• Vår politik i regionen

    Med hjärta för Gävleborg

    ­Kristdemokraterna Region Gävleborg

    Hälso- och sjukvård

    ”Hälso- och sjukvården ska utgå från att varje människa är unik och att alla människor har samma absoluta och okränkbara värde. Trygghet, tillit och självbestämmande är, utöver grundläggande värden som liv och hälsa, viktiga värden i hälso- och sjukvården.”

    Svensk hälso- och sjukvård rankas högt i internationella jämförelser när det gäller kvalitet men har brister i tillgänglighet och jämlikhet som blir tydliga i jämförelser mellan de 21 regionerna. Cancervården är ett allvarligt exempel på detta. Vi ser också en tendens att vård ges på en nivå som inte är ändamålsenlig eller av personal som inte har rätt kompetens. Det leder både till resursslöseri och att patienten inte får bästa möjliga vård. Vi vill också understryka att hot och trakasserier mot personal är oacceptabelt och lagändring bör komma till stånd till stöd för att säkra en trygg miljö också på sjukvårdsinrättningar. Hälso- och sjukvårdspersonal ska känna trygghet i sitt arbete.

    Ambitionen är att sjukvården ska erbjuda tillgänglig och värdig vård av god kvalitet på likvärdiga villkor där det är den enskilda människan som är i fokus och inte sjukdomsbilden. Hälsofrämjande och förebyggande vård ska prioriteras och vara en naturlig del i alla vårdmöten. Screening är ett viktigt verktyg och kan förebygga allvarliga konsekvenser när det gäller bland annat olika cancerformer respektive hjärt- och kärlsjukdomar. Varje person har ett egenansvar för en god hälsa.

    Vården ska styras av tillgänglighet och flexibilitet utifrån den enskildes behov och önskemål. Att själv få välja vårdenhet eller vårdgivare är en självklarhet. En god tandhälsa grundläggs tidigt i livet, därför behöver föräldrarna ges ökad kunskap genom barnhälsovården, folktandvården och skolan.

    Kristdemokraterna anser att

    • kontakter med hälso- och sjukvård ska vara enkla och tydliga – en utgångspunkt kan vara digitalt när det är möjligt och fysiskt när det behövs.
    • ett system med patientstödjare införs, där en patient med erfarenhet av sjukdomen ger stöd till nya patienter.
    • ökad tillgänglighet och effektivare patientflöden kan skapas genom digitala kontaktvägar och starkare patientinvolvering.
    • apotekens roll bör utökas för att bättre främja egenvård och hälsoförebyggande insatser. Farmaceuternas roll i hälso- och sjukvårdskedjan bör också stärkas.
    • vårdserviceteam ska utvecklas, personal som avlastar vårdpersonalens arbetsuppgifter, ex. administrativt, transporter och städning med mera.
    • seniora medarbetare kan användas som mentorer och ha ett åldersmedvetet ledarskap.
    • regionen ska erbjuda närsjukvårdsplatser, mellanvårdsplatser, för personer som av olika anledningar behöver extra stöd innan de kan återgå till sitt vanliga boende.
    • vårdgarantin på längre sikt bör skärpas kraftigt genom att väntetiden till specialistbesök kortas till 30 dagar och väntetiden för operation eller behandling även den kortas till högst 30 dagar från medicinskt beslut. Den totala maximala väntetiden inom vårdgarantin skulle därmed nästan halveras, från dagens 180 dagar till 60 dagar.

    Organiseringen av svensk hälso- och sjukvård

    Hur hälso- och sjukvården organiseras är centralt för att ge patienterna den vård de behöver. Samtidigt bör påpekas att alla brister eller utmaningar inte löses genom en organisatorisk förändring. Men det är inte försvarligt att fortsätta med dagens organisation om vi ska klara av att ge patienterna en jämlik och god vård. Staten ska överta ansvaret och finansieringen av den hälso- och sjukvård som regionerna har ansvar för. Uppdelningen i 21 regioner fungerar dåligt. Förutom ett statligt huvudansvar måste reformen för en god nära vård genomföras sammanhållet och långsiktigt. Först då får vi en patientsäker och effektiv hälso- och sjukvård.

