• Kommunpolitiskt program

    Kristdemokraternas förvaltarskapstanke

    Kristdemokratisk politik genomsyras av förvaltarskapstanken.   Den innebär att vi tar ansvar för det vi fått från tidigare generationer,  och vill lämna vidare till nästa generation  gärna förbättrat, men inte försämrat.  Från början gällde förvaltarskapstanken miljön och naturen,  men vi använder det nu på fler områden.

    Vi tar här upp   1. Miljö   2. Ekonomin   3. Stadsplanering och stadsarkitektur

     

     Miljö

    Videon har några år på nacken men är fortfarande aktuell.

    • Miljöpolitik Kristdemokraternas miljöpolitik utgår från förvaltarskapstanken, den genomsyrar alla våra ställningstaganden. Vårt mål är att världen ska kunna lämnas till kommande generationer i ett bättre skick än vi själva fick ta emot den. Det är viktigt att satsa resurser på forskning och utveckling av förnybara drivmedel och energikällor. Det är också viktigt att bevara och främja den biologiska mångfalden så att våra ekosystem stärks.

    Ekonomi

    Kommunens ekonomi ska vara i god balans, och vi ska inte sätta oss i mer skuld än nödvändigt.  Kommande generationer ska inte behöva ta över en massa skulder som vi lämnat efter oss, utan varje generation ska hantera sina egna kostnader –  det är helt  i linje med vår förvaltarskapstanke.

    Kristdemokraterna i Lund har under mandatperioden verkat för att det lagstiftade 2% målet ska uppnås. Riksdagen tog målet 2000 när vi gick in i ett nytt Millenium., och innebär att  kommunerna alltid ska budgetera för  en reserv på 2 %.  Det är för många kommuner svårt att uppnå, det finns så mycket man hellre vill lägga pengarna på. Men för oss kristdemokrater är det ett viktigt mål, och kommunen har redan haft nytta av att det fanns pengar i reserv , t ex när Pandemin drabbade oss.

    • Ekonomisk politik Kristdemokraternas ekonomiska politik bygger på det som vi kallar social marknadsekonomi. Det innebär att marknadsekonomin måste kombineras med en socialt ansvarsfull politik för att bidra med välfärd och en rimlig levnadsnivå för alla. Skatte- och bidragssystem ska utformas så att människors egen kraft och engagemang uppmuntras och bidragsberoende motverkas.

     

    Statsplanering och stadsarkitektur

     

    Lund har fanns redan på medeltiden. Redan då var staden ett centrum för handel och också ett religiöst centrum kring Domkyrkan. Visste du att många av gatorna i Lunds stadskärna fanns redan då, och hade samma sträckningsom idag?  Lunds stadskärna ger staden dess speciella atmosfär som vi kristdemokrater är mycket måna om att bevara.  Tiden har självklart inte stått stilla sedan medeltiden, utan senare tider har också satt sin prägel.  Vill man ha kvar den speciella lundaatmosfären får man vara mycker varsam med den nya arkitekturen. Småskaligheten är viktig i stadskärnan och det är också viktigt att modern arkitektur harmoniserar med innerstaden, annars kan det som kännetecknar  Lund snabbt försvinna. Vi var emot utformningenav Galten och vi röstade också mot den tänkta kongressanläggningen vid stationen, som hade överskuggat både Grand Hotell och Klosterkyrkan.

    Andra centra i Lund är Universitetssjukhuset, Universitetet, de nya anläggningarna ESS och Maxlab 4 och Näringslivet i olika delar av staden.  Här kan man bygga nytt och modernt, förutsatt att man bevakar grönområden som är så viktiga för att göra en stad attraktiv. Vi är inte emot att bygga på höjden i de områden där Lunds stad växer. Det är en följd av att vi vill bevara den högklassiska åkermarken. Vi kan inte dra ner på nybyggnadstakten, att försöka få Lund att sluta växa är orealistiskt. Vi kämpade i flera decennier för att få forskningsanläggningen  ESS till Lund. Då gjorde vi ett åtagande som vi måste stå fast vid, och som med nödvändighet innebär att kommunen växer, både när det gäller bostäder och service.

    Tätorterna eller ”byarna” i Lunds kommun har också en karaktär som är värd att bevara.  Vi vill inte att bykaraktären ska försvinna där tätort möter landsbygd. Fråga lokalbefolkningen vad man vill bevara när byarna växer, och anpassa byggandet efter katraktären på byn.

