ÖPPNA VÅRDPLATSERNA!

Namninsamling
ÖPPNA VÅRDPLATSERNA!
HÖJ SJUKSKÖTERSKORNAS STATUS!
Skriv under du också!

Vi protesterar mot Landstinget i Kalmar läns stängningar av 79 vårdplatser. Vi vill ha en hälso- och sjukvård, där vi kan lita på att det finns personal att bemanna mottagningar och vårdavdelningar.
En särskild satsning på sjuksköterskor, biomedicinska analytiker, barnmorskor och röntgensjuksköterskor måste därför till:
– Tillsvidareanställning på heltid som standard
– Lön efter ansvar och kompetens
– Vårdserviceteam som avlastar och ger sjuksköterskan tid att vara sjuksköterska.

Skarpa förslag för att vända sjuksköterskekrisen

Oppositionsråd Gudrun Brunegård presenterar här Kristdemokraternas skarpa förslag för att vända sjuksköterskekrisen i Landstinget i Kalmar län:

Kristdemokraternas landstingsgrupp har under en längre tid haft bemanningskrisen som ett högt prioriterat ämne vid våra möten. Vi ser med stor oro på dagens situation och vad den kan leda till i framtiden, om vi inte lyckas vända situationen och återigen göra det attraktivt att arbeta inom hälso- och sjukvård. En rad nödvändiga åtgärder har diskuterats fram under våren.

Efter att ha hospiterat i vården ett antal arbetspass under sommaren har min övertygelse stärkts att det krävs radikala åtgärder. Därför presenteras här ett underlag, med skarpa förslag för bättre kontinuitet, för att i sin tur skapa förutsättningar för bättre kvalitet och patientsäkerhet.

Nuläget
Landstinget står inför en allvarlig bemanningskris, som vi idag förmodligen bara sett början av. Den nya generationens sjuksköterskor har stark integritet och vet sitt värde på arbetsmarknaden. Många kompetenta medarbetare med lång erfarenhet har sökt sig till andra arbetsgivare, där de får högre lön och större möjlighet att påverka arbetstider och andra villkor.

En viss cirkulation mellan arbetsplatser tror vi är bra och stimulerande. På så sätt kan goda exempel spridas. Flera arbetsplatser inom landstinget har dessvärre idag en situation där stora delar av stommen i medarbetarkåren av olika skäl har sökt sig därifrån. Det tar tid för nya medarbetare att komma in i alla arbetsuppgifter och rutiner. Även många kommuner har liknande problem att rekrytera och behålla den kvalificerade personalen.

Utöver denna extraordinära situation kommer de sedan lång tid förutsägbara pensionsavgångarna, som under de närmaste åren kommer att öka behovet av nyanställningar.

Det är därför hög tid att den rödgröna landstingsmajoriteten tar situationen på allvar. Landstinget behöver göra en radikal förändring av sin personalpolitik, för att klara av framtidens utmaningar, med en allt större, åldrande befolkning, och med alla de sjukdomar som naturligt följer med ökad ålder.

Arbete inom vård och omsorg måste helt enkelt få högre status.

Tillsvidareanställning på heltid ska vara standard
Hälso- och sjukvården har svårt att rekrytera medarbetare. Flera arbetsplatser får inte några sökande när de annonserar. I den konkurrens som råder mellan olika arbetsplatser inom landstinget och gentemot kommuner, privata vårdsgivare och bemanningsföretag, går det inte att tro att något annat än erbjudande om tillsvidareanställning på heltid är attraktivt.

Fler undersköterskor, medicinska sekreterare och andra yrkesgrupper som avlastar
Vi behöver säkerställa att utbildad vårdpersonal får mer tid för patienterna. Sjuksköterskor måste få tid att vara sjuksköterskor, med sin specifika kompetens inom omvårdnad. Det är ett villkor för god och patientsäker vård. Nationellt har Kristdemokraterna föreslagit att nya tjänster för vårdservice skapas. Vi ser behovet av fler undersköterskor, sjukvårdsbiträden, medicinska sekreterare, receptionister, vaktmästare, transportörer och andra yrkesgrupper, för att vars och ens kompetens ska kunna tas tillvara optimalt.

Arbetstider och arbetssätt som attraherar
Arbetstiderna inom vården är av naturliga skäl slitsamma, med behov av bemanning dygnet runt inom många verksamheter. Hälsoriskerna med nattarbete och särskilt vid treskift är väl kända. Treskift bör därför undvikas så långt som möjligt. Efter nattjänstgöring måste medarbetarna ges ordentlig tid för återhämtning. Tid för återhämtning är också viktig efter långa arbetspass med sena kvällar och tidiga morgnar.