    Kristdemokraterna anser att

    • svensk hälso- och sjukvård behöver reformeras i grunden och ett förstatligande av sjukvården skapar bättre och jämlikare vård för målsättningen.
    • en nationell vårdförmedling och förstärkt vårdgaranti ska införas.
    • i avvaktan på en nationell vårdförmedling kan regionen införa en vårdplatsgaranti som ger varje patient rätt till en vårdplats på rätt klinik med rätt kompetens.
    • överbeläggningar är oacceptabla och en modell med prestationsbaserad ersättning bör prövas för att skapa tillräckligt med vårdplatser inom sjukhusvården.
    • olika modeller av incitamentsstyrning bör införas för att minska köerna inom hälso- och sjukvården.
    • regionen bör utveckla vårdvalen till att gälla fler områden, även inom specialistvården.

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

    Nära Vården

    ”Hälsa, i vid mening allt från kost och motion till yttre miljö och relationer, handlar om att få leva ett så friskt liv som möjligt, utifrån sina egna förutsättningar. Hälsofrämjande arbete ska stimuleras. Sociala och ekonomiska villkor, arbetsmiljö och levnadsvanor är viktiga faktorer för hälsoutvecklingen. Folkhälsoarbetet får därför inte inskränkas till hälso- och sjukvården utan kräver ett gemensamt ansvarstagande och samverkan mellan olika samhällsaktörer.”

    Primärvården utgör grunden i det svenska hälso- och sjukvårdssystemet och är den vårdnivå som ska tillgodose befolkningens basala och ofta förekommande behov av hälso- och sjukvård. Primärvården har också ansvar att stödja den enskilde i det förebyggande arbetet för en god hälsa.

    På många håll behövs en större tillgänglighet som är anpassad till dagens behov. Det behövs också en bättre kontinuitet. Om patienten hela tiden får träffa olika personer inom sjukvården bidrar det vare sig till trygghet, kostnadseffektivitet eller goda vårdresultat. Ytterligare ett problem är ökningen av livsstilsrelaterade sjukdomar.

    Kristdemokraterna anser att

    • primärvården ska vara navet i hälso- och sjukvården och patienterna i regionerna ska garanteras en fast läkarkontakt.
    • vården ska vara personcentrerad och ha ett helhetstänk-se hela människan.
    • det förebyggande hälsoarbetet ska prioriteras.
    • hälsosamtal i förebyggande syfte ska utökas.
    • hälsocentraler med utökade öppettider ska finnas i varje kommun för att avlasta akutmottagningarna samt för att patienterna ska få vård av rätt kompetens och flytta vården närmare patienterna.
    • den mobila vården ska förstärkas och en god nära och samordnad vård ska utvecklas.
    • farmaceuter ska om möjligt användas för läkemedelssamtal.
    • primärvården bör utvecklas tillsammans med aktörer till Nära vården där strävan är att all vårdkompetens samlas kring den enskilde patienten.
    • regionerna ska i samverkan med kommunerna utveckla och förbättra arbetsformer i syfte att på bästa sätt kunna möta och ge vård och omvårdnad för sköra patienter.
    • hälsovalet ska vidareutvecklas, exempelvis ska den icke sjukhusbundna specialistvården kunna vara en del av hälsovalet och bli en integrerad del av närsjukvården.
    • hälsovalet ska även gälla barnmorskemottagningar, primärvårdsrehab, ögon-, hörsel-, hud- och öron-näsa-halsvården.
    • kultur, fysisk aktivitet och grön rehabilitering på recept bör användas som alternativ och komplement till medicinering

     

    Särskilt fokus;

     

    Barn och unga

    Kristdemokraterna anser att

    • regionerna bör inrätta särskilda barnskyddsteam för att öka och säkerställa personalens kompetens att upptäcka barn som far illa.
    • vårdpersonalen ska ges fortbildning för att tidigare upptäcka tecken på barn som far illa samt om hur anmälningsplikten ska tillämpas.
    • familjer som har barn med varaktig funktionsnedsättning och med många olika vårdkontakter ska erbjudas en personlig koordinator.
    • förtroendevalda och personal ska utbildas i hur Barnkonventionen ska beaktas och tillämpas.
    • familjecentraler är en viktig förebyggande och trygghetsskapande mötesplats, antalet ska öka och finnas i alla kommuner.
    • ungdomsmottagningarna ska vara tillgängliga för spontana besök och erbjuda goda öppettider anpassade till ungdomars skolgång, arbete och fritidsvanor.
    • elevhälsan ska ha ett starkare samarbete med primärvården.

