-
i distriktet
Inför särskilda ungdomsdomstolar
Svenskt rättsväsende har idag en tudelad handläggning av ärenden avseende unga brottsmisstänkta. Unga under 15 år är inte straffmyndiga och kan därför inte åtalas för brott oavsett brottets svårighetsgrad. Vid misstanke om brott överlämnas ärendet till socialtjänsten för fortsatt handläggning. Den tvångsåtgärd som då kan komma ifråga är ytterst omhändertagande med stöd av Lagen med särskilda bestämmelser om vår av unga. Socialtjänsten tar i dessa fall beslut som sedan prövas av Förvaltningsrätten.
Unga brottsmisstänkta mellan 15 – 18 år kan bli föremål för förundersökning och åtal och deras sak prövas i tingsrätten i första instans. Handläggningen av dessa brottmål följer särskilda regler om skyndsamhet. Frihetsberövande i form av anhållande och häktning förekommer endast i ärenden som rör misstanke om mycket grova brott.
Under senare tid har det i ett antal ärende uppstått tveksamheter kring gärningspersonens ålder, vilket i sig vållar frågor kring den fortsatta hand-läggningen. Likaså förekommer fall med minderåriga gärningspersoner som inte får rättslig prövning, något som är rättsosäkert.
Den nuvarande uppdelningen mellan tingsrätt och förvaltningsrätt är olycklig av flera skäl. En bärande tanke vad gäller handläggningen av unga kriminella är att den ska ske skyndsamt och att det för den unge ska finnas en tydlig koppling mellan gärning och påföljd. Rättsväsendet lever idag inte upp till kraven i det avseendet. Likaså är uppdelningen mellan brottmålsdomstol och förvaltningsrätt problematisk.
Kristdemokraterna i Skåne verkar för:
– att det inrättas särskilda ungdomsdomstolar, gärna som en del i nuvarande tingsrätter, som prövar brottmålet oavsett den unges ålder
– att domstolen förfogar över såväl straffrättsliga som förvaltningsrättsliga beslut.
– att ungdomsdomstolarna får jourtjänstgöring så att den unges fall kan prövas omedelbart i det fall brottet kan klaras upp utan ytterligare utredning.
Bygg en fast HH-förbindelse
En fast förbindelse över Öresund mellan städerna Helsingborg och Helsingör kommer innebära två separata tunnlar för persontågs- och vägtrafik. En tunnel för persontåg mellan Helsingborgs och Helsingörs centrum samt en tunnel för vägtrafik söder om städernas centra, där vägen ansluter till Helsingörmotorvägen i Danmark och till E4 och E6 på den svenska sidan. I dagsläget trafikeras sträckan av färjetrafik. Danska och svenska politiker började diskutera frågan om en till fastförbindelse över Öresund (som komplement till Öresundsbron) 2010 och sedan 2018 utreds förutsättningen, behovet och miljökonsekvenserna av en fast HH-förbindelse av både svenska och danska staten. Utredningen beräknas bli klar december 2020 eller januari 2021.
Projektet beräknas kosta ca 50 miljarder svenska kronor att färdigställa. Tanken är att använda en liknande finansieringsmodell som Öresundsbron med statligt garanterade lån som sedan betalas av med trafikavgifter. Ifall trafikavgiften motsvarar nuvarande färjeavgift på sträckan kommer kostnaden vara återbetald på 24 år, för att därefter bli en inkomstkälla.
– Öresundsregionen är en viktig tillväxtmotor för Skåne och södra Sverige. Öresundsbron har sedan den invigdes 2000 varit en succé för integrationen av Öresundsregionen. Pendlingen har ökat med 450% och idag pendlar ca 15 000 personer mellan bostad och arbetsplats över sundet. Med en fast HH-förbindelse skulle restiderna och följaktligen integrationen mellan de norra delarna av regionen fördjupas ytterligare. Enligt beräkningar från Region Skåne skulle en fast HH-förbindelse ge cirka 110 000 fler personer i norra Skåne och södra Halland en utökad lättillgänglig arbetsmarknad och dessutom ha positiva effekter för de företag som verkar i området. Dessutom skulle utbytet av utbildning, kultur, nöjen och forskning stärkas.
