Vi har ett resultat!

En spännande valrörelse är avslutad. Vi har ett preliminärt resultat. På onsdag har vi ett slutligt resultat. Och på fredag eller måndag vet vi kryssen- vilka som blir folkvalda.

Det resultat som nu är känt ger Kristdemokraterna 6,5% / 3 mandat i kommunen. Hela Alliansen har 19 mandat tillsammans. För att få majoritet krävs 21 mandat. Rent teoretiskt kan M+S få det och även S+MP+C+L+KD. M säger nej och L säger nej så dessa alternativ existerar ej oavsett vad andra partier svarar. Andra alternativ anses också orimliga.

Nu krävs en ordentlig djupanalys och sedan beslut för att kommunen ska ledas!

I riksdagen kan t.ex Moderaterna själva bilda regering och få hoppande stöd av övriga partier. Lite liknande Norges tillämpning.

”Ni måste prata med SD” eller ”sluta mobba SD” är vanliga kommentarer. Sådana kommentarer har jag aldrig tidigare fått om VPK eller numer V. SD lever gott på offerkofta-rollen trots sin farliga särart.

En liten pojke i tio års åldern kom fram till mig i valstugan. -Om SD vinner valet kommer min pappa att tvingas lämna Sverige då? Jag väntade en aning med svaret och sa nej det tror jag inte. Men inom mig led jag av frågan. Hur har det blivit så? Hur kan goda vänner jag känner ge sitt stöd till det?

Nu är valet över och landet ska ledas. Det måste vi klara av!

Ebba lysande i utfrågningen!

Ebba Busch Thor gjorde en förträfflig insats som första partiledare att grillas av SVT:s utfrågare. Klockrent om barn och familj. Klockrent i värderingsfrågorna. Utnyttjade sina kunskaper om äldrevården från kommunalrådsperioden i Uppsala. Svarade ärligt, ödmjukt och förtroendeingivande om ”pensionärsskatten”. Vad kan man mer begära…

Energifrågan är komplicerad men måste hanteras. Vårt parti som tidigare drivit linje 3 om nej till kärnkraft har förstås stort behov av samtal och argument för att inte förloras i ett snabbt uppkommet frågetecken. Vasst av Ebba att inleda den processen!

Bilden kan innehålla: en eller flera personer och närbild

KD på Kungsfesten

Lördagen bjöd på det vanliga vädret! Strålande sol och värme. Flytten av Kungsfesten från centrum till idrottsplatsen var tvungen. Centrum är uppgrävt och ska förnyas. Men idrottsplatsen blev en succé. Gott om plats för alla aktiviteter och utställare. Och gott om plats för alla besökare och artister. Jan-Eriks uppgift blev att fylla ballongerna med gas så att de självmant stiger mot skyn. Ett himla populärt uppdrag!

KD hade partytält och Beachflags och besök av barn- och äldre landstings-rådet Ella Bohlin. Montern var välbesökt. Bra dragare var de heliumfyllda ballongerna och matkorgen som vanns av den som gissade hur många makaroner som fanns i burken. Tina Teljstedt överräckte vinsten till en glad vinnare.

Polisen Albin besökte alla partier och pratade om trygghetsarbetet. Då passade socialnämndens ordförande på att försöka locka med en ballong. Det gick väl sisådär…

En lyckad dag blev summeringen även om solen gav sting.

 

Kickoff för KD Upplands-Bro

Vi samlade alla arton som står på KD:s kommunvalsedel jämte respektive till en kickoff inför valrörelsen. ( 2 st saknas)

Trevligt och gott i en vacker kvällsmiljö förevigade vi gruppen på kajen vid Vaxholmsbåtarna med slottet i bakgrunden.

 

Alf Svensson: Bekämpa unken nationalism

Kom nu inte och säg: ”Vi kan inte ta emot alla.”
Alf Svensson
Krönikor / DAGEN

Minns året 1961. Uppsaladomen fylld av internationella celebriteter. Från FN och från världens alla hörn. Dag Hammarskjölds begravning. Ärkebiskop Erling Eidem lyfte sin arm över kistan och citerade ur psalmboken: ”Öster, väster, norr och söder Korsets armar överskygga. Alla äro våra bröder som på jorden bo och bygga…” Kan man få kalla den psalmversen korsets international? Alla, alla, alla. Oberoende av alla väderstreck och kontinenter. Alla. Demokratins totalglobalisering!
Det finns åtminstone ytterligare en international. Vi har hört texten trummas och trumpetas av förstamajtåg. Internationalen ”som åt alla lycka bär”. Det var väl en reminiscens av den internationalen som dök upp för statsministern när han i ett torgtal proklamerade att i hans ”Europa byggs det inga murar”. Men det var då det.
I den färskaste partiledardebatten stod Jimmie Åkesson i tv och sa: ”Sverige behöver inte flera flyktingar.” Ingen i de andra pulpeterna sa ett knyst. Så lägrar sig nationalism och instängdhet över vårt land. Sverige behöver inte…
Vad behöver ynglingen, som flytt hundratals mil eller den förskräckta mamman som satsat sina slantar för att smugglas ut från flyktingläger, från bomber, hat och kemiska vapen? Vad behöver de som hoppats på FN-stadgans löften om mänskliga rättigheter? Hur har solidaritet, humanism och elementär mänsklig anständighet kunnat ställas så på huvudet att det inte i första hand handlar om medmänniskors situation utan om vad Sverige behöver?
Kom nu inte och säg: ”Vi kan inte ta emot alla.” Det är nästan oförskämt att påpeka detta som alla begriper och som det aldrig blir tal om. Det har vi insett för längesedan. Men vi är många som fruktar och känner hur den unkna nationalismen fångar, hur skrämsel och rädsla pumpas ut från politiskt håll, hur tävlandet efter att vara mest restriktiv tar kål på viljan att bry sig om över nationsgränser.
Det är broderskaps- och systerskapsviljan, det är begreppet solidaritet som trängs undan. De kristna och de demokratiska idealen! Politik är att vilja, sa Olof Palme. Det är nuvarande politiska viljeinriktning vi känner oss ängsliga över. Åt vilket håll vill vi?
Vi vet alla att frihetstörsten, att längtan efter en fredlig vardag och efter värdighet driver människor på flykt när de hittar en liten springa eller glipa i murar och stängsel. Det är människans adelsmärke att eftertrakta fred och frihet.
Öppna era hjärtan, sa Fredrik Reinfeldt. Och många satte tydligen i halsen. Vad är motsatsen?
Nej, det fattar väl alla att ingen politiker skulle uppmana oss att stänga våra hjärtan. Men gränser? Demokrati och solidaritet och syskonskap handlar om medmänniskor i vilka väderstreck de än bor. Precis som i psalmversen. Det är viljeinriktningen! Och vi hör väl alla orden: Öppna era hjärtan och mottag välsignelsen. Också 2018 gäller: Det är saligare att öppna än att stänga.

