädda om dem. För de är ju inte små versioner av Tensta eller Skärholmen. Inget torg är en förminskad upplaga av Segels Torg med dess omänskliga Kulturhus (brutalism heter byggnadsstilen). Låt oss värna om Ydre!
Ja, alla dessa ydrebor, som ingen förmår tysta, skapar tillsammans Den Stora Tystnaden, som är en oas i tiden. Den tystnaden, som är så full av liv, är vårt levebröd.

Bengt Malm, ordf.
21 februari 2014