Läs om vår politik här

 

Hälso- och sjukvård inklusive tandvård.

Nära Vården.

Organiseringen av svensk hälso- och sjukvård.

Sammanhållen vårdkedja, kvinnosjukvård och förlossningsvård.

Nära vården (i samarbete mellan kommunerna, sjukhusvård och primärvården).

Medarbetare och kompetensförsörjning.

Rätt använd kompetens.

Ökad livskvalitet i regionerna.

Särskilt fokus på barn och unga.

Särskilt fokus på cancer.

Tandvården.

Vård och stöd vid psykisk ohälsa.

Kultur och fritid.

Hela Kronoberg ska fungera – landsbygdsutveckling, kollektivtrafik.

Miljö och klimat.

Regionens ekonomi

 

Hälso- och sjukvård inklusive tandvård

”Hälso- och sjukvården ska utgå från att varje människa är unik och att alla människor har samma absoluta och okränkbara värde. Trygghet, tillit och självbestämmande är, utöver grundläggande värden som liv och hälsa, viktiga värden i hälso- och sjukvården.”

Svensk hälso- och sjukvård rankas högt i internationella jämförelser när det gäller kvalitet men har brister i tillgänglighet och jämlikhet som blir tydliga i jämförelser mellan de 21 regionerna. Ambitionen är att sjukvården ska erbjuda tillgänglig och värdig vård av god kvalitet på likvärdiga villkor där det är den enskilda människan som är i fokus och inte sjukdomsbilden. Hälsofrämjande och förebyggande vård ska prioriteras och vara en naturlig del i alla vårdmöten. Screening är ett viktigt verktyg som kan förebygga allvarliga konsekvenser när det gäller bland annat olika cancerformer respektive hjärt- och kärlsjukdomar. Varje person har ett egenansvar för sin hälsa.

Många gånger ser vi att vård inte ges på en nivå som är ändamålsenlig eller av personal som inte har rätt kompetens. Det leder både till resursslöseri och att patienten inte får bästa möjliga vård. Så kan vi inte ha det. Vården ska styras av tillgänglighet och flexibilitet utifrån den enskildes behov och önskemål. Att själv få välja vårdenhet eller vårdgivare är en självklarhet. En god tandhälsa grundläggs tidigt i livet och föräldrarna behöver därför ges ökad kunskap. Rätten att välja utförare ska vara en självklarhet inom tandvården.

Vi vill också understryka att hot och trakasserier mot personal är oacceptabelt och att lagändring bör komma till stånd till stöd för att säkra en trygg miljö också på sjukvårdsinrättningar. Hälso- och sjukvårdspersonal ska känna trygghet i sitt arbete.

Nära Vården

”Hälsa, i vid mening allt från kost och motion till yttre miljö och relationer, handlar om att få leva ett så friskt liv som möjligt, utifrån sina egna förutsättningar. Hälsofrämjande arbete ska stimuleras. Sociala och ekonomiska villkor, arbetsmiljö och levnadsvanor är viktiga faktorer för hälsoutvecklingen. Folkhälsoarbetet får därför inte inskränkas till hälso- och sjukvården utan kräver ett gemensamt ansvarstagande och samverkan mellan olika samhällsaktörer.”

Primärvården utgör grunden i det svenska hälso- och sjukvårdssystemet och är den vårdnivå som ska tillgodose befolkningens basala och ofta förekommande behov av hälso- och sjukvård. Primärvården har också ansvar att stödja den enskilde i det förebyggande arbetet för en god hälsa.

På många håll behövs en större tillgänglighet som är anpassad till dagens behov. Det behövs också en bättre kontinuitet. Vi ska ha en hög kontinuitet i vården, där patient och vårdpersonal känner igen varandra, det bidrar till trygghet, kostnadseffektivitet och goda vårdresultat. Ytterligare ett problem är ökningen av livsstilsrelaterade sjukdomar. Här behöver vi bli bättre på att arbeta mer förebyggande med en god livsstil och hälsa.