http://www.dagen.se/kronikor/alf-svensson-bekampa-unken-nationalism-1.1147287

Vårt nya valprogram för Upplands-Bro 2018-

Antaget valprogram KD Ubro 2018

Innehållsförteckning

1. Trygga familjer och förskola
2. Grundskola 6
3. Gymnasieskola 8
4. Äldreomsorg 9
5. Ett samhälle för alla 11
6. Trygghet och säkerhet 13
7. Integration och samhällsgemenskap 14
8. Kultur och fritid 16
9. Stadsplanering / Så bygger vi Upplands-Bro 17
10. Miljö och klimat 18
11. Jobb och näringsliv 19
12. Kommunens ekonomi 21

Trygga familjer och förskola
”Människor utvecklas, mognar och mår bäst i små grupper. I den lilla gemenskap som en familj utgör får familjemedlemmarna möjlighet att ge och möta kärlek, omtanke och förståelse, men också ställas inför krav och ta ansvar. På det sättet anknyter familjen som gemenskap till människans djupaste behov – behovet att bli sedd och inte vara utbytbar.”
Det är i mötet med andra människor vi formas som personer. Trygga familjer och andra nära gemenskaper är därför en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. Ingen familj är dock den andra lik. Vår utgångspunkt är därför att familjen och andra nära gemenskaper själva så långt som möjligt ska ha makten att utforma den egna vardagen. Det offentligas uppgift är att ge stöd i detta.
Upplevelse av stress, tidsbrist och otillräcklighet är något som många känner igen. Där har politiken en uppgift att skapa förutsättningar för att människor ska kunna utforma sin vardag så att stress, tidsbrist och upplevelser av otillräcklighet motverkas.
KRISTDEMOKRATERNA ANSER ATT
• varje familj ska ha möjlighet till stöd från en familjecentral där Öppna förskolan, BVC, MVC mfl samverkar.
• familjerådgivning ska vara tillgänglig för alla och samtal ska erhållas inom max fyra veckor.
• förstagångsföräldrar ska erbjudas en gratischeck till familjerådgivningen som de kan nyttja om de vill eller har behov. Det ska finnas möjlighet att välja bland olika familjerådgivare, exempelvis genom Lagen om valfrihetssystem, LOV.
• föräldrastödsprogram ska utvecklas och erbjudas minst två gånger blivande föräldrar och föräldrar under barnets uppväxttid.
”Förskoleverksamheten ska vara flexibel till sin karaktär och möta det enskilda barnets behov. Familjer ska kunna välja mellan olika omsorgsformer. God valfrihet för föräldrarna förutsätter mångfald i utbudet.”
Barnomsorg och förskola ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran, utveckling och lärande. En god och stimulerande omsorg möjliggör för föräldrarna att arbeta, studera eller söka jobb men har också ett pedagogiskt uppdrag där barnen förbereds inför skolan. Barns och familjers behov ska vara utgångspunkten för barnomsorg och förskola där respekt för barnet, barnets föräldrar, barnets kulturella identitet och språk är grundläggande. Barnomsorg och förskola har också en särskild uppgift att fylla för barn som kommer från familjer som av olika skäl har svårt att tillgodose barnets behov.
Under en lång tid har vi sett en utveckling mot allt större barngrupper inom förskolan. Detta är olyckligt inte minst för de yngsta som har svårare att anknyta till många olika personer. Vi ser också en tendens att förskolan gynnas framför andra omsorgsformer vilket inskränker mångfalden och begränsar familjernas möjlighet att välja.
KRISTDEMOKRATERNA ANSER ATT:
• stor valfrihet och mångfald med flera alternativa utförare ska finnas vid val av barnomsorg och förskola.
• kommunalt drivna och fristående förskolor och annan barnosorg ska ges samma förutsättningar.
• barngruppernas storlek i förskolan ska minska, ett maxtak i småbarnsgrupperna och i övriga grupper ska fastställas.
• möjlighet till plats i familjedaghem ska aktivt erbjudas alla familjer.
• familjer ska kunna utnyttja barnomsorgspengen för att även ta hand om egna och anhörigas barn.
• kommunen ska marknadsföra möjligheterna med barnomsorgspeng vid sidan av annan barnomsorg.
• syskonförtur i val till förskola och skola bör gälla, inte minst för att underlätta familjers vardagsliv
• behovet av barnomsorg under obekväm arbetstid ska tillgodoses.
• barn i förskola och barnomsorg ska ges möjlighet att ta del av kulturutbudet i kommunen.
• öppen förskola ska finnas.
• en servicegaranti ska inrättas som garanterar förskoleplats inom tre månader.
• strukturer för samverkan mellan förskola, skola, socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatrin ska utvecklas för att barn i behov av stöd ska kunna fångas upp i tid.
• personalen inom barnomsorg och förskola ska ges fortbildning för att tidigare upptäcka tecken på barn som far illa och hur man tillämpar anmälningsplikten.
Grundskola
”Skolan har två huvuduppgifter: dels att stimulera elevernas intellektuella och praktiska kunskapsutveckling och kritiska tänkande och dels att, tillsammans med föräldrarna, fostra eleverna till ansvarsfulla samhällsmedborgare. Under förutsättning att skolorna har denna utgångspunkt, följer läroplanen och lever upp till kvalitetskrav, ska de ges ett stort mått av frihet att själva utforma undervisningen.”
Nyfikenhet och sökande efter kunskap är ett grundläggande drag i den mänskliga naturen. Skolan har mot denna bakgrund i uppgift att ge varje elev så goda förutsättningar som möjligt att nå sin fulla potential. Men skolan har också ett fostrande uppdrag liksom en uppgift att stärka varje elevs självkänsla. I allt för många klassrum är det allt för dålig studiero för att eleverna ska kunna tillgodogöra sig undervisningen optimalt. Mobbning förekommer vilket för en del elever leder till men för livet. Vi ser också hur många elever som är i behov av olika typer av stöd inte får hjälp i tid.
KRISTDEMOKRATERNA ANSER ATT:
• möjligheten att välja skola ska vara en rättighet. En mångfald av skolor, såväl avseende utförare som profil ska erbjudas.
• aktivt skolval ska tillämpas oavsett om man söker till en fristående eller en kommunal skola.
• på kommunens hemsida ska det finnas öppna jämförelser mellan samtliga skolor i kommunen för att underlätta valet av skola.
• flera privata skolhuvudmän ska välkomnas att etablera sig i kommunen.
• kommunalt och fristående skolor ska ges fullt likvärdiga förutsättningar såväl ekonomiskt som verksamhetsmässigt.
• elever som missat målen i något ämne ska erbjudas lovskola.
• lärarnas arbetstid ska ha fokus på mer undervisningstid.
• skolorna ska ha kompetens och avsätta resurser för att tidigt upptäcka barn i behov av särskilt stöd.
• strukturer för samverkan mellan förskola, skola, socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatrin ska utvecklas för att barn i behov av stöd ska kunna fångas upp tidigt.
• skolan ska upprätta ett ”ansvarskontrakt” mellan elev, föräldrar och personal med syfte att stödja eleven att nå sina uppsatta mål.
• rektorer bör utnyttja sin möjlighet att utarbeta regler för hur och när mobiler får användas. Elever ska inte ha mobiler i skolan. Det tar bort koncentrationen från undervisningen.
• särskilt begåvade elever ska uppmärksammas och ges det stöd de behöver för att kunna utvecklas.
• en elevhälsogaranti ska finnas som innebär att varje elev ska vid behov kunna komma i kontakt med elevhälsan.
• personalen inom skolan ska ges fortbildning för att tidigare kunna upptäcka tecken på barn som far illa.
• nolltolerans ska gälla mot såväl mobbning som annan kränkande behandling.
• endast evidensbaserade antimobbningsprogram ska användas.
• elever ska erbjudas prao som organiseras och samordnas av skolan.
• ett nära samarbete ska finnas mellan skolan och det lokala näringslivet.
• grundsärskolan ska ge eleverna, utifrån deras förutsättningar, likvärdig möjlighet till träning, utbildning och lärande som övriga elever.
• ökad organiserad fysisk aktivitet ska erbjudas i skolan.
• den som medvetet förstör skolmiljön, exempelvis genom klotter, ska medverka till att återställa skadan.

