Fler måste ha ett jobb att gå till. Trösklarna in på arbetsmarknaden är för höga och för många står utan jobb under lång tid. Därför föreslår vi omfattande reformer, med bland annat ny anställningsform, skattelättnader och fler platser på yrkesvux.

Kristdemokraterna föreslår:

Inträdesjobb

Trösklarna måste sänkas dels för de som klarar att ta steget till vidareutbildning, men också för de som av olika skäl inte klarar av eller vill studera. Kristdemokraterna vill därför införa Inträdesjobb, en förenklad anställning för nyanlända och unga upp till 23 år utan gymnasieexamen. Anställningsformen kommer göra det möjligt för fler att få en fot in på arbetsmarknaden, få värdefull erfarenhet och därmed kunna gå vidare i arbetslivet. Den kommer göra det billigare för företagen att anställa och gör att fler vågar satsa på en tidigare oprövad person.

Dubbla jobbskatteavdrag

Utöka skattelättnaden för personer som kommer från långvarig arbetslöshet eller sjukskrivning, för unga under 25 år eller för nyanlända under de fem första åren i Sverige. Dessa grupper står ofta längre från arbetsmarknaden och har mindre ekonomiska marginaler. Detta ges fullt ut upp till arbetsinkomster på 18 000 kronor och trappas sedan successivt av för månadsinkomster upp till 26 000 kronor. Detta ger ca 1 500 kr mer i jobbskatteavdrag.

Skattesänkning för äldre

Att fler väljer att arbeta längre än till 65 års ålder har många positiva effekter. Det gör att ekonomin förbättras, både för den enskilde och för samhället i stort. Vi avskaffade den särskilda löneskatten för äldre som gjorde det väsentligt dyrare för arbetsgivare att anställa äldre. Utöver dagens förhöjda grundavdrag och dubbla jobbskatteavdrag från det år man fyller 66, vill vi sänka skatten i ytterligare ett steg för dem som är 69 år och äldre och arbetar. Det skulle ge ca 1000 kr mer i plånboken på en månadsinkomst på 20 000 kr.

Företagsvänligare regler

Regelkrångel och administrativa bördor håller företag tillbaka. Vi vill införa principen om ”en regel in, två regler ut”. En sammanhållen handlingsplan för minskad regelbelastning ska tas fram med tydliga mål som återkommande följs upp i riksdagen. I kontakt med myndigheter ska det finnas en garanti om att företagare bara ska behöva lämna en och samma uppgift en gång. Kristdemokraterna anser att utgångpunkten vid införande av nya EU-direktiv i svensk lag bör vara att Sverige lägger sig på miniminivån för inte missgynna våra företags konkurrenskraft. Eventuella frånsteg måste motiveras tydligt. Vi vill stärka Regelrådets ställning och låta dem bli obligatorisk remissinstans när regeringen föreslår förändringar. Skapa en central plattform för regelgivning som underlättar för företag att få all information på en plats.

Storsatsning på Yrkesvux

Vi vill utöka antalet yrkesvuxenutbildningar kraftigt kommande år. Kristdemokraterna satsar totalt en och en halv miljard kronor mer än regeringen mellan åren 2020 och 2022. En utbyggnad av Yrkesvuxplatser leder inte bara till att fler som idag är arbetslösa får jobb, utan även till att hela samhället fungerar bättre när viktiga bristyrken kan förses med kunnig personal.

Bostad

Idag är bostadskrisen ett faktum och är ett enormt problem för väldigt breda grupper i samhället. Till människans grundläggande behov och rättigheter hör att ha en bostad, en plats att kalla sitt hem. Det är där man känner trygghet. Kristdemokraterna är beredda att ta de beslut som krävs för att fler ska få någonstans att bo.

Kristdemokraterna föreslår:

Åtgärder för en rörligare bostadsmarknad

Idag gör flyttskatter och amorteringskrav att många drar sig för att byta bostad. Äldre blir kvar i för stora hus, barnfamiljer bor trångt, studenter tvingas välja bort studieorter och nyanlända har ingenstans att flytta till sin första bostad. Vi vill att taket för uppskov på reavinstskatten tas bort om man köper ny bostad. Även betalningen av räntan på uppskovet ska kunna skjutas på framtiden vid köp av ny bostad. På så sätt tvingas inte vinsten vid försäljningen fram till beskattning, vilket innebär att en stor del av den bristande rörligheten som orsakas av skatter vid flytt kan elimineras. Amorteringskraven ska reduceras kraftigt.

Gör det möjligt för fler att kunna äga sina hem

Kristdemokraterna vill att det ska vara möjligt att ta steget till den ägda bostadsmarknaden. Med inspiration från egnahemsbostäderna vill vi att folk med vanliga inkomster ska kunna bygga hem med hjälp av startlån, bosparande och förändrade regler för tomträtter.

Mindre krångel för privatpersoner

Det finns anledning att ifrågasätta om det är rimligt att ställa samma krav på familjen som ska bygga ut sin egen villa som på byggföretag som bygger hus åt andra människor. Attefallshuset behöver följas av fler bygglovsbefriade åtgärder. Detaljplaner i kommuner behöver också göras mer tillåtande så att hus kan byggas ut eller delas upp, garage bonas till bostäder, och att kunna använda tomtytan för fler bostäder. Det ger hem för fler.

Gör det enklare att bygga

Med regelförenklingar och bättre planprocess kan bostadsproduktionen öka. Idag tar det alltför lång tid från idé till färdigställt hus. Detta fördyrar och spär på bostadsbristen. Bland våra regelförenklingsförslag finns begränsningar av överklagandemöjligheterna, privat initiativrätt, ett omreglerat lantmäteri och digitaliserade planarbetesförutsättningar.

Ekonomi & skatter

Skatterna är för höga i Sverige. Kristdemokraterna vill se lägre skatter på arbete och pension för att fler ska få behålla mer av sina inkomster. Därför föreslår vi en bred skattelättnad för alla, dubbelt jobbskatteavdrag för bland annat de som står långt från arbetsmarknaden och att skillnaden i skatt mellan pension och arbete tas bort.

