Fråga om minskad statlig ersättning

Interpellation av Jonas Segersam (KD) om minskad statlig ersättning
Behandlas på kommunfullmäktige 2017-01-30

Länk till Socialdemokraternas svar

I veckan presenterade tre av regeringen Löfvens statsråd det nya förslaget till ersättningsregler för mottagande av ensamkommande flyktingbarn. Förslaget kan sammanfattas med lägre ersättning till kommunerna och införande av nya former av enklare boenden, vilket allvarlig riskerar kvaliteten i verksamheten.

Ännu en gång förändrar regeringen spelreglerna och skjuter över kostnaderna för flyktingmottagandet till kommunerna. Först inför man ett obligatoriskt krav för alla kommuner att ta emot ensamkommande flyktingbarn och kryddar erbjudandet med ekonomisk kompensation, och när man väl lyckats med den uppgiften skär man ner på ersättningsnivåerna. Förslaget från regeringen innebär sänkt ersättning från 1 900 kronor till 1 350 kronor per dygn för barn i åldrarna 8 till 17 år och från 1 900 kronor till 750 kronor per dygn för unga mellan 18 och 20 år.

Uppsala kommun hade i augusti 1012 mottagna ensamkommande flyktingbarn. Beroende på ålder och beläggning innebär regeringens förslag att Uppsala kommun förlorar minst 203 miljoner kronor årligen. Dessa pengar måste tas från den kommunala budgeten – men syns inte till i det underlag majoriteten har presenterat.

Jag vill fråga kommunstyrelsens ordförande Marlene Burwick (S):

– Hur drabbas Uppsala kommun av de minskade ersättningarna?

– Har majoriteten tagit höjd för en eventuell finansiering av det i sin budget?

– På vilka sätt arbetar kommunen för att minska kostnaderna för HVB-boenden och familjehemsplaceringar?

Jonas Segersam (KD)

KD-kravet: Granska arbetsmiljön inom barnomsorgen

Studier visar att utbrändhet och ljudtrötthet är vanligare inom barnomsorgen än inom andra yrken. Om arbetsmiljön är dålig för personalen kan vi utgå från att den också är dålig för barnen.  Nu vill Kristdemokraterna i Uppsala särskilt utreda arbetsmiljön på kommunens förskolor.

 År 2011 genomfördes en studie av Fredrik Sjödin m fl i Umeå. Den slog fast att de höga stressmiljöerna i förskolan slår hårt mot personalens hälsa och att det finns mer ljudtrötthet och allmäntrötthet än i andra yrken, detta tillsammans med oroande höga stressnivåer, som höjs redan innan de går till jobbet och sjunker inte förrän sent på kvällen. Det borde vara högt prioriterat av varje arbetsgivare att motverka detta.

Enligt Lärarförbundets förra ordförande Eva-Lis Sirén är det nästan dubbelt så vanligt med stressrelaterade sjukdomar för förskollärare och lärare i fritidshem än jämfört med andra yrkesgrupper. Enligt statistik från Försäkringskassan var det 2014 nästan dubbelt så vanligt med sjukskrivningar för psykiska diagnoser för personal inom barnomsorgen än för arbetsmarknaden i sin helhet. Ökningen är 27% på bara fem år.

För år 2015 låg Uppsala kommun på 16,3 barn per barngrupp i snitt. Skolverkets allmänna rekommendationer är sex till tolv barn mellan ett och tre år, och nio till 15 barn för barn mellan fyra och fem år. Häri återfinns med stor sannolikhet orsaken till varför personalen blir ljudtrötta, därför är minskade barngrupper ett viktigt verktyg i arbetet mot en lugnare arbetsmiljö för alla inblandade.

Barnens tre första år lägger grunden för utvecklingen resten av livet. Det har att göra med kognitiv utveckling men även emotionell utveckling. Relationen mellan personalen och barnen är det som måste stå i centrum. För att små barn ska kunna knyta an behöver personalen ha tid för vart och ett utav dem.

I samband med den skoldialog som Utbildningsnämnden genomfört under 2016 har flera värdefulla synpunkter inkommit från personalen inom förskolan. En del som lyfts fram är behovet av att arbeta mer aktivt och strukturerat med arbetsmiljön. Storleken på barngrupper påverkar arbetsmiljön och synpunkter om problem med låg grundbemanning och stora barngrupper tas upp i dialogerna.

– Som vice ordförande i Utbildningsnämndens förskoleutskott kommer jag se till att den här frågan följs upp ordentligt. Arbetsmiljösituationen i förskolan är både en fråga om barnens uppväxtvillkor och om goda arbetsvillkor för kommunens medarbetare. Om Uppsala kommun menar allvar med att vara en attraktiv arbetsgivare är det vår skyldighet att se till att arbetsmiljön är god, kommenterar Marin Wisell (KD) vice ordförande i Utbildningsnämndens förskoleutskott.

– Vi vill förbättra arbetsmiljön för både personalen och för barnen, som ändå är de som är där upp till 50 timmar i veckan. Det är ju mer än en vanlig heltid för en arbetande vuxen, avslutar Jonas Segersam (KD) kommunalråd.

Kristdemokraterna lägger nu en motion till Kommunfullmäktige där man föreslår en genomgripande kartläggning av arbetsmiljösituationen inom kommunens alla förskolor, där bland annat ljudtrötthet och stress ska mätas. Detta ska även resultera i ett konkret åtgärdspaket.