– En fast HH-förbindelse skulle avlasta Öresundsbron som redan idag är utsatt för ett hårt tryck. Det skulle minska risken för flaskhalsar vid rusningstrafik och minska den sårbarhet det innebär att bara ha en fast förbindelse i regionen, speciellt då bron ibland tvingas stänga eller ha begränsad kapacitet. Detta är inte minst viktigt då trafiken i Öresundsregionen väntas öka i framtiden, bland annat till följd av den nya fasta förbindelsen mellan Danmark och Tyskland (Fehmarn Bält) som beräknas öppna 2028. Ett jämnare och mer tillförlitligt flöde skulle gynna både den regionala tillväxten och Sveriges handel med omvärlden.
– Bil- och lastbilstrafiken till dagens färjor sker idag i centrala Helsingborg. Med den planerade tunneln skulle fordonstrafiken ledas utanför stader vilket bidrar till mindre trängsel, mindre buller och bättre luft i centrala Helsingborg.
– Investeringen skulle, likt Öresundsbron, på kort tid betalas av (ca 25 år) med hjälp av trafikavgifter och därefter övergå till att bli en inkomstkälla för svenska och danska staten.
Kristdemokraterna i Skåne har under lång tid varit för en fast HH-förbindelse. Sedan rikstinget 2019 är även KD på nationell nivå det.
Kristdemokraterna i Skåne verkar för:
– att Kristdemokraterna ställer sig bakom det som anförs i motionen det angelägna i att fortsätta arbetet med en fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör.
– att Kristdemokraterna ställer sig bakom det som anförs i motionen om att projektets karaktär, inte minst möjligheten till egenfinansiering, gör att den fasta HH-förbindelsen bör hanteras som ett separat projekt, exempelvis på motsvarande sätt som Öresundsbron.
17 kristdemokratiska förslag för de äldre i Skåne
I följande rapport kommer Kristdemokraterna i Skåne att redogöra för 17 viktiga förslag för att förbättra situationen för de äldre i Skåne. Det ska vara tryggt att bli äldre och Kristdemokraterna är garanten för att äldre kommer vara prioriterade i politiken på lokal, regional och nationell nivå. Förslagen som vi presenterar i denna rapport hanterar beslut på alla tre politiska nivåer och ska ses som en kortfattad sammanfattning. Det finns självfallet mycket inom detta breda politiska område, men se det som ett urval av kristdemokratiska prioriteringar att driva under innevarande mandatperiod, inför valrörelsen nästa år och efter valsegrar på lokal, regional och nationell nivå den 11 september 2022.
Nära vården
Nära vård är inte en ny organisationsnivå eller en benämning på dagens primärvård, även om primärvården utgör en kärna i den nära vården. Nära vård är snarare ett nytt sätt att arbeta med hälsa, vård och omsorg. Den närmaste vården är den som patienten/brukaren kan ge sig själv – egenvården – samt det stöd kommuner och regioner kan ge för att möjliggöra detta.
För att hälso- och sjukvården och den kommunala vård- och omsorgen ska fortsätta vara effektiv och ha hög kvalitet, och kunna möta den demografiska utvecklingen och invånarnas behov på ett bättre sätt, krävs en omställning i hela vårdkedjan.
En mer tillgänglig, närmare vård kan tillsammans med nya arbetssätt i vården innebära att resurserna inom vård och omsorg kan användas bättre och därmed räcka till fler. Kärnan i Nära vård är ett personcentrerat arbetssätt som utgår från individens behov och förutsättningar. Det innebär att se, involvera och anpassa insatserna efter vad som är viktigt för just den personen.
Hälso- och sjukvården har utvecklats och kommer framöver att behöva förändras i grunden.