Kristdemokraterna föreslår:

Slopa pensionärsskatten

Vi vill stänga skattegapet mellan pensionärer och löntagare och slopa den så kallade pensionärsskatten. Pension är uppskjuten lön. Det är inte rimligt att personer som arbetat ett helt liv ska behöva betala mer i skatt när de går i pension än de som jobbar idag.

Jobbskatteavdrag för föräldrar

För att stärka barnfamiljerna vill vi införa ett jobbskatteavdrag för föräldrar på 500 kronor per förälder och månad. För föräldrar med barn 0-3 år gäller avdraget även för andra inkomster, så som föräldrapenning eller a-kassa.

Bred skattesänkning för alla

Den breda skattesänkningen innebär upp till 200 kr i månaden i sänkt skatt. För att göra det mer lönsamt att arbeta och att ha arbetat är skattesänkningen konstruerad så att de som jobbar och de som är pensionärer får dubbelt så stor skattelättnad som de som har försäkringsinkomster.

Mer lönsamt att utbilda sig

För många betalar statlig inkomstskatt. Fyra av tio barnmorskor och poliser berörs av förändringar i statlig inkomstskatt. Dessutom avtrappas jobbskatteavdraget för inkomster över 50 000 kr i månaden. Det gör att det lönar sig dåligt att utbilda sig och ta extra ansvar på jobbet. Därför höjer vi brytpunkten i den statliga inkomstskatten 2019 och trappar upp satsningen kommande år. Det gör att betydligt färre behöver betala statlig skatt.
Vi återställer även jobbskatteavdraget som regeringen trappar av för de som tjänar över 50 000 kronor i månaden.

Återinför gåvoskatteavdraget

Vi anser att civilsamhället spelar en viktig roll i samhällsutvecklingen och vill se till att det har de ekonomiska förutsättningarna för att fungera och utvecklas. Därför vill vi återinföra gåvoskatteavdraget och ta bort ansöknings- och årsavgifterna för organisationer som tar emot gåvor.

Bättre regler för personaloptioner

Vi föreslår mer konkurrenskraftiga skatter på delägarskap för nyckelpersoner i växande företag. Många småföretagare jobbar långa timmar med låg lön i början. Därför har de sällan möjlighet att erbjuda marknadsmässiga löner till nyckelpersoner. För att underlätta för små företags rekrytering av kompetent arbetskraft vill vi göra det enklare och mer konkurrenskraftigt att erbjuda anställda incitamentsprogram och delägarskap.

Familj

Sverige står inför ett familjepolitiskt vägval där partier på hela den politiska skalan aktivt vill försvaga familjens roll i samhället, medan Kristdemokraterna tvärtom vill stärka den. Familjen är den viktigaste gemenskapen och den grund som samhället står på. Barn som växer upp i trygga familjer får goda förutsättningar att klara livets utmaningar. Politiken ska därför stödja familjerna, inte styra. Kristdemokraterna vill uppvärdera föräldraskapet, möjliggöra mer tid för barnen, öka familjers handlingsutrymme, möjliggöra olika barnomsorgsformer samt stärka barnfamiljers ekonomi.

Kristdemokraterna föreslår:

Flexibel föräldraförsäkring

Familjers förutsättningar och barns behov kan se olika ut. Det är föräldrarna – inte politiker – som bäst kan avgöra hur föräldrapenningdagar ska användas. Vi säger därför nej till kvotering av föräldraförsäkringen. Vi vill istället göra den mer flexibel. Föräldrar ska fritt kunna överlåta föräldrapenningdagar till varandra eller till andra närstående som exempelvis mor- eller farföräldrar. Föräldraledigas inkomst ska skyddas under tre år och rätten till föräldraledighet på heltid utvidgas till tre år. Samtliga föräldrapenningdagar ska kunna användas som dubbeldagar.

Barnomsorgspeng

Kristdemokraterna vill att det ska finnas möjlighet för föräldrar, som vill vara hemma med sina små barn lite längre, att få barnomsorgspeng för omsorg om egna barn i hemmet. Barnomsorgspengen ska gälla barn 1–3 år och uppgå till 6 000 kronor per barn och månad, räknas som inkomst och vara pensionsgrundande.

Olika barnomsorgsformer

För att föräldrar ska hitta ett alternativ som passar just dem och deras barn måste det finnas en mångfald av barnomsorgsformer med olika inriktning och huvudmän; förskolor, familjedaghem, öppna förskolor och fritidshem. Kommunerna ska erbjuda likvärdiga villkor för alla godkända barnomsorgs- och förskoleverksamheter. Vi vill införa en skyldighet för kommunerna att erbjuda familjedaghem för de föräldrar som önskar det. En kartläggning bör därför göras för att öka antalet familjedaghem. Målet för all barnomsorg bör vara att möta varje barns behov av trygg omsorg, stimulans, lek, gemenskap och utveckling.

Tak för barngrupper i förskola

Barngrupperna i förskolan är för stora. Drygt 55 procent av de allra minsta barnen går i grupper som är långt över Skolverkets rekommendationer. Det är en ohållbar situation för både barn och personal. Vi vill införa en lag om max 12 barn i småbarnsgrupperna i förskolan. Mindre barngrupper är avgörande för att skapa förutsättningar för personalen att få mer tid för varje barn, fokus på trygghet och anknytning för de minsta barnen, att personalen stannar kvar i yrket och att barn med särskilda behov får stöd.

Sänkt skatt för föräldrar

Vi vill stärka barnfamiljers ekonomi för att öka handlingsutrymmet genom ett jobbskatteavdrag för föräldrar. Avdraget uppgår till 150 kr/månad per förälder. För föräldrar med barn 0–3 år gäller avdraget även för andra inkomster, så som föräldrapenning eller a-kassa. Med större marginaler kan fler föräldrar välja att gå ned i arbetstid och därigenom få mer tid för familjelivet.

