Gudrun Brunegård, Anders Andersson och Åke Nilsson vill se en ny mobil hälsocentral

Kristdemokraterna i landstinget har en arbetsgrupp i norra länsdelen, som har fördjupat sig i asyl- och flyktinghälsovården och hur den påverkar hälso- och sjukvården i övrigt. Vi är för en human och generös flyktingpolitik, men måste förbättra sjukvården för att inte tillgängligheten för den fasta befolkningen ska påverkas.

– Idag får alla nyanlända genomgå en hälsoundersökning. Det finns rymliga och nyrenoverade lokaler för det ändamålet i Stålhagen. Lokalerna skulle mycket väl räcka till även för en mottagning, som skulle avlasta hälsocentralerna, säger Gudrun Brunegård.

– För mig som kommun- och landstingspolitiker i Hultsfreds kommun känns det dom mycket angeläget att snarast hitta en lösning, som ger flyktingar och asylsökande bästa service och trygghet i form av en särskild enhet för akut sjukvård. Som pluseffekt innebär det att vi kan avlasta hälsocentralerna i Hultsfred och Mörlunda och därigenom öka tillgängligheten för övriga kommuninvånare, säger Anders Andersson.

-När Hultsfreds Bostäder byggde om lokalerna i Stålhagen togs hänsyn till att verksamheten skulle kunna växa. Det vore utmärkt med en sjukvårdsmottagning som ligger mitt i området där merparten av de 700-750 flyktingar bor, som annars ska ta sig till Hultsfreds hälsocentral, säger Åke Nilsson.

En sådan enhet för akut asyl- och flyktinghälsovård skulle behöva vara mobil, för att kunna serva hela norra länsdelen.

Interpellation till landstingsstyrelsens ordförande Anders Henriksson i samband med landstingsfullmäktige den 3 juni 2015 (S)

I Sverige finns idag nio ambulanshelikoptrar. För att nå ett rikstäckande system behövs tolv stycken.

Ett kommunalförbund mellan Värmland, Dalarna och Västra Götalandsregionen har etablerats. Samtal pågår mellan kommunalförbundet och övriga landsting inom sjukvårdsregionen Uppsala/Örebro om medverkan i kommunalförbund respektive samarbetsavtal. En utredning har nyligen slutförts inom region Östergötland angående ambulanshelikopter och diskussion pågår i Region Skåne.

Detta framgår av handlingarna i ärendet om bildande av Kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg, som just nu rullas genom landstingets beslutsprocess och kommer till landstingsstyrelsen den 9 juni. Redan vid fullmäktige den 3 juni behandlas valärendet om representanter från Kalmar län. Ambulansflygets målgrupp är framför allt patienter som behöver transporteras mellan olika sjukhus.

Vid svåra och akuta sjukdomsfall och olyckor är det dock inte aktuellt med ambulansflyg. Varje minut från skadetillfället till dess patienten kommer under vård kan då vara avgörande. Flera utredningar på nationell nivå och i andra landsting/regioner visar att ambulanshelikopter är ett viktigt komplement till markbunden ambulans. Deras kombination av hög kompetens och avancerad utrustning ombord och helikopterns snabbhet och framkomlighet över diverse hinder, vare sig det gäller sjöar, vikar, berg eller blockerade vägbanor, räddar liv och gör rehabiliteringstiderna kortare. Vinsterna för den enskilda patienten är ovärderliga. Även samhällsekonomiskt beräknas det vara lönsamt med ambulanshelikopter.

Dessvärre släpar Landstinget i Kalmar län efter, både i nationellt och internationellt perspektiv. Snart är det bara vårt hörn av västvärlden som är utan täckning inom optimal tid.

Ambulanshelikoptertäckning i Småland och Östergötland. Källa: Östergötlands utredning.

Ambulanshelikoptrar i Europa.
Källa: Air Rescue Magazine

Ambulanshelikoptertäckning i Norge. Källa: KoKom och Luftambulansetjensten

Med hänvisning till ovanstående undrar jag:

– Hur länge ska befolkningen i Kalmar län vänta innan det kan finnas en
ambulanshelikopter i regionen?

– Hur agerar du för att skapa jämlik vård i riket, när det gäller befolkningens tillgång till
ambulanshelikopter?

