Vem tjänar på soporna i Röfors?

NA debatt 2021-04-24
(För att läsa det öppna brevet från Björn Brohmé gå till denna länk: https://www.na.se/artikel/vem-tjanar-pa-soporna-i-rofors)

Hej Björn

Att du reagerar på att jag på journalistens fråga bekräftar att det fanns delade uppfattningar om verksamheten på Röfors Mijöåtervinning AB är förvånande. Jag har fått ett antal bekräftelser att alla inte ställde upp på din beskrivning av situationen och att personer känt sig hotade när man inte velat skriva under namninsamling. Även journalisten från P4 Extra som intervjuade mig fick det bekräftat då han på en intervjuförfrågan fick svaret att personen inte vågade ställa upp på en intervju utifrån den situation som uppstått.

När och på vilket sätt har jag någonsin sagt att jag tycker att ”det är okey att miljön förstörs? I NA den 20 september 2020 säger jag ”Om företaget har gjort fel ska myndigheterna göra sitt jobb. Alla som gör fel enligt miljöbalken ska dömas i domstol.” Ditt påstående är ett totalt falsarium!

Efter Länsstyrelsens inhibitionsbeslut sommaren 2020, då de upphävde Miljöförvaltningens beslut att stoppa verksamheten kom en stor mängd material in till verksamheten på Röfors Mijöåtervinning AB.

Denna information har jag fått både från tjänstepersoner i Laxå kommun och i Sydnärkes Miljöförvaltning. Det är inget som jag hittar på själv.

När du frågar om ”vems ärenden springer du” och direkt kopplar till ”någon enstaka företagares intressen” så tolkar jag det som du fortfarande står fast vid dina tidigare anklagelser om korruption förutom att du nu också säger att jag far med osanning, det vill säga ljuger.

Mitt svar är att jag varken springer ärenden för någon eller ljuger! Jag arbetar utifrån vad som står i kommunallagen och Laxå kommuns målsättning att få mer företagande i kommunen, vilket är del av mitt uppdrag som kommunalråd.

Hantering av denna typ av verksamhet som funnits i Röfors handhas av de myndigheter som finns, i detta fall Sydnärkes Miljöförvaltning och Sydnärkes Byggförvaltning. Detta inkluderar åtgärder vid eventuella fel eller anmälningar, vilket också skett. Denna typ av ärenden handhas inte av kommunstyrelse, kommunalråd eller någon tjänsteperson på kommunhuset.

Då du är tidigare kommunalråd och dessutom nyvald revisor i Laxå kommun, nominerad och vald av Socialdemokraterna, så borde du veta vem som hanterar miljöärenden och veta vilka befogenheter en kommunstyrelse har.

Bo Rudolfsson
Kristdemokraterna, Laxå

Hur kristet är KD?

”Löftena kunna ej svika” – så låter det i psalmen av pingspastor Lewi Pethrus som 1964 startade  Kristdemokratisk samling, numera Kristdemokraterna, KD.
Men hur är det idag – står löftena till de kristna kärnväljarna kvar? Stämmer den hårda migrationspolitiken med de kristna värderingarna och vart är partiledningen på väg?
Människor och tro möter väljare, politiker och analytiker som ger sin bild av KD:s ideologiska vägval.
Människor och tro i P1 torsdag den 22 april kl.14.03, lördag den 24 april kl. 17.00 och som podd onsdag den 21 april kl. 15.00

Klicka på denna länk för att lyssna!

Programledare: Åsa Furuhagen
Producent: Ülkü Holago och Edgar Mannheimer
Reporter: Christine Fullman

Nödvändiga förändringar rustar Laxå för framtiden

Under de senaste månaderna har det varit många artiklar i NA, insändare, Facebookinlägg och demonstrationer gällande förändringen i undersköterskornas arbetstidsförläggning och schema som beslutats i Laxå kommun och som började gälla den 9 mars.