Höjt bostadsbidrag till barnfamiljer

För att stötta de sämst ställda barnfamiljerna vill Kristdemokraterna höja barndelen i bostadsbidraget med 200 kronor per månad för ett barn, 400 kronor för två barn och 600 kronor för tre eller fler barn.

Fritidskortet

Den psykiska ohälsan öka kraftigt. En bidragande orsak är att vi rör på oss allt mindre. Därför vill vi införa ett fritidskort för barn i årskurs 2-9, laddat med ett ekonomiskt stöd för deltagaravgifter i ledarledda aktiviteter i det svenska föreningslivet, samt kulturskolan. Stödets storlek kommer variera utifrån hushållets ekonomi, barn i ekonomisk utsatthet kommer att få ett större stöd än andra barn. Alla barn ska få goda möjligheter att delta i idrott eller annan föreningsverksamhet.

Föräldrastöd och familjerådgivning

Det offentliga ska inte ta över föräldrarnas roll. Däremot ska det offentliga erbjuda stöd och hjälp i föräldrarnas viktiga uppgift. Vi vill därför göra det obligatorisk för kommunerna att erbjuda två föräldrastödsprogram under barnets uppväxt; ett när barnet är mindre och ett när barnet är i tonåren. Förstagångsföräldrar ska erbjudas en gratischeck till familjerådgivningen som de kan nyttja om de vill. För att sänka trösklarna till familjerådgivningen föreslår vi även att kommunerna maximalt ska ta 300 kronor för ett besök hos familjerådgivningen.

Krafttag mot psykisk ohälsa bland barn och unga

Den ökande psykiska ohälsan bland barn och unga är en av våra största utmaningar. Det krävs såväl förebyggande som akuta insatser nu. Vi vill ge landsting/regioner ett samlat ansvar för barn- och ungdomshälsovården. Vi vill även införa en elevhälsogaranti där elever ska kunna komma i kontakt med elevhälsan varje dag. Köerna till BUP måste kortas. Det är också mycket viktigt att stärka föräldrastödet. Vi måste motverka mobbning, såväl i skolan som på nätet. Vi föreslår skärpt lagstiftningen mot sexuella trakasserier på nätet, en särskild nätpolis och att internetleverantörer ska erbjuda ett porrfilter på digital utrustning.

Jämställda pensioner

För att stärka framförallt kvinnors pensioner vill vi utöka pensionsrätten för småbarnsföräldrar och höja jämförelseinkomsten. Vi föreslår även att premiepensionen delas automatiskt lika mellan makar som har gemensamma barn under tolv år. Avgiften som finns vid överföring av premiepension mellan makar slopas.

Försvar

Sveriges försvar är för litet för att kunna möta det allvarliga säkerhetspolitiska läget. Det svenska försvaret ska kunna möta ett väpnat angrepp mot Sverige. Medborgarnas frihet och trygghet i det dagliga livet bygger ytterst på att staten kan tillgodose såväl inre som yttre säkerhet. Ett starkt försvar av Sverige innebär också ett starkt försvar av friheten, demokratin och respekten för människovärdet. Kristdemokraterna anser därför att ett starkt försvar alltid ska vara en av statens viktigaste uppgifter.

Kristdemokraterna föreslår:

Öka försvarsanslagen

Försvarsmakten av idag har brist på pengar, soldater, befäl och vapensystem. Sverige lägger drygt 1 procent av BNP på försvaret. Det är alldeles för lite. Den förstärkning av krigsorganisationen som sker under innevarande försvarsbeslutsperiod 2021–2025 måste även fortsätta under perioden 2026–2030. Kristdemokraterna vill se en ökning av försvarsanslagen så att vi stegvis når 2-procentsmålet. Vi har också en konkret plan för att höja anslagen och har presenterat ett antal mål för försvaret 2030, varav ett är att åstadkomma en fördubbling av arméns storlek.

Svenskt medlemskap i Nato

Säkerhet byggs i samverkan med andra. Sverige kan, inför vår tids nya och allvarliga hot, inte klara sig på egen hand och bör därför ansöka om medlemskap i Nato. Länge har vi i vårt land räknat med att Nato kommer att komma till vår undsättning utan att vi bidrar själva. Utan ett fullvärdigt medlemskap finns dock inga garantier för att Nato väljer att stödja Sverige militärt i en eventuell konflikt med Ryssland.

År 2009 skrev Sverige på solidaritetsförklaringen som innebär att vi lovar att bistå ett annat EU-land eller nordiskt land vid angrepp. Det är en riktig hållning moraliskt, men det krävs ett svenskt medlemskap i Nato för att kunna sätta kraft bakom orden.

Internationella insatser

Vi måste alltid kunna säkerställa försvaret av Sverige, men Kristdemokraterna anser att vi även har ett ansvar att bistå människor som bor utanför landets gränser. Vi har en moralisk skyldighet att försöka hjälpa de människor som bor i konflikthärjade områden. De internationella militära insatserna resulterar dessutom i en ökad förmåga att försvara Sverige. Mot bakgrund av det stödjer Kristdemokraterna ansvarsfulla fredsbevarande och fredsframtvingande internationella insatser, och vi kan tänka oss att delta i fler sådana framöver.

Varje insats bör ha tydliga politiska målsättningar, för att förhindra att insatsen utvecklas till något annat än vad som avsågs från början. Den militära och den politiska nivån måste dessutom arbeta mot samma mål för att en insats ska kunna lyckas.

Veteranstöd

Internationella insatser kräver att vi på ett bra sätt också kan ta hand om våra soldater när de återvänder hem. Kristdemokraterna vill inrätta ett fristående svenskt veterancentrum som kan arbeta för att rätt vård erbjuds efter avslutad insats, forska kring veteranfrågor samt fungera som en mötesplats för soldater, anhöriga och frivilliga.

Kristdemokraterna vill även att ett skatteavdrag för gåvor till ideella organisationer ska omfatta de frivilliga veteranstödsorganisationerna.

Jord & skogsbruk

Vi vill att jordbruket ska kunna förse hela Sverige med livsmedel. Idag är Sveriges självförsörjningsgrad alldeles för låg. Vi vill ge bönderna minskat regelkrångel och bättre ekonomiska förutsättningar. Det ökar också det svenska jordbrukets konkurrenskraft.