    Vi ser fram emot förslaget från regeringen att kartlägga den mark som krävs för landets livsmedelsförsörjning. En följd av Ukrainakriget är att vi nu skulle kunna både vara del i Sveriges livsmedelsförsörjning, och kunna öka exporten av överskottet från åkermarken.

     

    Familjepolitik

    Sluta omyndigförklara familjerna!

    Kristdemokraterna är det parti som från alltid slagit vakt om familjen som samhällets vktigaste grundbpelare. Så här sammanfattare vi det:

    Familjen är den viktigaste gemenskapen och den grund som samhället står på. Barn som växer upp i trygga familjer får goda förutsättningar att klara livets utmaningar. Politiken ska därför stödja familjerna och föräldrarna, inte styra. Kristdemokraterna vill möjliggöra mer tid för barnen, öka familjers handlingsutrymme, uppvärdera föräldraskapet, möjliggöra olika barnomsorgsformer samt stärka barnfamiljers ekonomi. Alla politiska beslut ska analyseras utifrån vilka konsekvenser de får för familjer.

    Det är i mötet med andra människor vi formas som personer. Trygga familjer och andra nära gemenskaper är en förutsättning för ett välfungerande samhälle. Alla familjer är olika. Därför är vår utgångspunkt att familjen och andra nära gemenskaper själva ska få bestämma över sin vardag. Det offentligas uppgift är att ge stöd och underlätta detta. Familjer kan se ut på olika sätt, och det är självklart inte lätt att vara förälder. Men de flesta föräldrar klarar av att ge barnen kärlek, trygghet och omvårdnad mitt i allt vardagsstrul. När föräldrafunktionen sviktar ska man få hjälp och stöd av samhället, barnens bästa ska alltid vara det som gäller.  Däremot behöver föräldrar inte få reda på av samhället hur t.ex föräldraledigheten ska fördelas. Det beslutet anser vi ska ligga inom familjen, helt i enlighet med vår subsidaritetsprincip, att alla beslut ska fattas på lägsta funktionella nivå.

    Vi satsar mycket på det förebyggande arbetet när det gäller barnen. Allt man satsar på att barn ska ha en trygg och utvecklande barndom får man igen på trygga vuxna.

     

    Fakta och statistik om familjer

    • Ytterligare två familjecentraler den kommande mandatperioden
    • Familjerådgivning ska fortsatt finnas tillgängligt.

    Förskola

    Barnomsorg och förskola ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran, utvecklingoch lärande. En god och stimulerande omsorg möjliggör för föräldrarna att arbeta, studera eller söka jobb. Barns och familjers behov ska vara utgångspunkten för barnomsorg och förskola. Respekt förbarnet, barnets föräldrar, barnets kulturella identitet och språk är grundläggande. Barnomsorgen och förskolan har också en särskild uppgift att fylla för de barn som kommer från familjer som av olika skäl har svårt att tillgodose barnets behov.

    Förskolan år inget förvaringsställe för barn utan höga krav ska ställas och barnens behov ska vara i centrum.  För att forma trygga, harmoniska människor med förmåga till medkänsla och ansvarstagande behövs det både tillräckligt med lämplig personal och stora ytor som kan erbjuda avskildhet med möjlighet till reflexion och bearbetning.

    KRISTDEMOKRATERNA  i LUND VILL ATT…

    • Lunds kommuns barnomsorg ska präglas av valfrihet och mångfald.
    • Förskoleplats ska garanteras inom tre månader.
    •  Kommunalt drivna och enskilda förskolor ska ges samma förutsättningar
    • Återinför familjedaghemmen.
    • Mindre barngrupper ska prioriteras i förskolan. / maxantal 11/16)
    • Antal skötare och pedagoger ska vara högt per barn
    •  Barn i förskola och barnomsorg ska ges möjlighet att ta del av kulturutbudet i kommunen
    • Pedagogiska lekplatser ska införas
    • Öppen förskola  ska fortsatt finnas och erbjudas vid alla Familjecentraler
    • Behovet av barnomsorg under obekväm arbetstid ska tillgodoses.
    • Förskolans personal ska kontinuerligt erbjudas kompetensutveckling.
    • Personal inom barnomsorg ska fortsatt ges fortbildning för att tidigare se tecken på barn som far illa och hur man tillämpar anmälningsplikten.

     

     

     

     

     

     

    Skolans uppgift är att ge varje elev så goda förutsättningar som möjligt att nå sin fulla potential. Skolan har också ett fostrande uppdrag, liksom en uppgift att stärka varje elevs självkänsla. Tyvärr
    lever inte alla skolor upp till detta; vi ser fallande resultat, dålig studiero i klassrummen, mobbningoch elever som faller mellan stolarna.