1992 genomfördes Ädelreformen som innebar att vi gick ifrån sjukhemsavdelningar med många patienter på samma sal till nya äldreboenden där varje person hade eget rum och den sociala omsorgen och det friska betonades. Det var en viktig reform som var nödvändig utifrån de förutsättningar som gällde då, men på 2020-talet behöver vi ännu en gång göra en genomgripande reform utifrån principerna kring Nära Vård för att möta dagens situation och framtidens utmaningar.
Kristdemokraterna anser att regionerna ska avskaffas och staten ta över ansvaret för sjukvården. Detta är förhoppningsvis känt av de flesta. Men det är en omfattande reform som tar tid att genomföra. Därför behöver ett förstatligande av hälso- och sjukvården först utredas. Men det finns mycket annat som kan göras på kort sikt för förbättra vården för såväl patienter som personal. Förslagen som Kristdemokraterna presenterar i denna rapport kommer att stärka vården här och nu.
Det offentliga har ett ansvar för att hälso- och sjukvården fungerar och för dem som är äldre ökar ofta behovet av insatser med åldern. Det är därför en nödvändighet att insatser ges på ett sammanhållet sätt för att den äldre ska få en personcentrerad vård och omsorg av god kvalitet. En god samverkan är en förutsättning.
Satsa på nära vården
Förbättrat samarbete och ett värdigare omhändertagande av våra äldre handlar inte om att organisera om den skånska sjukvården eller den kommunala äldreomsorgen.
Det handlar om att alla aktörer måste samverka bättre för individens bästa och att vården blir mer tillgänglig och sammanhållen både genom geografisk närhet och genom digitala vårdtjänster när det är lämpligt.
Den nära vården måste vara basen i sjukvården och den behöver fungera väl för att alla andra delar i vården ska lyckas. Idag är sjukvården alldeles för sjukhuscentrerad. Vi vill istället att den nära vården på vårdcentralerna blir den naturliga ingången för fler. Men då måste primärvården byggas ut och göras mer tillgänglig.
Sköra patienter ska inte komma till akuten
De som många gånger får vänta längst på akuten är de äldre. Därför måste hälso- och sjukvården utvecklas på olika sätt så att de äldre sätts i centrum och får bättre vård. Kristdemokraterna vill utveckla direktinläggningar på vårdavdelning och egna sjukvårdsspår så att sköra patienter inte behöver gå via akuten. Detta kan motverka det faktum att alldeles för många sköra patienter tvingas passera de skånska akutmottagningarna under ovärdiga former.
Kommunala läkare
Tillgången till läkare i den kommunala hälso- och sjukvården behöver stärkas för att de äldre och deras anhöriga ska känna sig trygga med att det görs korrekta medicinska bedömningar kring sjukvårdsbehovet. Detta görs bäst genom att utöka den tid som avdelas för primärvårdens läkarinsatser i äldreomsorgen så att det finns tillräckligt med tid att göra de medicinska bedömningar som krävs och följa upp arbetet tillsammans med hela vårdteamet. Inom ramen för den ekonomiska förstärkning som Kristdemokraterna föreslår för primärvården möjliggörs att läkarinsatserna stärks i den kommunala hälso- och sjukvården.
Fast läkarkontakt
Nästan hälften av skåningarna saknar i dag en fast läkarkontakt. Det skapar onödigt merarbete både för patienter och sjukvårdspersonal. Lika självklart som att de flesta Skåningar vet namnet på sin frisör, lika självklart ska det vara att du vet namnet på din läkare. Alltför många som söker sig till vården möter ett nytt ansikte varje gång de kommer till sin vårdcentral. Kristdemokraterna vill ge alla skåningar rätt till en fast läkarkontakt och vi behöver börja med alla som bor på de skånska särskilda äldreboendena.
Personligt ansvar för patienter
I den svenska sjukvården har vi kanske glömt bort det viktigaste av allt, det personliga ansvaret. Det har gått så långt att ingen längre vet vem som är ansvarig för vad och patienter bollas fram och tillbaka. Eftersom alla gör sin del utifrån regler och förordningar märks det inte och uppföljningarna visar inte på några missförhållanden. För att läkarna ska kunna vara personligt ansvariga måste de få ett rimligt uppdrag. Genom att uppsatta mål för antalet listade patienter per läkare och genom att låta en läkare ta ett helhetsansvar för patientens vårdbehov kommer vi lösa en del av utmaningarna för skånsk sjukvård.
Hemtagningsteam i alla skånska kommuner
Efter en sjukhusvistelse uppstår det ofta, tillfälligt eller varaktigt, ett ökat behov av omsorg. Det största behovet finns hos sköra patienter med kroniska och återkommande sjukdomar. Om detta inte fungerar ökar behovet av dyra sjukhusvistelser och omfattande omsorgsinsatser drastiskt. Därför behövs hemtagningsteam i alla skånska kommuner som tillsammans med Region Skåne kan göra övergången så enkel och sömlös som möjligt. Teamet kan till exempel bestå av undersköterskor, arbetsterapeuter och fysioterapeuter. Det vore även värdefullt om kommunens medicinskt ansvariga sjuksköterska (MAS) och en medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) ingår i teamet.
En MAR i varje skånsk kommun
Lika väl som det i varje kommun finns medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS, behövs det också en medicinskt ansvarig för rehabilitering, en s k MAR, för att säkra en fungerande rehabilitering inom den kommunala hälso- och sjukvården. Många äldre bor kvar hemma i ordinärt boende och får delvis hjälp av anhöriga men på grund av exempelvis artros kan de tvingas dra ner på fritidsaktiviteter. Att främja fysisk aktivitet bland äldre är också viktigt för att förebygga benskörhet, viktnedgång, trötthet, fysisk funktionsnedsättning och social isolering. Gånghjälpmedel kan också avlasta smärta och minska fallrisk. Genom att det finns en MAR i varje kommun ges bättre förutsättningar att säkra att rehabiliterande insatser ges till alla inom den kommunala hälso- och sjukvården
Utöka GAT (Geriatriska akutteam) inom den skånska sjukvården
Genom att skriva in patienter från kommunernas korttidsboende till ett GAT (Geriatriskt akutteam) skapas ett tätare samarbete mellan kommunerna och regionen och det ger ökad kvalitet för patienterna. På så sätt undviker vi att denna sköra patientgrupp skickas till de skånska akutmottagningarna och vi skapar en direktlänk mellan verksamheterna. Patienterna får snabbare hjälp, det frigörs tid från de kommunala sjuksköterskorna och vårdcentralerna avlastas. Det bidrar även till att minska onödiga inläggningar på de skånska sjukhusen och kan frigöra resurser till en ansträngd hälso- och sjukvård.
Kristdemokraterna i Skåne vill att:
- Den svenska hälso- och sjukvården ska förstatligas på sikt och att omhändertagandet av de äldre i sjukvården och den kommunala omsorgen förbättras.
- Minska antalet sköra patienter på våra akutmottagningar bland annat genom direktinläggningar och egna sjukvårdsspår
- 25 % av hälso- och sjukvårdens pengar ska gå till den Nära vården 2025.
- De skånska kommunerna ska ha rätt att anställa kommunala läkare.
- Alla skåningar ska ha en fast läkarkontakt. Börja med de äldre på särskilda boenden.
- Läkare ska ha personligt ansvar för patienter med 1000 listade som långsiktigt mål, med delmål på ett, tre, fem och tio års sikt.
- Samtliga skånska kommuner ska ha ett hemtagningsteam.
- Utse en medicinskt ansvarig för rehabilitering, en s k MAR i alla skånska kommuner.
