• Debatt i SKD: Dimridåer om säkerhetszoner

    Artikeln är publicerad i Skånska Dagbladet den 16 mars 2024, till artikeln (öppnas i ny flik).

    Otryggheten måste bemötas med kraftfulla verktyg. En del i detta är de säkerhetszoner som Kristdemokraterna och regeringen avser införa. Det är olyckligt att styret i Malmö sprider dimridåer om zonerna, som för sina goda resultat i andra länder efterfrågats av både polis och boende i utsatta områden.

    En stor del av den grova kriminaliteten och dess förstadier är idag knutet till vissa områden i samhället. Vi ser hur kriminella sätter skräck i hela bostadsområden och i vissa fall proklamerar ett område som deras, där gängkonflikter utspelas för öppen ridå, familjer hotas och tonåringar rekryteras direkt in i gängen. I Malmö har vi genom åren sett flera exempel på detta och utmaningarna med gängkonflikter och vapenvåld är fortsatt stora.

    Kristdemokraterna har i regeringen inlett ett omfattande arbete som går ut på att bekämpa den organiserade brottsligheten. Det arbetet är den största offensiven som någonsin har inletts i Sverige mot organiserad brottslighet.

    Säkerhetszoner, även kallat visitationszoner, är en i raden av åtgärder som kristdemokraterna drivit på för. Fördelen med zonerna är att de ger polisen möjlighet att agera proaktivt och riktat mot de områden där brottsligheten är som högst. Det bidrar till att minska antalet vapen på gatan och förebygga brott. Hade vi haft möjligheten att ha en säkerhetszon i exempelvis delar av Uppsala under september månad, är det inte omöjligt att vissa av de fruktansvärda våldsdåd som vi sett hade kunnat förhindras.

    Från vänsterliberalt håll hävdas ofta att säkerhetszoner är ett för stort ingrepp i människors privatliv. Detta måste dock vägas mot det övergrepp mot människors säkerhet, trygghet och människovärde som gängen innebär.

    Säkerhetszonerna ska dessutom vara begränsade i tid och rum. Det handlar inte om hela bostadsområden utan specifika avgränsade områden där polisen får befogenhet att använda tvångsmedel som till exempel husrannsakan i fordon och kroppsvisitation, utan misstanke om brott. Användningen ska vara välbetänkt och tillämpas vid lämpliga tillfällen, för att både garantera rättssäkerheten och bidra effektivt till brottsbekämpningen.

    Säkerhetszonerna måste också balanseras med andra brottsförebyggande insatser för att stärka förtroendet mellan polis och lokalsamhälle. Ytterst är våldet ett resultat av en urgröpt moral. När goda värderingar monterats ner, har det tomrummet snabbt fyllts av en destruktiv gangsterkultur. Som parti har vi bland annat gått fram med förslag om att knyta en polis till varje skola. I regeringen ser vi även till att bygga ut socialtjänsten och stärka föräldrastödet så att föräldrar kan få stöd i ett tidigare skede.

    Den utveckling som vi ser i Malmö under nuvarande ledning kräver andra sätt att jobba på. Liberalerna på riksplanet har insett detta. Men frågan är hur Liberalerna i Malmö ser på sin egen regering. Vi kristdemokrater vet var vi står. Vi har tillit till polisen och hela samhället behöver ta ansvar för att stärka medborgarnas säkerhet och trygghet.

    Torsten Elofsson (KD)

    Rättspolitisk talesperson och riksdagsledamot från Skåne

    Patrick Sackner Christensen (KD)

    Lokalpolitiker för Kristdemokraterna i Malmö