Vi inom politiken har förståelse för den oro och ifrågasättande som anställda inom vården, bland annat undersköterskor vid Ramundergården och inom Hemtjänsten gett uttryck för – att få invanda rutiner och arbetstider ändrade är alltid jobbigt. Vi står dock inför något nytt både verksamhetsmässigt och ekonomiskt som måste hanteras på bästa möjliga sätt, därav dessa förändringar.

Den ekonomiska situationen har ändrats drastiskt för Laxå kommun på bara något år, främst genom statens handlande. Vår kommun tillsammans med många andra kommuner står som förlorare då staten ändrar regler, avvecklar arbetsförmedling och försäkringskassa, nekar utbetalning av ersättningar som är godkända, sänker och tar bort bidrag inom Migrationsområdet, etcetera.

Nu behöver vi skapa långsiktighet, så kommunen som arbetsgivare har gått tillbaka till grundavtalet med fackförbundet Kommunal och utifrån detta skapar ett schema så att grundbemanningen och därmed de äldres grundläggande behov och tillsyn kan skötas av ordinarie personal. Vi är inte ensamma i detta förändringsarbete, nästan alla av våra grannkommuner har gjort dessa förändringar och bland annat infört ett schema med arbete två helger av fyra. Vi politiker ska dock inte gå in i schemaläggning då det framförallt är en verksamhetsfråga och där cheferna har ansvaret.

Inflyttningen från äldreboendena i Finnerödja och Hasselfors ska påbörjas i slutet av mars månad, då all omsorg inom särskilt boende kommer att bedrivas på Ramundergården. Denna innebär också att de undersköterskor som nu finns i Hasselfors och Finnerödja kommer att arbeta inne i Laxå och då behövs nya scheman för alla undersköterskor, inte bara för de som flyttar in.

Laxå kommun ändrar arbetstidsförläggning genom att använda grundavtalet samt genomför denna centralisering så vi kan få en ekonomi i balans. Denna förändring innebär en besparing på uppskattningsvis 8-10 miljoner kronor per år, om det inte genomförs så är det uppsägningar eller skattehöjningar som gäller, vilket inte är vad vi vill! Vår äldreomsorg är cirka 11 miljoner kronor (cirka en skattekrona) dyrare än i Askersund. Vi har den tredje dyraste äldreomsorgen i länet! Vi tillhör också de 25 procent av alla kommuner som har den dyraste äldreomsorgen under 2018!

Att starta om hela processen som V, M och S yrkade på vid SON:s senaste sammanträde innebär bara en fördröjning på ungefär 6 månader och därmed en kostnad på cirka 4-5 miljoner kronor plus försening av flytten från Finnerödja och Hasselfors. Kommunen har informerat personalen, medverkat i olika samverkansgrupp samt förhandlat med Kommunal vid ett flertal tillfällen under 2019 och början av 2020.

Under flera år har arbetsgivare och fackförbundet Kommunal drivit frågan om ”heltid som norm”, där Laxå kommun har svarat upp på utmaningen. Men för att komma vidare och ge alla medarbetare denna möjlighet så måste vi ha ett arbetssätt som inte omöjliggör inriktningen. Vi har redan fått positiva kommentarer från anställda gällande det nya arbetssättet och där schemabyten mellan anställda och flexibilitet ska finnas kvar så länge det inte blir kostnadsdrivande.

Vår politiska inriktning är att Laxå kommuns äldreomsorg ska vara av hög kvalitet och ekonomisk hållbar under en längre tid. Vi ser dessa förändringar som nödvändiga för att klara framtiden!

Bo Rudolfsson
Kristdemokraterna

Arne Augustsson
Centerpartiet

Sara Pettersson
Miljöpartiet

Anette Schön
Kristdemokraterna

Småkommuner i Örebro län ”snuvad” av staten

Som kommunföreträdare i några av länets mindre kommuner har vi många olika erfarenheter av staten, det vill säga olika statliga myndigheter och ytterst regeringen som ansvarig för statens verksamheter. Vi har alla under de senaste åren drabbats av att Försäkringskassan lägger ned eller minskar verksamheten i kommunen, att arbetsförmedlingen lägger ned eller minskar, att posten drar ned på öppettider eller lägger ned kontoret, att polisen inte längre har närvaro på orten, etcetera. Många kommunföreträdare kan snart bara se en statlig verksamhet i sin kommun – Systembolaget.