- Utöka GAT (Geriatriska akutteam) inom den skånska sjukvården
Livskvalitet
Livskvalitet har ingen ålder. Därför behövs det förslag och initiativ för att utveckla detta område även för dem som befinner sig på ålderns höst. Det är både svårt och komplicerat att mäta och definiera livskvalitet, men att avstå från att driva frågor kring livskvalitet är ett sämre alternativ. Det finns ingen allmän accepterad definition av begreppet livskvalitet och det beskrivs olika beroende på forskningsdisciplin, men övergripande handlar det om välbefinnande såsom funktion i vardagen, livstillfredsställelse, meningsfullhet och lycka. Hos den skånska befolkningen över 65 år finns det många som mår dåligt och för att möta detta problem med psykisk ohälsa hos äldre, där många redan är sköra och ofta ensamma vill Kristdemokraterna ta ett samlat, tydligt grepp med ett antal förslag för att förbättra livskvaliteten.
Motverka ensamheten i Skåne
Vi måste i Skåne sluta se ensamheten som ett individuellt problem och börja betrakta det som ett samhällsproblem. Då kan vi också ta steg bort från ett samhälle som hamnat i konflikt med människan som gemenskapsvarelse. Ensamhet är en lika stor riskfaktor för att dö i förtid som rökning och skadar vår hälsa mer än såväl stillasittande som dåliga matvanor. Ensamhet drabbar både psykiskt och fysiskt. Den kan leda till kroppsliga besvär, kronisk stress och andra sjukdomar. Risken att drabbas av kärlkramp, hjärtinfarkt och stroke ökar. Men ensamheten är svår att komma åt. En längre tids avskildhet kan göra att steget ut till social aktivitet bland nya människor känns stort att ta på egen hand. Genom att erbjuda hälsofrämjande insatser till äldre kan vi bidra till ett längre, självständigt liv med god livskvalitet.
Motverka självmord bland äldre i Skåne
Den senaste statistiken från Socialstyrelsen och dödsorsaksregistret visar att självmord är vanligare bland män än kvinnor och vanligast bland äldre män (85+) i Sverige. 2019 dog 395 kvinnor och 869 män på grund av suicid[1]. Detta är fler än 2018[2]. Vi får inte acceptera psykisk ohälsa och ångest hos äldre som en naturlig konsekvens av åldrandet.
Betydelsen av att bli sedd och tilltalad ska inte underskattas. Isolering och ensamhet är livsfarligt. Ibland räcker det att våga fråga och lyssna på svaret. Ibland krävs det akut vård. Kristdemokraterna menar att en kartläggning av riskerna för självmord bland brukare och inom hemtjänst och särskilda äldreboenden kan vara en del av lösningen. Tillsammans kan vi bryta den ofrivilliga ensamheten och skapa ett samhälle präglat av gemenskap och medmänsklighet.
Skriv ut social aktivitet på recept (SAR)
Kristdemokraterna i Skåne vill motverka ensamhetsproblem som breder ut sig genom att börja låta läkare skriva ut social aktivitet på recept (SAR) som ett sätt att motverka den växande ensamheten. Att bygga gemenskaper och relationer är förstås inte en uppgift främst för politiken – men att uppmuntra och förbättra förutsättningarna för gemenskap är det definitivt.
Kultur skapar livskvalitet för de äldre
Vi har ett fantastiskt kulturutbud i Skåne och mycket att vara stolta över, men mycket mer kan göras för att skapa en meningsfull tillvaro för de äldre. Vår lust till upplevelser och konst minskar inte för att vi blir äldre. Konst och kultur bidrar till att bryta isolering och ökar känslan av delaktighet. Många äldre lever med sorg och förluster av egna förmågor, livskamrater eller närstående. Kultur kan vara ett sätt att hantera och bearbeta ångest, sorg och smärta. Region Skåne och de skånska kommunerna skulle kunna ta ett samlat grepp och vara ett tydligt nav och en kunskapsbank inom området och erbjuda kompetenshöjande insatser för att tillhandahålla kultur för Skånes alla äldre.
