Pressmeddelande

– Valet är avklarat. Arbetet inför den nya mandatperioden kan börja. Valresultatet gav kristdemokraterna en ny, breddad landstingsgrupp, där vi nu återfått representation från Västervik och Nybro-Emmaboda-Torsås. Vi behåller våra fem mandat och behåller även positionen som landets näst starkaste KD-landsting.

Det säger Gudrun Brunegård, Kristdemokraterna, med anledning av landstingsgruppens första möte efter valet.

– Den valplattform som arbetades fram kommer att ligga till grund för arbetet under den kommande mandatperioden, säger Gudrun Brunegård

Vård nära och tillgängligt efter patientens behov, Sveriges bästa äldrevård, cancersjukvård i toppklass, tandvård för alla och krafttag mot psykisk ohälsa hos barn och unga. Detta är frågor som bär tydligt kristdemokratiskt signum. Men även konkreta frågor, som gratis glasögon till barn, avgiftsfri parkering för patienter och anhöriga vid sjukhusen, ambulanshelikopter, är sådant som landstingsgruppen profilerat sig med. Till de kanske mer oväntade inslagen hör förslaget om hälsofrämjande kultur med kulturcheckar som löneförmån och att landstinget ska ha Sveriges bästa sjukhushygien.

– Nu börjar valrörelsen inför 2018 års val. Vi har en god grund att stå på och ett slagkraftigt arbetslag. Siktet är ett maktskifte i landstinget 2018, med Kristdemokraterna som en stark kraft, säger Gudrun Brunegård

Kristdemokraternas representanter i landstingsfullmäktige, och ersättare från respektive valkrets ser ut så här:
Västervik: Kerstin Lahi. Maud Ärlebrant, Ingrid Juthe, Jorge Chávez
Hultsfred-Vimmerby: Gudrun Brunegård. Anders Andersson, Åke Nilsson, Elisabeth Lago Nilsson.
Oskarshamn-Mönsterås-Högsby: Chatrine Pålsson Ahlgren. Per-Eric Ohlsson, Madeleine Rosenqvist, Elisabeth Englund.
Nybro-Emmaboda-Torsås: Jimmy Loord. Gull-Britt Hellborg, Mats Ohlsson, Monica Franzén.
Kalmar: Arne Sjöberg. Tyra Graaf, Gerd Lansler, Karl-Gustav Kyrk.

Fr.v: Arne Sjöberg, Chatrine Pålsson Ahlgren, Gudrun Brunegård, Kerstin Lahi och Jimmy Loord

Landstingsfullmäktige
Landstinget i Kalmar län

Motion

Det är numera väl belagt att daglig fysisk aktivitet har en rad goda effekter på både kropp och själ. Ökad bentäthet, som minskar risken för benbrott. Minskad risk för eller bättre kontroll på hjärt-kärlsjukdomar och diabetes. Bättre matsmältning och så vidare. Ny forskning visar dessutom att stillasittande ökar risken för vissa cancerformer.

Att hos barn grundlägga vanan till daglig fysisk aktivitet och att stimulera vuxna att fortsätta att röra sig skulle innebära stora hälsovinster för var och en, men också för samhället i stort.

Landstinget har sedan många år ett länsövergripande folkhälsoansvar, med stöd till kommunernas folkhälsoarbete. Det skulle därför vara av strategisk betydelse att från landstingets sida initiera ett strukturerat samarbete med kommuner, arbetsgivare och föreningsliv, för att stimulera barn, vuxna och äldre till daglig fysisk aktivitet.

Landstinget ska, enligt den folkhälsopolitiska planen, verka för en jämlik och jämställd vård. Genom Folkhälsocentrum har Landstinget i Kalmar län ett kunskaps- och resurscenter, som ska kunna stödja såväl Landstingets som kommunernas folkhälsoarbete samt kunna bidra till samverkan/samordning av folkhälsofrågor på länsnivå.