Gymnasieskola
”Gymnasieskolan ska i hög grad utgå från elevernas behov och intressen och bör därför präglas av mångfald. Ett brett spektrum av både teoretiska och praktiska utbildningar ska erbjudas eleverna.”
Gymnasieskolan ska ge en stabil grund inför vuxenlivet såväl för den som planerar att studera vidare som den som vill gå ut direkt på arbetsmarknaden. Möjligheten att studera är dock inget som ska vara begränsat till ett visst åldersspann. Möjligheten att komplettera sina studier ska finnas under hela livet. Gymnasiesärskolans uppdrag är att se till att eleverna, utifrån sina förutsättningar, får likvärdig rätt till utbildning och lärande som andra elever.
Idag ser vi dessvärre hur allt för många elever inte slutför sina gymnasiestudier. Särskilt gäller detta elever som börjar på något av de individuella programmen inklusive språkintroduktion. Det är också många elever som upplever att de valt fel program och därför byter till ett annat vilket ofta innebär att gymnasietiden förlängs. Det finns även problem med att för många elever väljer program och inriktningar inom områden där det är svårt att senare få jobb.
KRISTDEMOKRATERNA ANSER ATT:
● möjligheten att välja skola ska fortsatt vara en rättighet. En mångfald av skolor, såväl avseende utförare som profil ska finnas
● ett nära samarbete ska finnas mellan skolan och det lokala näringslivet, exempelvis vad gäller lärlingsutbildningar.
● en elevhälsogaranti ska finnas som innebär att varje elev ska kunna komma i kontakt med elevhälsan vid behov.
● alla elever ska ges möjlighet att återkommande träffa utbildad studie- och yrkesvägledare för att kunna göra välgrundade studie- och yrkesval.
• vid vägledningssamtal hos studie- och yrkesvägledare ska förutsättningarna för framtida jobb vara ett centralt perspektiv.
● gymnasieskolan ska ha ett ansvar att snabbt och aktivt följa upp de elever som har hög frånvaro.
● rektorer bör utnyttja sin möjlighet att utarbeta regler för hur och när mobiler får användas. Elever ska inte ha mobiler i skolan. Det tar bort koncentrationen från undervisningen.
● gymnasiesärskolan ska verka för att de elever som har intresse och möjlighet ska erbjudas praktik eller lärlingsplatser.
• den som medvetet förstör skolmiljön, exempelvis genom klotter, ska medverka till att återställa skadan.
• gymnasieskolan ska som helhet uppmuntra ideellt engagemang i föreningar, idrottsorganisationer och liknande.
Äldreomsorg
”Alla medborgare ska kunna åldras med värdighet. Det innebär att service, vård och omsorg ska vara tillgänglig och ges utifrån en helhetssyn på den enskilde med hänsyn till själsliga, andliga och materiella behov. Denna samhälleliga skyldighet innebär att äldreomsorgen måste vara väl utbyggd med hemtjänst och hemsjukvård, olika former av dagverksamhet samt ett varierat utbud av boendeformer.”
Människovärdet beror inte på åldern eller den egna förmågan. Äldreomsorgen ska därför präglas av trygghet, värdighet och delaktighet. Vår utgångspunkt är att varje person bäst känner sina egna behov och att möjligheten till inflytande och valfrihet därför ska vara stort. Närhet och gemenskap är grundläggande mänskliga behov, något som det offentliga inte fullt ut kan tillfredsställa. Av denna anledning måste äldreomsorgen måna om goda relationer med anhöriga och ett gott samarbete med exempelvis anhöriga, föreningar, kyrkor och andra ideella krafter.
Tyvärr är ensamhet och passivitet bland äldre ett problem. Det finns också personer som inte får den omsorg de behöver och som ett resultat av detta drabbas av exempelvis undernäring men också oro och ångest.
KRISTDEMOKRATERNA ANSER ATT:
• kommunens vård och omsorg ska vara personcentrerad.
• varje person över 85 år som vill, ska garanteras plats i anpassat boende, exempelvis särskilt boende eller trygghetsboende när personen själv bedömer att behovet finns. Detta utan biståndsbedömning.
• de olika verksamheterna ska så långt som möjligt anpassas för att möta varje persons behov vad gäller intressen, språk, livsåskådning och vårdbehov exempelvis genom profileringar och temaboenden.
• varje person själv ska kunna välja utförare av hemtjänsten genom Lagen om valfrihetssystem, LOV.
• det ska vara möjligt att få välja äldreboende.
• valfrihet ska eftersträvas när det gäller andra tjänster som matleveranser och färdtjänst exempelvis genom tillämpning av Lagen om valfrihetssystem, LOV och Lagen om offentlig upphandling, LOU.
• vårdserviceteam ska inrättas med personal som avlastar vårdpersonalen arbetsuppgifter, exempelvis administrativa tjänster, service i form av transporter och städning med mera.
• hög kvalitet och stor valfrihet vad gäller maten ska garanteras inom äldreomsorgen.
• kommunen ska ha ett välutvecklat anhörigstöd. Det ska finnas tydlig information kring vilket stöd anhöriga har rätt till.
• kommunens värdighetsgarantier ska vara tydliga och konkreta samt innehålla tydliga redovisningar vad kommunen förbinder sig till om inte värdighetsgarantin uppfylls.
• brukarundersökningar och kvalitetsuppföljningar ska utföras regelbundet och redovisas öppet och lättförståeligt på exempelvis kommunens hemsida, som stöd för den äldre eller dennes anhöriga att välja utförare.
• i samverkan med landstinget ska arbetsformer utvecklas för att på bästa sätt kunna möta och ge vård och omvårdnad för multisjuka och de mest sjuka äldre.