     

     

    Sammanhållen vårdkedja, kvinnosjukvård och förlossningsvård

    Kristdemokraterna anser att

    • det ska finnas en vårdplatsgaranti inom förlossningsvården.
    • varje födande mamma ska ha minst en egen barnmorska.
    • den andra föräldern ska erbjudas att övernatta tillsammans med mamman efter förlossningen.
    • för de som har långt avstånd till förlossningsklinik ska det erbjudas plats på patienthotell i väntan på förlossning.
    • ett multiprofessionellt team bestående av åtminstone gynekolog, sjuksköterska eller barnmorska, smärtläkare, kurator och fysioterapeut, ska inrättas på alla kvinnokliniker.
    • livmoderhalscancer ska utrotas genom utökade erbjudanden om vaccinering och screening.
    • pilotprojekt med ambulerande mammografibussar för att nå fler kvinnor bör prövas.
    • utbildning och forskning behövs för att uppmärksamma ovanliga kvinnosjukdomar, exempelvis hormonella störningar, ödem och lipödem.

     

    Tandvård

    Kristdemokraterna anser att

    • förebyggande och uppsökande tandvård för barn och utsatta grupper ska prioriteras.
    • regionen ska verka för en större mångfald av vårdgivare inom specialisttandvården.
    • ett förstärkt fokus ska finnas för de som har särskilda tandvårdsbehov på grund av långvarig sjukdom.
    • tandvård ska räknas in som en del av hälso- och sjukvård och ingå i det nuvarande högkostnadsskyddet.

     

    Kompetensförsörjning

    Kristdemokraterna anser att

    • den största utmaningen för regionerna är kompetensförsörjning på kort och lång sikt och därför behöver personalfrågorna få större uppmärksamhet och prioritering i regionernas arbete.
    • specialistutbildning för sjuksköterskor ska vara betald och finnas på lika villkor i hela landet.
    • karriär- och utvecklingsvägarna för förlossningspersonal bör förstärkas genom till exempel möjlighet till specialistutbildning med bibehållen lön.
    • så kallade utbildningsanställningar under specialistutbildning ska prövas för att öka tillgången på kvalificerad personal liksom införandet av karriärtjänster för klinisk forskning för att stimulera vårdpersonalens kompetensutveckling.

     

    Cancer

    Kristdemokraterna anser att

    • kvinnor över 64 år bör screenas med cellprov och HPV-test för tidig upptäckt av livmoderhalscancer.
    • män som fyllt 50 år ska erbjudas PSA-prov.

     

     

     

     

     

     

     

     

    Vård och stöd vid psykisk ohälsa

    ”Många drabbas någon gång under livet av psykisk ohälsa. Psykiatrisk vård och omsorg ska präglas av tillgänglighet och flexibilitet utifrån patientens behov. Särskild vikt ska läggas vid snabb och tillgänglig kompetens för barn och ungdom med psykisk ohälsa. Anhörigas vårdinsatser är en ovärderlig tillgång som behöver tas tillvara, synliggöras och uppmuntras. Men vård av anhöriga måste bygga på frivillighet.”

    Tre av fyra personer lever idag med egen psykisk ohälsa eller nära någon som är drabbad. Vid sidan av det lidande som psykisk ohälsa och sjukdom innebär leder det även till stora kostnader både för den enskilde och för det offentliga. För att minska lidande och sjukskrivningar är det viktigt att människor får rätt typ av stöd i rätt tid. Fortfarande finns dock mycket skam och social stigmatisering kopplat till psykisk ohälsa vilket gör att människor avstår från att söka hjälp. Särskilt viktigt är att barn och unga får stöd i rätt tid då utbildning och framtidsplaner riskerar att spolieras av en längre tid av psykisk ohälsa, därtill kommer risken för missbruk och andra riskbeteenden.

    Idag ser vi hur allt fler lider av psykisk ohälsa, särskilt oroande är ökningen bland barn och unga. Köerna till såväl barn- och ungdomspsykiatrin som vuxenpsykiatrin är oacceptabelt långa. Att barn tvingas vänta i flera år på en neuropsykiatrisk utredning ska inte få förekomma. Tidiga upptäckter och tidiga insatser är grundläggande.