Alternativa arbetstidsmodeller, exempelvis med sextimmars arbetsdag med bibehållen heltidslön, bör prövas på arbetsplatser med rekryteringsproblem. Om en sådan modell gör det blir lättare att få fast anställd personal, som i mindre utsträckning drabbas av olika slags ohälsa, kan det vara lönsamt.

Arbetet ska organiseras så att det möjliggör personcentrerad vård, med patienten som en medlem i teamet. Sjuksköterskans roll för planering av omvårdnad tillsammans med patienten är lika viktig som läkarens motsvarande bedömning och planering tillsammans med patienten. En läsplatta till varje patient vid inskrivning skulle underlätta för patienten att följa med i planering för utredning/ behandling. En välinformerad patient är en trygg patient.

Löneöversyn och åtgärder som särskilt satsar på sjuksköterskor, biomedicinska analytiker, barnmorskor och röntgensjuksköterskor
Sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor (fortsättningsvis benämnda med det sammanfattande begreppet ”sjuksköterskor”) är yrkeskårer med hög kompetens, men som traditionellt sackar efter jämförbara yrkesgrupper med större manlig dominans. För att attrahera fler att välja vårdyrken måste lönerna på ett bättre sätt spegla yrkets betydelse, som experter på liv och hälsa.

Idag lägger landstinget stora summor på inhyrd personal. En betydande del av nuvarande kostnader för hyrpersonal kan istället användas för att finansiera en attraktivare lönemodell för sjuksköterskor. Ett attraktivt och hållbart lönesystem för fast anställda behöver skapas – för att behålla den personal vi har och för att attrahera nya medarbetare.

a) Introduktionsprogram och mentorskap för nyutbildade sjuksköterskor
Dagens högskoleutbildningar ger hög akademisk kompetens hos nyutbildade sjuksköterskor. De har dock ofta behov av en längre tids introduktion och handledning för att klara det praktiska arbetet. Därför ska alla nyutbildade i landstinget erbjudas ett ”AT-år”, då man cirkulerar mellan olika kliniker, hela tiden med erfaren handledare.

b) Löneutveckling, fortbildning och karriärmöjligheter
Lön ska ges efter ansvar och kompetens. Lång erfarenhet måste värderas – de erfarna sjuksköterskorna är oumbärliga som mentorer för nya medarbetare. Att handleda en ny medarbetare är en ansvarsfull uppgift som ska belönas därefter. Det skapar orimliga spänningar på en arbetsplats när en nyanställd eller inhyrd sjuksköterska, som inte till fullo behärskar alla arbetsuppgifter, är i behov av introduktion och handledning av en erfaren kollega, som har lägre lön.

En tydligt märkbar löneutveckling måste skapas för sjuksköterskor. Jämför med ingenjörer, som kan ha någorlunda liknande ingångslön, men som efter några år på olika poster i offentlig och privat sektorn kan ha ett avsevärt högre löneläge. En rimlig modell vore ett generellt påslag efter tre eller fem års anställning, motsvarande det man har i vissa delar av länet. Utöver det ska det finnas väl definierade påslag för extra ansvarsuppgifter.

Kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvård går oerhört fort. Halveringstiden beräknas till mindre än ett år. Det är därför nödvändigt att arbetstiden också ger utrymme att följa med i den medicinska utvecklingen, genom kurser, fortbildning och egen studietid.

Det behöver också skapas fler möjligheter till olika karriärvägar inom hälso- och sjukvården, så att kompetenta medarbetare stannar inom organisationen. Idag slutar en del för att arbeta i andra sektorer med exempelvis inom ledarskap, läkemedel, materialutveckling och IT.

Forskartjänster och kliniska lektorat för sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och barnmorskor ska inrättas. På så sätt uppmuntras fler att kombinera en akademisk karriär med fortsatt praktisk kontakt med hälso- och sjukvården. Det skulle både bidra till att höja statusen på vårdyrkena och driva på kvalitets- och metodutveckling. Det skulle även förbättra förutsättningarna för att nya forskningsrön införlivas i verksamheten – och att föråldrade rutiner avvecklas.