Vi tycker det är självklart att Sverige ska ta emot flyktingar men det är ett statligt beslut som kommunerna inte kan påverka. Lika lite som vi kan påverka de kommuner som ägnar sig åt att dumpa sina invånare i våra kommuner när etableringstiden är över. Den som fattar ett beslut skall också respektera finansieringsprincipen, alltså inte föra över en kostnad på någon annan part.

Under senare tid har något nytt kommit in i bilden. De kommuner där vi representerar den politiska majoriteten har alla tagit emot många nyanlända – asylsökande, ensamkommande, anknytningsfall, kvotflyktingar, kommunplacerade – under åren sedan 2015. Vi har satsat verksamhetsresurser, skaffat fram bostäder, jobbat med SFI och annan vuxenutbildning, skaffat fram olika typer av assistenter inom skolan, jagat praktikplatser inom privata näringslivet och inom de olika kommunala verksamheterna, anställt personal inom arbetsmarknad och integration, etcetera. Vi har också fått ekonomiska bidrag från staten under de senaste åren, främst som ersättning för våra kostnader inom till exempel skola och integrationsarbetet.

Det nya är följande, ibland har de personer som kommit till Sverige svårigheter och problem där vi som kommuner inte har kompetens för att ta hand om, utan vi har fått hjälpa dem genom att anlita olika boenden, institutioner eller program. Allt detta har kostat stora belopp för oss kommuner och vi återsöker dessa medel hos Migrationsverket, som vi gjort under flera år.

Dessa återsökningar beviljas oftast av Migrationsverket, och det kan röra sig om flera hundratusen kronor och även miljonbelopp för några enskilda personer som vi förväntar oss att få återbetalda. Men svaret från Migrationsverket är nu att ansökan är beviljad men ”på grund av medelsbrist kommer ingen utbetalning att ske”.

Smaka på de orden ”på grund av medelsbrist kommer ingen utbetalning att ske!” Staten, genom Migrationsverket, beviljar återbetalning av de utlägg kommunen haft på grund av att vi ställer upp och tar emot människor på flykt, etcetera, utifrån det system som staten skapat och handhar, kommunen lägger ut pengar för att dessa personer ska må bättre och klara av att fungera. Staten godkänner utläggen men säger i klartext – eftersom vi har slut på pengar så får ni ingen ersättning, ni får själva stå för kostnaden!

Även andra kommunala kostnader för nyanlända och deras barn som vi tidigare fått ersatta avslås nu av Migrationsverket så att vi tillsammans med många kommuner måste överklaga till Förvaltningsrätten. Det är inte heller så att i efterföljande budgetår, då myndigheten får nya medel från statsbudgeten, får vi utbetalning retroaktivt. Enligt uppgift så avskriver Migrationsverket dessa skulder, vi får lägga dessa kostnader på våra kommuninvånare fast de tillhör staten.

Vår uppmaning till Migrationsverket och andra – gör om och gör rätt!

Bo Rudolfsson
Kristdemokraterna, Laxå kommun

Ewa-Leena Johansson
Socialdemokraterna, Ljusnarsberg kommun

Annalena Järnberg
Socialdemokraterna, Hällefors kommun

En fungerade skola är ett politiskt mål i Laxå

När man läser Lärarförbundets och Kommunals debattartikel i NA den 31 maj kan man få uppfattningen att vi i den politiska kommunledningen i Laxå totalt struntar i skolan och dess situation.

Verkligheten är den totalt motsatta. Att få en väl fungerande skola och bättre resultat, speciellt i årskurs 9, är den stora politiska målsättningen under denna mandatperiod!

