Utvärdering och framåtblick – från klottersanering till nytt stationsområde

9 januari 2025

skriv ut

Nu är vi halvvägs in i mandatperioden och det finns goda skäl att utvärdera politiken. Ur ett kristdemokratiskt perspektiv tar vi avstamp i det vi lovade inför valet 2022 i det här inlägget, med ett särskilt med fokus på en trivsam småstad. Men vad betyder det egentligen?

Innan vi drar igång med lite mer inzoomat på ovan nämnda ämnen så kan man sammanfattningsvis säga att 2024 blev ett händelserikt år i den lokala politiken. Det känns som att vi äntligen börjat komma framåt i de stora, byråkratiska men viktiga processerna. Vi har skickat ut ett nytt bostadspolitiskt program på remiss; initierat livsmedlemsbutik i Ar, kommit igång med nya småhusprojekt; börjat planera för den nya stadsparken, rustat Dammparken och förstås fortsatt satsa på skola, förskola, vård och omsorg.

Det är en omvälvande tid för Knivsta som vuxit mycket och plötsligt, samtidigt som Trafikverket meddelat framtiden för fyra spår. Men vi i KD har precis samma politik som förr, även om samhällsutmaningarna skiftar. Vi låter värderingar och klassiskt borgerlig ideologi vara våra kompass framåt, och försöker bidra till en hoppfull och positiv utveckling i vår kommun!

Trygg och trivsam småstad

Även en på pappret trygg kommun som Knivsta kan börja förfalla om politiken inte är aktiv. Vi brukar säga att man ska vårda det man älskar, och det gäller inte minst den plats man bor på.

När vi tillträdde i styre under 2023 var det ett antal delar kopplat till detta som överraskade oss.

Ett exempel var att det under 2022 inte genomfördes någon klottersanering alls i Knivsta. Man låg också efter med underhåll av gatubelysning och röjning av buskage. Vissa lyktstolpar i kommunen var i så dåligt skick att de bokstavligt talat murknat och fallit omkull.

Sammantaget skapade det en negativ upplevelse av kommunens och tätortens utveckling.

Att vi nu prioriterat just klottersanering, upprustning av central gatubelysning och röjning av sly och buskage är därför ingen slump. Inga kioskvältare direkt. Men är det inte ändå politikens allra minsta skyldighet att se till att grundläggande saker fungerar? Under 2023 och 2024 har detta tagit mycket fokus.

Vi har förstås en lång väg kvar, och upprustning av befintlig infrastruktur inom olika områden tar enormt med tid och resurser. Men med mjuka värden upplever man nu en ganska stor skillnad. Med små medel blir det mer mänskligt och trivsamt. En känsla av att någon bryr sig om.

Länkar:

Trygghetskameror

En annan sak som också förvånade var senfärdigheten med trygghetskameror, som visserligen styrs av lagar på nationell nivå men ändock är en politisk fråga. Jag vill minnas att även föregående styre jobbade på med frågan men förhindrades av lagstiftningen. Den nya regeringen har satt högsta prioritet på frågan och ny lag föreslås gälla från 1 maj 2025, men redan nu har Polisen kunnat sätta upp flera kameror i Knivsta. Det är mycket välkommet. Anledningen är att att läget är så allvarligt med bland annat droghandel att det sitter rejält med kameror runt stationen och kommunhuset.

Tryggheten är något vi närmast har tjatat om i flera år, men som fortfarande är en skiljelinje i den lokala politiken. Vi menar att oavsett hur tryggt Knivsta är ”i statistiken” gällande anmälda brott så har gatubilden kraftigt förändrats. Det är inte lika tryggt i Knivsta längre, och det hänger ihop med den stora exploateringen som har skett. Information om den ökade droghandeln förekommer ofta i våra rapporteringar från polis och SSPF (skola, socialtjänst, polis, fritid).

Men – ett litet steg i rätt riktning är att vi nu i alla fall har kameror på plats, och för det är vi tacksamma. I vår vision om en trivsam småstad har gängen och droghandeln ingen plats.