Kalmar län den 26 maj 2015

Gudrun Brunegård

– Var och en ska ha rätt att jobba hundra procent av sin förmåga. Det finns personer med arbetshinder som fastnat i mångåriga sjukskrivningar. De kan ha viss arbetsförmåga och skulle må bra av att under kanske några timmar känna arbetsgemenskap och öka sin ekonomiska självständighet. Arbetsintegrerande sociala företag tar det sociala engagemanget på allvar och ger möjlighet att arbetsträna och hitta sin funktionsnivå.

Det sa riksdagsledamoten Penilla Gunther (KD) vid kristdemokraternas distriktsstämma på Stensbergshemmet i Kalmar på lördagen.

– Låt oss få fortsätta välja det vi är kapabla att välja! Rätten att välja utförare i äldreomsorgen är lika självklar som rätten att välja vårdcentral eller mataffär. Regeringens utredning om vinster i välfärden är ett hot mot den rätten. Hur ska någon företagare våga anställa någon i det här läget?

– Vi behöver ett tankeskifte. Det ska inte bara vara naturligt att vara anställd, utan även att starta företag, avslutade Penilla Gunther.
Margreth Johansson, vice ordförande för KD Kalmar kommun, hälsade välkomna. Vid stämman uppvaktades distriktsordförande Anders Andersson, som fyllde 60 år förra lördagen, med en alfabetdikt skaldad av Chatrine Pålsson Ahlgren, sång och ett bildspel med glimtar från både familjeliv och politik. Jimmy Loord stod för sång och musik under stämman.

Distriktsstyrelsen består av Anders Andersson, Järnforsen (ordförande), Chatrine Pålsson Ahlgren, Mönsterås (1:a vice ordförande), Jimmy Loord, Nybro (2:e vice ordförande), Eric Dickson, Kalmar (nyval), Gudrun Brunegård, Vimmerby, Åke Nilsson, Hultsfred, Kerstin Lahi, Västervik. Redan valda på två år 2014-2015 är Elisabeth Englund, Oskarshamn, Marita Björkvall, Högsby, Christopher Dywik, Kalmar, Jonny Erlandsson, Öland. Fyllnadsval på ett år: Maud Ärlebrant, Västervik (nyval). Som ersättare på ett år valdes Ola Gustafsson, Vimmerby, Torgny Karlsson, Emmaboda (nyval), Rebecka Englund, Oskarshamn (nyval), Mats Ohlsson, Torsås, Margreth Johansson, Kalmar, Per-Eric Ohlsson, Högsby, Jeanette Lindh, Öland (nyval), Tobias Kallenryd, Nybro (nyval), Berit Sjöö, Oskarshamn.

Vid stämman valdes också ombud till riksting. De som får åka till Stockholm och välja ny partiordförande och partistyrelse den 25 april är Anders Andersson, Chatrine Pålsson Ahlgren, Jimmy Loord, Lars Elmborg, Gudrun Brunegård, Madeleine Rosenqvist, Eric Dicksson, Jonny Erlandsson, Christopher Dywik, Kerstin Lahi och Rebecka Englund. Ersättare är Ola Gustafsson, Maud Ärlebrant, Åke Nilsson, Gull-Britt Hellborg, Ingemar Lennartsson, Christian Nytorpet, Arne Sjögren, Mats Ohlsson, Margreth Johansson, Tuva Bojstedt och Sven Weckfors. Samma personer ska representera Kalmar län vid ordinarie riksting, som hålls i Västerås i oktober.

Tjugo motioner till höstens riksting behandlades. De flitigaste motionärerna var Gudrun Brunegård, som ensam eller tillsammans med andra ligger bakom sex motioner, Arne Sjögren och Ölands lokalavdelning med fem motioner, och Eric Dicksson med tre motioner. Ämnena varierade allt ifrån elevhälsa och tandhälsa till strandskydd och värnskatt.

Pressmeddelande
Kristdemokraternas distriktsstyrelse i Kalmar län hade under tisdagskvällen ett sammanträde där man tog ställning till dom olika kandidaterna till partiledare. Diskussionen var livlig och argument för de två huvudkandidaterna framfördes.
– Eftersom det under debatten framkom att det var ett relativt jämnt lopp mellan Ebba och Jakob valde ordföranden att utan votering sammanfatta kvällens samtal och argumentation med att en majoritet förordar Ebba Busch Thor som partiledare. Samtidigt uttalades i detta läge förord för Jakob Forssmed som vice partiordförande. Detta blev den sammanfattning som distriktsstyrelsen ställde sig bakom, säger Madeleine Rosenqvist, ombudsman för Kristdemokraterna i Kalmar län.
För oss är det viktigaste att få ett starkt lag som kan leda vårt parti framåt och det uppnår vi inte i första hand genom votering mellan olika kandidater. Därför blev beslutet att informera valberedningen om denna sammanfattning av diskussionerna i vår distriktsstyrelse, säger ombudsman Madeleine Rosenqvist.
– Jag vill uppmana valberedningen att göra en sammanvägning av olika kompetenser för att uppnå bästa laguppställning i partistyrelsen, säger distriktsordförande Anders Andersson i en kommentar efter mötet med Kalmar-distriktet där han själv argumenterade för Jakob Forssmed som ny partiledare.

För mer information kontakta
Ombudsman Madeleine Rosenqvist 070 – 221 14 87
Distriktsordförande Anders Andersson 070 – 249 82 12

28 jan

Det är illavarslande att bristen på sjuksköterskor nu är så stor på Västerviks sjukhus, att man inte klarar av att hålla alla vårdplatser öppna ens under vinterhalvåret. Det inger farhågor om ännu större neddragningar till sommaren. Det säger Gudrun Brunegård, Kristdemokraterna, med anledning av beskedet att åtta platser på medicinavdelning 5 kommer att stängas.

– Det minskade antalet vårdplatser kommer sannolikt innebära att man måste vara ännu sjukare för att bli inlagd och att vårdtiderna blir ännu kortare än idag, med risk att patienter skickas hem tidigare än vad som egentligen är medicinskt säkert. Med tanke på att Västerviks sjukhus redan har en slimmad kostym och korta vårdtider är risken uppenbar att de mest sköra äldre patienterna kommer att drabbas, säger Gudrun Brunegård (KD).

Sjuksköterskebristen är stor i hela landet, vilket Dagens Samhälles temanummer den 18 december visar. Enligt den saknas 46 sjuksköterskor i Landstinget i Kalmar län. I praktiken är det ännu fler sjuksköterskor som saknas i länet, eftersom flera kommuner också har vakanser.

– Det är bra att sjuksköterskeutbildningen kommit igång igen i norra länsdelen, men det räcker inte. Idag kan sjuksköterskor välja mellan att arbeta i landstinget, kommunen, hos privata vårdgivare eller i bemanningsföretag. Många sjuksköterskor söker sig också till Norge, där man kan tjäna 10,000 kronor mer i månaden. Varje år ansöker motsvarande en tredjedel av det antal som tagit svensk sjuksköterskeexamen om norsk legitimation. Det ställer stora krav på landstingen att kunna erbjuda en så mycket bättre arbetsmiljö och bemötande i sådan konkurrens, säger Gudrun Brunegård (KD).

– Landstinget har alltså en stor utmaning, både på kort och lång sikt, att rekrytera och behålla sin personal. Det måste med nödvändighet bli mer attraktivt att jobba som sjuksköterska i Sverige – och i landstinget i Kalmar län, avslutar Gudrun Brunegård (KD).

Under lördagen höll Kristdemokraterna i Kalmar län höststämma. Det var 55 valda ombud från länet samt ytterligare ett antal deltagare som var samlade i kommunhuset i Högsby för att analysera valet och dra upp riktlinjer för den nya mandatperioden.

Inbjuden talare var Aron Modig, Göteborg, tidigare KDU-ledare och nu ny riksdagsledamot för Kristdemokraterna. I sitt anförande pekade han på styrkor och svagheter i vår opinionsbildning och att partiet lyckades bra i EU-valet och behöll ställningen i Riksdagen. Men han tvekade inte att sätta fingret på det faktum att detta val var ännu ett val där partiet förlorade väljare och dessutom förlorade vi tillsammans med Alliansen regeringsställningen. Därför måste partiet nu våga analyser och agera på ett sätt som gör Kristdemokraterna synliga i frågor som finns i den allmänna debattens centrum. Valförlusten 2014 kan vändas till en möjlighet där vi som parti är starkare och tydligare nästa gång. Profilering av partiet nu de närmaste åren är viktigt. Men tydlig samverkan inom Alliansen inför nästa val är det som ger trovärdighet och har stora chanser att ge oss en ny Alliansregering 2018, sa Aron Modig i sitt tal inför höststämman.