När det gäller storleken på klasserna på högstadiet under hösten är detta främst en rektorsfråga då det är rektor som enligt skollagen organiserar arbetet på skolan och styr resurserna till respektive klass. Det är inget som vi politiker varken får eller ska lägga oss i.

Bilden som Lärarförbundet och kommunal ger i sin artikel är att den nya kulturnämnden tar bort resurser från skolan så att vi ”slår undan benen på elever med behov av särskilt stöd” och att skolan kommer ner på svältgränsen. Faktum är att Laxå Kommun under vart och ett av senaste tre åren (2017-2019) gjort extrasatsningar på mångmiljonbelopp till skolan. Skolan har som extra medel under dessa år totalt erhållit 84 Mkr (kommunal satsning 20 Mkr, tillfälliga överskott migrationsmottagande 38 Mkr, extra statsbidrag 26 Mkr).

Enligt Lärarförbundets egen ranking är vår kommun på 28 plats i Sverige vad gäller resurser till skolan. Trots dessa satsningar har vi tyvärr inte kunnat se en förbättring av skolresultaten. Att då fortsätta satsa utan att först göra en översyn av struktur, arbetsformer och bemanning är inte att se som rimligt.

I SKL:s databas Kolada framgår att Laxå kommuns kostnad för grundskolan (Fskl-åk 9) med 598 elever var 129 628 kr per elev under 2018. I Askersund kostade en liknande elev 109 261r och i Lekeberg 108 373 kr. Vår kostnad för grundskola är alltså långt högre än våra grannkommuner, samt att de har bättre skolresultat.

Skälen till besparingar inom skolan är inte tillsättande av en Kulturnämnd, vilket Lärarförbundet och Kommunal syftar på utan att det överskott som vi haft från migrationsmottagandet har tagit slut. Dessutom står Laxå kommun, precis som samtliga andra kommuner i Sverige, inför en allt kärvare ekonomisk utveckling.

Den nationella ekonomin, antalet arbetade timmar, skattekraften etcetera, håller på att sakta in och flertalet av Sveriges kommuner står inför några ekonomiskt svåra år.

Kulturnämnden som ska börja sitt arbete den 1 september består av fem ledamöter som kommer att ha 5-6 sammanträden per år. Nämndens kostnader är cirka 45 000 kr för arvode, reseersättning och förlorad arbetsinkomst per år. Dessa 45 000 kr motsvarar knappt 10 procent av en lärartjänst. Det arvode som tillfaller ordföranden i nämnden är samma summa som funnits sedan 2015 för uppdraget som politiskt ansvarig för integrationsfrågor.

Ersättning för det uppdraget har nu avslutats och istället flyttats så det gäller politiskt ansvarig för bland annat kulturfrågor.

Dessutom tas dessa summor från den kulturbudget som gäller för 2019 och kommer att gälla för 2020, så det är inga utökade resurser som satsas på en kulturnämnd.

Bo Rudolfsson
Kristdemokraterna

Sara Pettersson
Miljöpartiet

Arne Augustsson
Centerpartiet

Laxå tar sitt ansvar för de ensamkommande gymnasieungdomarna

Katarina Raneborn (V) skriver en uppfordrande artikel i NA den 29 januari med uppmaningen till ett flertal kommuner, däribland Laxå, att hjälpa ensamkommande gymnasieungdomar utan bostad ”snarast så att de slipper frysa och inte riskerar att utsättas för sexuella övergrepp eller dras in i kriminalitet på grund av en ohållbar situation”

Det vore ju lovvärt om Katarina Raneborn tog reda på fakta först innan hon uppmanar ett antal kommuner och Region Örebro att göra detta. För vår kommun, Laxå, där jag har förmånen att vara kommunstyrelsens ordförande gäller följande.

Alla ensamkommande ungdomar (EKB) i Laxå som blivit 18 år men som inte hunnit få uppehållstillstånd har blivit erbjudna bostad av Laxå kommun.