Fysisk aktivitet är ett av landstingets fyra prioriterade målområden. Bland länsinvånarna finns flera enskilda grupper med betydande övervikt. Andelen med hjärt- och kärlsjukdomar samt diabetes är högre bland befolkningen i länet jämfört med riksgenom-snittet. Dessa sjukdomar kan i hög grad påverkas av förebyggande/hälsofrämjande insatser. Det finns ett tydligt samband mellan individens hälsa och fysiska aktivitet, oberoende av individens ålder.

Kristdemokraterna i Landstinget i Kalmar län föreslår därför fullmäktige beslut:

Att ​Landstinget i Kalmar län initierar samarbete med kommuner, skolor, arbetsgivare
​och föreningsliv för att stimulera länets invånare till daglig fysisk aktivitet i alla ​åldrar.

Kalmar den 12 september 2014

Gudrun Brunegård​
Jimmy Loord
​Eric Dickson

Pressmeddelande
2014-09-09

Som riksdagsledamot är jag glad för att vi kristdemokrater tillsammans med övriga partier i Alliansen fått med vården av demenssjuka i Alliansens valmanifest som gäller för kommande fyra år, säger Anders Andersson (KD) när han på tisdagen besökte Nybro tillsammans med lokala partivänner.

Socialstyrelsen beräknar att det finns 158 000 personer med demenssjukdom i Sverige i dag (2012). Demenssjukdomarna har stora konsekvenser för ett stort antal som drabbas direkt och för deras familjer och andra närstående.

De sammantagna samhällskostnaderna för demenssjukdomarna har Socialstyrelsen beräknat till 63 miljarder kronor per år (2012 års kostnadsläge). 49 miljarder eller 78 % av dessa kostnader faller på kommunerna.

Det finns nu flera svenska och internationella studier som tyder på att förekomst och nyinsjukande i demens i olika åldersklasser håller på att förändras. De flesta studierna indikerar en minskning, men enligt vissa studier finns också en tendens till ökning. Förändringar i antalet insjuknade har stor betydelse för samhällsekonomin och måste därför följas mycket noggrant.
Vad innehåller den nationella demensplanen?
Genom den nationella demensplanen ska sambanden mellan forskningens kunskaps- och metodutveckling samt utveckling av nya behandlingsformer och verksamheternas erfarenhetsbaserade utvecklingsarbete knytas närmare samman. Genom det arbetet kan fler utvärderingar göras och utvecklingen följas bättre t.ex. så att:
• omotiverade skillnader i vilka utredningsmetoder som används minskar,
• läkemedelsförskrivning och användning blir mer evidensbaserad,
• personcentrerad omvårdnad fortsätter att utvecklas,
• utbyggnaden och användningen av kvalitetsregistren fortsätter, samt att
• kunskaper om preventiva insatser kan spridas.
– En välfungerande demensvård är en grundförutsättning för en fungerande äldreomsorg, säger riksdagsledamot Anders Andersson (KD). Detta kräver i sin tur kompetent, välutbildad och välmotiverad personal. Forskning på demensområdet har visat att relationen till vårdpersonalen är bland det allra viktigaste i vården av demenssjuka. Därför bör medarbetarna i vård och omsorg ges både tid och resurser och specifik kunskap om demenssjukdomar för att de ska kunna skapa en så bra demensvård som möjligt.

Vår sjukvårdspolitik bygger på vår grundsyn att varje människa är en unik och oersättlig person och har samma absoluta och okränkbara värde oavsett kön, ålder, social position, etnisk och religiös tillhörighet, sexuell läggning eller könsidentitet. Människan är ett mål i sig och ingen annan människa får äga henne eller använda henne som ett medel.
I kontrast till denna människosyn
och etik hotar allt oftare inom hälso- och sjukvården en materialistisk människosyn och utilitaristisk etik, där grunden för människovärdet undergrävs och den ekonomiska nyttan sätts i främsta rummet.

Vår vision för hälso- och sjukvården vilar på centrala kristdemokratiska värden och principer och vår politik utgår från det okränkbara människovärdet. De som har de största behoven ska ges företräde till vården. De grupper som har svårt att göra sina röster hörda eller utnyttja sina rättigheter garanteras särskilt stöd. Vården ska vara solidariskt finansierad. Vården ska vara tillgänglig på lika villkor för hela befolkningen. Beslut ska fattas på den mest ändamålsenliga nivån – i enlighet med subsidiaritetsprincipen. Politiker ska vara patienternas och medborgarnas företrädare och ska verka för att flytta makt från ”systemet till köksbordet”.
Med dessa grundprinciper har vi tagit fram detta program för att utveckla hälso- och sjukvården i Kalmar län på ett sätt som försäkrar varje invånare och besökare människovärde, trygghet, jämlikhet och valfrihet.