    Dagens delade huvudmannaskap för missbruks- och beroendevården ska slopas och ansvaret flyttas till hälso- och sjukvården i syfte att säkerställa att personer med samsjuklighet, dvs både psykisk ohälsa och beroendesjukdom, får adekvat vård.

    Kristdemokraterna vill att alla människor ska kunna växa upp och leva utan risk att skadas på grund av eget eller andras bruk av alkohol, narkotika, doping och tobak eller spel om pengar (ANDTS). För Kristdemokraterna är det därför viktigt att stå upp för en solidarisk och restriktiv drogpolitik. Detta ska kombineras med en god missbruks- och beroendevård.

    Många personer som lever med missbruksproblematik eller beroendesjukdom känner stor skuld och skam. För att inte stigmatisera någon är det därför viktigt att konstatera att beroende är en sjukdom – inte resultatet av ett bristande karaktärsdrag.

    Kristdemokraterna anser att:

    • familjecentraler, mödravårdscentraler, barnavårdscentraler, ungdomsmottagningar och elevhälsovården liksom det civila samhället spelar en viktig roll för att ge stöd till barn och unga och deras familjer.
    • på hälsocentralerna ska kurator eller psykolog finnas som alternativ till läkare som primär vårdkontakt för personer med psykisk ohälsa.
    • samverkan mellan psykiatrin och socialtjänsten ska utvecklas för att bättre kunna stödja personer med psykisk sjukdom och sociala problem.
    • levnadsvanorna behöver i större utsträckning lyftas när en person söker hjälp och stöd inom vården. Sömn, kost, motion samt att komma till rätta med missbruks- och beroendeproblematik är viktiga delar i behandling av psykisk ohälsa.
    • myndigheter ska anpassa organisationen så att samverkan sker utifrån barnets bästa.
    • barn- och ungdomspsykiatrin ska förstärkas för att korta väntetiderna och kunna möta de behov som finns. Inget barn ska vänta mer än 30 dagar på utredning.
    • barn- och ungdomspsykiatrins arbete mot självskadebeteende och självmordsförsök måste intensifieras. Detta arbete ska ske i samverkan med elevhälsan.
    • en ”haverikommission” ska upprättas om en person begår självmord. Där ska berörda aktörer så som socialtjänst, skola, polis, sjukvård och civilsamhället utreda vad som hänt och brustit för att kunna bli bättre på att förhindra dessa tragedier.
    • övergången mellan barnpsykiatri och vuxenpsykiatri måste förbättras. Vården måste utformas så att de unga vuxnas behov tillgodoses.
    • psykiatriambulanser eller mobila psykiatriska team som åker ut vid larm om självmordsförsök, psykoser och kriser av liknande slag bör finnas tillgängliga dygnet runt.
    • för att säkra tillgången till personal med rätt kompetens inom barn- och ungdomspsykiatrin bör utbildning och höjd status på yrken inom det barn- och ungdomspsykiatriska området stimuleras.
    • personalen ska ges återkommande kompetensutveckling för att kunna följa utvecklingen och använda de lämpligaste behandlingsmetoderna.
    • kompetenshöjning behövs inom primärvården och missbruks- och beroendevården för att upptäcka och behandla nätrelaterade problem som spel- och sexmissbruk.
    • nätbaserad behandling ska finnas tillgänglig vid behandling av psykisk ohälsa.
    • riktlinjer ska utarbetas för att i större utsträckning upptäcka somatisk sjukdom och ohälsa.
    • regionen ska bedriva ett aktivt arbete för att motverka missbruk och beroendeproblematik vad gäller ANDTS (alkohol, narkotika, doping, tobak och spel). Särskilt fokus ska läggas på barn och unga.
    • regionen ska utveckla arbetet med att upptäcka och förebygga våld i nära relationer liksom hedersrelaterat våld och förtryck.
    • det ska finnas tillgång till jourer som stöttar kvinnor och män som utsätts för våld i nära relationer.

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

    Äldre

    ”Alla medborgare ska kunna åldras med värdighet. Det innebär att service, vård och omsorg ska vara tillgänglig och ges utifrån en helhetssyn på den enskilde med hänsyn till själsliga, andliga och materiella behov.”