Länkar:

Förändrad gatubild i centrala Knivsta

När nu inflyttning skett i många av de små stationsnära hyresrätterna märker vi också hur Knivsta förändras. Jag minns för några månader sedan när en oppositionspolitiker kom fram till mig innan ett möte och frågade om Migrationsverket hade öppnat nytt boende igen.

Jag trodde det var ett skämt, men det var en allvarligt ställd fråga. Jag svarade att nej, tvärtom lägger de ned sina boenden. Däremot så har det ju skett omfattande inflyttning i de bostäder som föregående styre byggt, vilket skapat en mer heterogen befolkning vilket möjligen kan ha gett detta intryck. Ett antal kommuner har nu dessutom börjat placera sina bidragstagare där med förhoppning om att Knivsta kommun ska ta över bidragsansvaret sedan.

Detta kommer vi dock inte göra. Det finns billigare boenden i Knivsta än små tvåor för 14.000 kronor i månaden som passar bättre för dessa familjer, bland annat inom allmännyttan.

Givetvis kan utvecklingen och gatubilden i Knivsta fortfarande bli positiv. Men det kräver aktivt arbete. Därför knyter jag an till inläggets första del om att vårda det man älskar. Bättre belysning, trivsammare utemiljöer, röjda buskage och trygghetskameror kommer man faktiskt långt med, men frågan är förstås mer komplex än så.

Jag ska inte bli långrandig när det gäller de förebyggande åtgärderna, för frågan är så avgörande och stor och riskerar att låta för trivialt i ett nedkortat format som detta.

Det börjar med trygga familjer, trygg barnomsorg och fungerande skolor, och fortsätter vidare med ett starkt föreningsliv, aktiva vuxna och ett starkt skyddsnät genom den känsliga tiden i tonåren. Vi jobbar aktivt med alla dessa delar, och inte minst med den psykiska hälsan. Nedan listar jag en bråkdel av det som är nytt, på sidan om allt arbete som redan görs inom ramen för uppsökandegruppen, socialtjänsten och med föräldrastöd, med mera.

Länkar:

Nytt stationsområde

Nu har Trafikverket meddelat var de nya spåren ska dras. Det har varit en väldigt komplex sak att leda kommunen genom detta projekt som är starkt förknippat med det bostadsavtal vi vill riva upp. Samtidigt vill vi förstås förbättra tågtrafiken och ser fler spår som en nödvändighet för alla våra tusentals pendlare. Vi har varit mycket måna om att spårdragningen inte ska skapa nya barriärer genom Knivsta, eller buller på ännu fler ställen.

Ett vanligt missförstånd som dykt upp är att kommunen skulle haft något att säga till om gällande spårdragningen och hela processen. Tyvärr är det inte så, beslutet och processen är helt och hållet Trafikverkets. Det är dessutom så att deras beslut inte ens går att överklaga. Det är också därför Trafikverket tar fram så tunga beslutsunderlag i så utdragna processer.

En sak vi däremot kan påverka är hur kommunens nya stationsområden ska utformas. Under detta år drar arbetet i gång på riktigt med planering som blir avgörande för kommande hundraårsperiod.

Vi kristdemokrater har då ett antal principer som vägleder oss i detta.

Den första är att det ska vara småskaligt, tryggt och trivsamt. Den andra är att ”skapa det nya i det gamla” – det vill säga att bevara Knivstas historiska identitet mitt i allt buller och stök som dessvärre komma skall.

Det betyder i klartext att vi vill bygga stationen utifrån den struktur som redan finns, och inte uppfinna hjulet på nytt. Vi vill bland annat skapa en historisk del som vi kallar Gamla stan som arbetsnamn, där våra historiska byggnader kan bevaras och samlas. Vi tror att det kan bli en fantastisk kulturhistorisk miljö.

Vi anser också att om det ska tillkomma en stationsbyggnad så ska den smälta in i sitt sammanhang, och inte bli samma så kallade ”grundutförande” som Trafikverket har i Märsta, Rosersberg och andra Stockholmsförorter. Så vill inte vi att Knivsta ska utvecklas.

Efter årsskiftet påbörjar vi de första medborgardialogerna i ämnet med både informationsdragningar och diskussion i grupp. Det är mycket viktigt att kommunen är bättre än vad Trafikverket varit.

Lite blandade bild från året som gått: