• Motionen vann bifall #kdting

    06:20 ”Primus inter pares” En skolledning på vetenskaplig grund

    I 2011 år skollag framgår att skolan skall vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Och det ska gälla alla aktörer från regering, riksdag och skolmyndigheter till huvudmän, rektorer och lärare. Det ska för övrigt gälla både undervisningens innehåll som dess metodik. Hur står det till i skolan idag i frågan när det gäller vetenskaplig grund?

    Enligt Pedagogiska Magasinet som hänvisar till uppgifter från Riksrevisionen, Riksdagens utbildningsutskott och föreningen Vetenskap & Allmänhet att: 12 procent av lärarna känner över huvud taget inte till att verksamheten ska vila på vetenskaplig grund.  Bland övriga är det bara 30 procent som uppger att deras undervisning gör det i mycket hög  grad.  Hälften av lärarna anser att det inte ingår i deras arbetsuppgifter att inhämta nya kunskaper från forskningen. Fyra av fem anger att de ändå inte har tid till detta. Bara en av tre har haft kontakt med en forskare i sin yrkesutövning de senaste tolv månaderna.

    Detta är i grunden som jag ser det inte ett lärarproblem, lärare har krav på sig att ha en examen som är adekvat för undervisningen. Och skulle säkert kunna ta till sig och även bidra till den vetenskapliga forskningen om huvudmännen ger rätt förutsättningar. Grundproblemet är inte kravet på lärarexamen för lärare utan att det finns allt för få ledare i skolan med vetenskaplig skolning och mycket hög formel akademiskpedagogisk kompetens som kan stödja och utveckla både kunskapen om det senaste i vetenskapsväg. Och som kan se vad som är relevant för respektive skola och inge inspiration och eventuellt prioritera tid för lärare att själva förkovra sig i nya rön från vetenskapen. Allt för att det bästa ska komma eleverna till del.

    Vi har ställt formella akademiska krav på våra lärare som är lägst ner i skolhierarkin, bra. Nu borde vi vända på steken och kräva formella akademiska meriter och examen för övriga aktörer som leder skolorna (enda undantaget är det folkvalda). Det finns förvisso ett krav idag att en rektor som anställds från och med 2010 ska ha 30 hp på en så kallad rektorsutbildning. Det är bra, men att ställa höga relevanta krav att även rektorer och skolchefer har en mycket hög adekvat akademisk utbildning för att säkerställa den vetenskapliga grunden ute i skolorna är som jag ser det rimligt. Fram till 1953 var det krav på att en rektor skulle ha minst en filosofie doktorsexamen. Det är skäligt till att börja med för skolchefer och högsta tjänsteman som föredragande för politiker som i slutänden styr skolan. Och på sikt borde det finnas krav på en adekvat hög examen för alla rektorer inom pedagogik. Det är trots allt pedagogiska ledare för skolan, de bör vara ”Primus inter pares” främst bland likar. För att ännu bättre säkerställa en skola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet som finns idag yrkar jag att rikstinget uppdra till partistyrelsen att verka för:

    att se över vilka formella akademiska krav som är rimligt att ställa på rektorer, skolledare och skolchefer.

    Linköping 2015-03-16

    Magnus Engström

    image