    Människovärdet beror inte på ålder eller den äldres egen förmåga. Vår utgångspunkt är att varje person bäst känner sina egna behov och att möjligheten till inflytande och valfrihet därför ska vara stort. Om man flyttar till ett boende för äldre, exempelvis särskilt boende eller trygghetsboende, ska man få behålla sina vanor. Närhet och gemenskap är grundläggande mänskliga behov, något som det offentliga inte fullt ut kan tillfredsställa.

    Ensamhet och passivitet är bland äldre ett stort problem. Det finns också personer som inte får den omsorg de behöver och som ett resultat av detta drabbas av exempelvis undernäring men också oro och ångest.

    Kristdemokraterna anser att:

    • regionens vård och omsorg ska vara personcentrerad, där insatserna ska vara samordnade och utgå från den enskildes behov, situation, förmågor och preferenser.
    • den palliativa vården ska i samverkan med regionen utvecklas för att garantera alla en värdig vård i livets slutskede.
    • ett hospice ska finnas i Gävleborg.
    • pulskontroll ska erbjudas seniorer som besöker hälsocentraler.
    • mobila enheter ska finnas i samverkan med regionen för att ge vård i hemmet i de fall detta är en bättre lösning än inläggning på sjukhus.
    • alla över 70 år ska erbjudas återkommande hälsokontroller.
    • kommunen och regionen ska i samverkan säkerställa att återkommande läkemedelsgenomgångar genomförs för äldre och multisjuka för att minska risken för felmedicinering.

     

     

    Kultur och fritid

    ”Ett vitalt civilsamhälle är av stor betydelse eftersom engagemang i föreningar, frivilligorganisationer och samfund innebär demokratisk fostran och normöverföring. Det främjar också det personliga ansvarstagandet. Dessutom är det civila samhället en mötesplats där sociala kontakter skapas och utvecklas både inom och mellan generationer.”

    Invånarna i Gävleborg ska inte bara vilja bo här, de ska också vilja leva här. Det förutsätter att människans andliga, själsliga och fysiska behov ges utrymme. Det är inte regionens sak att fastställa hur dessa behov ska uttryckas och mättas, men det är en politisk uppgift att skapa förutsättningarna. Oftast kan detta ske genom förenings- och församlingslivet, civilsamhället. Här uppstår mellanmänskliga relationer som ger oss grundförutsättningar för demokrati och medmänsklighet. Genom ett rikt förenings- och församlingsliv motverkas ensamheten i alla åldrar och samhällsgemenskapen främjas.

    Kultur är också en betydelsefull faktor för tillväxt och utveckling. Ett rikt kulturliv och levande kulturmiljö skapar attraktivitet och stärker destinationskraften.

    Barn som läser och deltar i kulturella verksamheter genom livet är mer benägna att engagera sig för samhället och i lägre grad hamna i utanförskap. Barns rätt till kultur är dessutom lagstadgad enligt Barnkonventionen. Kulturupplevelser är viktiga för individens välfärd och välbefinnande genom sin hälsofrämjande och rehabiliterande kraft. Tillgång till kultur bidrar till att skapa en meningsfull fritid och livskvalité.

     

    Religionen spelar en viktig roll för många, inte minst många nya svenskar. Här har trossamfunden en viktig roll att spela genom att i sin verksamhet bidra till större förståelse, kunskap och respekt för olika trosuppfattningar i vårt land. Det viktiga är att på olika sätt uppmuntra ett föreningsdeltagande. Vid sidan av ”fika” är föreningsliv en del av den svenska kulturen som nya svenskar måste bjudas in till.

    Kristdemokraterna anser att:

    • kultur- och fritidspolitiken ska kännetecknas av mångfald och tillgänglighet för alla.
    • civilsamhället, föreningar och kyrkor, ska ha en betydande roll i att bedriva kultur- och fritidsverksamhet.
    • det ska vara mer av grundstöd och mindre av detaljstyrning vid bidragsgivning.
    • organisationer som inte står upp för demokrati och mänskliga rättigheter inte ska kunna erhålla stöd.
    • personer med funktionsnedsättning ska ha en självklar tillgång till kultur- och fritidsutbud. Därutöver ska det finnas ett riktat utbud till dessa personer.
    • kultur är en friskfaktor och ska vara ett naturligt inslag på regionens sjukhus.
    • kommunen och regionen ska i samverkan slå vakt om att bevara och tillgängliggöra det lokala och regionala kulturarvet.
    • regionen ska uppmuntra och stödja föreningar som arbetar aktivt med att få med nyanlända i sina verksamheter.

