• Vi är kvinnor- kalla oss inte för livmoderbärare 

    I lördagens Ölandsbladet kan man läsa vår insändare om att bevara ordet kvinna inom vården.Viktig att stå upp för våra kvinnor, speciellt idag på Internationella Kvinnodagen🥳

     

    Vi är kvinnor- kalla oss inte för livmoderbärare

     

    De värsta vänsterideologiska språklekarna var slut, trodde vi. Detta att man av någon anledning inte vågar kalla saker för vad det är. Språklekarna är en konstig import från USA som förgiftat det offentliga samtalet det senaste decenniet. Men vi kvinnor fortsätter att förvägras vår identitet när svenska myndigheter kommunicerar med oss. Vi i Kristdemokraterna och kvinnoförbundet motsätter oss denna utveckling, i Sverige ska en kvinnas vård inte villkoras av ett så kallat ”progressivt” språkbruk.

     

    Trenden är pågående och sker i flera delar av Myndighetssverige. 1177 använder sig av begrepp som ”livmoderbärare” och ”menstruerare”. På Skolverkets hemsida uppmanas skolpersonal att inte använda ord som pojkar och flickor då det ”riskerar att osynliggöra ickebinära elever”. Ett färskt exempel är att ordet kvinna nu ska ersättas av ”den som är gravid” i ärenden kopplat till abort – ett område som om något är en viktig kvinnofråga.

     

    Det senaste exemplet har vi sett i samband med en kampanj om HPV och livmoderhalscancer. Kampanjen utfördes av en svensk myndighet. Där uppmuntras ”livmoderbärare” – inte kvinnor – födda mellan 1994 och 1999 ta HPV-vaccin. Även männen har fått sina nyord som ”icke födande” eller ”penisbärare” – allt för att könsneutralisera det svenska språket och inkludera den nya progressiva synen på kön. Orden som ska tvättas bort är man och kvinna, pappa och mamma.

     

    Sveriges Kvinnoorganisationer vill behålla kvinnan i abortlagen. De menar att den föreslagna ”moderniseringen” av språket osynliggör kvinnor. Att modernisera ett språk ska inte göras på bekostnad av att radera ut betydande faktorer som kön. De som driver dessa idéer menar att ett normalt språkbruk vore exkluderande. Vi sympatiserar med andemeningen – vi ska visa omsorg för de som lider av könsdysfori eller som känner att deras upplevda könsidentitet inte matchar omvärldens förväntningar. Men konsekvenserna av att böja ett helt språk på detta vis osynliggör kvinnor och kvinnors erfarenheter relaterat till deras kön.

     

    Att plocka bort ord som kvinna och moder har konsekvenser för kvinnor. I detta framvuxna språk framstår kvinnan alltjämt som en funktion, en uppgift som ska utföras eller som en producent. Kvinnan reduceras till ett kärl: livmodern. Människan har rensats bort och kvar är ett språkbruk som känns främmande för merparten av alla de kvinnor som berörs.

     

    I kontakten med vården och andra myndigheter riskerar detta språkbruk leda till förvirring, för såväl vårdtagare som personal. Vidare riskerar man att ytterligare försvåra genom att inte tala klarspråk, vilket kan bidra till att mycket viktig information inte når mottagaren. För oss kristdemokrater är det viktigt att det svenska språket är förankrat i verkligheten och vi vill därför verka för ett språkbruk som talar klarspråk kring människans binära könsuppdelning.

     

    Vi vänder oss emot den politisering av språk som myndigheter, och andra instanser, bidrar med gällande uppfattningen om kön. Inte minst när det gäller vid sjukvårdsupplysning vid graviditet, olika kvinnosjukdomar eller sjukdomar som främst drabbar män, eller när det helt simpelt gäller att berätta vilka kön vi är födda med. Vi accepterar inte osynliggörande av kvinnor eller män.

     

     

    Madeleine Karström, KD-Borgholm​​Helene Erlandsson, KD-Borgholm

     

    Jeanette Lindh, KD- Mörbylånga​​Denise Fransson, KD- Mörbylånga

     

    Camilla Rinaldo Miller, riksdagsledamot (KD)