Anders Andersson, Gudrun Brunegård och Aron Modig

Marita Björkvall hälsade alla välkomna till Högsby

Motion inlämnad idag

Primärvården ska vara basen i hälso- och sjukvården. Rent geografiskt finns primärvården närmast befolkningen, med minst en hälsocentral i varje kommun. De allmänmedicinska specialistläkarna, distriktsläkarna, är utbildade för att kunna möta och göra en första bedömning och sortering av hela bredden i befolkningens sjukdomspanorama, från vaggan till graven.

Trots denna nyckelroll råder det stor brist på distriktsläkare i hela landet. Sverige har numera fler läkare än någonsin tidigare. Vi har störst andel sjukhusläkare i förhållande till folkmängden, men lägre andel läkare i primärvården än i jämförbara länder. I både Danmark och Norge finns ett mer heltäckande nät av allmänmedicinare även ute på landsorten.

Den största andelen patienter i sjukvården är äldre. Många av dem har uppnått hög ålder och har flera samtidiga diagnoser, som gör patienterna särskilt sköra och sårbara. För dem är kontakten med den fasta vårdkontakten och läkaren i primärvården avgörande. I dagens situation, där en stor del av alla distriktsläkartjänster är vakanta, haltar vårdkedjan. I brist på läkare i primärvården riskerar patienter skickas till sjukhuset i onödan – eller inte skickas, på grund av att den läkare som ordinerade en undersökning inte längre finns på plats för att ta emot och ta ställning till provsvaret. Inte heller kan man vara säker på att uppföljning efter sjukhusvistelse blir korrekt genomförd, om det inte finns någon läkare på plats.

Många försök att locka läkare att specialisera sig inom allmänmedicin misslyckas tyvärr. Många läkare uppger att allmänmedicin är den mest intressanta specialiteten, just genom sin bredd. Ändå är det inte ovanligt att man söker sig till andra specialiteter, som är mer avgränsade och där patienternas sammansatta problematik kanske inte är lika tung.

Hälso- och sjukvården står alltså inför en gigantisk utmaning. Hur ska man kunna ge bästa möjliga vård till de mest sköra, såväl som till den stora mängden patienter med mer vardagliga symptom, som likväl behöver bedömas och behandlas, när det finns för få allmänmedicinare?

En lösning kan bestå av flera olika åtgärder. En del kan lösas lokalt-regionalt, andra kräver nationella beslut och samordning:

Det måste framför allt bli mer attraktivt att jobba i primärvården. Det kan handla om ett kraftigt höjt löneläge, särskilt på orter dit det idag är svårt att rekrytera läkare. Ett glesbygdstillägg skulle kunna innebära att fler sökte sig till primärvården istället för till bemanningsföretag eller till högavlönade tjänster utomlands. Samtidigt kan man konstatera att löneläget inom primärvården redan är avsevärt högre än inom slutenvården. Därför är det nödvändigt med åtgärder på bred front.

I Skåne har man satsat på äldremottagningar, där äldre får särskild omsorg, personligt bemötande, avskilt och anpassat väntrum samt mer tid med läkaren. Denna patientgrupp får sällan den tidsåtgång som behövs på en vanlig mottagning. Ett sådant arbetssätt skulle säkert kunna inrymmas på hälsocentraler i vårt län, där det finns läkare som känner speciellt för dessa patienter.

En del av problematiken kan ligga i behovet av att vara en del i ett större arbetslag, med flera olika professioner och med en blandning av mer och mindre erfarna kollegor. Både rent socialt, men också kollegialt och för att kunna söka råd och stöd. På mindre hälsocentraler på landsorten kan detta vara svårt att uppnå.

Det behöver finnas en medicinsk back-upp att rådgöra med vid komplicerade fall. Varför inte bygga upp ett system med senior consultant doctors, som kan finnas till hands via telefon eller videokonferens? Det skulle minska otryggheten hos yngre kollegor på mindre hälsocentraler.

Ett sätt att förbättra förutsättningarna att rekrytera läkare till mindre hälsocentraler kan vara att kombinera tjänster, där läkaren växelvis tjänstgör någon eller några dagar i veckan på en större mottagning och någon eller några dagar på en mindre. På så sätt skulle man kunna öka långsiktigheten på den mindre enheten. Även individuella önskemål om större kulturellt utbud än vad som kan erbjudas på en mindre ort skulle då kunna tillgodoses.