     

    Miljö och klimat

    ”Vi ska agera med en långsiktig helhetssyn med respekt för vår samtida omgivning och kommande generationer. Förvaltarskapet gäller både de egna personliga tillgångarna och de materiella värdena; miljö och naturresurser. Vi ska agera på ett sådant sätt att vi med stolthet kan överlämna frukterna av vårt arbete.”

    Förvaltarskapstanken är bärande del i den kristdemokratiska ideologin. På miljöområdet innebär det att vi inte får förbruka vår jord och dess tillgångar. Den kanske viktigaste miljöfrågan att arbeta med idag är att motverka uppvärmningen av jorden. Det offentliga har en särskild nyckelroll i arbetet att bygga ett samhälle där skadlig miljöpåverkan minimeras, energin är fossilfri, trafiksystemen hållbara, bostadsmiljöer sunda och där naturresurser tas tillvara i ett kretslopp.

    Vid sidan av klimatfrågan är övergödning, utsläpp av gifter och hormonstörande ämnen, inte minst i barns närmiljö, utmaningar som måste hanteras. I många av våra tätorter är bristen på tysta miljöer ett problem att förhålla sig till.

    Kristdemokraterna anser att:

    • regionen ska arbeta för en ökad andel närproducerade och ekologiska livsmedel på alla matserveringar i regionens verksamhet.
    • upphandling av närodlade livsmedel ska främjas genom mindre omfattande upphandlingar för att fler och mindre leverantörer ska kunna medverka.
    • upphandlingsinstrumentet ska användas för att främja miljömässig utveckling.
    • vid upphandling bör det ställas krav på att det totala ekologiska fotavtrycket ska redovisas och beaktas.
    • regionen ska verka för att medborgarnas resvanor blir allt mer hållbara.
    • andelen avfall som materialåtervinns ska öka.
    • andelen restavfall och grovavfall ska minska.
    • utbyggnad och underhåll av gång- och cykelvägsnätet där invånarna har korta avstånd ska vara prioriterat i regionens infrastruktursatsningar.
    • hormonstörande ämnen ska fasas ut. Särskilt viktigt är detta i miljöer där barn och unga vistas.
    • miljözoner för tung trafik ska införas där behov finns.
    • regionerna kan minska klimatavtrycket ifrån hälso- och sjukvården genom förbättrad och tydligare uppföljning av miljö- och hållbarhetskriterier.
    • det går att sänka kostnader och uppnå en hållbar utveckling genom en effektiv resursanvändning. Att återgå till produkter som kan återanvändas kan enligt flera studier vara fördelaktigt ur miljösynpunkt och även minska sjukhusens ekonomiska utgifter.
    • sjukvårdens klimatpåverkan ska minska genom minskat mat-, material- och läkemedelssvinn.
    • utfasning av miljöbelastande gaser kan minska klimateffekterna från anestesi.

    Jobb och näringsliv

    ”Ett konkurrenskraftigt och differentierat näringsliv är en förutsättning för det goda samhället och en god välfärd. Detta innebär i sin tur att ett gott klimat måste skapas och vidmakthållas för ett dynamiskt småföretagande, där enskilda människors idéer, kreativitet och entreprenörskap får möjlighet att blomma ut.”

    Möjligheterna för politiker att skapa jobb är högst begränsade, däremot kan vi bidra till att det blir lättare att driva företag. En region med välmående och framgångsrika företag har lägre arbetslöshet, högre tillväxt och bättre förutsättningar att finansiera välfärden. Den politiska ledningen har ett övergripande ansvar att förbättra attityderna till företagande och skapa en förståelse för företagens situation och behov. Vi är även beroende av ett välfungerande och flexibelt utbildningssystem där människor i olika faser av livet kan utveckla sin kompetens.

    Alla ska ha rätt att jobba hundra procent av sin förmåga men alltför många får inte komma till sin fulla potential. Det rör sig framförallt om personer med ohälsa eller funktionsnedsättningar och personer med otillräcklig kompetens. Därtill finns idag en stor grupp förhållandevis nyanlända som riskerar att hamna i långvarigt utanförskap om man inte kommer in på arbetsmarknaden. Samtidigt finns det brist på arbetskraft inom många områden.