c) Specialistutbildning och specifika kompetenser måste löna sig
Det är stor brist på specialistsjuksköterskor, särskilt inom vissa områden. För att motivera medarbetare att satsa tid och energi på en specialistutbildning behöver det finnas ett tydligare lönelyft efter fullgjord utbildning. De specialistutbildades kompetens måste även tas bättre tillvara. Så blir inte fallet om sjuksköterskan går tillbaka på vanlig schemarad efter specialistutbildning. Detsamma gäller självklart även både efter kortare fördjupningskurser på högskolenivå och för forskartjänster och kliniska lektorat. Det ska märkas att landstinget är en kunskapsorganisation!

d) Kraftigt utöka antalet utbildningstjänster (AST)
Kristdemokraterna har länge drivit kravet att sjuksköterskor ska få specialistutbildning med bibehållen lön. Vi välkomnar därför att landstinget sedan ett par år har infört Akademisk Specialist-Tjänstgöring (AST). Antalet AST-tjänster idag håller dock inte ens jämna steg för att matcha kända pensionsavgångar inom de närmaste åren. Antalet utbildningstjänster måste därför utökas kraftigt, för att strategiskt balansera vakanser, framtida pensionsavgångar och normal personalomsättning.

e) Strategisk lönesättning inom bristområden
Hellre än att betala uppemot dubbel kostnad för hyrsjuksköterskor som arbetar veckovis i svårrekryterade områden, och som måste handledas av ofta lägre betald befintlig personal, borde det vara självklart att kunna erbjuda en rejäl löneökning till de fast anställda sjuksköterskorna, för att öka attraktiviteten och bygga upp en kontinuitet.

f) Utveckla cheferna i vården
Kompetenta chefer i vården är oumbärliga för att skapa trygghet, stabilitet och arbetsglädje på arbetsplatsen och för att leda och utveckla det komplexa arbetet. Cheferna måste därför ha rimliga arbetsvillkor, med tid för sitt ledarskap, skapa delaktighet och att leda vård- och processutvecklingen. Landstingets chefsutbildningar ska fortsätta och ska omfatta chefer på alla nivåer och i alla verksamheter.

e) Avvecklingssamtal och enkät efter avslutad anställning
De medarbetare som av någon anledning slutar sin tjänst ska alltid erbjudas ett avvecklingssamtal. En enkät ska fyllas i separat, med frågor om anledningen till att man slutar, och skickas direkt till personalkontoret. På så sätt kan man få en mer fullständig uppfattning om eventuella brister på en arbetsplats, vilket då ger möjlighet till förbättringsåtgärder.

Kalmar län den 3 augusti 2016,

Gudrun Brunegård
Oppositionsråd (KD)

Kristdemokraternas förslag till bättre livsvillkor för äldre i Kalmar län!

Här presenteras Kristdemokraternas förslag till bättre livsvillkor för äldre i Kalmar län!

  1. Vi kräver ett varierat utbud av äldrebostäder i alla kommuner! I de större kommunerna bör det finnas i alla kommundelar. Var och en bör känna trygghet inför åldrandet att det finns boendeformer i kommunen som är lämpliga när man vill byta boende. Det ska ALLTID vara den enskildes egna önskemål som ska vara avgörande. Alla människor är olika och har olika önskemål och behov. Att få välja och bli respekterad även när man levt länge är för kristdemokraterna en självklarhet. Vi föreslår som ett första steg att alla som fyllt 85 år utan s k biståndsbedömning får välja var man vill bo!
  1. Bra kontinuitet inom all vård och omsorg för äldre! Många äldre vittnar om att det kan komma många olika personer när man har hemtjänst. Det skapar otrygghet och oro. Att ha många olika personer som har nyckel och tillgång till det privataste som finns hemmet upplever många som utlämnande. Likaså när man får sin vård och omsorg är det tryggare att vårdas av samma personer så mycket som möjligt. Detta gäller naturligtvis också läkare och sjuksköterskor och övrig personal. Kristdemokraterna kräver förbättringar och föreslår att en rapport tas fram där en kartläggning görs av hur läget är för närvarande och med det som bas föreslår hur kontinuiteten kan stärkas och garanteras för framtiden.
  1. Vi kräver att äldreteam ska finnas i alla kommuner. Där bl.a läkare, sjuksköterska, arbetsterapeut, psykolog, dietist, kurator och fysioterapeut är viktiga professioner. Läkemedelsgenomgångar måste ske kontinuerligt. Det mångprofessionella arbetslaget kan bli garant för att den enskilde får den allra bästa vården utifrån sina individuella behov. Detta skapar tillit och trygghet och en hög vårdkvalitet.
  1. Gratis kollektivtrafik till alla pensionärer! Många pensionärer har i dag en mycket begränsad ekonomi vilket kan medföra att man blir isolerad i sin bostad. Även om man har körkort kanske man inte har råd att ha bil. Som en första steg skulle de turer som är mindre utnyttjade vara kostnadsfria för pensionärer. Detta minskar ensamhet och isolering och är mycket gynnsamt för miljön.
  1. Fortsatta mammografi screeningkontroller i ett första steg till 80 år! Många liv har räddats på grund av att man upptäckt en cancertumör i tid. Vi lever allt längre och har bra behandlingsformer där a och o är att den upptäcks i tid. Detta gäller självklart även äldre!