Av de sex ungdomar som detta gäller har en flyttat utomlands, tre tackat initialt nej till erbjudande om bostad och två tackade ja. Av de som initialt tackade nej har två ungdomar kommit åter då han fick uppehållstillstånd enligt gymnasielagen och fått flytta in hos Laxå kommun. Vi får dock just nu inte kontakt med en ungdom men vi försöker nå hen för att se om hen ordnat boende på annat sätt, vi har alltså fyra av sex boende hos oss i dagsläget. Alla före detta EKB som fått uppehållstillstånd enligt gymnasielagen som kommit till oss och bett om hjälp så har alla erbjudits bostad så länge de har sin ekonomi ordnad (vilket de ju har via CSN eller ekonomiskt bistånd).

Utöver detta så har alla ungdomar som bett om hjälp som inte tillhört Laxå kommun från början (vi har ju och har haft privata aktörer i kommunen med avtal med andra kommuner) och som har sin ekonomi ordnad via CSN eller etableringsersättning erbjudits del i bostad med nyttjanderätt eller andrahandskontrakt. Vi har även förmedlat kontakt med privata hyresvärdar där ungdom kunnat få första hands kontrakt.

Så summa summarum från Laxå kommuns sida är att vi erbjuder stöd och hjälp till alla ensamkommande ungdomar som tillhör eller bott i Laxå kommun! Jag vill också understryka det också att detta är egentligen statens ansvar – ungdomarna tillhör Migrationsverket och har blivit erbjudna bostad via MiG men tackat nej. Ska en kommun verkligen gå in och ta över MiG:s arbete genom att starta ett eget flyktingboende som Katarina Raneborn ser ut att tycka? Om nu kommunerna enliga Katarina Raneborn har ett ansvar, finns det då också ett ansvar hos staten eller de partier som röstade för gymnasielagen?

Bo Rudolfsson
kommunstyrelsens ordförande Laxå

Kommer Tåg i Bergslagen sluta köra tåg till Laxå??

Örebro 2018-03-05

Fråga till Mats Gunnarsson, Ordförande i Nämnden för samhällsbyggnad

 Kommer Tåg i Bergslagen sluta köra tåg till Laxå??

Under de senaste veckorna har en mängd TiB tåg till och från Laxå ställts in och för det mesta ersatts med buss. Vissa dagar har alla tåg ställs in och lämnat många pendlare till och från Laxå utan kommunikation vid de tider som passar arbetet, istället har personer fått vänja sig att vänta en extra timme på nästa tåg eller kuska runt nästan dubbla tiden med buss.

Samma situation var det för drygt ett år sedan, innan SJ övertog operatörsansvaret för Tåg i Bergslagen. Då, i slutet av 2016, ställdes ett flertal tåg till och från Laxå in pga. brist på fordon. Ansvarig personal inom Tåg i Bergslagen lovade att detta inte skulle ske igen, men det har redan skett.

Jag har fått en mängd kontakter från allmänheten och tågpendlare de sista veckorna om detta otyg med inställda tåg. Det har blivit så jobbigt för många att jag t.o.m. fått indikationer att personer flyttar från Laxå till Örebro på grund av att man inte kan lita på att kommunikationerna fungerar Örebro – Hallsberg – Laxå! För mig som kommunalråd och kristdemokratisk politiker kan detta inte accepteras!

Men det är inte det värsta, vi har fått höra rykten och dessa har bekräftats av tjänstemän inom Regionen Örebro län att SJ som operatör av TiB-tågen getts i uppdrag att utreda möjligheten att ta bort alla TiB-tåg från Laxå och ersätta med buss! För Laxå kommun skulle detta vara helt förödande, det handlar om överlevnad av en hel kommun! Jag kan knappt använda tillräckligt starka ord för att beskriva vad det skulle innebär om detta genomfördes!
Det har även förts fram att det inte gäller att ta bort tåg och ersätta med buss utan att försöka få Värmlandstrafik respektive SJ-tågen (Stockholm-Hallsberg) att vända i Laxå och därmed minska behovet av TiB-tåg. Två olika versioner där den ena absolut inte kan accepteras och den andra eventuellt kan accepteras.