Här hittar du vår valplattform
Hälso- och sjukvårdspolitisk valplattform

– Alla småbarnsföräldrar i Lindsdal, Läckeby och Rockneby borde ge socialdemokraterna underkänt i både kommun- och landstingsvalet om en månad. Inför valet 2010 lovade de att det skulle finnas en familjecentral i Lindsdal redan 2011. Som synes är den fortfarande inte ens påbörjad.

Det säger landstingsrådet Gudrun Brunegård vid en pressträff i anslutning till Lindsdals Hälsocentral på torsdagen, en månad före valet.

– För Kristdemokraterna är familjen en viktig hörnsten i samhällsbygget. Barns uppväxtvillkor är partiets främsta fokusområde. Kristdemokraterna har pekat ut Lindsdal som nästa plats där en familjecentral ska startas, säger Christopher Dywik, förstanamn i kommunvalet.

– Familjecentraler är en samverkan mellan öppna förskolan och kommunens socialtjänst respektive mödra- och barnhälsovården. Genom samarbetet kan alla familjer, oavsett hur de ser ut, få det stöd just de behöver, säger Arne Sjöberg, förstanamn på landstingsvalsedeln.

– Vi kristdemokrater vill uppmuntra de insatser som görs av civilsamhället, föreningsliv och kyrkorna. Vi vill därför stärka samarbetet mellan den ideella sektorn och familjecentralen, men också med elevhälsan. Ingen ska falla mellan stolarna, säger Tyra Graaf.

På bilden från vänster: Gudrun Brunegård, Christopher Dywik, Tyra Graaf, Gerd Lansler, Arne Sjöberg och Karl-Gustav Kyrk.

Under måndagen bedriver riksdagsledamot Anders Andersson (KD) sin ”valkampanj” från Köpenhamn.
Även om det är valår så gäller att fullfölja de uppdrag man har och under måndagen är det möte med Mittengruppen i Nordiska rådet och då kommer Anders Andersson som utskottsordförande i Nordiska rådets välfärdsutskott att kommentera den rapport om det framtida nordiska hälsosamarbetet som Bo Könberg avlämnat till Nordiska Ministerrådet.

Mittengruppen i Nordiska rådet som består av – centern, folkpartiet, kristdemokraterna och miljöpartiet – välkomnar Bo Könbergs rapport till framtida nordiska sjukvårdssamarbetet. Av de 14 förslagen i Könberg-rapporten vill jag särskilt peka på tre, säger Anders Andersson (KD). Det gäller samverkan runt sällsynta diagnoser och ovanliga läkemedel samt kraftfulla insatser mot den ökande antibiotikaresistensen.

– Möjligheterna att utveckla kunskap kring sällsynta diagnoser och vård till patienter med dessa sällsynta sjukdoma är för mig den viktigaste insatsen vi kan nå genom ett utökat nordiskt samarbete säger Anders Andersson (KD), ordförande i Nordiska rådets välfärdsutskott, ledamot i socialutskottet i Sveriges riksdag och Mittengruppens talesperson för social- och hälsovårdsfrågor.

Varje enskilt nordiskt lands befolkning är ett för litet underlag för att klara forskning och utveckling, diagnos och behandling av de många sällsynta diagnoserna. Tillsammans har de nordiska länderna cirka 26 miljoner invånare, och ett nära samarbete kan förbättra vården för många drabbade.

– Även Bo Könbergs förslag där han föreslår ett utökat samarbete om sällsynta läkemedel är ett naturligt steg i strävan efter nytta för både patienten och sjukvårdsutgifterna, Självklart krävs också kraftfulla insatser mot den ökande antibiotikaresistensen vilket framhålls i rapporten, säger Anders Andersson (KD) när han på måndagen var i Köpenhamn och träffade Mittengruppens ledamöter från Island, Norge, Finland och Danmark. I mötet deltar också Dagfinn Höybråten, generalsekreterare i Nordiska Ministerrådet.

