Debatt i Sydsvenskan: Integrationen har baksidor
. Vi måste våga prata klarspråk

Det är inte bara en fråga om kulturella skillnader. Det är ett brott mot svenska normer, värderingar och lagar – och får flera allvarliga följder.

För det första undergrävs jämställdhet och kvinnors rättigheter. När Sverige accepterar parallella äktenskapsstrukturer sänds en signal att normer som inte är förenliga med det svenska samhället är okej.

För det andra visar det att integrationen inte fungerar. Om man kan leva i Sverige, ta del av landets välfärd och samtidigt ha ett familjeliv i strid med lagen, försvinner grunden för det samhällskontrakt som håller landets invånare samman.

För det tredje får det ekonomiska konsekvenser. I många fall skickas en betydande del av inkomster och bidrag ut ur landet för att försörja familjer i utlandet. Det urholkar Sveriges ekonomi och försvagar möjligheterna att bygga starka lokalsamhällen, inte minst i Malmö.

Ett annat fenomen som hänger ihop med integration är också oacceptabelt: barn som skickas till föräldrarnas ursprungsländer för så kallade uppfostringsresor.

I en intervjustudie från Jämställdhetsmyndigheten från 2022 berättade yrkesverksamma inom bland annat socialtjänst, polis och skola att de kände till

minst 171 barn förts ut ur Sverige mot sin vilja, ofta i samband med hederskultur och religiös kontroll. Endast 28 fall kunde förhindras med utreseförbud. Enligt utrikesdepartementet skickades under ett enskilt år upp till 30 pojkar till länder som Somalia och Kenya med liknande syfte.

På området månggifte har Skatteverket registrerat nästan 300 fall av bigami eller polygami. Äktenskapen ingås ofta utomlands och erkänns i vissa fall i Sverige. Trots en lagändring 2021 som skärpte reglerna kvarstår juridiska gråzoner. Det skapar både rättsliga och sociala utmaningar och sänder dubbla budskap om vilka normer som gäller i Sverige.

Malmö är särskilt utsatt. Här är sambanden mellan misslyckad integration, utanförskap och brottslighet smärtsamt tydliga. Trots att det fortsätter de styrande partierna – Socialdemokraterna, Liberalerna och Miljöpartiet – att tala om inkludering som lösning, utan att vilja ta tag i de kulturella konflikter som gör inkludering omöjlig.

Malmös kommunledning säger sig vilja omfamna alla, men i verkligheten lämnas både samhället och enskilda personer i sticket.

Mina åsikter är inte ett angrepp på personer med utländsk bakgrund. Många bidrar positivt till det svenska samhället. Men vi måste alla våga säga att integration inte får innebära att vi blundar för allvarliga problem.

Vi måste våga ställa krav. Vi måste stå upp för att svenska lagar och värderingar gäller alla som lever här. Och vi behöver en ärlig diskussion om hur integrationen ska förverkligas – inte låta det vara tomma ord.

Integrationen har baksidor. Vi måste våga tala klarspråk.

Det handlar inte om främlingsfientlighet. Det handlar om rättvisa, sammanhållning och respekt för ett samhälle som behöver bevaras och stärkas.

Patrick Sackner Christensen, 
gruppledare för Kristdemokraterna i Malmö