Kristdemokraterna föreslår:

Öka självförsörjningen

Sverige är idag allt för beroende av import för vår livsmedelsförsörjning. Vi behöver öka produktionen även i fredstid. För att åstadkomma detta måste lönsamheten i det svenska jordbruket stärkas.

Stoppa överanvändningen av antibiotika!

Två tredjedelar av all antibiotika som används i världen ges till djur. Detta påskyndar utvecklingen av antibiotikaresistenta bakterier, vilket leder till att antibiotikabehandling av människor inte längre fungerar. Tiotals miljoner människor kommer dö i sjukdomar som idag kan behandlas.

Minska regelkrånglet

Idag vaknar många svenska bönder med frågan ”Vilken regel kommer jag bryta mot idag?” Så kan vi inte ha det. Det behövs färre men tydliga regler för jordbruksnäringen.

Sänk dieselskatten för jordbruket

Idag betalar de svenska bönderna högre skatt på den diesel de använder än vad deras europeiska konkurrenter gör.

Bättre livsbetingelser på landsbygden

Vardagen måste fungera även på landsbygden. Då behövs inte minst fungerande bredband och tillgång till offentlig service. Som medborgare ska man också kunna lita på att polisen ingriper mot och utreder brott som begås, även på landsbygden. Näringslivets villkor på landsbygden behöver stärkas.

Värna äganderätten

Ansvarsfullt brukande av skog och andra resurser har skapat många av de natur- och kulturvärden som finns idag. Idag hotas äganderätten, inte minst av skogen. Kristdemokraterna vill stå upp för fortsatt enskilt ägande och brukande av skogen under frihet och ansvar.

Jämställdhet

Kvinnor och män ska ha lika villkor att forma sitt liv utifrån sina egna önskemål. Där är samhället inte i dag. Det finns hem där kvinnor inte får gå ut eller välja vem de vill gifta sig med. Utseendefixering och hårda prestationskrav skapar stress och driver många unga kvinnor mot psykisk ohälsa. Våld i nära relationer är ett allvarligt, och till stora delar dolt, samhällsproblem.

Kristdemokraterna föreslår:

Sluta värdera efter kön!

Det finns fortfarande en konstaterad skillnad mellan kvinnor och mäns löner som inte kan förklaras. Lönediskriminering är förbjudet enligt lag. Dessutom värderas traditionellt kvinnodominerade arbeten lägre än mäns. Det här måste upphöra, fördomar får inte värdera någon människas insats på arbetsmarknaden.

Valfrihet i hemmet

Vi vill underlätta för familjer att kombinera familjeliv och arbetsliv. Kristdemokraterna vill ge familjer fler valmöjligheter att välja hur de vill leva sitt liv och vilken barnomsorgsform som passar dem och deras barn bäst. Vi vill betona förutsättningarna snarare än att styra utfallet, vilket innebär en acceptans för att alla barnfamiljer inte väljer lika. Olika utfall kan bero på att förutsättningarna är olika, men det kan också bero på att familjer eller par har gjort prioriteringar och val som passar dem bäst.

Hedersförtrycket måste bekämpas

Att få sin frihet beskuren för att möta släktens krav är tyvärr en verklighet för alltför många kvinnor i Sverige idag. Sveriges kamp mot hedersförtrycket behöver hämta inspiration från brittiska och norska arbetssätt. Varje människa äger rätt till sitt eget liv.

Bekämpa sexuellt våld och kränkningar

Samhället måste markera mot kränkningar i form av fysiska ofredanden, verbala kränkningar, eller kränkningar på nätet. Kristdemokraterna vill kriminalisera spridning av integritetskänsliga bilder och uppgifter, skärpa reglerna om olaga hot, förtydliga förtalsbrottet och utvidga rätten till brottsskadeersättning.

Frigör kvinnors företagande

Istället för politik som ska begränsa och beskära möjligheter till företagande i sektorer där kvinnor är överrepresenterade, vill Kristdemokraterna främja möjligheten till innovation och affärsutveckling.

Miljö & energi

Vi som lever nu ska överlämna en jord som nästa generation kan ha som hem. Vi vill ha en ansvarsfull politik som brukar och respekterar vår naturmiljö med dess livsbetingelser för olika arter och som resurs för människan. Vi vill ställa om till en långsiktigt hållbar energiförsörjning, vilket bidrar till människors välfärd.

Kristdemokraterna föreslår:

Begränsa klimatförändringen

Kristdemokraterna vill på alla nivåer bidra till att uppfylla målet om att minska den globala uppvärmningen till max 1,5 grader. Exportera idéerna som fött svenska lösningar för fjärrvärme och avfallshantering så att fler länder kan reducera sina utsläpp.

Giftfri vardag

Vi vill öka möjligheterna för enskilda länder och för olika verksamhetsutövare för att fasa ut giftiga ämnen. Idag finns skadliga kemikalier i stor utsträckning i vardagliga produkter som kläder, elektronik och kosmetika. Det behövs ansträngningar för att ersätta dessa med bättre alternativ.

Skydda Östersjön

Östersjön är ett världsunikt bräckvattenhav med särskilt känsligt ekosystem. Därför föreslår vi ytterligare åtgärder för att skydda Östersjön, däribland stopp för utvinning av olja från havsbottnen. Övergödningen måste hindras genom bättre reningsmetoder i grannländerna och vi vill att Sverige ska hjälpa andra östersjöländer med detta.

Skärp straffen för miljöbrott

Trots att fängelse idag finns i straffskalan för miljöbrott är det ytterst sällan någon döms till sådant straff. Kristdemokraterna föreslår därför skärpta straff för grövre miljöbrott så att även fängelsestraff döms ut i praktiken. Därigenom kommer miljöbrott också prioriteras högre av åklagare.