• palliativ och geriatrisk kompetens ska finnas på alla vårdboenden.
• den palliativa vården ska i samverkan med landstinget utvecklas för att garantera alla en värdig vård i livets slutskede.
• kommunen ska erbjuda träffpunkter för äldre i samverkan med civilsamhället med en variation av aktiviteter.
• i samarbete med landstinget ska team med läkare och sjuksköterskor inrättas för att förstärka hemsjukvården och minska antalet inläggningar på sjukhus.
• mobila enheter ska i inrättas i samverkan med landstinget som kan ge vård i hemmet i de fall detta är en bättre lösning än inläggning vid sjukhus
• hemtagningsteam bestående av biståndsbedömare, fysioterapeuter, arbetsterapeuter och sjuksköterskor införs för att övergången från sjukhusvården till det egna boendet ska tryggas och anpassningen till vardagen förbättras.
• användandet av välfärdsteknologi för såväl brukare, anhöriga som personal, bör utvecklas i syfte att öka trygghet, aktivitet och delaktighet samt stärka integritet och självbestämmande.
• alla som fyllt 80 år ska erbjudas hembesök för att få information om kommunens verksamhet och ges möjlighet att framföra önskemål.
• förenklad biståndsbedömning ska gälla för personer som fyllt 80 år och som önskar enklare serviceinsatser som exempelvis hjälp med städning, handling och social gemenskap.
• antalet hemtjänstpersonal per hemtjänsttagare ska inte överstiga 10 olika personer per 14-dagarsperiod.
• en tjänst – ”Äldre direkt” – ska inrättas dit det ska gå att vända sig för att snabbt och enkelt få vägledning och hjälp att komma till rätt instans
• det ska finnas god tillgång till trygghetsboenden.
• kommunen ska ha rätt att anställa läkare
• ideellt driven och idéburen vård och omsorg ska ges goda förutsättningar att växa fram och driva verksamhet.
Ett samhälle för alla
”Myten om den perfekta människan som ideal och norm riskerar att bli ett hot mot viktiga värden som delaktighet och solidaritet. Politiken måste förankras i en människosyn som både tillmäter människan ett absolut och okränkbart värde och erkänner att alla människor är olika med olika begåvning, intressen och förutsättningar.”
Detta är en utgångspunkt för vår politik när det gäller personer med olika typer av funktionsnedsättning men även personer som på olika sätt hamnat i ett socialt utanförskap eller en social utsatthet. Gemensamt för oss människor är att vi är sociala varelser med behov av små, naturliga gemenskaper. Därför bör i normalfallet familjen och andra anhöriga ges en central plats i det stöd som ges. Insatserna ska stödja när det brister och stimulera de positiva krafter som finns hos varje person – det personliga ansvaret ska alltid beaktas.
Risken för diskriminering och negativ särbehandling är något som måste beaktas. Idag finns tyvärr många som lever i olika typer av utsatthet, särskilt sårbara är barn i otrygga hem. Runt var femte barn lever exempelvis i förhållanden där båda eller någon förälder har ett riskbruk eller missbruk av alkohol. Alltför många ungdomar har även själva destruktiva dryckes- och drogvanor.
KRISTDEMOKRATERNA ANSER ATT:
• ”Första linjen” ska finnas i samarbete med landstinget dit barn och ungdomar och vårdnadshavare kan vända sig för att snabbt kunna få stöd och vägledning.
• kommunen ska bedriva ett aktivt arbete för att motverka risk- och missbruk vad gäller alkohol, droger, spel och nätanvändande. Särskilt fokus ska läggas på barn och unga.
• strukturer för samverkan mellan förskola, skola, socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatrin ska utvecklas för att barn i behov av stöd ska kunna fångas upp i tid.
• kommunen ska utveckla arbetet med att upptäcka och förebygga våld i nära relationer liksom hedersrelaterat våld och förtryck.
• det ska finnas tillgång till mans- och kvinnojourer.
• en strategi ska tas fram för att minska antalet barn som lever i ekonomiskt svaga hushåll.
• det sociala arbetet ska ha fokus på att förebygga och hjälpa personer att inte hamna i ett beroende av försörjningsstöd.
• samverkan med försäkringskassa och arbetsförmedling ska utvecklas för att minska antalet personer med ekonomiskt försörjningsstöd.
• ”Bostad först”-modellen ska vara ett huvudalternativ i kommunens arbete mot hemlöshet. Likaså ska en ”Tak över huvudetgaranti” införas.
• kommunen ska ha ett aktivt arbete i samverkan med bostadsföretagen för att kunna förebygga vräkning, särskilt där barn finns med i bilden.
• kommunen ska erbjuda ekonomisk rådgivning för svårt skuldsatta personer.
• kommunen ska vara ett föredöme i att anställa fler personer med funktionsnedsättning.
• kommunens tjänster inom LSS, dagligverksamhet och assistans ska prövas med upphandling enligt Lagen om valfrihetssystem, LOV och Lagen om offentlig upphandling, LOU.
• kommunen ska i sin bostadsförsörjningsplan ha en tydlig ambition att säkerställa försörjningen av bostäder för personer med funktionsnedsättning.
• allmännyttan och privata bostadsuthyrare ska även tillhandahålla bostadssociala kontrakt.
• när personer inom LSS erbjuds boende ska stor vikt läggas vid personliga önskemål.
• utifrån förmåga och förutsättningar ska praktik, lärlingsplats eller ordinarie arbete kunna prövas som alternativ till daglig verksamhet.
• kollektivtrafiken ska tillgänglighetsanpassas inklusive av- och påstigningsplatser.