    Varje barn är unikt och bör därför mötas av flera alternativ när det är dags för skolgång. För att tillgodose barnets och familjens behov bör det finnas valfrihet även för skolelever.

     

     

    • I tredje klass ska alla elever kunna läsa och räkna.
    •  Det fortsatt ska vara en rättighet att välja skola. En mångfald av skolor avseende utförare såväl som profiler ska finna
    • Aktivt skolval ska tillämpas oavsett om man söker till en privat eller kommunal skola för attutjämna klyftor.
    • På kommunens hemsida ska det fortsatt finnas öppna jämförelser mellan skolorna i kommunen för att underlätta skolvalet. 
    • Kommunalt och enskilt drivna skolor ska ges likvärdiga förutsättningar såväl ekonomiskt som verksamhetsmässigt.
    • Lärarnas arbetstid ska ha mer fokus på undervisningstid; den administrativa bördan måste minska.
    •  Skolorna ska avsätta resurser för att tidigt tillförsäkra  barn i behov av särskilt stöd de pedagogiska resurser som krävs.
    • Det ska finnas fler vuxna i skolan, så som elevassistenter och skolassistenter
    •  Särskilt begåvade elever ska uppmärksammas och ges det stöd de behöver för att utvecklas.
    • En elevhälsogaranti ska finnas; varje elev ska kunna komma i kontakt med elevhälsan varje dag.
    • Samverkan mellan förskola, skola, socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatrin ska utvecklas för att barn i behov av stöd ska fångas upp i tid. 
    • Det mobila teamet med socialtjänsteman som tillgång för skolorna ska återinföras
    • Det ska finnas en antimobbningsgaranti med ökat skydd och rättigheter för den utsatta. Flytta på mobbaren, inte den mobbade
    • Endast evidensbaserade antimobbningsprogram ska användas och rektorerna ska erbjudas utbildning inom detta. 
    • Organiserad fysisk aktivitet ska erbjudas varje dag i skolan i samtliga skolor.

     

    Gymnasium

    Gymnasieskolan ska ge en stabil grund inför vuxenlivet för den som planerar att studera vidare såväl som för den som vill gå direkt ut på arbetsmarknaden. Tyvärr slutför många elever inte sina
    gymnasiestudier. Särskilt gäller detta de som börjar på något av de individuella programmen och språkintroduktion. Dessutom upplever många att de valt fel program och byter därför till ett annat vilket innebär att gymnasietiden förlängs. Det är viktigt att möjligheter till att ta gymnasiekompetens genom enskilda studier på distans  när man av olika anledningar misslyckats med den vanliga skolgången.

    • Det ska finnas ett rikt utbud av program för att maximera elevernas studieintresse
    • Gumnasiesärskolan ska verka för att de elever som har intresse och möjlighet ska erbjudas praktik och lärlingsplatser .
    • Ett nära samarbete ska finnas mellan skolan och det lokala näringslivet, exempelvis vad gäller lärlingsutbildningar.
    • Elever i gymnasieskolan ska i vissa fall ges möjlighet att läsa universitetskurser.
    • Alla elever ska ges möjlighet att återkommande träffa en utbildad studie- och yrkesvägledareför att kunna göra välgrundade val.
    • Varje gymnasieskola ska ha ett ansvar att snabbt och aktivt följa upp de elever som har högfrånvaro.
    • Gymnastik och idrott ska schemaläggas på samtliga program i alla årskurser.

     

     

     

    Vård och omsorg

    Når man pratar om seniorer talar man om människor mellan 65 och 105. Man talar inte om 20-65 åringar som juniorer, men det är ungefär lika lite meningsfullt att klumpa ihop den ena gruppen som den andra. Seniorer är ett vitt begrepp som innehåller väldigt olika sorters människor.  Många arbetar både deltid och heltid högt upp i åldrarna, andra är helt slutkörda när pensionsåldern är inne. En hel del fungerar som chaufförer, barnpassare och sjukvårdare till barnbarn som ska hämtas och lämnas när föräldrarna är mitt uppe i yrkeslivet, andra har äntligen fått tid att syssla med saker de aldrig tidigare hunnit med. Många reser, går på dans eller gympa, för andra är allt en katastrof när yrkeslivet inte längre finns.  Det är reservdelarnas tid. Höftleder, knäleder byts ut i samma takt som hjärtklaffar och starroperationer – allt för att livskvaliteten ska vara i topp så länge som möjligt. Vad ska då samhället erbjuda.