 

Organiseringen av svensk hälso- och sjukvård

Kristdemokraterna anser att

• svensk hälso- och sjukvård behöver reformeras i grunden och ett förstatligande av sjukvården skapar bättre och mer jämlik vård. (beslutas på riksnivå)
• i avvaktan på en nationell vårdförmedling bör regionen utreda införandet av en vårdplatsgaranti som ger varje patient rätt till en vårdplats med rätt kompetens.
• kontakter med hälso- och sjukvården ska vara enkel och tydlig. Digitalt när den är möjlig och fysiskt när det behövs.
• regionen bör utveckla vårdvalen till att gälla fler områden, även inom specialistvården.
• regionen bör se över ett system med patientstödjare, där en patient med erfarenhet av sjukdomen ger stöd till nya patienter.
• de palliativa vårdplatserna i Kronoberg behöver säkerställas och byggas ut för att garantera alla en värdig vård i livets slutskede.

 

Sammanhållen vårdkedja, kvinnosjukvård och förlossningsvård

Kristdemokraterna anser att

• det ska finnas en vårdplatsgaranti inom förlossningsvården.
• vi behöver anställa fler barnmorskor i länet
• sträva efter en mer sammanhållen vård och ökad kontinuitet före under och efter förlossningen.
• den andra föräldern ska erbjudas övernattning tillsammans med mamman efter förlossningen.
• vid tidig hemgång efter förlossningen ska hembesök från BB erbjudas.
• förlossningsförberedande kurser bör införas till förstagångsföräldrar.
• amningsstödet och eftervårdspaket till kvinnor ska utvecklas.
• ett multiprofessionellt team bör inrättas på kvinnoklinikerna.
• livmoderhalscancer ska utrotas genom utökade erbjudande om vaccinering och screening.
• Alla förstagångsföräldrar ska erbjudas hälsosamtal.
• pilotprojekt med ambulerande mammografibussar för att nå fler kvinnor bör prövas.

Nära vården (i samarbete mellan kommunerna, sjukhusvård och primärvården)

Kristdemokraterna anser att

• primärvården ska vara navet i hälso- och sjukvården och patienterna i regionen ska garanteras en fast läkarkontakt.
• det förebyggande arbetet för att främja barn och ungas psykiska hälsa ska prioriteras.
• utveckla förebyggande insats i samverkan kommuner och region för att främja kunskapen och förmågan bland länets skolelever att möta och upptäcka psykisk ohälsa. (se Youth Aware of Mental health)
• ungdomsmottagningarna ska vara tillgängliga för spontana besök och erbjuda goda öppettider anpassade till ungdomars skolgång, arbete och fritidsvanor.
• det förebyggande hälsoarbetet ska prioriteras.
• äldres bästa i Kronoberg gäller. Inför äldremottagningar i primärvården i alla kommuner med rätt kompetens.
• alla över 80 år ska erbjudas årliga hälsokontroller.
• hembesök av barnhälsovården ska vara jämlik över hela länet och extra besök ska ske till familjer i behov av särskilt stöd.
• regionen ska, i samverkan med kommunerna, utveckla och förbättra arbetsformer i syfte att på bästa sätt möta och ge vård och omvårdnad för sköra patienter.
• kommunen och regionen ska i samverkan säkerställa att återkommande läkemedelsgenomgångar genomförs för äldre och multisjuka för att minska risken för felmedicinering.
• öppettiderna öppettider inom primärvården bör utökas.
• närakuten ska utredas och etableras i Kronoberg för att avlasta akutmottagningarna och bygga stärka primärvården.
• vill minska antalet listade patienter per läkare där målet är att sträva mot Socialstyrelsen 1100 listade patienter per distriktsläkare.
• prioritering av 1100 listade patienter hos ST-läkare bör prioriteras.
• den mobila vården ska förstärkas och en god, nära och samordnad vård ska utvecklas.
• primärvården bör utvecklas tillsammans med aktörer till den Nära vården där strävan är att all vårdkompetens samlas kring den enskilde patienten.
• vårdgarantin bör skärpas på längre sikt genom att väntetiden till specialistbesök kortas till 30 dagar och väntetiden för operation eller behandling även den kortas till högst 30 dagar från medicinskt beslut. Den totala maximala väntetiden inom vårdgarantin skulle därmed nästan halveras, från dagens 183 dagar till 63 dagar.
• fler professioner ska kunna fungera som en fast vårdkontakt.
• vårdvalet ska vidareutvecklas och bli en integrerad del av närsjukvården.
• en funktion som Medicinskt Ansvarig Läkare ska inrättas i alla kommuner. Den ska ha en god kontakt och samverka med regionen.
• ökad tillgänglighet och effektivare patientflöden kan skapas genom digitala kontaktvägar och starkare patientinvolvering.
• apotekens roll bör utökas för att bättre främja egenvård och hälsoförebyggande insatser.
• synpunkter från patienter som anmäls, såväl till vården som till patientnämnden, ska årligen sammanställas och tillvaratas som en viktig del i att utveckla patientsäkerheten inom Region Kronoberg.
• Kronoberg ska ha en jämlik hälsa och nå ut med information till alla. Regionen bör utreda möjligheten att införa hälsoinformatörer i särskilt socioekonomiskt utsatta områden.