Trygghet och säkerhet
”Det viktigaste sättet att bekämpa brottslighet är genom förebyggande insatser och det är framför allt vuxnas ansvar gentemot barn och ungdomar. Familjens roll att fostra och leda de unga är av största vikt. Samhället måste vidare ge tydliga signaler om vad som är rätt och vad som är fel. En snabb reaktion på begångna brott och en ökad upptäcktsrisk för förövarna är viktigt.”
För att Upplands-Bro kommun ska vara attraktiv krävs det att medborgarna upplever den som trygg. Att bygga ett samhälle där människor känner sig trygga handlar om att ta till sig en mängd olika perspektiv. Alltifrån att skapa naturliga mötesplatser och hur vi arbetar med ljussättning till att bekämpa organiserad brottslighet och allt däremellan. I grunden handlar det dock om ett samhälle där medborgarna känner tillit, tillit till varandra och tillit till samhällets institutioner. Här fyller det civila samhället en betydelsefull roll. I föreningsengagemang fostras vi till tillit, ansvarstagande och civilkurage.
KRISTDEMOKRATERNA ANSER ATT:
● aktivt uppföljningsarbete ska göras inom socialtjänsten för att uppmärksamma personer som återkommande förekommer i ärenden inom barn- och ungdomsenheten.
● kontaktmannaskap för unga som begått kriminella handlingar ska finnas.
● avhopparjourer ska utvecklas i samverkan, dit personer som vill lämna sitt kriminella liv kan vända sig.
● bekymringssamtal, orosmöten och liknande bör erbjudas som behandling till personer som ingår i kriminella strukturer.
● trygghetsperspektivet ska vara en integrerad del i utvecklingen av samhället för att undvika att miljöer skapas som upplevs otrygga.
● klotter ska omedelbart avlägsnas för att minska upplevelsen av otrygghet.
● kommunen ska kunna finansiera ordningsvakter och väktare för att kunna ingripa och förebygga brott.
● Kameraövervakning ska ske vid skolor, förskolor och offentliga miljöer som uppfattas otrygga.
● arbetet med sociala insatsgrupper ska utvecklas och byggas ut.
● samarbetet skola-polis bör utvecklas.
● kommunen ska ha en väl upparbetad kontakt med polisen för att tillsammans kunna motverka organiserad brottslighet.
● dialog ska föras mellan kommunen och polisen med syfte att komma fram till så kallade medborgarlöften som en del i det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet.
● personalen inom förskola, skola och socialtjänst ska fortbildas för att kunna upptäcka tecken på radikalisering och våldsbejakande extremism.