Med tanke på den stora andelen sjukhusläkare i Sverige måste det också bli mer naturligt för läkare med olika sjukhusspecialiteter att arbeta i primärvården på heltid eller under del av sin arbetstid. Till att börja med borde alla specialistläkarutbildningar kompletteras med en viss tids praktik inom primärvården. Det skulle dessutom bidra till att höja kompetensen och förståelsen sinsemellan olika specialiteter. Landstinget ska underlätta för dem som visar intresse för att skaffa en dubbel specialistkompetens, med allmänmedicin som en del. Likaså skulle det kunna vara en fördel om allmänläkare hade naturligt och regelbundet återkommande perioder med hospitering eller tjänstgöring på sjukhuskliniker.

En del läkare har intresse av forskning. Det behöver därför byggas upp en allmänmedicinsk forskningsenhet i länet. Det finns redan ett antal exempel på läkare i länet som kombinerat forskning med deltidstjänstgöring i primärvården, men det kan behöva aktivt skapas särskilda kombinationstjänster.

Primärvården bygger på kontinuitet, att man ska få träffa ”sin” läkare, helst vid varje besök. Om det byggs upp en resurspool inom primärvården är det därför viktigt att man planerar så att samma läkare återkommer regelbundet.

I Nässjö finns ett utbildningscenter inom primärvården, där man kompletterar kompetensen hos utländska läkare och svenska läkare med utländsk läkarexamen. Man får där också praktik med kompetent och erfaren handledning, för att man ska känna sig trygg medan man lär sig arbetsmetoder och förhållningssätt inom primärvården. Det är ett gott exempel att lära ifrån.

Många av de här åtgärderna innebär kostnader. Hyrläkarkostnaderna vid alla nuvarande vakanser är dock förmodligen långt större. Hyrläkare är dyra i sig, men dessutom riskerar de mest sjuka äldre och patienter i behov av omfattande utredningar att få sämre vård och sämre kontinuitet. Därmed ökar risken för fel- och överbelastning av andra delar av sjukvården. Även det förorsakar högre kostnader, men framför allt ett ökat och förlängt lidande och minskad trygghet för patienten.

Kristdemokraterna föreslår därför

att landstingsdirektören ges i uppdrag att vidta lämpliga åtgärder för att öka attraktiviteten i primärvården och utreda möjligheten till omfördelning av landstingets ekonomiska utrymme, enligt ovanstående tankar.

Kalmar den 21 oktober 2014

Gudrun Brunegård

Nu är det klart. Landstingsgruppen förordade Gudrun som gruppledare och landstingsråd för ännu en mandatperiod. När distriktsstyrelsen samlades i fredags kväll beslutade de enligt förslaget.

Gudrun tillsammans med de nya ledamöterna i landstingsfullmäktige.

– Gudrun Brunegård har i och med valet stärkt sin position som ledande företrädare för Kristdemokraterna i landstinget. Hon är det landstingsråd som fick störst andel personkryss i sin hemmavalkrets och blev personvald i två valkretsar. Hon har visat stor kompetens och engagemang i hälso- och sjukvårdsfrågorna, säger Anders Andersson, distriktsordförande.

– Jag kommer att fortsätta göra mitt bästa för att föra talan för grupper som kan ha svårt att själva komma till tals gentemot dem som styr i det rödgröna landstinget. Det gäller allas rätt till jämlik vård, oavsett var i länet man bor. Man ska inte missgynnas av att bo långt från sjukhusorterna. Det gäller de mest sköra äldre, som ska behandlas som vårdens VIP-kunder. Det gäller barn över 7 år, som borde få glasögon som kostnadsfritt hjälpmedel. Och det gäller personer med akuta, livshotande tillstånd som behöver snabb transport med ambulanshelikopter. Dessa frågor kommer jag och landstingsgruppen att fortsätta driva under mandatperioden, säger Gudrun Brunegård.

Beslutet att omnominera Gudrun Brunegård som landstingsråd och gruppledare var enhälligt, både i landstingsgruppen och slutligen i distriktsstyrelsen. Samtidigt valdes Anders Andersson, Järnforsen, till vice gruppledare och Chatrine Pålsson Ahlgren, Mönsterås, till gruppmötesordförande.