 

Medarbetare och kompetensförsörjning

Kristdemokraterna anser att

• den största utmaningen för Region Kronoberg såväl som för landet nationellt är kompetensförsörjning på kort och lång sikt. Därför behöver personalfrågorna få större uppmärksamhet och prioritering i regionens arbete.
• specialistutbildning för sjuksköterskor, där behov av kompetens föreligger i verksamheten, ska vara betald.
• karriär- och utvecklingsvägarna för bl.a. förlossningspersonal bör förstärkas genom till exempel möjlighet till specialistutbildning med bibehållen lön.
• så kallade utbildningsanställningar under specialistutbildning ska prövas.
• tillgången på kvalificerad personal liksom införandet av karriärtjänster för klinisk forskning för att stimulera vårdpersonalens kompetensutveckling.
• medarbetare som forskat ska kunna gå tillbaka till en tjänst där regionen tillvaratar den förvärvade kompetensen.
• medarbetare ska erbjudas heltid, men kunna välja den tjänstgöringsgrad som önskas.
• omotiverade löneskillnader mellan olika grupper av anställda ska fasas ut i samband med lönerevisioner. Särskilt uppmärksamhet bör ges åt könsrelaterade skillnader.
• behovet av hyrpersonal ska minska och satsningar på den egna personalen ska prioriteras.
• närvarande chefer är en förutsättning för ett gott ledarskap och en god arbetsmiljö. Antalet medarbetare ska begränsas.
• lönenivån i Region Kronoberg ska vara god och finnas en lönespridning till skickliga och trogna medarbetare.
• det ska finnas goda möjligheter att förena arbetsliv med familjeliv.

 

Rätt använd kompetens

Kristdemokraterna anser att

• erfarna medarbetare kan användas som mentorer och vi ska bättre tillvarata medarbetare med lång arbetslivserfarenhet för en god kunskapsöverföring.
• vårdserviceteam ska fortsätta att utvecklas för att avlasta vårdpersonalen.
• regionen i samverkan med kommunerna ska erbjuda närsjukvårdsplatser för personer som av olika anledningar behöver extra stöd innan de kan återgå till sitt ordinarie boende.

 

Ökad livskvalitet i regionerna

Kristdemokraterna anser att

• Fysisk aktivitet och gemenskap på recept bör användas som alternativ och komplement till medicinering.
• Försök med kultur på recept bör genomföras.
• Arbetsmodell ska utredas för att upptäcka äldre med risk för ofrivillig ensamhet.

• Utreda och införa Hälsoinformatörer för att minska den ojämlika hälsan mellan invånare födda i och utanför Sverige.

 

Särskilt fokus på barn och unga

Kristdemokraterna anser att

• Inrätta särskilda barnskyddsteam som utbildas med ett särskilt fokus på att upptäcka barn som far illa och säkerställa att insatser görs och åtgärder vidtas.
• Stärk och utveckla samverkan mellan kommun och region inom Barn- och ungdomshälsan.
• Familjer som har barn med varaktig funktionsnedsättning och med många olika vårdkontakter ska erbjudas en personlig koordinator.
• Familjecentraler i länets alla kommuner ska etableras och särskilda resurser ges till särskilt utsatta områden.
• Modell, i linje med youth Aware of Mental health (YAM) ska utredas och implementeras för att möta och upptäcka psykisk ohälsa hos våra unga.
• Ungdomsmottagningarna ska vara tillgängliga för spontana besök och erbjuda goda öppettider anpassade till ungdomars skolgång, arbete och fritidsvanor.
• Barn upp till 12 år ska åka gratis i kollektivtrafiken tillsammans med betalande vuxen.

Särskilt fokus på cancer

Kristdemokraterna anser att

• Kvinnor över 64 år bör screenas med cellprov och erbjudas HPV-test – för tidig upptäckt av livmoderhalscancer.
• Kvinnor som fyllt 74 år bör fortsatt erbjudas screening för bröstcancer.
• Män som fyllt 50 år ska erbjudas PSA-prov.

 

Tandvården

Kristdemokraterna anser att

• Förebyggande och uppsökande tandvård för barn och utsatta grupper ska prioriteras.
• Folktandvården ska inkluderas i länets familjecentraler.
• Regionen ska verka för en större mångfald av vårdgivare inom specialisttandvården.
• Ett förstärkt fokus ska finnas för de som har särskilda tandvårdsbehov på grund av långvarig sjukdom.

 

Vård och stöd vid psykisk ohälsa

”Många drabbas någon gång under livet av psykisk ohälsa. Psykiatrisk vård och omsorg ska präglas av tillgänglighet och flexibilitet utifrån patientens behov. Särskild vikt ska läggas vid snabb och tillgänglig vård för barn och ungdom med psykisk ohälsa. Anhörigas vårdinsatser är en ovärderlig tillgång som behöver tas tillvara, synliggöras och uppmuntras. Men vård av anhöriga måste bygga på frivillighet.”

Tre av fyra personer lever idag med egen psykisk ohälsa eller nära någon som är drabbad. Vid sidan av det lidande som psykisk ohälsa och sjukdom innebär leder det även till stora kostnader både för både den enskilde och det offentliga. För att minska lidande och sjukskrivningar är det viktigt att människor får rätt typ av stöd i rätt tid. Fortfarande finns dock mycket skam och social stigmatisering kopplat till psykisk ohälsa vilket gör att människor avstår från att söka hjälp. Särskilt viktigt är att barn och unga får stöd och vård i rätt tid. Risken för att utveckla missbruk och andra riskbeteenden är annars uppenbar.

Vi ser idag hur allt fler lider av psykisk ohälsa. Särskilt oroande är ökningen bland barn och unga. För oss Kristdemokrater är arbetet med att minska den psykiska ohälsan bland våra unga högt prioriterat. Införandet av ett vårdval inom BUP har ökat tillgängligheten och minskat kötiderna. Vi är emellertid inte nöjda utan fortsätter att prioritera detta arbete.  Köerna till såväl barn- och ungdomspsykiatrin som vuxenpsykiatrin är oacceptabelt långa och måste minska ytterligare. Tidiga upptäckter och insatser är här grundläggande och en modell för att detta skall ske bör utarbetas i samverkan med länets kommuner.

Kristdemokraterna anser att:

• Familjecentraler, mödravårdscentraler, barnavårdscentraler, ungdomsmottagningar och elevhälsovården liksom det civila samhället spelar en viktig roll för att ge stöd till barn och unga och deras familjer.
• På vårdcentralerna ska kurator eller psykolog finnas med i vårdteamen för att möta behoven hos personer med psykisk ohälsa.
• Samverkan mellan psykiatrin och socialtjänsten, kommunal äldreomsorg och äldrepsykiatrin ska utvecklas för att bättre kunna stödja personer med psykisk sjukdom och sociala problem.
• Levnadsvanorna behöver i större utsträckning lyftas när en person söker hjälp och stöd inom vården.
• Familjehälsan ska stärkas och utvecklas i länet för att snabbare ge stöd och vägledning tillbarn, unga och deras familjer.
• Barn och ungdomspsykiatrin ska förstärkas ytterligare för att korta väntetiderna och möta växande behov. Inget barn ska vänta mer än 30 dagar på utredning.
• Barn- och ungdomspsykiatrins arbete mot självskadebeteende, självmordsförsök och självmord hos barn och unga måste intensifieras. Detta arbete ska ske i samverkan med elevhälsan.
• En ”haverikommission” ska upprättas i samband med självmord. Där ska berörda aktörer så som socialtjänst, skola, polis, sjukvård och civilsamhället utreda vad som hänt och brustit för att kunna bli bättre på att förhindra dessa tragedier.
• Övergången mellan barnpsykiatri och vuxenpsykiatri måste förbättras.
• Psykiatriambulanser som åker ut vid larm om självmordsförsök, psykoser och kriser av liknande slag bör finnas tillgängliga.
• För att säkra tillgången till personal med rätt kompetens inom barn- och ungdomspsykiatrin bör utbildning stimuleras och rekrytering prioriteras.
• Personalen ska ges återkommande kompetensutveckling för att kunna följa utvecklingen och använda de lämpligaste behandlingsmetoderna.
• Kompetenshöjning bör prioriteras och utvecklas för att upptäcka och behandla nätrelaterade problem som spel- och sexmissbruk.
• Möjligheten till nätbaserad behandling ska utvecklas och bättre tas till vara vid behandling av psykisk ohälsa.
• Hälso- och sjukvården ska vara ensam huvudman för beroendevården för att möjliggöra en sammanhängande vård- och behandlingskedja för personer med psykisk ohälsa. (beslutas på riksnivå)

 

Kultur och fritid

 

”Ett vitalt civilsamhälle är av stor betydelse eftersom engagemang i föreningar, frivilligorganisationer och samfund innebär demokratisk fostran och normöverföring. Det främjar också det personliga ansvarstagandet. Dessutom är det civila samhället en mötesplats där sociala kontakter skapas och utvecklas både inom och mellan generationer.”

Invånarna i Kronoberg ska inte bara vilja bo här, de ska också vilja leva här. Detta förutsätter att människans andliga, själsliga och fysiska behov ges utrymme. Det är inte regionens sak att fastställa hur dessa behovs ska uttryckas och mättas, men det är en politisk uppgift att skapa förutsättningarna. Oftast kan detta ske genom förenings- och församlingslivet, det som vi kallar för civilsamhället. Här uppstår mellanmänskliga relationer som ger oss grundförutsättningar för demokrati och medmänsklighet.

Kultur är också en betydelsefull faktor för tillväxt och utveckling. Ett rikt kulturliv och levande kulturmiljö skapar attraktivitet och stärker Kronobergs destinationskraft.

Ett samhälle kan inte förneka de andliga, själsliga och fysiska behoven eftersom det därmed skulle förneka sina medborgare. Genom ett rikt förenings- och församlingsliv motverkas ensamheten i alla åldrar och samhällsgemenskapen främjas.

Barn som läser och deltar i kulturella verksamheter genom livet är mer benägna att engagera sig för samhället och i lägre grad hamna i utanförskap. Barns rätt till kultur är dessutom lagstadgad enligt Barnkonventionen. Kulturupplevelser är viktiga för individens välfärd och välbefinnande genom sitt hälsofrämjande och rehabiliterande kraft. Tillgång till kultur bidrar till att skapa en meningsfull fritid och livskvalité.

 

Religionen spelar en viktig roll för många, inte minst många nya svenskar. Här har trossamfunden en viktig roll att spela genom att i sin verksamhet bidra till större förståelse, kunskap och respekt för olika trosuppfattningar i vårt land. I många kristna församlingar bedrivs språkkaféer där nyanlända får lära sig det svenska språket och lära känna svenskar och landet de kommit till.

En viktig nyckel för att skapa en bättre fungerande integration är att främja deltagande i föreningslivet. Det viktiga är att på olika sätt uppmuntra ett föreningsdeltagande. Vid sidan av ”fika” är föreningsliv en del av den svenska kulturen som nya svenskar måste bjudas in till.