Integration och samhällsgemenskap

”Det svenska kulturarvet, byggt på kristen etik och humanism och därmed en del av den västerländska kulturen, har bidragit till skapandet av vårt lands lagstiftning och rättstradition. Denna etiska grund utgör ett sammanhållande kitt för ett mångkulturellt samhälle, som innebär att många kulturer, religioner, livsstilar, språk och erfarenheter lever sida vid sida och berikar varandra.”
En vital samhällsgemenskap innebär att medborgarna känner delaktighet och tar ansvar inte bara för de närmaste utan för hela samhället. Denna känsla av delaktighet, tillit och ansvarstagande är avgörande för ett gott samhälle. Den är dessutom en god grund för en fungerande integration. Om integrationen däremot misslyckas är det i sig ett hot mot samhällsgemenskapen. Här ställs krav på oss som bor här sedan länge att vara öppna och inkluderande men också på dem som kommer hit att anstränga sig att bli en del av sitt nya land och acceptera de grundläggande värderingar vårt land vilar på. Att bygga upp parallellsamhällen får inte vara ett alternativ.
När många invandrare kommer till ett land under kort tid sätts samhällsgemenskapen på prov. Att de som kommer hit snabbt lär sig språket och kommer i egen försörjning är avgörande. Integrationen börjar från dag ett och därför ska både svenskundervisning och sysselsättning ingå även för asylsökande. Genom heldagsaktiviteter redan under asyltiden motas utanförskapet och integrationen underlättas.
Vi har redan idag problem med så kallade utanförskapsområden. Om vi inte lyckas med integrationen kommer problemen att fördjupas.
KRISTDEMOKRATERNA ANSER ATT:
• SFI-undervisning ska kombineras med praktik.
• SFI ska erbjudas även under föräldraledighet.
• samhällsorienteringen ska utökas med mer undervisning om värderingar, jämställdhet och sociala och etiska koder i Sverige.
• kommunen ska ha väl utarbetade planer för hur ensamkommande flyktingbarn snabbt ska kunna komma in i skolan, lära sig språket och få grundläggande kunskaper om det svenska samhället.
• kommunen ska uppmuntra och stödja föreningar som arbetar aktivt med att få med nyanlända i sina verksamheter.
• lovskola ska erbjudas alla elever som inte når målen i svenska som andraspråk.
• personalen inom förskola, skola och socialtjänst ska fortbildas för att kunna upptäcka och bemöta hedersproblematik.
• informationskampanjer om varje medborgares fri- och rättigheter ska genomföras där det bland annat uppmanas att polisanmäla trakasserier från så kallade “sedlighetspoliser”
• praktikplatser för nyanlända ska tillhandahållas
• försörjningsstöd ska kombineras med aktivitetskrav.
• planer för genomgången samhällsorientering för nyanlända ska vara en förutsättning för att få försörjningsstöd.
• kommunen ska vara en förebild när det gäller att anställa personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Vårdserviceteam i äldreomsorgen är en bra möjlighet för nyanlända att snabbt komma i arbete samtidigt som teamen underlättar för vårdens övriga medarbetare.
• det lokala näringslivet ska uppmuntras att delta i mentorskapsprogram för invandrare som vill starta eget.
• Nyanlända ska erbjudas starta eget-utbildning på hemspråket.
Kultur och fritid
”Ett vitalt civilsamhälle är av stor betydelse eftersom engagemang i föreningar, frivilligorganisationer och samfund innebär demokratisk fostran och normöverföring. Det främjar också det personliga ansvarstagandet. Dessutom är det civila samhället en mötesplats där sociala kontakter skapas och utvecklas både inom och mellan generationer.”
Ett rikt utbud av kultur, fritidsaktiviteter och friluftsliv bidrar till ett samhälle där det är gott att leva. Något som också har stor betydelse för att skapa en attraktiv kommun eller region. Ett samhälle utan ett rikt kulturliv är fattigt och missar den inspiration som kulturella uttryck förmedlar. Det offentliga ska dock inte primärt utföra verksamheten, däremot i samverkan med civilsamhälle och näringsliv skapa förutsättningar för att medborgarna ska kunna erbjudas ett rikt och varierande kultur-, fritids- och friluftsliv.
Ett problem är att såväl ideellt engagemang som deltagande i kulturaktiviteter är ojämnt fördelat bland medborgarna. Samtidigt som engagemangsgraden generellt sett är hög i Sverige står många i socialt utsatta områden helt utanför det organiserade civilsamhället, personer som i större utsträckning även är arbetslösa. Detta är ett hot mot samhällsgemenskapen.
KRISTDEMOKRATERNA ANSER ATT:
● kultur- och fritidspolitiken ska kännetecknas av mångfald och tillgänglighet för alla.
● civilsamhället, exempelvis idrottsföreningar, studieförbund, scouterna, samfund och andra organisationer ska ha en betydande roll i att bedriva kultur- och fritidsverksamhet.
● stödet till civilsamhället ska utformas så att det inte inskränker organisationernas självbestämmande förutsatt att organisationerna står upp för demokrati och mänskliga rättigheter.
● kommunen ska sammanställa information och informera om de möjligheter till kultur, fritidsaktiviteter och friluftsliv som finns.
● personer med funktionsnedsättning ska ha en självklar tillgång till kultur- och fritidsutbud.
● kulturskolan ska vara en prioriterad del i kommunens barn- och ungdomsverksamhet med ambitionen att fler barn och unga ska nås av verksamheten.
● kommunala anläggningar såsom idrottshallar och skolor ska vara tillgängliga för föreningslivet.
● det ska finnas tillräckligt med platser som uppmuntrar till spontanidrott i kommunen.
● kultur ska erbjudas på äldreboenden i samverkan med kulturinstitutioner och civilsamhälle.
● kommunen och landstinget ska i samverkan slå vakt om att bevara och tillgängliggöra och synliggöra det lokala och regionala kulturarvet.
Stadsplanering / Så bygger vi Upplands-Bro
”Ett samhällsbyggande utifrån en kristdemokratisk värdegrund innebär att planera för trygga och vackra miljöer där invånarna själva tar aktiv del i beslutsprocessen och känner sig delaktiga i skapandet av sina närmiljöer.”
Hur städer och samhällen planeras och gestaltas spelar stor roll för hur de utvecklas och upplevs. När det goda samhället planeras bör vi ha ett “hundraårsperspektiv” och sträva efter långsiktig kvalitet och hållbarhet – ekonomiskt, socialt och ekologiskt. Särskild hänsyn bör tas till arkitektoniska och kulturella värden. Bostäder ska planeras för olika människors behov. Hyresrätter, bostadsrätter och äganderätter samt kommersiella lokaler och offentlig service ska blandas för en levande stadsmiljö. Det är också viktigt att ha en planering för hela kommunen, inte bara tätorterna.
Idag har vi dessvärre en bostadssegregation som motverkar social hållbarhet. Vi har också en stor bostadsbrist som gör att det är svårt att komma in på bostadsmarknaden
KRISTDEMOKRATERNA ANSER ATT:
• när nya områden planeras ska kommunen eftersträva en blandning av olika upplåtelseformer.
• arkitektoniska, kulturella och estetiska värden ska väga tungt när kommunen utvecklas.
• vid planering ska särskild hänsyn tas till kulturbyggnader och kulturellt intressanta bebyggelsemiljöer som ska värnas och bevaras för framtida generationer.
• kommundelar ska planeras för både bostäder, arbetsplatser och kommersiella aktiviteter.
• i stadsmiljö ska bottenvåningar så långt som möjligt planeras för annat än bostäder såsom arbetsplatser och kommersiella verksamheter.
• förskolor, skolor samt boende för unga vuxna, äldre och för personer med funktionsnedsättning ska finnas med tidigt i planarbetet.
• vid stadsplaneringen bör förtätning övervägas då det bidrar till en levande kommun och dessutom utnyttjar befintlig infrastruktur.
• även de som bor utanför tätorterna har rätt till en fungerande kollektivtrafik.
• goda förutsättningar för gång- och cykeltrafik samt kollektivtrafik ska prioriteras när kommunen utvecklas.
• i planarbetet ska det finnas skrivningar om hur tryggheten påverkas, så kallade ”Trygghetsbeskrivningar”.
• grönytor ska planeras utifrån kvalitetsmått och inte bara kvantitetsmått.
• vid bostadsplanering ska möjligheterna att få bostad för personer som har svårt att ta sig in på bostadsmarknaden beaktas.
• kommunen ska prioritera tillgänglighetsfrågor vid planering för nyproduktion och av nya områden.