    Kravet på samhället som kommer från en stor grupp äldre är framför allt service, platser att umgås på, platser för fritidsaktiviteter och tillgängliga transportmöjligheter. Man efterfrågar inte förmyndare som talar om vad man ska dricka till maten, eller något annat som rör personlig smak

    Det kommer att bli en kulturkrock inom äldrevården. Snart kommer Rock ´n Roll generationen, Beatlesgenerationen. och sedan är det dags för punkarna. Det är generationer där frihetsbegreppet är i topp och en frigörelse från  förmyndarmentalitet central. Äldrevården ska präglas av värdighet för den enskilde. Egna val ska vara styrande. Gemenskap och närhet är grundläggande mänskliga behov , och vid biståndsbedömning ska sociala och kulturella behov vara lika självklara som medicinska behov.

    Ett samarbete med frivilligorganisationerna och den kulturella sektorn blir nödvändigt för att allas ålderdom ska bli den bästa möjliga. Isolering och ensamhet när kretsen av närstående och gamla vänner blir allt mindre är ett problem som vi måste komma till rätta med. Ofrivillig ensamhet är nedbrytande och sjukdomsframkallande i alla åldrar, men för många äldre tillkommer dessutom sorgen vid förlusten av anhöriga ochvänner. Det kan också vara svårt att fysiskt ta del av det kulturella utbudet. En kulturcheck för äldre och hjälp att ta sig ut står högt på listan!

     

    1. Vid all biståndsbedömning ska vårdtagarens sociala och kulturella behov finnas med.
    2. Kulturcheck till äldre
    3. Neddragning av chefer på mellannivå och fokus på den direkta vården

     

     

    Företagande

    Politikers möjlighet att skapa jobb är  begränsade till offentlig sektor, men vi kan bidra till att det blir lättare att
    driva företag. Visste du att 4 av 5 jobb skapas i små- och medelstora företag? Vi vill att det ska vara
    enkelt att vara företagare i Lund. Lund ska vara Skånes bästa företagarkommun!

    Många står idag utanför arbetsmarknaden. Det rör sig framförallt om personer med ohälsa eller
    funktionsnedsättningar, eller personer med otillräckliga kompetenser. Därtill finns idag en stor grupp
    förhållandevis nyanlända som riskerar hamna i långvarigt utanförskap om de inte kommer in på
    arbetsmarknaden. Samtidigt ser vi en brist på arbetskraft inom flera områden. Här behöver kommunen
    i samverkan med arbetsförmedling och företag förbättra sitt matchningsarbete.

    Ett sunt företagarklimat ger grunden för ett dynamiskt småföretagande där enskilda människors idéer, kreativitet och entreprenörskap för möjlighet att blomma ut.
    Ett konkurrenskraftigt och sunt företagarklimat är grunden för en god välfärd i Lunds
    kommun.
    En kommun eller region med välmående och framgångsrika företag har lägre
    arbetslöshet, högre tillväxt och bättre förutsättningar att finansiera välfärden. Vi vet
    att 4 av 5 jobb skapas i skapas i små och medelstora företag.
    Att förbättra attityderna till företagande och underlätta för nyföretagande och
    företagande är därför en mycket angelägen politisk fråga.

    Kristdemokraterna i Lund vill:

    • Förenkla regelverket för företagare.
      Vi vill minska företagarnas administrativa börda, genom att samordna
      myndigheters kontroller, administrativa utskick och en sammanslagen avgift
      per år.
    • Sänka företagens regelbörda och administrativa kostnader
      Genom att samordna myndighetskontroller, protokoll och fakturering minskar
      vi sammantaget företagarens kostnader för hanteringen av
      myndighetskontroll.
    • Införa startpaket för nyetablerade företagare och entreprenörer, sk one
      stop shop
    • Vi vill locka nyetablerade företag till Lund och nya entreprenörer. Med vårt
      startpaket informerar vi om lokaler/mark för etablering, presenterar skolor,
      skapar kontakt för mentorer och nätverk, företagaren lotsas in i Lunds
      näringsliv och dess möjligheter.
    • Möjliggöra för lokal upphandling
      Många företag har inte tillräckligt stöd och kompetens att landa lokala viktiga
      upphandlingar.
      Där vill vi avsätta resurser för att hjälpa företagen till framgångsrika
      upphandlingar.
    • Stötta ungt företagande
      Vi ska stödja gymnasieskolors UF-företagande och hjälpa till att lyfta fram
      elevers UF-företag på allmänna platser i det offentliga rummet.