 

Kristdemokraterna anser att:

• kultur- och fritidspolitik ska kännetecknas av mångfald och tillgänglighet för alla.
• civilsamhället, exempelvis idrottsföreningar, studieförbund, scouterna, kyrkor, samfund och andra organisationer, ska ha en betydande roll i att bedriva kultur- och fritidsverksamhet.
• det ska vara mer av grundstöd och mindre av detaljstyrning vid bidragsgivning.
• det demokratiska samhällets utveckling vilar i en god kunskapsförmedling till varje barn och där vi ser läsfrämjande insatser för barn och unga som särskilt prioriterade.
• organisationer som inte står upp för demokrati och mänskliga rättigheter ska inte kunna erhålla regionalt stöd.
• regionen ska sammanställa information och aktivt informera om de möjligheter till kultur, fritidsaktiviteter och friluftsliv som under regionens ansvar.
• personer med funktionsnedsättning ska ha en självklar tillgång till kultur- och fritidsutbud. Därutöver ska det finnas ett riktat utbud till dessa personer.
• kultur är en friskfaktor och ska vara ett naturligt inslag på regionens sjukhus.
• regionen ska i samverkan med kommuner slå vakt om att bevara och tillgängliggöra det lokala och regionala kulturarvet.

Hela Kronoberg ska fungera – landsbygdsutveckling, kollektivtrafik.

 

Alla människor ska oavsett bostadsort kunna få del av samhällets grundläggande sociala rättigheter och ges rimliga förutsättningar att försörja sig och utveckla sin bygd. Därför krävs en aktiv regionalpolitik.

Klyftan mellan stad och land växer. Skillnaderna i livsstil, värderingsmönster och materiella intressen mellan storstadsbor och landsbygdsbor skaver allt mer. Detta hänger samman med att skillnaderna i livsvillkor mellan stad och land ökar.

Kollektivtrafiken medverkar aktivt till att binda ihop Kronoberg med omvärlden. Tillgång till kollektivtrafik är viktigt vid lokalisering av företag liksom för boende. Vi ska, utifrån länets förutsättningar med mycket landsbygd, ha bra kommunikationer i hela länet. Kollektivtrafiken kommer dock aldrig att kunna lösa kronobergarnas hela transportbehov, därför är bilen, cykeln och gångtrafik också viktiga för den regionala utvecklingen.

 

Kristdemokraterna anser att:

• en större del av marknadsföringen av Kronoberg som turistnation till besöksmål ska riktas mot landsbygden.
• det svenska skogsbruket och användningen av skogsråvara ska fortsatt utvecklas.
• polisens lokala förankring ska stärkas i hela Kronoberg.
• primärvården ska stärkas i hela länet. I glesbygd ska öppettider och annan tillgänglighet till primärvården, såsom webbtjänster, prioriteras särskilt utifrån de geografiska villkor som gäller där.
• ett statligt stöd inrättas för att förbättra anställningsvillkoren för sjukvårdspersonal i gles- och landsbygd.
• anslagen till underhåll av landets vägar och regionala järnvägar ska öka.
• utbyggnad av bredband ska fortsätta i länet.
• stöd till samlingslokaler på landsbygden ska säkerställas.
• stöd till folkbildningens utveckling på landsbygden ska ges.
• regionen ska öka incitamenten för att öka resandet hos kronobergaren
• Stärka kollektivtrafiken över länets gränser, exempelvis Krösatåg mellan Alvesta och Emmaboda. Pågatåg mellan Markaryd och Halmstad.
• Närtrafiken är ett viktigt alternativ i de glesaste länsdelarna.
• Sjukresor/serviceresor/färdtjänst och närtrafik, ska i möjligaste mån samordnas.
• kollektivtrafik, servicetrafik och internresor inom Region Kronoberg ska ske klimatneutralt, med fossilfria bränslen.

Miljö och klimat

 

”Vi ska agera med en långsiktig helhetssyn, med respekt för vår samtida omgivning och kommande generationer. Förvaltarskapet gäller både de egna personliga tillgångarna och de materiella värdena; miljö och naturresurser. Vi ska agera på ett sådant sätt att vi med stolthet kan överlämna frukterna av vårt arbete.”