Miljö och klimat

”Vi ska agera med en långsiktig helhetssyn med respekt för vår samtida omgivning och kommande generationer. Förvaltarskapet gäller både de egna personliga tillgångarna och de materiella värdena; miljö och naturresurser. Vi ska agera på ett sådant sätt att vi med stolthet kan överlämna frukterna av vårt arbete.”
Förvaltarskapstanken är bärande del i den kristdemokratiska ideologin. På miljöområdet innebär det att vi inte får förbruka vår jord och dess tillgångar. Den kanske viktigaste miljöfrågan att arbeta med idag är att motverka uppvärmningen av jorden. Kommunen/landstinget/regionen har en särskild nyckelroll i arbetet att bygga ett samhälle där skadlig miljöpåverkan minimeras, energin är förnyelsebar, trafiksystemen hållbara, bostadsmiljöer sunda och där naturresurser tas tillvara i ett kretslopp.
Vid sidan av klimatfrågan är övergödning, utsläpp av gifter och hormonstörande ämnen, inte minst i barns närmiljö, utmaningar som måste hanteras. I många av våra städer är bristen på tysta miljöer ett problem att förhålla sig till.
KRISTDEMOKRATERNA ANSER ATT:
• kommunen ska arbeta för en ökad andel ekologiska och närproducerade livsmedel i måltidsverksamheten inom förskola, skola och äldreomsorg.
• upphandling av närodlade livsmedel ska främjas genom mindre omfattande upphandlingar för att fler och mindre leverantörer ska kunna medverka.
• kommunen ska verka för att medborgarnas resvanor blir allt mer hållbara.
• utbyggnad och underhåll av gång- och cykelvägsnätet ska vara prioriterat i kommunens infrastruktursatsningar.
• kommunens förskolor ska vara giftfria.
• hormonstörande ämnen ska fasas ut. Särskilt viktigt är detta i miljöer där barn och unga vistas, exempelvis förskolor och skolor.
• kommunen ska planera för en hälsofrämjande närmiljö som innebär närhet till grönområden, gång- och cykelvägar.
• Verka för att förenkla miljöfrämjande åtgärder t.ex. uppförandet av solpaneler