Könberg-rapporten

Debattartikel:

Bostadsinbrott är det brott som flest människor oroar sig över att råka ut för. Samtidigt är uppklarningsprocenten lägre än för andra brott. Det värsta med att utsättas för ett inbrott är inte att ens saker försvinner. Det värsta är upplevelsen av kränkning. Någon har varit inne i ditt hem utan att fråga om lov.

Som medborgare måste jag kunna lita på att ”mitt hem är min borg”. Men varje år anmäls nära 30 000 bostadsinbrott i Sverige. Varje inbrott är en fruktansvärd upplevelse för den som drabbas. Det värsta är inte att ens tillhörigheter försvinner. Det värsta är upplevelsen av kränkning. Känslan när någon har varit inne i ditt hem utan att fråga om lov. Otryggheten. Inte sällan flyttar den som varit utsatt för inbrott – känslan av intrång är alltför stor – och blir därmed dubbelt drabbad. Enligt BRÅ:s nationella trygghetsundersökning är bostadsinbrott det brott som flest människor oroar sig över att råka ut för. Inte minst är oron stor nu under semestern.

Inbrottstjuvarna ingår ofta i olika typer av kriminella nätverk som rör sig över stora områden, även över nationsgränserna. Att också polisen måste samarbeta över olika geografiska och organisatoriska gränser är uppenbart.

Inbrottstjuvar är i regel återfallsförbrytare. De döms i allmänhet bara för enstaka brottstillfällen, även om det finns bevisning för fler likartade brott. Så borde det inte vara. Kristdemokraterna och övriga Alliansen prioriterar kampen mot bostadsinbrott genom att skapa en ny brottsrubricering, inbrottsstöld. För en inbrottsstöld bör minimistraffet vara fängelse ett år. Det skulle medföra att fängelse väljs som påföljd i betydligt större omfattning än i dag. Straffet ska helt enkelt stå i bättre proportion till brottets allvar och till den kränkning som det innebär för brottsoffren.

Bekämpningen av den organiserade brottsligheten, både den lokala och den mobila, måste prioriteras om vi ska minska inbrotten. Idag är bostadsinbrott en av de brottstyper som har lägst uppklarningsgrad, endast 4 procent. Det är uppenbart att polisen behöver samarbeta mer över geografiska och organisatoriska gränser. Parallellt behöver målen för polisens arbete omformuleras. I dag är det för stort fokus på mätbara resultat, vilket kan leda till att lättare brott som ger hög uppklarandeprocent prioriteras framför svåra.
Vi anser att arbetet mot mängdbrott behöver vidareutvecklas. Stöld, skadegörelse och andra vanliga brott drabbar människor i vardagen. Fler brott måste klaras upp och handläggningstiderna behöver bli kortare.

Även grannsamverkan kan minska brotten, de boende kan hjälpas åt att hålla uppsikt över varandras bostäder och närområdet. Självklart ska det frivilliga engagemanget inte innebära att polisen drar ner på ambitionerna för den egna verksamheten. I och med att grannar lär känna varandra och hjälper varandra rent praktiskt, ökar ofta tryggheten för de boende i området.

Caroline Szyber (KD)
Riksdagsledamot och rättspolitisk talesperson

Anders Andersson (KD) Järnforsen
Riksdagsledamot för Kalmar län

Jimmy Loord (KD) Nybro
Riksdagskandidat Kalmar län

Likt kejsaren utan kläder stod både Anders Henriksson och Lena Hallengren under tisdagsmorgonen i en tv-sänd presskonferens på Helgeandsholmen.
-Platsens namn är det enda fromma i sammanhanget. Fortsättningen är en ohederlig lektion i hur man för väljare bortom ljuset, säger Anders Andersson (Kd).
-Höjdpunkten i dramat är när Anders Henriksson säger sig nationellt vilja ta krafttag mot långa väntetider inom cancervården. Något han själv, hemma i Kalmar, fullständigt misslyckats med, menar Gudrun Brunegård som är kristdemokraternas landstingsråd.