KD motsätter sig den bilfientliga politiken

Uttalande med anledning av Gatu- och samhällsmiljönämndens budget

2016-12-14

Gatu- och samhällsmiljönämnden har en viktig roll, inte minst i utvecklandet av transportinfrastrukturen i kommunens tätorter. Såväl kollektivtrafik, biltrafik som gång- och cykeltrafik ska ges utrymme och planeras långsiktigt och med ett helhetsperspektiv.

Kristdemokraterna vill inte vara en del av de rödgrönas (S+MP+V) variant av ”aktiv parkeringspolitik” eller ”omställning till hållbara transporter” på grund av att detta i de rödgrönas värld är att aktivt försvåra och försämra för biltrafikanterna i Uppsala. De rödgröna försämrar med sin politik villkoren för att vara bilburen, genom både ombyggnation av gator till utformningar som riskerar att skapa trafikinfarkter och dålig framkomlighet för utryckningsfordon, borttagande av viktiga parkeringsplatser och otillräckligt motiverade parkeringsregleringar vad gäller taxa och tider.  Dessutom oaktat att bilen är det enda rimliga fortskaffningsmedlet för många trafikanter i kommunen. Bilen, som blir mer och mer miljövänlig, är och kommer fortsatt att vara ett viktigt transportsätt i Uppsala kommun, särskilt med beaktande av Uppsala kommuns stora befolkningsandel som bor utanför Uppsala stad och att kommunen har som mål att ha en levande cityhandel. Kommunen bör överväga om dubbdäcksförbudet på främst Kungsgatan kan ersättas av annan åtgärd för förbättrad luftkvalitet.

Vi motsätter oss delstrategin att förtäta innerstaden på bilarnas bekostnad. Uppsala stad består av många historiska platser som är väl värda att bevara, och att förtäta dessa områden är inte i sig ett mål och särskilt inte i syfte att bygga bort all biltrafik. Det finns många lämpliga platser utanför den direkta innerstaden som med fördel kan förtätas och bebyggas utan att för den delen ta historiska kvarter i anspråk.

Utvecklingen av den särskilda kollektivtrafiken (tidigare benämnd färdtjänst) bör i kommande upphandlingar få ett större inslag av eget val av utförare, till exempel genom att vikta in utförarönskemålet i beslutet om att tilldela resa till transportföretag utifrån kvalitetspoäng i det enskilda fallet.

Gällande kommunens heltidsreform anser Kristdemokraterna att heltid ska vara en möjlighet men inte ett tvång.

Den rödgröna budgeten och verksamhetsplanen bör arbetas om så att den följer den av Kristdemokraterna föreslagna budgeten för kommunen, framlagd i kommunfullmäktige under novembersammanträdet.

Interpellation angående bättre vård vid livets slut i Uppsalas äldreomsorg

Inlämnad 7 december

Hur människor dör är en viktig värdemätare på tillståndet i samhället. Att sluta livet i kretsen av nära och kära, med smärtlindring och ett sammanhang som innebär ett värdigt döende är ett ideal som tyvärr det svenska samhället ligger långt ifrån. I vårt samhälle där många människor slutar sina liv på boenden och i hemmen, har kommunens äldreomsorg i form av särskilda boenden och hemtjänst en avgörande betydelse för en professionell och god palliativ vård.

Sedan den palliativa vårdavdelningen Omtanken lades ned i Uppsala (utan att behovet möttes upp någon annanstans) har dessutom kompetenskraven ute på de kommunala vårdboendena drastiskt ökat. Personalen kan exempelvis sakna utbildning i klinisk smärtbedömning och därmed inte sätta in nödvändig behandling. Att en äldre person får avlida kvidande i smärta på grund av att det tar upp till 2 timmar för en sjuksköterska att komma på plats är inte acceptabelt.

De satsningar på kunskapslyft som utlovades i samband med nedläggningen dröjer och omfattar inte tillräckligt många.

Idag finns ett sjukvårdteam med palliativa kunskaper som, genom Trygghetsjouren, kan nås om avancerad vård i hemmet behövs. Något motsvarande palliativt sjukvårdsteam för kommunens äldreboenden finns inte. Det kan i praktiken innebära att under helger, då sjuksköterskor ofta inte jobbar på äldreboenden, saknas helt kunskaper om vård i livets slutskede. Den människa som går in i en terminal fas på fredag eftermiddag kommer alltså inte få den vård hon eller han behövt bara för att det är helg.

En annan brist i den palliativa vården är att det i kommunal verksamhet saknas rutiner för hur man möter vårdtagarens kulturella kontext som är viktig runt döendet. På sjukhus finns det ofta en sjukhuskyrka, men i kommunal vård finns inget institutionaliserat samarbete med exempelvis präster eller företrädare för andra religioner som den äldre personen skulle känna trygghet att ha tillgång till i livets slutskede.

 

Jag vill därför fråga Kommunstyrelsens ordförande Marlene Burwick

  • Kan majoriteten tänka sig att inrätta ett kommunalt palliativt vårdteam som via jourverksamhet kan bistå äldreboenden vid behov alla dagar i veckan, dygnet runt?
  • Hur fungerar rutinerna kring avvikelserapporter i de fall palliativ vård inte givits?
  • Vilken kompetens har undersköterskor i den kommunala omsorgen att ge palliativ vård? På vilket sätt har den kompetensutveckling som utlovades i samband med nedläggningen av omtanken genomförts?
  • Hur ser rutinerna ut för att möta de äldres olika språk, kultur och religion i samband med vård i livets slut (både på boenden och inom hemvården)?
  • På vilket sätt medverkar upphandlingen av 9 äldreboenden till utvecklingen av den palliativa vården i Uppsala? Kommer det att kunna finnas mer personal tillgänglig för detta syfte?

Uppsala 2016-11-30

Jonas Segersam

Kommunalråd (KD)