Säkra vår elförsörjning

Vi ska ha 100 procent fossilfri energi. Sikta på 300 TWh för att vi ska kunna klara elektrifiering av fordonsflottan, digitalisering och klimatomställning av den tunga industrin. Livstidsförläng befintliga reaktorer och bygg ny kärnkraft så vi har en fossilfri baskraft som är oberoende av väder och planerbar. Värna både den storskaliga och småskaliga vattenkraften. Solkraft och vindkraft behöver också byggas ut men det ska ske med respekt för den lokala demokratin, därför ska det kommunala vetot behållas. Korta ledtiderna för att bygga ut elnätet för att undvika effektbrist.

Trossamfund & religion

Kristen etik utgör till stor del den värdegrund som vårt samhälle vilar på. Att vara medveten om sin egna historiska identitet skapar trygga medborgare och är en viktig förutsättning för att kunna förstå människor med annan religiös och kulturell bakgrund. Civilsamhället är en av samhällets grundbultar och vår politik strävar efter att stärka de civila samhället och därmed de mellanmänskliga kontakterna. Här ingår hjälporganisationer, kyrkor, idrottsföreningar och sociala företag.

Kristdemokraterna föreslår:

Återinför gåvoskatteavdraget

Vi anser att civilsamhället spelar en viktig roll i samhällsutvecklingen och vill se till att det har de ekonomiska förutsättningarna för att fungera och utvecklas. Därför vill vi återinföra gåvoskatteavdraget och ta bort ansöknings- och årsavgifterna för organisationer som tar emot gåvor.

Stöd till civila samhället med anledning av pandemin

Det är i det civila samhället som grunden läggs för demokrati, medmänsklighet och ett fungerande samhälle. Under pandemin har det civila samhällets gemenskaper, hjälporganisationer, föreningar och trossamfund, gjort viktiga insatser och samtidigt drabbats hårt. Vi har därför tillfört, och tillför alltjämt, stora medel för att civilsamhället ska kunna fortsätta att bidra och hjälpa.

Värna religionsfriheten i Sverige och världen

I svenskt utvecklingssamarbete är det viktigt att ta hänsyn till religionsfriheten. När Sverige för dialoger med andra länder är det viktigt att hänsyn tas till religionsfrihet. Kyrkor, synagogor, moskéer och andra religiösa samfund ska ges möjligheter att verka och utvecklas i frihet utan statlig styrning och i enlighet med sin särart inom lagens ramar. I Sverige råder religionsfrihet och den som har flytt från religiöst förtryck ska inte riskera fortsatt förtryck här.

Stöd till trossamfunden med anledning av pandemin

Regeringen gjorde en tillfällig satsning för att hjälpa trossamfunden i arbetet under pandemin. Kristdemokraterna ville dock se ett rejält tillskott och tillförde mer medel till dessa välgörare 2021. Vi fortsätter förstärka trossamfunden för 2022 med ett extra stöd och som en stöttning efter pandemin. Det kan till exempel handla om att skapa mötesplatser för ensamma, generationsmöten och återstart av språkkaféer. Kyrkor och andra religiösa samfund ska kunna fortsätta utvidga sin verksamhet, inte minst det sociala arbete som många av dem utför.

Erkänn folkmordet på kristna i Mellanöstern

Sverige behöver öka trycket i frågan om religionsfrihet i Mellanöstern. Det är viktigt att Sverige trycker på för att etnoreligiösa minoriteter, såsom syrianer/assyrier/kaldéer, i Mellanöstern ska ha samma medborgerliga rättigheter som majoritetsbefolkningen.

Sverige måste erkänna Islamiska Statens illdåd, då de mördade, våldtog och förslavade den kristna befolkningen och andra religiösa minoriteter i Irak och Syrien som ett folkmord, för att lägga grunden för upprättelse för offren och återuppbyggnaden av deras hem.

Tillåt kyrkor och samfund att driva friskolor

Flera partier vill förbjuda eller begränsa möjligheten för kyrkor och samfund att starta och driva friskolor. Kristdemokraterna anser att fristående skolor är en självklar och viktig del av det svenska skolväsendet, föräldrar och elever ska kunna välja den skola som passar bäst, eller välja bort den som inte fungerar. Alla skolor, oavsett huvudmän, ska följa skollagen. Om en friskola har brister kan detta inte drabba alla andra.

Inför ett fritidskort

Kristdemokraterna vill införa ett fritidskort för alla barn mellan årskurs 2 och 9, laddat med ekonomiskt stöd för deltagaravgifter i ledarledda aktiviteter i föreningslivet, samt kulturskolan. Stödets storlek kommer variera utifrån hushållets ekonomi. De flesta barn får 500 kronor i stöd per år men för de barn som finns i hushåll i ekonomisk utsatthet kommer ett betydligt större stöd, upp till 2400 kronor per år att finnas laddat på kortet. Detta kommer att ge alla barn goda möjligheter att delta i fritidsaktiviteter som ger både positiv samvaro och möjlighet till motion. Detta är en del i det förebyggande arbetet mot psykisk ohälsa och ensamhet hos barn och unga.

Vård & omsorg

Svensk hälso- och sjukvård och äldreomsorg har sedan våren 2020 upplevt en mycket svår tid på grund av coronapandemin och personalens fantastiska insatser kan inte nog betonas. Den statliga Coronakommissionen anger i sin rapport från den 29 oktober 2021 att det är vårdpersonalen som får godkänt. Alla övriga har mycket att förbättra och får inte godkänt.

Pandemin och effekter av densamma är inte över utan kan pågå en lång tid framöver. Därför behövs mer resurser till vården och omsorgen, men det finns även ett stort reformbehov och ett behov av att ta itu med den uppskjutna vården. Åtgärder behövs för att vi fortsatt ska kunna ha en god hälso- och sjukvård och en omsorg av god kvalitet.

Kristdemokraterna föreslår:

Nationell vårdförmedling för att hantera vårdskulden

Under pandemin har vårdköerna ökat väldigt mycket på grund av den uppskjutna vården. Men redan innan pandemin hade vi patienter som väntat mer än de 90 dagar som vårdgarantin anger, dvs patienter som väntat olagligt länge. En vårdpolitik värd namnet bör därför ha fokus på att beta av köerna. Stora resurser krävs, men fler åtgärder behövs. Kristdemokraterna föreslår att en nationell vårdförmedling upprättas för att nyttja all tillgänglig vårdkapacitet i landet för att minska vårdköerna. Många patienter får idag vänta på vård därför att deras egen region har för lite personal, utrustning eller liknande samtidigt som ledig kapacitet kan finnas i en annan region. Kristdemokraterna föreslår att den som har väntat mer än 90 dagar på operation eller på specialistvård ges möjlighet att använda denna kapacitet. Staten ska i ett samarbete med SKR upprätta en databas för den nationella vårdförmedlingen där tillgänglig kapacitet synliggörs för patienterna. Vi anslår 4 miljarder kronor 2022 och 2,1 miljarder kronor 2023 till den nationella vårdförmedlingen.

Fler vårdplatser

Sverige har för få vårdplatser. Överbeläggningar har på många håll blivit ett naturligt tillstånd och leder till patientrisker och dålig arbetsmiljö för personalen. Den utvecklingen måste vändas. Vi vill öka antalet vårdplatser genom ett statligt tillskott, en prestationsbaserad ersättning, när sjukhusen klarar målet om maximalt 90% beläggning i genomsnitt. Oftast är det fler sjuksköterskor som behövs för att kunna öppna fler vårdplatser. Det innebär att ersättningen för tillräckligt antal vårdplatser behöver i stor utsträckning användas för att minska kompetensbristen och bli en attraktiv arbetsgivare.

Kraftigt stärkt vårdgaranti och permanent nationell vårdförmedling på sikt

Det är naturligt att vårdköerna vuxit nu under pandemin. Men när vården längre fram kan återgå till en mer normal situation, är det viktigt att tiderna för när människor ska få vård återigen hålls inom beslutad vårdgaranti efter den medicinska bedömningen är gjord. Vi anser att vårdgarantin på längre sikt bör skärpas kraftigt genom att väntetiden till specialistbesök kortas från 90 till 30 dagar och väntetiden för operation eller behandling även den kortas till högst 30 dagar från medicinskt beslut. Den totala maximala väntetiden inom vårdgarantin skulle därmed nästan halveras, från dagens 183 dagar till 63 dagar. Vidare måste vårdgarantin utvecklas så att hela förloppet för patienten omfattas.

Staten bör även ta ansvar för att stärka patienternas kunskap om sina rättigheter samt för att upprätta en permanent nationell, huvudsakligen digital, vårdförmedling. Vårdförmedlingen kan exempelvis hanteras av e-hälsomyndigheten och ska sammanställa ledig vårdkapacitet samt hjälpa patienter att hitta den vård de behöver med kortas möjliga väntetid.

Statligt ansvar för sjukvården

Det som redan var uppenbart innan pandemin har med den synliggjorts ytterligare vad gäller problematiken med att 21 självstyrande regioner ansvarar för vården. Svårigheten i att organisera sig under en kris, personalbrist, ojämlikheten i vården, bristen på skyddsutrustning och intensivvårdsplatser. Detta har varje region behövt hantera separat i många delar. Därtill vet vi sedan tidigare att den medicinska kvaliteten och chansen att överleva till exempel svåra cancerdiagnoser skiljer sig åt beroende på var i landet man bor. Vi föreslår att staten får huvudansvar för sjukvården så att en högkvalitativ, effektiv och jämlik vård kan ges på lika villkor till hela befolkningen.

Hemsjukvård

Mer hälso- och sjukvård behövs i den vård som ges till personer i det ordinära boendet. Framförallt hemsjukvård och andra former av vård utanför sjukhus behöver finnas i högre utsträckning än idag. Att multisjuka patienter kan vårdas i hemmet i större utsträckning istället för sjukhus är ibland en bra lösning. Vi vill därför se förstärkt möjlighet till hemmonitorering liksom förstärkta mobila sjukvårdsenheter, som på ett enkelt sätt kan komma till patienten för att ge vård i hemmet.

Fast läkarkontakt och listtak

Vi anser att alla ska ha rätt till en fast läkarkontakt på en namngiven läkare. Många patienter träffar inte samma läkare inom primärvården, dessutom brister samordningen mellan vård och omsorg framför allt för tre patientgrupper: multisjuka personer med begränsad förmåga att själva söka vård, personer med psykisk ohälsa och personer i riskzonen att utveckla eller förvärra en kronisk sjukdom. Vi menar att det är nödvändigt att kunna bygga en relation mellan patient och en namngiven vårdkontakt. Genom kontinuitet kan patientrisker minimeras och en god, säker vård möjliggöras. Vi tycker också att det bör finnas möjlighet att sätta tak för antalet patienter på en enskild vårdcentral liksom för den enskilde distriktsläkaren. Genom ett tak för hur många som kan lista sig blir det möjligt för vårdteamet att utföra sitt uppdrag på ett hållbart sätt.

Reformera kömiljarden

Kristdemokraterna var under Alliansregeringen drivande i genomförandet av en rad viktiga satsningar för att minska köerna, såsom kömiljarden och stärkt vårdgaranti. Köerna växte sedan mellan 2014-2019. Under pandemin har köerna vuxit alltmer. När den planerade vården nu återigen satts igång, finns ett behov av att öka möjligheten för att människor ska få vård i tid. Långa vårdköer innebär ett stort lidande, långa sjukskrivningar, sjukdomar som förvärras och minskad överlevnadschans. Vänsterregeringen avskaffade kömiljarden, men när den sedan återinfördes med KD/M-budgeten 2019 var det ett steg i rätt riktning. Vi vill reformera kömiljarden på så sätt att risken för undanträngning undviks.

Rädda LSS

LSS är den största frihetsreformen för personer med funktionsnedsättning. Nedmonteringen inom LSS och assistansersättningen måste upphöra. Det är i dag mycket svårt att få beviljad assistansersättning första gången en person ansöker och många har blivit av med sin assistans eller fått kraftig nedskärning av antalet timmar. Konsekvensen av borttagen assistans kan vara förödande för den enskilde och påverkar samhällsekonomin negativt. Vi fortsätter avsätta resurser och sätta press på regeringen för att se till att alla som behöver assistans ska få det, i den omfattning de behöver för att kunna leva sitt liv fullt utifrån sina förutsättningar.