    Kristdemokraterna anser att:

    • de offentliga upphandlingarna ska förenklas genom mindre detaljstyrda upphandlingar och förenklade förfrågningsunderlag.
    • det ska ställas krav på kvalitet i upphandlingarna och det ska gå att följa upp vilken kvalitet som levereras så att regionen kan säkerställa att rätt pris och kvalitet alltid uppnås.
    • ett regelverk ska utarbetas som möjliggör samverkan med ideella organisationer och sociala företag genom IOP.
    • regionen ska ta initiativ för att bilda innovationssystem där olika aktörer från näringslivet, högskola och det offentliga samverkar för att underlätta innovationer.
    • regionen ska fortsätta utveckla samverkan mellan olika aktörer som kommun, region, arbetsförmedling och försäkringskassa för att människor ska kunna gå från arbetslöshet till studier eller arbete. Så kallade samordningsförbund är ett exempel på detta.
    • regionen ska föregå med gott exempel då det gäller att anställa personer med någon form av arbetshinder, exempelvis funktionsnedsättning och språksvårigheter eller personer som är i behov av rehabilitering.
    • regionen ska ha en välkomnande attityd och skapa enkla kontaktvägar gentemot näringslivet och detta inkluderar även arbetsintegrerande sociala företag.
    • regionen ska tillämpa så kallade utbildningsanställningar inom sjukvården under specialistutbildning för att öka tillgången på kvalificerad sjukvårdspersonal.
    • regionen ska vara ett föredöme i att anställa fler personer som av olika skäl står långt ifrån arbetsmarknaden.

    Ett samhälle för alla

    ”Myten om den perfekta människan som ideal och norm riskerar att bli ett hot mot viktiga värden som delaktighet och solidaritet. Politiken måste förankras i en människosyn som både tillmäter människan ett absolut och okränkbart värde och erkänner att alla människor är olika med olika begåvning, intressen och förutsättningar.”

    Detta är en utgångspunkt för vår politik när det gäller personer med olika typer av funktionsvariation men även personer som på olika sätt hamnat i ett utanförskap eller en social utsatthet. Gemensamt för oss människor är att vi är sociala varelser med behov av små, naturliga gemenskaper. Därför bör i normalfallet familjen och andra anhöriga ges en central plats i det stöd som ges. Den egna familjen är alltid nödvändig, men ofta inte tillräcklig, för att klara av alla utmaningar. Insatserna ska stödja när det brister och stimulera de positiva krafter som finns hos varje person – det personliga ansvaret ska alltid vara en utgångspunkt.

    ”Det svenska kulturarvet, byggt på kristen etik och humanism och därmed en del av den västerländska kulturen, har bidragit till skapandet av vårt lands lagstiftning och rättstradition. Denna etiska grund utgör ett sammanhållande kitt för ett mångkulturellt samhälle, som innebär att många kulturer, religioner, livsstilar, språk och erfarenheter lever sida vid sida och berikar varandra.”

    En vital samhällsgemenskap innebär att medborgarna känner delaktighet och tar ansvar för sig själv och för hela samhället. Delaktighet, tillit och ansvarstagande är avgörande för en god samhällsgemenskap. Segregation är ett hot mot samhällsgemenskapen. Det betyder att en misslyckad integration är ett misslyckande för hela samhället. Denna insikt gäller alla, både för de som har en svensk bakgrund så som för de som invandrat till Sverige. Denna värdegrund skapar förutsättningar för att nyanlända blir en del av sitt nya land. Samhällsgemenskapen minskar risken för att parallellsamhällen uppstår.

    Kristdemokraterna anser att:

    • hela reskedjan inom kollektivtrafiken ska tillgänglighetsanpassas.
    • kraften i det brottsförebyggande arbetet ökar genom att samverka med civilsamhället.
    • regionen ska uppmuntra och stödja föreningar som arbetar aktivt med att få med nyanlända i sina verksamheter.

     

     

    Hela Sverige ska fungera – landsbygdsutveckling

    Alla människor ska oavsett bostadsort kunna få del av samhällets grundläggande sociala rättigheter och ges rimliga förutsättningar att försörja sig och utveckla sin bygd. Därför krävs en aktiv regionalpolitik.

