När man läser Lärarförbundets och Kommunals debattartikel i NA den 31 maj kan man få uppfattningen att vi i den politiska kommunledningen i Laxå totalt struntar i skolan och dess situation.

Verkligheten är den totalt motsatta. Att få en väl fungerande skola och bättre resultat, speciellt i årskurs 9, är den stora politiska målsättningen under denna mandatperiod!

När det gäller storleken på klasserna på högstadiet under hösten är detta främst en rektorsfråga då det är rektor som enligt skollagen organiserar arbetet på skolan och styr resurserna till respektive klass. Det är inget som vi politiker varken får eller ska lägga oss i.

Bilden som Lärarförbundet och kommunal ger i sin artikel är att den nya kulturnämnden tar bort resurser från skolan så att vi ”slår undan benen på elever med behov av särskilt stöd” och att skolan kommer ner på svältgränsen. Faktum är att Laxå Kommun under vart och ett av senaste tre åren (2017-2019) gjort extrasatsningar på mångmiljonbelopp till skolan. Skolan har som extra medel under dessa år totalt erhållit 84 Mkr (kommunal satsning 20 Mkr, tillfälliga överskott migrationsmottagande 38 Mkr, extra statsbidrag 26 Mkr).

Enligt Lärarförbundets egen ranking är vår kommun på 28 plats i Sverige vad gäller resurser till skolan. Trots dessa satsningar har vi tyvärr inte kunnat se en förbättring av skolresultaten. Att då fortsätta satsa utan att först göra en översyn av struktur, arbetsformer och bemanning är inte att se som rimligt.

I SKL:s databas Kolada framgår att Laxå kommuns kostnad för grundskolan (Fskl-åk 9) med 598 elever var 129 628 kr per elev under 2018. I Askersund kostade en liknande elev 109 261r och i Lekeberg 108 373 kr. Vår kostnad för grundskola är alltså långt högre än våra grannkommuner, samt att de har bättre skolresultat.

Skälen till besparingar inom skolan är inte tillsättande av en Kulturnämnd, vilket Lärarförbundet och Kommunal syftar på utan att det överskott som vi haft från migrationsmottagandet har tagit slut. Dessutom står Laxå kommun, precis som samtliga andra kommuner i Sverige, inför en allt kärvare ekonomisk utveckling.

Den nationella ekonomin, antalet arbetade timmar, skattekraften etcetera, håller på att sakta in och flertalet av Sveriges kommuner står inför några ekonomiskt svåra år.

Kulturnämnden som ska börja sitt arbete den 1 september består av fem ledamöter som kommer att ha 5-6 sammanträden per år. Nämndens kostnader är cirka 45 000 kr för arvode, reseersättning och förlorad arbetsinkomst per år. Dessa 45 000 kr motsvarar knappt 10 procent av en lärartjänst. Det arvode som tillfaller ordföranden i nämnden är samma summa som funnits sedan 2015 för uppdraget som politiskt ansvarig för integrationsfrågor.

Ersättning för det uppdraget har nu avslutats och istället flyttats så det gäller politiskt ansvarig för bland annat kulturfrågor.

Dessutom tas dessa summor från den kulturbudget som gäller för 2019 och kommer att gälla för 2020, så det är inga utökade resurser som satsas på en kulturnämnd.

Bo Rudolfsson
Kristdemokraterna

Sara Pettersson
Miljöpartiet

Arne Augustsson
Centerpartiet