Valet 2014 resulterade i förändringar. För en del politiskt valda blev dessa större än för andra. För mig som Kristdemokraternas ledare i länet, som varit aktiv på alla politiska nivåer under mycket lång tid, blev valresultatet en blixtstopp, eftersom riksdagsmandatet för Kalmar län
förlorades. Så är det politiska livet. Oavsett om marginalerna är stora eller små. Uppdragen i kommun, landsting och riksdag är ett förtroendeuppdrag på fyra år och därefter inga garantier för någon.

– Jag är mycket tacksam och glad, säger Anders Andersson, för att jag under flera mandatperioder fått väljarnas förtroende och mitt partis stöd för att inneha ledande uppdrag som ordförande i socialnämnden i min hemkommun, ordförande i landstingets primärvårdsnämnd och dessutom landstingsråd och ordförande i landstingsstyrelsen, ledamot i styrelsen och arbetsutskottet för Sveriges kommuner och landsting och nu senast under fem år varit riksdagsledamot och ledamot i socialutskottet samt ordförande i Nordiska rådets välfärdsutskott.
De senaste fem åren har varit en intensiv period i mitt politiska liv. Politiskt arbete varje vecka och ofta långa och krävande arbetsdagar. Jag är glad över att ha fått vara med och på några områden göra avtryck också i det politiska arbetet på nationell nivå och ser bland annat fram mot den nya patientlag som träder i kraft vid kommande nyår. Valrörelsen 2014 var också en period då varje minut nyttjades för att bedriva kampanj, skapa opinion och nå politiska resultat.
Allt mitt omfattande politiska arbete har vid några tillfällen gett mig påminnelse om att vi har bara ett liv och den personliga hälsan påverkas och tar stryk av ständigt högt tempo. Jag erkänner att jag haft svårt att ta till mig detta faktum. Tyvärr fick jag en ny påminnelse några veckor efter valet då jag på grund av akuta hjärtproblem blev behandlad för en ny hjärtinfarkt. Allt har så här långt gått väl och jag har fått en ny chans.
Efter samråd med partivänner i Kristdemokraternas distriktsledning om min politiska framtid har jag därför tacksamt mottagit erbjudandet om att finnas med på ett antal förtroendeuppdrag i länet, men på i en helt annan omfattning än vad som gällt tills nu.
Jag tror att jag har något att bidra med utifrån erfarenheter jag fått och hoppas att jag på de uppdrag jag nu kommer att gå in i kan stödja partikollegor i vårt gemensamma kristdemokratiska arbete. Det går inte exakt att se hur uppdrag kommer att utvecklas i framtiden och förändringar kan inträffa under en mandatperiod. Men i starten av den nya mandatperioden kommer jag i de förslag som nu föreligger att fortsatt vara med i landstingsgruppens arbete som ersättare i landstingsstyrelsen, ersättare i regionstyrelsen och ledamot i trafikstyrelsen i länet. Därutöver kommer jag att nomineras som ordförande eller vice ordförande i Samordningsförbundet för Kalmar län.
Förutom de regionala uppdragen för Kristdemokraterna är det fortfarande en öppen fråga om jag som ledamot i Hultsfreds kommunfullmäktige också kommer att nomineras för några fler uppgifter i fullmäktige och de kommunala nämnderna.
Till denna rad av uppdrag där jag hoppas kunna stödja mina partivänner och där vi tillsammans kan utgöra ett starkt politiskt lag i länet har jag också förtroendet att vara distriktsordförande för Kristdemokraterna i Kalmar län. Ett uppdrag som jag alltid har framhållit som ett av de finaste jag har. Därför är min ambition att tillsammans med övriga i distriktsledningen ytterligare utveckla denna ledaruppgift och förhoppningsvis kunna vara en inspiratör och rådgivare till partiets lokalavdelningar och kommunalt förtroendevalda i länet, säger Anders Andersson. Slutligen är min förhoppning att mitt nya liv ska ge chans till mer tid tillsammans med min familj, min fru, mina barn och barnbarn då almanackan inte är överfylld varje dag i veckan. Jag ser fram mot ett lugnare och något hälsosammare liv, säger Anders Andersson (KD), Järnforsen.

– – – – –
Billigare tandvård, jämlik hälso- och sjukvård och en levande landsbygd är tre fokus områden som jag envist kommer att hålla fast vid också under kommande mandatperiod i de förtroendeuppdrag som jag tilldelas.