Politisk kamp mot egoismen

Debattartikel av Jimmy Loord, vice ordf. Kristdemokraterna i Kalmar län

Förtroende tar lång tid att bygga upp men kan raseras på en natt.

För några veckor sedan rullades den så kallade Panama-skandalen ut i media runt om i världen. 11,5 miljoner dokument visade sig innehålla uppgifter om hur advokatbyrån Mossack Fonseca kan kopplas till, bland annat, skattefusk, pengatvätt och korruption.

Dokumenten visade sig också avslöja hur svenska storbanker hjälpt sina förmögnaste kunder att skapa så kallat brevlådeföretag i skatteparadis för att undvika att betala skatt. Förtroendeklyftan växer ytterligare när det även visar sig att regeringschefer är inblandade. Egoismen visar sitt fulaste tryne och vanligt folk ställer sig frågan vart hederlighet och vanligt sunt förnuft tagit vägen.

Visst har vi alla mött sammanhang där något eller någon inte varit det man utgett sig för att vara. Det kan vara såväl i medmänskliga relationer som i förhållandet till politiken. Ena dagen är det regeringschefer i andra länder, andra dagen är det Kommunals högsta ledning som sviker sina medlemmar. Blir diskrepansen allt för stor mellan det beskrivna och det överensstämda riskerar förtroendeklyftor slita isär oss dit vi till slut inte vågar visa tillit till någon. En sådan utveckling riskerar att urholka hela samhällsgemenskapen och skapa en jordmån där mentaliteten sköt dig själv och skit i andra både gror och trivs som bäst.

När polisen inte längre har resurser att prioritera inbrott på länets skolor, inbrott i din bostad eller problemet med tafsande män när du är ute och går på kvällen så gör det något med oss. När ämbetsmän på de stora bankerna inte längre tycks bry sig om etik och moral så infinner sig ett avståndstagande. När regeringen låter kommunernas socialtjänster gå på knäna utan tillräckliga resurser att hjälpa de mest utsatta så är vi på ett sluttande plan. För att använda en sliten politisk slogan: ”Något håller på att gå sönder i Sverige.” Då menar jag den höga tilltro till samhället och varandra som vi i Sverige varit kända för och stolta över.

När tilliten brister så frodas egoismen och bidrar till ett nytt slags utanförskap som vi inte är vana att tala om. Utanför, utlämnad till sig själv. Risken är att en sådan utveckling drar oss isär och isolerar oss ytterligare från varandra. Bristen på tillit till samhället och varandra riskerar att skapa oroligt många negativa konsekvenser för samhällsbygget och blir därmed också en politisk fråga.

Vad kan då göras? Politiskt handlar om att skapa trygga miljöer för våra barn få växa upp i. Miljöer där du blir sedd och bekräftad. I takt med att andra partier hånar kristdemokraterna för talet om familjen, gemenskaper och civilsamhällets viktiga roller så stiger den psykiska ohälsan hos både barn och dess föräldrageneration. Polisen måste få rätta resurser att upprätta säkerhet, trygghet och ordning. Socialtjänst och skola måste få resurser till att tidigt motverka utanförskap och förebygga psykisk ohälsa. Politiken ska skapa förutsättningar för en växande tillit men vi har också ett medmänskligt ansvar dit politikens gränser inte når in.

”No man is an island”, sa John Donne. Men för att våga visa tillit så måste jag kunna lita på att ett ja är ett ja och ett nej är ett nej och att både samhället och vi finns där när vi behöver det.

Det är en fråga om värderingar och kanske aldrig förr har kampen om dessa varit så tydlig i vårt land.

Sköterskor nästa hyrbomb

Debattartikel av Gudrun Brunegård, Oppositionsråd Landstinget i Kalmar län

För ett år sedan skrev jag om bristen på sjuksköterskor, som tvingade fram neddragningar i vården i Västervik. Nu har även Kalmar drabbats. En kirurgavdelning har tvingats halvera antalet platser, för att sjuksköterskorna ska räcka till. Det påverkar patienterna, som riskerar att få vänta längre på planerade ingrepp och kanske skrivs ut snabbare.

Med ett så pressat bemanningsläge under vinterhalvåret är förstås oron stor inför sommaren.

Sjuksköterskebristen är stor i hela landet. Idag kan sjuksköterskor välja mellan ett stort antal arbetsgivare. En sjuksköterska med en särskilt eftertraktad specialistkompetens kan tjäna upp emot fyra gånger så mycket i bemanningsföretag och får dessutom större möjlighet att påverka arbetstider och ledighet.

Det ställer stora krav på landstingen att i sådan konkurrens kunna erbjuda en så mycket bättre arbetsmiljö och arbetstider, bemötande, karriär- och utvecklingsmöjligheter. För det är bara att konstatera att sjuksköterskor är en nyckelkategori för att landstinget ska kunna bedriva högkvalitativ och patientsäker vård.

Landstinget har alltså en stor utmaning, både på kort och lång sikt, att rekrytera och behålla sin personal. Det måste bli mer attraktivt att jobba som sjuksköterska i Sverige och i landstinget i Kalmar län. Annars står vi inför en ny hyrkostnadsbomb, som riskerar att bli än värre än den som gäller hyrläkare, eftersom antalet sjuksköterskor i vården är så mycket större.

Vad kan då landstinget göra? Ja, till att börja med måste man inse att dagens sjuksköterskor är högskoleutbildade och professionella. De ser inte sitt yrke som ett kall, som var fallet hos tidigare generationer. Tvärtom vet de sitt värde och får man inte det man vill ha hos en arbetsgivare går man till nästa. I den situationen duger det inte att hänvisa till att kliniken saknar tjänsteutrymme, om en deltidsanställd sjuksköterska vill gå upp i tjänstgöringsgrad.

En viktig faktor är möjlighet till yrkesutveckling och karriär. Det finns idag stor brist på specialistsjuksköterskor. Landstinget införde nyligen betald specialistutbildning efter många års bearbetning både från sjuksköterskekåren och från oss kristdemokrater och andra partier. Men antalet platser räcker inte på långa vägar, i förhållande till pensionsavgångar och befintliga vakanser.

Lön och löneutvecklingen spelar en förmodligen avgörande roll. Landstinget har ju indirekt medgivit det när man nu erbjuder läkare kraftiga löneförmåner för att jobba extra inom svårrekryterade områden. Att agera så gentemot läkare och samtidigt hålla tillbaka lönekraven från sjuksköterskor blir motsägelsefullt.

Många av de sjuksköterskor som på senare tid sagt upp sig på akutmottagningen i Kalmar började jobba på andra håll på sjukhuset. Genom att byta arbetsplats kunde de få upp sin lön. Jag tror att det är nödvändigt att göra en rejäl löneöversyn och satsa på våra sjuksköterskor om vi ska kunna behålla dem. Annars kommer landstinget ha stora problem att bedriva patientsäker vård framöver.

Serviceteam för bättre vård

”Kristdemokraterna vill därför satsa på vårdserviceteam i vården. Det skulle avlasta vårdpersonalen från de arbetsuppgifter som är viktiga för att omvårdnad ska fungera men som inte kräver en lång vårdutbildning så kallad vårdnära service.”

För många som arbetar inom vården idag är arbetssituationen pressad. Sjuksköterskor och undersköterskor vill ge högkvalitativ vård, men allt för ofta måste de ägna alltför mycket tid till uppgifter som inte kräver en lång vårdutbildning. För att höja kvaliteten och säkerheten behövs tid för att kunna se patientens vårdbehov och tid för att fatta de rätta besluten. Men också tid för att hålla i handen, trösta och stödja.

Kristdemokraterna vill därför satsa på vårdserviceteam i vården. Det skulle avlasta vårdpersonalen från de arbetsuppgifter som är viktiga för att omvårdnad ska fungera men som inte kräver en lång vårdutbildning, så kallad vårdnära service. I vårt kommande budgetalternativ föreslår vi en bred satsning för att alla vårdgivare ska kunna anställa renodlad vårdservicepersonal på landets sjukhus och i primärvården. Vi avsätter 1,1 miljarder kronor i stimulansmedel vilket kan ge 6200 nya servicetjänster. För Kalmar läns räkning motsvarar det 150 tjänster.

Arbetsuppgifterna kan exempelvis handla om att transportera patienter och prover mellan olika avdelningar, viss städning och administrativa uppgifter som inte kräver en lång vårdutbildning. Patienterna och vårdgivarna har mycket att vinna på att införa fler vårdservicetjänster.

Mer tid för patienter och omvårdnad: På Karolinska Sjukhuset frigjordes 800 arbetstimmar varje vecka för vårdpersonalen genom att en serviceorganisation fick ansvar för alla patienttransporter.

Uppvärdering av vårdyrkena: Uppskattningsvis 129 000 undersköterskor och 38 000 sjuksköterskor behöver rekryteras till år 2022. Genom att minska stressen och renodla yrkesrollerna blir det både mer attraktivt att söka sig till vården och att stanna kvar i yrket.

Minskad risk för infektioner: Nästan var tionde plats inom sjukhusvården upptas av en patient som vårdas för en vårdrelaterad infektion. Med servicepersonal som kan hjälpa till när akuta städbehov uppstår kan kvaliteten öka och riskerna för vårdrelaterade infektioner minska.

Mer nöjda patienter: Genom att frigöra tid kan omvårdnaden och vårdpersonalens förutsättningar att möta patientens behov förbättras.

För att förbättra kvaliteten i vården behövs mer tid för vård i vården. Det krävs också att vi använder resurserna på rätt sätt, att varje personalkategori gör det som de är utbildade för. Genom att anställa fler som kan arbeta med den service som är en nödvändig och viktig del av vården kan vi frigöra mer tid för omvårdnad av varje enskild patient.

GUDRUN BRUNEGÅRD (KD), LANDSTINGSRÅD

JIMMY LOORD (KD), ERSÄTTARE I PERSONALDELEGATIONEN

EMMA HENRIKSSON (KD), ORDFÖRANDE SOCIALUTSKOTTET OCH TALESPERSON I SOCIALPOLITISKA FRÅGOR

Ebba Busch Thor gästade Kalmar län

Under lördagen höll Kristdemokraterna i Kalmar län partidistriktsårsmöte och Gudrun Brunegård hälsade alla närvarande välkomna till Vimmerby.IMG_8560

Det var ca. 90 kristdemokrater och 61 valda ombud från länet som samlats för att lyssna på partiledaren Ebba Busch Thor som talade om aktuella frågor och den politikutvecklingsfas som partiet nu befinner sig mitt uppe i. Ebba betonade både ansvar- och frihetsbegreppet och underströk att frihet inte är något som byggs av politiker uppifrån. Frihet byggs underifrån av medborgare som ges möjligheter att själva fatta kloka beslut. Det finns alldeles för mycket pekfingrar i svensk politik, menade Ebba. Som kristdemokrater behöver vi utgöra en skillnad och bemyndiga människor att ta ansvar.IMG_8557

Kristdemokraterna befinner sig just nu inne i en politikutvecklingsfas. Vi har generellt ett högt förtroende i hälso- och sjukvårdspolitiken och de sociala frågorna. Målet är att också skapa ett stort förtroende i de ”hårda” frågorna. Ekonomi, arbetsmarknad och bostadspolitiken ska framöver få en tydlig kristdemokratisk prägel och nya skarpa politiska förslag kommer att presenteras på dessa områden.

Ebba berörde också jämställdhetsfrågan och sade sig vara villig att agera för alla de kvinnliga pensionärer som idag har låga pensioner. Många av dessa kvinnor hade ingen möjlighet att gå ut i arbetslivet, därför att samhällsklimatet helt enkelt inte tillät dem. Det är inte mer än rätt att stärka ekonomin för denna grupp kvinnor.IMG_8561IMG_8559

Ebba berättade också om sin resa till Jordaniens stora flyktingläger och de samtal hon haft med andra mödrar. Lidandet för dessa människor på flykt är enormt. Samtidigt som vi tar emot behövande människor i Sverige och välkomnar dom in i en inkluderande samhällsgemenskap så är det viktigt med ett starkt svenskt bistånd för att hjälpa alla de miljontals lidande människor som idag inte ser något framtidshopp.

Sedan valet 1998, som var kristdemokraternas bästa val med 11,8% av rösterna så har partiets opinionssiffror försvagats. Ebba underströk att det nu är viktigt att stärka partiets attraktivitet. Det är ett långsiktigt arbete men vi kommer att lyckas, underströk Ebba. – Jag gick inte in i det här uppdraget höggravid för att föra partiet ut ur riksdagen. Vi ska stärka vår position genom att möta upp de stora samhällsutmaningarna med goda kristdemokratiska förslag, avslutade Ebba Busch Thor sitt anförande.12828987_10153539678603269_3289438838592827245_o kopia

Arne Sjöberg, Chatrine Pålsson Ahlgren och Anders Andersson uppdaterade årsmötesdeltagarna på kristdemokratiska äldrefrågor. Det betonades att det fortfarande finns ett stort arbete att göra för våra äldre. Äldreboendegaranti för alla som fyllt 85 år och tydliga omprioriteringar inom hälso- och sjukvården för att bättre möta upp de äldres, ofta omfattande behov, var två frågor som lyftes.

Jimmy Loord och Åke Nilsson lyfte integrationspolitiska frågor, både ur ett kommunalt och nationellt perspektiv. Viktigt att våra kommuner ges förutsättningar att klara av integrationsutmaningen. Två frågor som lyftes var kristdemokraternas förslag om Introduktionsanställningar och inrättande av en nationell socialkrisjour.IMG_8555

Gudrun Brunegård redogjorde för gudrunregionindelningsprocessen och det uttrycktes en stor tillförsikt över förslaget om en regionbildning med Småland och Östergötland.

Under årsmötet valdes Anders Andersson till partidistriktsordförande. Årsmötet valde också Chatrine Pålsson Ahlgren till 1:e vice ordf. och Jimmy Loord till 2:e vice ordförande.

Jimmy Loord stod för kulturinslaget genom sång och gitarrspel. Han lyckades också få med sig partiledaren i en uppskattad duettsång. (klicka på länken) Ombudsman Madeleine Rosenqvist informerade om aktuelle aktiviteter och Chatrine Pålsson Ahlgren avslutade stämman.

 

Sammanhållet Småland – en fullträff!

Pressmeddelande:

– Sveriges bästa sjukvårdsregion är en utmärkt grund för en ny större region. Våra regioner/landsting är framgångsrika i både hög kvalitet och stark ekonomi. Tillsammans har Östergötland, Jönköping, Kalmar och Kronoberg landets bästa läge, flera av Sveriges mest uppskattade besöksmål, framgångsrika universitet och väl utvecklad företagsamhet. Förslaget till ny regionindelning är en fullträff!
Det säger Gudrun Brunegård, oppositionsråd för Kristdemokraterna i Kalmar län, med anledning av Indelningskommitténs förslag till nya, större regioner.

– För oss är ett sammanhållet Småland av stor betydelse. Samverkan med Östergötland är viktig, inte minst med tanke på regionsjukvården och kommunikationerna norrut. Förslaget stämmer till punkt och pricka med det förslag som Kristdemokraterna i Kalmar län lanserade redan för drygt tio år sedan, säger Gudrun Brunegård.

– Nu återstår ett antal utmaningar. En av de främsta blir att knyta ihop regionens olika delar för att skapa närhet och sammanhållning och öka möjligheterna till arbets- och studiependling över de nuvarande länsgränserna. Det är fullt möjligt; Skåne har ju lyckats bra tack vare sina Pågatåg, säger Gudrun Brunegård.

Överge inte södra Öland!

Pressmeddelande den 4 feb 2016:

Gudrun Brunegård landstingsråd

Gudrun Brunegård landstingsråd

-Att stänga Mörbylånga hälsocentral i åtta veckor i sommar, när trycket är som störst, är ingen bra lösning. Landstinget får inte överge befolkningen i södra Öland, som redan har långa avstånd, även om det inte är första gången vi ser att den rödgröna landstingsmajoriteten gärna centraliserar. Distriktssköterskemottagningen i Degerhamn har man ju redan stängt. 

Det säger Gudrun Brunegård, oppositionsråd (KD), med ansvar för primärvården, med anledning av den arbetshypotes som offentliggjorts i media. 

– Det är inte mycket vunnet om man tvingar patienterna att resa långa sträckor. Det kommer i så fall att öka kostnaderna för sjukresor, men också miljöbelastningen.

– I första hand förutsätter jag att man jobbar vidare med att rekrytera semestervikarier, så man slipper stänga alls, under den period då det är som flest människor på Öland. I Borgholm brukar man ju lyckas bra och till och med ökar öppethållandet för att hinna ge alla vård. I annat fall gäller det att hitta något annat, mer patientvänligt alternativ, säger Gudrun Brunegård.

– En lösning skulle exempelvis kunna vara att ha öppet i Färjestaden tre dagar i veckan och två dagar i Mörbylånga. Då kan man hänvisa patienterna till den plats som ligger närmast, säger Gudrun Brunegård.