Landstingsstyrelsens ordförande Anders Henriksson kunde på tisdagsmorgonen beskådas i nationell tv där han tillsammans med Lena Hallengren och några till utlovade socialdemokratiska krafttag i samtliga landsting vad gäller cancervården. Det anmärkningsvärda är att detta är något som Henriksson själv inte alls lyckats med i sitt eget landsting. Efter åtta år med Henriksson vid makten så har Kalmar län snarare några av de längsta väntetiderna för cancerpatienter vad gäller vissa diagnoser.

– Hösten 2011 utlovade S med Anders Henriksson i spetsen ett patientkontrakt för cancerpatienter som skulle garantera vård inom 28 dagar. Tre år senare så har man inte lyckats leverera sina löften och då kan det tyckas magstarkt att ställa sig i nationell tv och utlova samma sak till hela svenska folket. Trovärdigheten hade varit aningens större om man först kunde leverera på hemmaplan, säger Gudrun Brunegård.

-Lena Hallengren förenklar sin vana trogen och tillsammans med sina kompisar lovar hon en mängd saker som hon anser att hon inte behöver sätta en enda prislapp på. Det är en ansvarslös politik som ingen väljare kan sätta sin tillit till, menar riksdagsledamot Anders Andersson. De problem som Socialdemokraterna åsamkat Kalmar län med bl.a. långa väntetider inom cancervården visar att det finns anledning att se över om staten behöver ta ett större ansvar för att vi ska klara av att ge varje patient i hela landet en god vård på lika villkor, fortsätter Anders Andersson.

Pressmeddelande den 3 juni 2014:

Det är inte rimligt att barn som skulle behöva glasögon inte får det, på grund av att familjerna inte har råd. Därför borde glasögon för barn bedömas som hjälpmedel, motsvarande som vid hörselhjälpmedel.  

Det säger landstingsrådet Gudrun Brunegård, KD, med anledning av kristdemokraternas gruppmöte inför mandatperiodens sista landstingsfullmäktige före valet.

– Frågan om barnglasögon har väckt stort engagemang i vår landstingsgrupp de senaste åren. Olika ledamöter har skrivit både insändare i lokalpressen och motion till Kristdemokraternas riksting i höstas. Motionen om barnglasögon som hjälpmedel bifölls av rikstinget, säger Gudrun Brunegård.

-Vi kommer att driva frågan i valrörelsen. För oss är det en fråga om både solidaritet och jämlikhet. Jag har själv bakgrund som skolsköterska. Jag vet av erfarenhet att det förekommer att barn sitter med huvudvärk och har svårt att hänga med på lektionerna för att de har synproblem och skulle behöva glasögon, men att familjen inte har möjlighet att prioritera utgiften, säger Gudrun Brunegård.
 

För mer information:

Gudrun Brunegård
landstingsråd
tel. 0480-848 26
mobil. 070-581 52 78

hemsida:
www.kristdemokraterna.se

bildbank:
www.bildbank.kristdemokraterna.se

Fråga till landstingsrådet Lena Segerberg (S)

Innan valet 2010 så lovade socialdemokraterna att en familjecentral i Lindsdal skulle stå färdig redan 2011, för barn och familjer i hela norra kommundelen. Man uttryckte också att kommun och landsting var överens och att det i stort sett bara var att sätta igång. Det har nu snart gått en hel mandatperiod och det börjar verka som att socialdemokratiska löften inte är helt tillförlitliga.

För ett år sedan ställde vi frågan till Lena Segerberg om när vi får se en färdig familjecentral i Lindsdal. Hon presenterade då två alternativa lösningar. Lena avslöjade också då att landstinget har fortlöpande kontakt med Kalmar kommun om vilket alternativ som är mest fördelaktigt.

Nu, ett år senare så undrar man hur fort den fortlöpande kontakten egentligen går.

Därför undrar vi: Hur fort fortlöper arbetet med familjecentral i Lindsdal och när kan vi räkna med att den kan vara på plats?

Kalmar den 28 maj 2014

Tyra Graaf, KD