Återinför patientansvarig läkare

Samordningen av vården brister för framför allt tre patientgrupper: de med flera kroniska sjukdomar, de med psykisk ohälsa och de i riskzonen för att utveckla eller förvärra en kronisk sjukdom. Vi vill därför återinföra begreppet patientansvarig läkare – en läkare som är fullt insatt i den enskilda patientens sjukdomsbild och kan planera och koordinera de bästa vårdinsatserna utifrån den enskilda patientens behov. Den kontinuitet och trygghet som denna fasta läkarkontakt kan ge är viktigt framförallt för de patienter som har omfattande, allvarliga eller långvariga vårdbehov.

Förbättrad förlossningsvård

Skillnaderna i vård och vårdresultat skiljer sig åt i olika delar av landet, bland annat i antalet förlossningsskador. Tiden från förlossning till hemgång är på många håll kort samtidigt som bara ett av tre sjukhus alltid erbjuder en uppföljning efter förlossningen. Bristningar, komplikationer, psykisk ohälsa eller amningsproblem riskerar därmed att inte upptäckas i tid. De stora bristerna i förlossnings- och eftervården är påtagliga ur både patientperspektiv och jämställdhetsperspektiv. Vi föreslår därför flera åtgärder för en stärkt förlossnings- och eftervård: kompetenscentrum och nationella mål för förlossnings- och eftervården, ökad bemanning inom förlossnings- och neonatalvården, ett barnmorsketeam genom hela vårdkedjan, hembesök av barnmorska för eftervård. Vi föreslår även bl.a. att en ”mamma-rehab-check” införs, att fler barnmorskor ska utbildas och att sjuksköterskor ska kunna vidareutbilda sig till barnmorskor med bibehållen lön.

Barns och ungas ohälsa under pandemin

Under den pågående pandemin har inte bara risken för smitta som skapat oro bland barn och unga. Omständigheter som social isolering, risk för arbetslöshet, ekonomiska problem, missbruksproblematik och hög stress- och konfliktnivå inom familjen ökar risken för barn att fara illa och utsättas för våld i hemmet, enligt BRIS. Kristdemokraterna har presenterat flera förslag för att stödja barn i utsatta familjer och för att stödja föräldrar i sitt föräldraskap. Vi vill bland annat skapa en sammanhållen barn- och ungdomshälsovård, stärka elevhälsa och att det ska vara obligatoriskt för kommunerna att erbjuda föräldrastödsprogram.

Äldre

Äldre har drabbats allvarligt under coronapandemin. Vi föreslår kraftfulla reformer för att skapa en trygg och värdig äldreomsorg. Det kräver att personalen i äldrevården har goda villkor, att fler äldreboenden ska kunna byggas, att pensionärernas ekonomi förbättras och att äldres möjligheter till gemenskap ska stärkas. Vi vill bygga ett samhälle där människor kan åldras i trygghet och värdighet. Äldre ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande över sin vardag med bibehållet oberoende, bemötas med respekt och ha tillgång till god vård och omsorg. Det friska åldrandet, att se äldre som en resurs att ta tillvara och att ha ett väl fungerande samspel mellan generationerna är också viktiga beståndsdelar i vår äldrepolitik.

Kristdemokraterna föreslår:

Mer medicinsk kompetens inom äldreomsorgen

Det behövs mer medicinsk kompetens inom äldreomsorgen. Därför vill vi att det anställs fler sjuksköterskor inom äldreomsorgen. Vidare har riksdagen, efter vårt initiativ, uppmanat regeringen att införa en medicinskt ansvarig för rehabilitering, en MAR, i varje kommun, för att säkra en fungerande rehabilitering inom kommunala hälso- och sjukvården. Vi vill göra det möjligt för kommuner att anställa läkare, att det ska finnas möjlighet att anställa t.ex. en ”äldreöverläkare”. Det bör finnas en medicinskt ansvarig läkare (MAL) i varje kommun.

Nationellt forskningsprogram för att stärka äldres hälsa

Corona-pandemin satte i blixtbelysning de brister som finns inom äldreomsorgen och vården av äldre. Men redan tidigare har Socialstyrelsen pekat på stora kompetens- och rekryteringsbrister inom områdena geriatrik och gerontologi. Det är därför angeläget att den geriatriska kunskapen ökar och att vården av äldre stärks – den måste präglas av högsta kvalitet oavsett var i landet de bor. Vetenskapsrådet och Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (FORTE) bör därför i samverkan med relevanta aktörer ges i uppdrag att inrätta ett nationellt forskningsprogram inom detta område.

Förbättrade villkor för personalen

Kvalitativ äldreomsorg förutsätter ett personcentrerat bemötande där personalen kan skapa en trygg miljö och en personlig relation med den äldre. Tyvärr är arbetsvillkoren på många håll inte tillräckligt bra, många vill sluta och löneläget är ofta lågt. Under 2019 mötte en hemtjänsttagare i snitt 16 olika personal under en tvåveckorsperiod, i vissa fall var det så många som 25. Det skapar otrygghet för äldre men också sämre möjligheter för personalen att göra ett bra jobb. Redan idag råder arbetskraftsbrist inom äldreomsorgen samtidigt som gruppen äldre över 80 år förväntas att öka. Det behövs krafttag för att förbättra villkoren för personalen inom äldreomsorgen och stärka möjligheten att rekrytera mer personal.

– Aktivt arbete för att minska förekomsten av delade turer: Kommunen ska kunna visa att det skett en tydlig minskning i användandet av delade turer alternativt att delade turer är på en låg nivå eller inte används alls. Ett system för hur detta ska mätas och följas upp bör utarbetas i samverkan med SKR. Tiden som frigörs när de delade turerna försvinner bör användas till mer tid med de äldre.