För något år sedan skatteväxlade länets kommuner och Region Örebro län just gällande kollektivtrafiken och redan planerar Regionen att ev. ta bort tågtrafiken från Laxå och kanske även andra kommuner? Vi som är boende i Laxå uppfattar detta som ett allra värsta svek från Regionledningen om det skulle genomföras!

Med anledning av ovanstående är mina frågor till Mats Gunnarsson följande:

  • Varför har en massa tåg ställts in till Laxå under de senaste veckorna?
  • Finns planer på- eller utreds det att väsentligt minska TiB-trafiken till/från Laxå?
  • Hur ska dessa TiB-tåg i så fall ersättas?
  • För Kristdemokraternas fullmäktigegrupp


 

Bo Rudolfsson (KD)
KSO Laxå Kommun

Lös lärarbristen tillfälligt med seniorer

Debatt i NA 2017-08-21

I dessa dagar börjar skolan och bara på Arbetsförmedlingen finns det idag drygt 2 500 annonser om lärarjobb i Sveriges kommuner att söka. Lärarbristen är akut i hela landet, vilket drabbar både eleverna och indirekt hela samhället. Om det inte finns tillräckligt med lärare för själva lektionerna finns det förmodligen inte heller någon som kan ta hand om barn som blir mobbade eller stötta de som har svårt att följa med i undervisningen.

Vi kristdemokrater har länge arbetat för att det ska skapas fler vägar in i läraryrket, där personer med akademisk utbildning och erfarenhet från andra yrken via en ettårig vidareutbildning ska kunna läsa in lärarbehörighet.

Men vi menar också att äldre lärare har mycket att tillföra skolan, inte minst i detta läge. För att skapa större incitament för skolor – och andra arbetsgivare – att anställa fler äldre vill vi ta bort den särskilda löneskatten för äldre som jobbar vilket minskar kostnaden för att anställa personer över 65 år. Vi vill också sänka åldersgränsen för dubbelt jobbskatteavdrag till 64 år så att fler äldre väljer att arbeta kvar något år extra.

Samhället behöver göra det enklare för äldre som vill jobba, speciellt nu när de behövs. Inte minst i skolan. Vårt samhälle behöver erfarenheten hos många äldre lärare!

Bo Rudolfsson (KD),
kommunalråd i Laxå kommun och mellanstadielärare

 

 

Finnerödja skola – ett dåligt beslut eller något positivt? (20170716)

INSÄNDARE I NA 2017-07-16

Både Alice Sandström (170705) och Observant (170707) framför synpunkter angående beslutet att bygga en ny skola i Finnerödja och tar upp ett antal frågor som jag vill försöka svara på.

Observant skriver helt riktigt att skolan i Finnerödja byggdes i början av 1950-talet för att vara permanent men den byggdes också utifrån den pedagogik som praktiserades vid denna tid, endast lärarledda lektioner från katedern. Sedan många år arbetar lärare och skolklasser även på andra sätt där den gamla skolans lokaler inte fungerar.

Ja, den nya skolan byggs som en modulskola, för att det är det vanliga sättet att bygga numera, de olika elementen byggs i en husfabrik under tak under höst och vinter, fraktas till Finnerödja och sätts sedan upp. Om skolan vid någon framtida tidpunkt skulle vilja flyttas av något parti så är det upp till befolkningen att i så fall inte rösta på det partiet, det är så demokrati och svenska val fungerar. Det finns även ett ansvar hos medborgarna för den skola vi har. Kostnaden för att renovera skolan uppskattas av Laxå Kommunfastigheter AB till cirka 53,8 miljoner medan en nybyggnation stannar vid cirka 40,7 miljoner. En skillnad på 13 miljoner kronor!

