Grindmossen och Pelnabrobäcken förebilder för att rädda Ölands turism!
Våtmarker som Grindmossen behövs även i andra länder för att rädda Östersjön från övergödning. Östersjön är ett mycket känsligt innanhav. Bottendöden till följd av övergödning breder ut sig. Det leder till omfattande algblomning som allvarligt hotar Ölands turistnäring, något som varit tydligt de senaste somrarna.
Nu behövs gemensamma krafttag inom EU för att rädda Östersjön. Det säger Gudrun Brunegård, Kristdemokraternas EU-kandidat från Kalmar län, i samband med ett besök vid Grindmossen, tillsammans med Jonny Erlandsson, Rälla.
Gudrun Brunegård och Jonny Erlandsson vid Grindmossen
-I Sverige har mycket gjorts för att minska utsläppen av kväve och fosfat från jordbruken. Bara från Pelnabrobäcken beräknades 60 ton kväve rinna ut i Östersjön och bidra till övergödningen. Längs bäcken, från Glömminge till utloppet nära Runsten, har Länsstyrelsen tillsammans med ideella krafter, Borgholms och Mörbylånga kommun på senare år anlagt kvävefällor i form av dammar och anlagda våtmarker i vattendrag.Detta bidrar till att rena avrinningen från åkrarna innan det förs vidare ut i Östersjön, säger Gudrun Brunegård.
-Det hjälper föga om svenska myndigheter, organisationer och frivilliga lägger ned hela sin själ i liknande projekt, om våra grannar i övriga länder runt om vårt gemensamma innanhav fortsätter med konstgödning på sina åkrar, utan rening innan näringsämnena flödar ut i havet, säger Gudrun Brunegård.
-Därför vill jag verka för att EU:s jordbruksstöd och gårdsstöd ska styras om. Idag går 80 procent av gårdsstödet till 20 procent av de gamla medlemsländernas största gårdar. Franska storbönder är de som gynnas mest av denna konstruktion. Istället borde stödet gå till att stödja omställningen till miljövänligt jordbruk i både Sverige, Polen, Litauen och andra Östersjöländer. Det är i högsta grad ett gemensamt intresse att rädda Östersjön, fortsätter Gudrun Brunegård.
-Det är Östersjöländernas gemensamma ansvar att hjälpas åt för att inte Östersjön ska bli ett dött hav. Detta borde vara en högt prioriterad fråga på EU:s dagordning under kommande mandatperiod, avslutar Gudrun Brunegård.