    Klyftan mellan stad och land växer. Skillnaderna i livsstil, värderingsmönster och materiella intressen mellan storstadsbor och landsbygdsbor skaver. Det hänger samman med att skillnaderna i livsvillkor mellan stad och land ökar. Politiska beslut uppfattas ofta som fattade utan insikt i landsbygdens förhållanden.

    Att människor som lever under olika betingelser har olika synsätt på samhället är inte konstigt. Däremot blir det ett problem om hänsyn inte tas till de olika livsvillkoren vid fördelning av resurser samt vid lagstiftning och lagtolkning. Politikens innehåll innebär ofta att problem vältras över på landsbygden, som exempelvis förväntas dra det tyngsta lasset i klimatomställningen och i flyktingmottagandet.

    Nu behövs en ändrad politisk kurs så att även landsbygdens perspektiv får genomslag i rikspolitiken. Landsbygdsbornas konkreta behov av en fungerande vardag måste erkännas fullt ut. Nedanstående punkter är Kristdemokraternas politik för att få ”Svenska hjärtlandet” att fungera. De flesta förslagen beslutas på nationell nivå men vi driver frågorna även på lokal och regional nivå.

    Kristdemokraterna anser att:

    • det svenska skogsbruket och användningen av skogsråvara ska utvecklas.
    • rättigheterna för den småskaliga vattenkraften ska stärkas.
    • ett statligt stöd inrättas för att förbättra anställningsvillkoren för sjukvårdspersonal i gles- och landsbygd.
    • Trafikverket ska ha ett tydligt uppdrag att påskynda uppgraderingen av BK4-vägnätet.
    • anslag till underhåll av landets vägar, regionala järnvägar och enskilda vägar ska öka.
    • Trafikverket ska kunna införa avgifter som tas ut av trafikanterna för att finansiera enskilda trafikprojekt.
    • stödet för utbyggnad av bredband ska ökas.
    • stöd till folkbildningens utveckling på landsbygden ska ges.
    • det kommunala vetot vid ansökan om etablerandet av vindkraftsparker ska värnas.
    • förvaltningen av stammarna för vildsvin, varg och skarv måste ses över.

     

     

     

     

     

     

     

    Regionens ekonomi

    ”Ett gott samhälle kan inte förverkligas utan en väl fungerande samhällsekonomi med politisk och personlig frihet i balans. Dessutom krävs en långsiktighet vilket förutsätter ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt perspektiv.”

    För att kunna skapa ett gott samhälle måste det finnas en ekonomi som ger de politiska visionerna muskler. Ett välfungerande näringsliv och fler personer i arbete genererar skatteintäkter gör det möjligt med en god välfärd för alla. Regionen har över tid fått ett allt större åtagande med allt högre förväntningar ifrån invånarna. Det ställer större krav på styrning och uppföljning av sambandet mellan resurser, prestationer, resultat och effekter i verksamheterna. Det ställer också krav på ständiga prioriteringar, effektivisering och förnyelse av verksamheterna. Det handlar om att dels göra saker rätt, dels om att göra rätt saker. Fler människor i arbetsför ålder behöver komma i egen försörjning. Effekterna av en bristande integration är inte bara ett misslyckande på individnivå utan något som hotar vårt samhälles sammanhållning och det offentligas finansiering.

    Kristdemokraterna anser att

    • regionen ska drivas med hög effektivitet och ett gott förvaltarskap där kärnverksamheterna prioriteras.
    • skatten ska vara så låg som möjligt och så hög som nödvändigt, en strävan efter sänkt skatt är önskvärd.
    • regionen inte ska överta föreningars och enskildas ansvar eller uppgifter, utan istället vara ett stöd om så behövs.
    • medarbetare ska så långt som möjligt erbjudas heltid, men ska kunna välja den tjänstgöringsgrad som önskas.
    • omotiverade löneskillnader mellan olika grupper av anställda ska fasas ut i samband med lönerevisioner. Särskilt uppmärksamhet bör ges åt könsrelaterade skillnader.
    • regionen ska ha tydliga uppförandekoder för att kunna ställa och följa upp sociala, miljömässiga och etiska krav vid upphandling.
    • upphandlingsenhetens kompetens och styrka ska prioriteras för att ständigt effektivisera och få rätt pris i varje upphandling.
    • investeringar i fastigheter ska ske på ett finansiellt ansvarsfullt sätt och renovering respektive nybyggnation av kärnverksamhetens lokaler ska prioriteras.