Innan valet 2014 handlade diskussionen inte så mycket om kvalitén på skolbyggnaden utan om mellanstadiet överhuvudtaget skulle få vara kvar i Finnerödja eller inte. Beslutet av dåvarande majoriteten (S+V) blev att mellanstadiet skulle flyttas till Centralskolan i Laxå vilket genomfördes. Vi i Ett bättre Laxå (KD, M, C, MP och L) ville att mellanstadiet skulle vara kvar i Finnerödja.

Observant skriver att skattebetalarna ”… får betala många extra och onödiga miljoner” – det stämmer inte. De spar i stället cirka 13 miljoner på att välja en nybyggnation i stället för en renovering.

Att inte göra något är inte ett alternativ, speciellt för elevernas undervisning, personalens arbetsmiljö, tillgänglighet för elever med funktionshinder, och om skolan överhuvudtaget ska fungera.

Jag kan förstå att det finns personer som vill ha kvar skolan utifrån ”jag gick där själv, det är ett minnesmärke i Finnerödja” etcetera – men är det värt en merkostnad på 13 miljoner kronor och är det värt att vissa barn kanske då inte kan gå i Finnerödja skola. Sedan kommer ju också frågan om var eleverna i årskurs 1–6 ska ha skola medan skolan renoveras under ett år? I Laxå tätort?

Alice Sandström skriver om att skolan är en kulturbyggnad och att den borde få stå kvar och kanske användas som ett kulturcentrum i Finnerödja.Gärna det, men vem betalar för detta? Skolan behöver ändå renoveras och även om kostnaden kanske inte blir 53,8 miljoner för en ombyggnad till exempel till ett kulturhus så blir det troligen 30–40 miljoner. Vad säger då Observant om dessa många extra och onödiga miljoner?

Vi bygger den nya skolan med bibliotek och samlingslokaler och ett mötestorg för att den ska kunna användas av Finnerödjas invånare för träffar, uppträdanden, kvällsmöten, etcetera. Vi vill se en skola i Finnerödja som kan användas av hela befolkningen.

Sist tar Alice Sandström upp frågan om vi överhuvudtaget ska ha skola i Finnerödja eftersom det är ”tveksamt att satsa många miljoner på ett bygge i en bygd med sjunkande befolkning”.

Laxå kommun hade en folkomröstning den 24 mars 2013 just om denna fråga, där 62 procent av de röstande ville ha kvar skolan i Finnerödja och Hasselfors. Vi i Ett bättre Laxå vann valet bland annat utifrån detta och nu vill nästan alla partier, inklusive S ha kvar mellanstadiet i Finnerödja. Vi från Kristdemokraterna och övriga partier i kommunledningen tänker hålla vårt löfte om mellanstadiet i Finnerödja.

Jag vill fortsätta jobba för en levande kommun även utanför tätorten och en bra skola i Finnerödja, därför vill kommunledningen ha kvar och utveckla skolan i Finnerödja. Att bygga en ny skola är en del av denna utveckling.

Bo Rudolfsson (KD)
Kommunstyrelsens ordförande
Laxå kommun

Den viktigaste personen i kollektivtrafiken är Du som resenär

Debattartikel i Nerikes Allehanda 18 januari

Vad är det viktigaste när du kliver på bussen? Vi kristdemokrater tror att det är att bussresan är trygg, att du kommer fram i tid och att du blir trevligt bemött. Tyvärr har det varit brister på alla tre områdena när det gäller Länstrafikens bussar.

Nu är det dags att fundera över framtiden. Region Örebro län står inför ett nytt beslut avseende busstrafiken. Detta berör både stadstrafiken i Örebro och Karlskoga och länstrafiken i vår region som helhet.

Revisionsföretaget PwC (PricewaterhouseCoopers)har på uppdrag av Nämnden för Samhällsbyggnad Region Örebro län gjort en utredning i syfte att analysera alternativa driftsformer för länets busstrafik. Läs mer