Lär känna din natur

Publicerad i Knivstabygden den 22 april
Många Knivstabor är relativt nyinflyttade. Vi i KD vill lyfta fram flera pärlor i kommunen för den som vill få tips om bra utflyktsmål.

Många av dem ligger nära en parkeringsplats vilket passar även familjer med små barn. Ett exempel är fågeltornet vid Trunsta träsk, där det finns vårblommor och insekter att upptäcka längs stigen.

Rebecca Ijäs och Gunnar Gidlund tipsar om smultronställen.

Rebecca Ijäs och Gunnar Gidlund tipsar om besöksmål.

Under senare år har också Eda lägergård fått uppmärksamhet för sin fina badplats och naturstigar.

Ett annat utflyktsmål är Broborg, perfekt för en picknick på sommaren. Där kan man klättra på de stora stenarna och låtsas försvara borgen. Upplandsleden är en annan pärla. Hur många har inte grillat korv vid Brantshammars vindskydd, Lunsentorpet eller Fläktanstugan? Den vackra leden är värd ett besök när solen börjat titta fram igen.

Sedan har vi Kungshamn-Morga som är ett stort område på västra sidan av kommunen. Där finns det stigar, badplatser och toaletter och utsikten över vattnet är vacker. På våren kan man se naturen vakna och på hösten kan man plocka bär och leta svamp.

Ett bra stöd för den som vill veta mer är Upplandsstiftelsens lättanvända hemsida liksom appen ”Naturtipset” som enkelt kan laddas ned. Här får den intresserade lära sig om fina platser både i Knivsta och i övriga Uppland. Exempelvis ges information om kanotleder, fiskevatten och naturreservat.

För den som saknar bil finns det information om vilka busslinjer som passar för olika sevärdheter och den rörelsehindrade får tips om anpassade utflyktsmål.

I år arrangerar Upplandsstiftelsen Knivstaåns dag den 5 maj. Det är tredje året i rad som allmänheten kan komma och se vad för slags fisk, insekter, och växter finns som finns kring den tidigare vikingaleden. Ett tillfälle till mer kunskap om vår fina natur.

Vi i KD vill värna om de naturvärden som finns och öka kunskapen om vårt närområde. Lär känna din kommun och ditt län, få gratis rekreation och friskvård och skapa dig roliga minnen. Och inte minst: Upptäck vår fina natur.

Rebecca Ijäs (KD), ledamot i Upplandsstiftelsens styrelse
Gunnar Gidlund (KD), hydrogeolog, ledamot i lokalavdelningens styrelse


Helhetssyn saknas på skolan

Publicerad i UNT 17 april
I dag besöker utbildningsminister Gustav Fridolin Uppsala. Det ger honom en chans att i en anrik universitetsstad förklara sitt senaste agerande.

Förra året tillsatte Alliansregeringen ett utbildningsvetenskapligt råd bestående av tolv forskare från en rad vetenskapliga discipliner. Syftet var att regeringen skulle samråda

Annika Eclund och Björn-Owe Björk

Annika Eclund och Björn-Owe Björk, är författare.

med forskare från olika discipliner alla knutna till utbildning för att forma politik för att höja kunskapsresultaten. Detta råd lade den nuvarande regeringen ned, för att i stället ersätta det med en skolkommission.

Jämför man sammansättningen av de båda, blir tendensen tydlig: Gustav Fridolin och hans socialdemokratiska regeringspartner prioriterar ned forskningsanknytningen. I sin kommission ersätter de nämligen flera forskare med representanter för fackföreningar och lokalpolitiken.

Detta är beklagligt, men verkar tyvärr inte vara någon engångshändelse, eller otur i arbetet. Det är ett medvetet agerande präglat av ideologiska skygglappar. Ytterligare ett tecken på detta var när regeringen valde att inte ha med högre utbildnings- och forskningsminister Helene Hellmark Knutsson när den presenterade sin kommission. Det visar att regeringen saknar en helhetsbild på utbildningsområdet och inte inser hur viktig anknytningen till forskarvärlden är.

Det enda rimliga i den svåra situation som svensk skola befinner sig i hade varit att stärka den forskningsmässiga anknytningen, inte den vänsterpolitiska anknytningen. Dessutom är det oklart vad den här kommissionen ska kunna åstadkomma som inte det utbildningsvetenskapliga rådet skulle kunna ha gjort.

Det vore också välkommet om Gustav Fridolin kunde förklara hur Miljöpartiet har kunnat svänga 180 grader när det gäller friskolorna. Friskoleuppgörelsen riskeras när den rödgröna regeringen nu antar allt mer röda nyanser och vill införa ett kommunalt veto mot nya skolor. Vänsterpartiet jublar, men Sveriges elever och föräldrar får mindre inflytande över vilken skola barn och ungdomar går i.

Signalen som regeringen sänder är: ”Våra kommunalpolitiker är bäst lämpade att fatta beslut som berör medborgarnas vardag”. Möjligheten att välja skola riskerar att bara finnas kvar i kommuner med blå majoritet. Bara nu i vår har nyetableringar av en fristående förskola och två gymnasieskolor, samt en utvidgning av en gymnasieskola i Uppsala kommun motarbetats. Hur ser framtidsscenariot ut?

Tyvärr florerar fortfarande en del myter om att nyetableringar sker i en sorts skolornas vilda västern, men redan i dag granskar Skolinspektionen nya aktörer utifrån faktorer som elevunderlag, långsiktighet, resurser och så vidare.

Vi politiker är medvetna om att svensk skola står inför enorma utmaningar. Men till den oron läggs nu osäkerheten över tillståndet på utbildningsdepartementet. I valrörelsen påstod Gustav Fridolin på fullaste allvar att han kunde fixa den svenska skolan på 100 dagar. I förra veckan tillsatte han alltså en skolkommission som inte behöver leverera resultat förrän i början av 2017.

Att inte fler upprörs över den enorma spännvidden mellan löfte och leverans, mellan ord och handling, är faktiskt något av en gåta.

Annika Eclund (KD), riksdagsledamot och skolpolitisk talesperson
Björn-Owe Björk (KD), ordförande i utbildningsnämnden, Knivsta