Senior sport school i fler skånska kommuner
Sedan 2009 driver RF-SISU och Region Skåne tillsammans med ett antal skånska kommuner Senior Sport School som syftar till att skapa förutsättningar för ett hälsosamt åldrande i Skåne. Senior Sport School genomförs 24 gånger per år runt om i Skåne. Målet med arbetet är att skapa ökad livskvalitet och välmående genom fysisk aktivitet och social gemenskap hos en grupp i samhället som tenderar att bli bortglömd i idrottssammanhang. Utmaningen är som vanligt att nå utanför dem som redan är intresserade och därför vill Kristdemokraterna att fler kommuner i Skåne börjar genomföra Senior Sport School mer kontinuerligt och breddar rekryteringen så att fler äldre får nya vänner, prova på idrott och lära sig om goda matvanor.
Skåne behöver fler äldrepsykiatrimottagningar
Många äldre är drabbade av psykisk ohälsa. Sedan 2000 har det funnits en äldrepsykiatrimottagning i Helsingborg som uppvisar goda behandlingsresultat. För att denna vårdform på sikt ska bli mer likvärdig över hela Skåne vill Kristdemokraterna att det öppnas fler mottagningar. Dessa mottagningar har ett klart uppdrag att arbeta för att förbättra äldres psykiska hälsa, som vi sett har påverkats negativt under Coronapandemin.
Förebygg osteoporos (benskörhet) och öka livskvaliteten för äldre
Osteoporos är en folksjukdom som inte får den uppmärksamhet den borde ha. Varannan kvinna och var fjärde man över 50 år drabbas av osteoporos. Tyvärr är det så att frakturer på grund av osteoporos ökar med stigande ålder, 70 procent av dem som drabbas av osteoporos är över 75 år. Knappt 20 procent av dem som råkat ut för en fraktur får hjälp att förebygga framtida frakturer, trots att vi vet att risken för detta ökar kraftigt efter den första frakturen. Vi vet också att rörelse, styrketräning och bättre kost gör stor skillnad när det gäller benskörhet.
Det behövs aktiva insatser från hälso- och sjukvården för att förebygga och följa upp frakturer genom en tydlig och sammanhållen vårdkedja för frakturer – en frakturkedja. Genom en grundligare undersökning och bedömning om fallrisk och ett förebyggande samtal med patienter om säkerhetsrisker skulle vi kunna spara mycket mänskligt lidande och stora vårdkostnader.
Undernäring ska minska bland äldre i Skåne
Risken att drabbas av undernäring ökar med stigande ålder enligt vissa data är upp till 60% av de boende på särskilda äldreboenden undernärda eller riskerar att bli det. Sannolikt är det så också i de egna hemmen där risken för undernäring är som störst. Vi behöver ta fram ytterligare underlag för att identifiera hur stort problemet är och kunna konkretisera arbetet inom Region Skåne och de skånska kommunerna för att motverka undernäring. Nya arbetssätt och digitala lösningar behövs. Genom samarbete där mat och måltider ses som en del av äldre personers hälsa och välbefinnande skulle vi kunna göra mycket.
Kristdemokraterna i Skåne vill att:
- Arbetet för att motverka ensamhet blir mer prioriterat i Region Skåne och de skånska kommunerna.
- Motverka och minska antal självmord bland äldre i Skåne.
- Läkare ska kunna skriva ut social aktivitet på recept.
- Region Skåne och de skånska kommunerna ska ta ett tydligt ansvar och vara ett nav och kunskapsbank för kultursatsningar för äldre.
- Fler skånska kommuner börjar driva Senior Sport School oftare och mer regelbundet.
- Det öppnas fler äldrepsykiatrimottagningar i Skåne
- Arbeta för en jämlik osteoporosbehandling i hela Skåne och en sammanhållen frakturkedja där förebyggande arbete och uppföljning ingår.
- Ingen äldre i Skåne ska drabbas av undernäring.
Läs rapporten i utskriftsformat här: http://wp.kristdemokraterna.se/skane/files/2021/05/äldrerapport-slutversion.pdf