Westerlund och Malmer: Knivsta behöver långsammare tillväxt

Idag presenterar KD hur man vill få ordning på kommunens ekonomi efter valet. Mimmi Westerlund och Thomas Malmer skriver i UNT.

Hur framtidens Knivsta ska utvecklas är en fråga som delar politiken och invånarna i två läger. Dagens politiska majoritet (C, M, S, V, Mp) fortsätter driva fyrspårsavtalets ambition om 15 000 nya bostäder, medan vi kristdemokrater istället vill se en lugnare utveckling. Gärna tillväxt, men med småstadskaraktär och en lägre byggtakt som kommunen ekonomisk kan klara av.

Kommunal verksamhet är som all annan verksamhet. Det handlar om att skapa värde för de som betalar. Här i kommunen är det Knivstas invånare som ska få så bra förskola, skola, äldrevård och infrastruktur som möjligt för sin skatt. Men dessa kärnverksamheters behov har inte följt med i den kraftiga expansionen. Det har lett till obalans i både finanserna och välfärdsuppdraget.

Kraftig expansion kräver investeringar i vägar, skolor, förskolor, vatten och avlopp. Över tid har Knivstas långfristiga skulder därför ökat. Från första åren som egen kommun till idag har skulden per invånare ökat från cirka 10 000 kronor till 81 000 kronor.

Anslutningen till Käppala reningsverk, som förr eller senare är nödvändigt, förväntas kosta något mer än den kommunala arenan, det vill säga över 500 miljoner kronor. Det kommer öka låneskulden med cirka 30 000 kronor till cirka 110 000 kronor per invånare. Det är mycket högt jämfört med andra kommuner. Och skulden kommer fortsätta öka om dagens tillväxttakt håller i sig.

Kraftig tillväxt skapar en spiral av ökade investeringar, ökade lån, ökade avskrivningar, ökade räntor och verksamhetskostnader.

Dessutom har Knivsta kommun gjort sig beroende av budgeterade exploateringsintäkter, i år på 44 miljoner kronor, för att få driftbudgeten att gå ihop. Kommunen blir därför beroende av tillväxt. Trots fler skattebetalare så blir resultat inte bättre eftersom verksamhetskostnaderna också ökar. Men förr eller senare tar exploateringsintäkterna slut men skulderna består.

En tillväxtkommun som Knivsta bör enligt Sveriges kommuner och regioner (SKR) ha ett överskott om 2-5 procent årligen i kommunkoncernen för att klara sina investeringar. För Knivsta kommun är bedömningen att resultatet når drygt en procent årligen de kommande fem åren. Knivstas ekonomi är alltså inte långsiktig hållbar.

Vad som verkar ha blivit problem i Knivsta är att skenbart goda inkomster genom exploateringsintäkter lett till relativt höga kostnader för verksamheten i kommunen. Sammantaget har Knivsta kostnader som ligger omkring fem procent högre än jämförbara kommuner. Här finns det stor förbättringspotential.

Vi vill att Knivstaborna ska få mer för sin skatt och inte behöva betala extra för kraftig tillväxt. Det behövs en plan för sund ekonomi och större fokus på kärnverksamheterna som skola och omsorg. Denna plan behöver sträcka sig över flera år och innebär att:

• Dra ned på tillväxttakten.
• Minska investeringarna till en nivå som kommunen klarar av.
• Prioritera i kommunens verksamhet för att på sikt slippa beroendet av exploateringsintäkterna.
• Ta bort onödiga verksamheter som exempelvis innovationskontor och ett olönsamt vindkraftverk.
• Effektivisera snabbare i den kommunala verksamheten.

Samtidigt finns orosmoment som höjda räntor och att inflationen driver upp priserna för varor och tjänster. I så fall krävs ännu hårdare prioriteringar.

Var skeptisk till politiker som inför valet lovar guld, gröna skogar och mer av allt. Det är lätt att vara generös med andras (dina) pengar. Fråga därför inte bara vad olika partier vill göra, utan hur de vill prioritera. Det är nämligen det som kommer vara i fokus i Knivsta de närmaste åren.