     

    Kultur och fritid

    Kultur och media Att värna om människans inre liv är lika självklart för Kristdemokraterna som att garantera hennes materiella behov. Politikens uppgift är inte att styra kulturen utan att ge den möjlighet att växa fritt, både på amatörnivå och på professionell nivå. Vi vill bevara det materiella och immateriella kulturarvet, verka för mer kulturverksamhet i skolan och stärka det civila samhället – till exempel föreningar, organisationer och trossamfund.”

    Ett rikt utbud av kultur, fritidsaktiviteter och friluftsliv bidrar till ett samhälle där det är gott att leva.Detta har en stor betydelse när det kommer till skapandet av en attraktiv kommun. Detoffentliga ska  i samverkan med civilsamhälle och näringsliv skapa förutsättningar för medborgare att kunna ta del av ett rikt och varierande kultur-,fritids- och friluftsliv. Det är viktigt att kommunen inte konkurerar ut  andra aktörer med skattesubventionerad verksamhet., däremot kan man genom införandet av musikcheck, kulturcheck etc stödja kommuninnevånarnas behov av kultur så att  alla får samma möjligheter.

     

    Idrott

    Möjlihet till att utöva idrott alltifrån breddidrott för barn  till elitidrott för unga  i högre tonåren  ska finnas i kommunen. Fysisk aktivitet som grundlägges tidigt ger också glädje och hälsa i vuxenlivet när man fortsätter med fysisk aktivitet.  Idrott är integrationsfrämjande.  Idrott ska vara inkluderande och följa intentioner både i barnkonventionen och i samhällets demokratiska värderingar.

    • Flick och pojkidrott ska tilldelas lika resurser, både vid breddidrotter och vid elitidrott.
    • Personer med fuktionsnedsättningar ska få riktade satsningar beträffande  idrott och fysisk aktivitet.
    • Hormonstörande plastgräsmattor bör succesivt ersättas med hållbara gräsmattor på fotbollsplaner. Biokol och andra nyare tekniker kommer allt mer i bruk och bör användas.

    Fritid

    Utbudet av rekreationsområden i Lunds kommun är stort. Vi har Grönområden, parkanläggningar, promenadstråk, cykelvägar , naturreservat och så har vi skryllegården. Utanför staden fins rikligt med natur av alla slag.  Satsningen på Sommarlund och Lov i Lund  stöder vi helhjärta, det gört att fritidsaktiviteter finns tillgängliga året om, och har en förebyggande inbverkan på fr.a. barn och unga.

    Kultur

     

    Pndemin visade vilken enorm betydelse kulturen har för människors välbefinnande. Vi fick också se hur artister på alla sätt försökte ta människor igenom krisen enom att lägga upp sina framträdanden på nätet.

     

    • Ytterligare utökning av musikchecken
    • Bibehåll biblioteken
    • Ja till utbyggnaden av Kino
    • Skolorna bör regelbundet besöka museer och ta del av det kulturella utbudet i kommunen
    • Kulturcheck  för äldre.
    • Kommunfest för de ungdomar som missade studentmottagningar under pandemin

     

     

    Integration

    I en fungerande samhällsgemenskap känner medborgare delaktighet, tillit till varann och tar ansvar för det gemensamma samhället. Vid en misslyckad integration skapas ett hot mot
    samhällsgemenskapen. Här ställs krav på oss som bor här sedan länge att vara inkluderande menockså på dem som kommer hit att anstränga sig för att bli en del av sitt nya land och acceptera
    grundläggande värderingar som vårt samhälle vilar på.

    Lund för en framgångsrik integrationspolitik.   Av tradition har Lundaborna hög tolerans och är vana vid människor från andra kulturer genom vårt Univeritet och  vår Universitetssjukhus. där många medborgare med invandrarbakgrund  arbetat sedan decennier tillbaka. Genom Comung och det nya arbetsmarknadsuppdrag som kummunen gett fr.a. Socialnämnden, arbetar vi aktivt med att få personer som står långt ifrån arbetsmarknaden  till ett liv med självförsörjning. Vi har lyckats bra och för närvarande  visar Lunds kommun upp anmärkningsvärt låga siffror för arbetslöshet bland ungdomar. Näringslivet tar också en aktiv roll. Nyanlända får information om det nya samhället de kommer till, och ett projekt har påbörjats om särskilt föräldrastöd.