– Jag har respekt för att personalen behöver semester. När belastningen är särskilt stor, som den är på Öland med alla turister på sommaren, kan det vara frestande att välja en snabb och enkel lösning. Men man kan inte lämna hela södra Öland åt sitt öde.

– Om tillgängligheten i primärvården minskar, som oundvikligen blir fallet om en hälsocentral stängs, ökar risken att patienterna söker sig till sjukhusets akutmottagning istället. Det är inte säkert att det blir bättre vård om sjukhusspecialister ska ta hand om primärvårdspatienter, men ett som är säkert är att väntetiderna på akuten blir längre. Det är inte rätt sätt att använda sjukvårdens resurser. Därför hoppas jag att den rödgröna majoriteten ändrar sig och håller vården öppen i Mörbylånga, avslutar Gudrun Brunegård.

Interpellation – Ska landstinget verka för legalisering av narkotika?

Gudrun Brunegård lämnade igår in följande interpellation till Folkhälsoutskottets ordförande Linda Fleetwood (V)

Gudrun Brunegård landstingsråd

Gudrun Brunegård landstingsråd

Ska landstinget verka för legalisering av narkotika?

I Västerviksmedier har en diskussion om narkotika och samhällets insatser tagit fart. I en artikel i Västerviks-Tidningen den 5 januari 2016 har Anna Bodjo (MP), ledamot i Folkhälsoutskottet, uttryckt att ”i alla fall bruket av narkotika borde legaliseras”. Hon menar att man då ”minskar skuldbeläggandet. Det blir lättare att tala om problemen och söka hjälp” och att Sverige borde ”följa vad som händer i de länder som tagit steg mot legalisering”. Hon beskriver narkotikamissbruk som ”destruktiv självmedicinering”.

Det är oklart hur långt i legaliseringskedjan Bodjo vill gå; legalisering enbart av bruk av narkotika eller även av innehav av och/eller handel med narkotika.

Folkhälsomyndigheten beskriver narkotikabruk som ett av de elva nationella målområdena för folkhälsan, då ”narkotikabruk innebär ökade risker för både medicinska och sociala skador samt ökad risk för förtidig död. Olika typer av psykiska sjukdomar och besvär är vanligare bland personer med ett skadligt narkotikabruk, men även ett mindre regelbundet bruk ökar risken för psykisk ohälsa. Personer som använder narkotika är ofta mer socialt utsatta och löper kraftigt ökad risk för både fysiska och psykiska sjukdomer än befolkningen i allmänhet”.

Denna bedömning ligger bakom den svenska narkotikalagstiftningen. ”Den som olovligen förvärvar narkotika i överlåtelsesyfte, framställer narkotika som är avsedd för missbruk, bearbetar, förpackar, transporterar, förvarar eller tar annan befattning med narkotika som inte är avsedd för eget bruk eller bjuder ut narkotika till försäljning, förvarar eller befordrar vederlag för narkotika, förmedlar kontakter mellan säljare och köpare om förfarandet är ägnat att främja narkotikahandel eller innehar, brukar eller tar annan befattning med narkotika gör sig skyldig till narkotikabrott” (1 § Narkotikastrafflagen). Påföljden är fängelse i högst tre år.

Det är ett väl belagt samband att bruk av lättare beroendeframkallande medel sänker trösklarna att börja använda andra droger, vilket ofta leder till en svårare problematik, social utsatthet och inte sällan våldsbrott och annan kriminalitet. En legalisering av narkotikabruk riskerar att uppfattas som att det inte är så farligt. Därför är samhällets signaler viktiga, med ett tydligt förbud mot narkotika, kombinerat med förebyggande insatser, vård för dem som hamnat i ett beroende och stöd till deras närstående.

I en debattartikel i Svenska Dagbladet den 8 januari, med rubriken ”De som vill legalisera bör se helvetet först”, skriver narkotikapolisen Lennart Karlsson att ”avkriminalisera bruk av narkotika skulle vara att ta bort polisens viktigaste verktyg”.

Mot denna bakgrund är uttalandena från en av landstingsmajoritetens företrädare i Folkhälsoutskottet anmärkningsvärd. Jag vill därför ha svar på följande frågor:

– Delar du Anna Bodjos tankar om legalisering av narkotikabruk?
– Är legalisering av narkotika en fråga som majoriteten i landstinget tänkt lyfta på något sätt eller är det vi kunnat läsa enbart ett enskilt miljöpartiutspel?

Kalmar län den 12 januari 2016

Gudrun Brunegård