– God medarbetarnöjdhet och delaktighet: Kommunen ska kunna visa ett bättre resultat än föregående år för SKR:s totalindex för Hållbart medarbetarengagemang (HME) vad gäller äldreomsorgen. Som minst ska kommunen ha ett HME på 50 (av 100), och överstiger det 75 får kommunen ersättning oavsett om det skett en förbättring från föregående år eller ej.

– Avlastning för cheferna: Kommunen ska kunna visa att snittantalet som äldreomsorgscheferna i kommunen har direkt rapporteringsansvar för tydligt minskar. De som inte överstiger 25 får alltid del av stödet.

Utöver detta anser Kristdemokraterna att det behövs fler utbildningsmöjligheter och vi vill skapa yrkesutveckling och karriärvägar för omsorgspersonalen.

Äldreboendegaranti och äldreboendemiljard

Många äldre vill bo kvar i sitt hem så länge som möjligt. Samtidigt finns det en stor grupp äldre som känner att de behöver en annan boendeform men som nekas en plats. Biståndsbedömningarna har blivit hårdare. Vi vill därför införa en äldreboendegaranti där varje person över 85 år har en lagstadgad rätt att få en plats på ett anpassat boende när och om de så vill. Vi föreslår en prestationsbaserad ersättning till de kommuner som kan korta köerna och lyckas anvisa en plats inom 3 månader. Vi föreslår också ett investeringsstöd för att få fram fler äldreboendeplatser.

Demensvård

En välfungerande demensvård är en av grundförutsättningarna för en fungerande omsorg, men även en viktig förutsättning för diagnostik och behandling av psykisk ohälsa. Alla med misstänkt demenssjukdom ska ha rätt till kvalificerad utredning, diagnos och behandling. Detta kräver i sin tur kompetent, välutbildad och välmotiverad personal. Den förstärkning Kristdemokraterna föreslår för den kommunala hälso- och sjukvården liksom satsningen på primärvården är båda nödvändiga för att ge förutsättningar för en god demensvård. Vi vill också att staten tar fram en långsiktig demensstrategi som tar sikte på dels medicinskt stöd och behandling dels socialt stöd till patienten och dess närstående.

Vaccinationer

Säsongsinfluensavaccin erbjuds i hela landet till riskgrupper och äldre personer. Vaccin mot pneumokocker, som orsakar bakteriell lunginflammation, erbjuds också i hela landet men i flera regioner är det inte kostnadsfritt. Det vore en stor fördel om alla äldre kunde erbjudas kostnadsfri vaccination mot pneumokocker i hela landet. Regeringen går nu Kristdemokraterna till mötes i denna fråga. Kristdemokraterna anser även att det bör tas fram ett särskilt vaccinationsprogram för äldre.

Gemenskap främjar äldres hälsa

Kristdemokraterna föreslår medel för att möjliggöra gemenskap för äldre under pandemin och framgent. Vi satsar på:

– Säkra att ensamhet kan brytas med digitala hjälpmedel: Bland de cirka 500 000 svenskar som nästan aldrig använder internet är de flesta äldre. Flera kommuner har genomfört förbättringar under pandemin, men det finns fortsatt behov av att stärka möjligheterna till digital gemenskap för äldre. Vi vill satsapå teknisk utrustning och utbildning riktade till äldre i särskilt boende eller med hemtjänst.

– Äldresamtal i alla kommuner: Vi vill att äldresamtal erbjuds av exempelvis hemsjukvårdsteam till alla som fyllt 80 år som inte har hemtjänst eller bor i särskilt boende och på det sättet får kontakt med omsorgsinsatser. Äldresamtalen riktar sig till en grupp på drygt 320 000 personer.

– Gemenskapsfrämjande insatser i omsorgen: Det sociala innehållet i äldreomsorgen behöver även utvecklas så att de äldres behov av gemenskap kan mötas. Vi vill utveckla gemenskapsmöjligheter för äldre genom att satsa på gemenskapsvärdar anställda av kommunen till de byggherrar som bygger trygghetsboenden. Det har visat sig vara en bra katalysator för att få fler att vilja bygga trygghetsboenden för äldre.

– Ökat stöd till civilsamhället för gemenskapsfrämjande arbete: bättra ta tillvara den kraft som finns i civilsamhället.

– Ökat stöd till ”Äldrelyftet”: ett stöd för att öka möjligheterna till fysisk aktivitet.

Stärkt ekonomi för äldre

Äldre förtjänar en trygg och värdig pensionstid. Kristdemokraterna vill sänka skatten för alla pensionärer, och även för äldre som vill fortsätta jobba. Vi vill också införa en trygghetsersättning för äldre som har haft ett särskilt slitigt arbetsliv och som inte bedöms kunna arbeta under de få år de har kvar till pensionering.

Högre bostadstillägg för pensionärer (BTP)

Kristdemokraterna har drivit på reformer för att förbättra ekonomin för de pensionärer som har de lägsta inkomsterna genom höjning av garantipensionen och en höjning av taket i bostadstillägget. Vi vill dock göra mer. Vi vill höja taket i bostadstillägget.

Skattelättnad för äldre som arbetar

Idag får den som fyllt 65 år men fortfarande arbetar ett fördubblat jobbskatteavdrag, något Kristdemokraterna varit med och infört. För att ytterligare förstärka äldres ekonomi vill vi även ge de som är 69 år eller äldre som fortsätter att arbeta ytterligare en skattelättnad, utöver det redan förhöjda jobbskatteavdraget.

Minskade skillnader på mäns och kvinnors pensioner

Kristdemokraterna vill även se reformer som minskar skillnaderna mellan mäns och kvinnors pensioner. För att kompensera kvinnors lägre pensioner – som bland annat är ett resultat av ojämlikhet i lönestrukturen, ett högre uttag av föräldraledighet och färre arbetade timmar när barnen är små – vill vi se en utökning av antalet barnrättsår från fyra till fem samt automatiskt delad premiepension för föräldrar till barn under 12 år. Förutom att det stärker den enskildes ekonomi signalerar det att det är en viktig samhällsinsats att ta hand om sina barn.