Jobb och näringsliv
”Ett konkurrenskraftigt och differentierat näringsliv är en förutsättning för det goda samhället och en god välfärd. Detta innebär i sin tur att ett gott klimat måste skapas och vidmakthållas för ett dynamiskt småföretagande, där enskilda människors idéer, kreativitet och entreprenörskap får möjlighet att blomma ut.”
En kommun eller region med välmående och framgångsrika företag har lägre arbetslöshet, högre tillväxt och bättre förutsättningar att finansiera välfärden. För kommunen handlar det om att skapa en förståelse för företagens situation och behov. Vi är även beroende av ett välfungerande och flexibelt utbildningssystem där människor i olika faser av livet kan utveckla sin kompetens.
Trots återhämtningen på arbetsmarknaden finns det alltför många som står utanför. Det rör sig framförallt om personer med ohälsa eller funktionsnedsättningar och personer med otillräcklig kompetens. Därtill finns idag en stor grupp förhållandevis nyanlända som riskerar att hamna i långvarigt utanförskap om de inte kommer in på arbetsmarknaden. Samtidigt finns det brist på arbetskraft inom många områden. Här behöver kommunen i samverkan med arbetsförmedling och företag förbättra sitt matchningsarbete.
KRISTDEMOKRATERNA ANSER ATT:
• det ska tas fram en policy mot osund konkurrens från kommunalt driven verksamhet.
• de offentliga upphandlingarna ska förenklas.
• det ska ställas krav på kvalitet i upphandlingarna och det ska gå att följa upp vilken kvalitet som levereras.
• kommunen ska satsa på entreprenörskap i grundskolan och gymnasieskolan.
• gymnasieelever ska erbjudas att bli ”Sommarlovsentreprenörer”.
• gymnasieskolan ska uppmuntra fler elever att starta och driva företag, exempelvis med stöd av Ung Företagsamhet.
• försörjningsstöd ska kombineras med aktivitetskrav för att komma in på arbetsmarknaden.
• vid elevers vägledningssamtal hos studie- och yrkesvägledare ska förutsättningarna för framtida jobb vara ett centralt perspektiv.
• företagslotsar ska införas för att tydliggöra vem som ansvarar för näringslivsfrågorna i kommunen och för att ärenden ska kunna få en snabb och säker hantering.
• utmaningsrätt och Lagen om valfrihetssystem, LOV ska tillämpas för att öka mångfalden av utförare inom olika kommunala verksamheter.
• medel ska avsättas för att stödja ideella sektorns möjlighet till socialt företagande och då särskilt som utförare av välfärdstjänster.
• kommunen ska vara en aktiv part i samverkan mellan olika aktörer som kommun, landsting, arbetsförmedling och försäkringskassa för att människor ska kunna gå från arbetslöshet till studier eller arbete.
• kommunen ska i samverkan med näringslivet intensifiera arbetet för att fler personer långt från arbetsmarknaden ska kunna få praktikplats.
• kommunen ska föregå med gott exempel då det gäller att anställa personer med någon form av arbetshinder, exempelvis funktionsnedsättning och språksvårigheter eller personer som är i behov av rehabilitering.
• kommunen ska stödja och uppmuntra arbetsintegrerade sociala företag.
• kommunen ska tillämpa så kallade utbildningsanställningar inom omsorgen under specialistutbildning för att öka tillgången på kvalificerad omvårdnadspersonal.
Kommunens ekonomi
”Ett gott samhälle kan inte förverkligas utan en väl fungerande samhällsekonomi med politisk och personlig frihet i balans. Dessutom krävs en långsiktighet vilket förutsätter ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt perspektiv.”
Ett välmående näringsliv och fler personer i arbete skapar de skatteintäkter som krävs för en fungerande välfärd. Men ett gott samhälle behöver även en väl fungerande offentlig sektor. Kommunen har fått ett allt större åtagande, vilket innebär att arbetsgivaransvaret omfattar fler anställda och fler yrkeskompetenser. Det ställer större krav på styrning och uppföljning av sambandet mellan resurser, prestationer, resultat och effekter i verksamheterna. Det ställer också krav på ständiga prioriteringar, effektivisering och förnyelse av verksamheterna.
En utmaning för kommunens ekonomi är att med en åldrande befolkning är det fler som ska försörjas. Ett liknande problem uppstår om vi får stora grupper som hamnar utanför arbetskraften på grund av misslyckade studier eller bristande integration. Detta i kombination med medborgare som successivt får allt högre förväntningar på vad det offentliga ska stå för riskerar att skapa en olöslig ekvation. Därför behöver vi föra en diskussion om vad vi faktiskt kan förvänta oss att det offentliga står för, men också hur kommunens verksamhet kan utvecklas och bli mer effektiv.
KRISTDEMOKRATERNA ANSER ATT
• kommunen ska drivas med hög effektivitet och ett gott förvaltarskap där kärnverksamheterna prioriteras.
• skatten ska hållas så låg som möjligt och insikten betonas att skatt är ett medel och inte ett mål. Därför måste den kommunala förvaltningen vara kostnadseffektiv och ständigt prövas.
• styrning och uppföljning av sambandet mellan resurser, prestationer, resultat och effekter i verksamheterna ska återkommande utvärderas.
• välfärdstjänsterna ska kunna levereras av en mångfald av utförare, bland annat genom att använda Lagen om valfrihetssystem, LOV, utmaningsrätt och Lagen om offentlig upphandling, LOU.
• kommunen ska inte överta föreningars och enskildas ansvar eller uppgifter, utan istället vara ett stöd om så behövs.
• medarbetare ska så långt som möjligt erbjudas den tjänstgöringsgrad som önskas.
• omotiverade löneskillnader mellan olika grupper av anställda ska fasas ut i samband med lönerevisioner. Särskilt uppmärksamhet bör ges åt könsrelaterade skillnader.
• kommunen ska ha tydliga uppförandekoder för att kunna ställa och följa upp sociala, miljömässiga och etiska krav vid upphandling.
• kränkningar och korruption ska motverkas.

Vi är ett starkt lag

 

Eller vad sägs om att ha kompletterat laget med Upplands-Bro:s förre kommundirektör. Vi hälsar Karl-Erik Lindholm välkommen till Kristdemokraterna och topp fyra på kommunfullmäktigelistan.

Så här ser Valsedeln ut  för kommunvalet:

  1. Janne Stefansson, vice ordf kommunstyrelsen, fd Publisher/VD
  2. Tina Teljstedt, samordnare Karolinska Institutet
  3. Jan-Erik Björk, Ingenjör FMV
  4. Karl-Erik Lindholm, fd kommundirektör
  5. Marlene Juthstrand, kursansvarig Klara kyrka
  6. Ingvar Landälv, civilingenjör
  7. Linus Stefansson, plåtslagare
  8. Anna-Maj Lilly, socionom
  9. Daniel Spagnolo, enhetschef St Görans sjh
  10. Jarl Teljstedt, pensionär
  11. Sofia Nordell Ogenvall, Administratör
  12. Gunilla Nyberg, Lärare
  13. Tommy Wiberg, Lärare
  14. Marianne Manell, Pensionär
  15. Per-Erik Nordell, Företagare
  16. Lars Flank, Civilingenjör
  17. Björne Rääf, Redovisningskonsult
  18. Björn Gustafsson, Ingenjör

Gott Nytt År 2018!

Nu startar ett spännande år för oss kristdemokrater. Opinionssiffrorna kommer att vända uppåt och våra frågor kommer att efterfrågas ännu mer i de politiska samtalen.Familjen i centrum, en värdig äldrevård, frihet att göra egna val av skola och omsorg och mycket mycket därtill.

Vi har goda förutsättningar att visa Kristdemokraternas avgörande betydelse för utvecklingen i vår kommun under de senaste två mandatperioderna. Vi håller som bäst på att utforma vår nomineringslista till kommunfullmäktigevalet 2018 och lovar ett starkt startfält med namn som överraskar. Beredda att axla det ansvar som krävs för att leda Upplands-Bro i rätt riktning i samverkan.

Vi har lärt oss att ensam är inte alltid starkast! Inte heller störst är alltid starkast men den eller de som har bäst förutsättningar att lyssna på medborgarna och samverka med andra. Det har vi lärt oss och sett effekterna av.

Vill Du vara med oss i arbetet så är det hög tid nu att vi får lära känna Dig och Ditt intresse. Ta kontakt via mail så hör vi av oss! Adressuppgifterna hittar du på vår hemsida under fliken lokalavdelning eller politiker.