    • SFI-undervisning ska kunna kombineras med arbetslivspraktik. Inför snabbspår till bristyrken.
    • Lunds kommun ska leva upp till kravet på max tre månaders väntetid till SFI.
    •  SFI ska erbjudas även under föräldraledighet.
    • Samhällsorienteringen ska utökas med mer undervisning om värderingar, lag och rätt,
      jämställdhet och sociala och etiska koder i Sverige.
    • Lovskola ska erbjudas alla elever som inte når målen i svenska som andraspråk.
    • Socialtjänsten ska fortlöpande  utbilda  personal inom förskola, skola  för att kunna upptäcka och
      bemöta hedersproblematik.
    • Det lokala näringslivet ska uppmuntras att delta i mentorskapsprogram för invandrare som vill
      starta eget.

     

     

     

     

     

    Trygghet

     

    I Lunds kommun ska alla medborgare känna sig trygga. Trygghet är ett brett begrepp och innefattarmånga perspektiv. När det kommer till att skapa trygghet handlar det om allt ifrån naturliga
    mötesplatser, hur vi arbetar med ljussättning till hur vi bekämpar organiserad brottslighet. I grundenhandlar det dock om att vi vill ha ett samhälle där medborgarna känner tillit; tillit till varann och tillit till samhällets institutioner. Här spelar civilsamhället en betydelsefull roll. I föreningsengagemangfostras vi till tillit, ansvarstagande och civilkurage.

    • Utöka kameraövervakningen i Lund och övriga tätorter i kommunen.
    • Belysningen på mörka platser ska förbättras.
    • Kommunen ska söka samarbete  med universitet för att göra universitetsområdet och Lundagård
      tryggare på kvällar och nätter.
    • Arbetet med sociala insatsgrupper och BRÅ är viktiga verksamheter som fortsatt ska stödjas
    •  Kontaktmannaskap för unga som begått kriminella handlingar ska finnas.
    • Avhopparjourer ska utvecklas, för personer som vill lämna sitt kriminella liv bakom sig.
    • Bekymringssamtal, orosmöten och liknande bör erbjudas som behandling till minderåriga som
      ingår i kriminella strukturer.
    •  Klotter ska  avlägsnas för att öka upplevelsen av trygghet.
    • Elsparkcykeluthyrningsföretag ska förbjudas i Lunds centrum där framkomligheten hotas.
    • Sly vid otrygga gångstråk bör röjas

     

    Stärk den kommunala krisberedskapen

    Lunds kommun ska planera för en ökad robusthet för att klara svårare påfrestningar. Pandemin och det försämrade säkerhetsläget i vår omvärld har aktualiserat behoven för kommunen att i högre grad planera för oförutsedda och omfattande händelser som riskerar att påverka kommunens kärnfunktioner negativt. Allvarliga händelser kan vara förutsedda eller oförutsedda.

    Kristdemokraterna i Lund anser därför att:

    ● Kommunens förmåga att klara påfrestningar avseende kärnfunktioner ska stärkas för att
    bygga robusthet.
    ● Kommunala beredskapslager ska återuppbyggas.
    ● Den kommunala krisberedskapsplanen ska tillföras medel för att realiseras.
    ● Livsmedelsförsöjningen till förskolor, skolor, äldreboenden och andra kommunala
    verksamheter ska garanteras i kris. Detta bör ske i samråd med Myndigheten för
    Samhällsskydd och Beredskap.
    ● En kommunal krisfond för att hantera utgifter kopplade till oförutsedda allvarliga händelser
    ska upprättas.
    ● Utrustning för nödhjälp, såsom för vatten och elförsörjning, ska köpas in.
    ● Äldreomsorgens och hemtjänstens möjlighet att nå alla behövande Lundabor vid exempelvis
    snöstormar och översvämningar ska stärkas.
    ● Kommunala medarbetare ska uppmuntras och erbjudas förutsättningar för engagemang i
    totalförsvarets frivilligorganisationer.
    ● Skolornas möjlighet att erbjuda undervisning av hög kvalitet på distans ska stärkas.
    ● Förmågan för kommunen att möta ökade cyberhot och cyberangrepp ska stärkas.
    ● Kommunens anknytning till Försvarsmaktens verksamhet i Skåne såsom P7, Militärregionen
    och frivilligförsvaret ska öka.
    ● Ekonomiska förutsättningar för krishanteringsövningar av nyckelpersonal i kommunala
    befattningar ska genomföras.