Förvaltarskapstanken är bärande del i den kristdemokratiska ideologin. På miljöområdet innebär det att vi inte får förbruka vår jord och dess tillgångar. Den kanske viktigaste miljöfrågan att arbeta med idag är att motverka uppvärmningen av jorden. Kommunen/regionen har en särskild nyckelroll i arbetet att bygga ett samhälle där skadlig miljöpåverkan minimeras, energin är fossilfri, trafiksystemen hållbara, bostadsmiljöer sunda och där naturresurser tas tillvara i ett kretslopp.

Vid sidan av klimatfrågan är övergödning, utsläpp av gifter och hormonstörande ämnen, inte minst i barns närmiljö, utmaningar som måste hanteras. I många av våra tätorter är bristen på tysta miljöer ett problem att förhålla sig till.

Kristdemokraterna anser att:

• Regionen kan minska klimatavtrycket ifrån hälso- och sjukvården genom förbättrad och tydligare uppföljning.
• Regionen tar fram hållbarhetsprogram för perioden 2023-2027 i syfte att minska klimatpåverkan som region.
• Återgå till produkter som kan återanvändas kan enligt flera studier vara fördelaktigt ur miljösynpunkt och även minska sjukhusens ekonomiska utgifter.
• Sjukvårdens klimatpåverkan ska minska genom minskat mat-, material- och läkemedelssvinn.
• Utfasning av miljöbelastande gaser kan minska klimateffekterna från anestesi avsevärt.
• Regionen ska arbeta för en ökad andel närproducerade livsmedel i måltidsverksamheten.
• Upphandling av närodlade livsmedel ska främjas genom mindre omfattande upphandlingar för att fler och mindre leverantörer ska kunna medverka.
• Upphandlingsinstrumentet ska användas för att främja en miljömässigt bra utveckling.
• Vid upphandling bör det ställas krav på att det totala ekologiska fotavtrycket ska redovisas och beaktas.
• Kollektivtrafikens bussar ska ha fossilfria drivmedel.
• Regionen ska verka för att medborgarnas resvanor blir allt mer hållbara.
• Utreda möjligheten för barn upp till 12 år resa gratis i betalande målsmans sällskap.
• Andelen regionalt avfall som materialåtervinns ska öka.
• Andelen restavfall och grovavfall ska minska.
• Regionen ska vid om- och nybyggnation planera för en hälsofrämjande närmiljö som innebär närhet till park- och grönområden.

Regionens ekonomi

”Ett gott samhälle kan inte förverkligas utan en väl fungerande samhällsekonomi med politisk och personlig frihet i balans. Därutöver krävs en långsiktighet vilket förutsätter ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt perspektiv.”

Politik måste vara något mer än att räkna pengar och ha ett förvaltningsmässigt tänkande. För att kunna skapa ett gott samhälle måste det finnas en ekonomi som ger de politiska visionerna muskler. Det är ett välfungerande näringsliv och fler personer i arbete som genererar de skatteintäkter som gör det möjligt med en god välfärd för alla. Kommunen/regionen har över tid fått ett allt större åtagande med allt högre förväntningar ifrån invånarna. Det ställer större krav på styrning och uppföljning av sambandet mellan resurser, prestationer, resultat och effekter i verksamheterna. Det ställer också krav på ständiga prioriteringar, effektivisering och förnyelse av verksamheterna. Det handlar om att dels göra saker rätt, dels om att göra rätt saker.

Varje människa är en resurs som har en mun men två händer. Det är nödvändigt att fler människor i arbetsför ålder lyckas komma i egen försörjning. Effekterna av en bristande integration är inte bara ett misslyckande på individnivå utan något som hotar vårt samhälles sammanhållning och det offentligas finansiering.

 

Kristdemokraterna anser att

• regionen ska drivas med hög effektivitet och ett gott förvaltarskap där kärnverksamheterna prioriteras.
• skatten ska vara så låg som möjligt och så hög som nödvändigt, en strävan efter sänkt skatt är önskvärd.
• styrning och uppföljning av sambandet mellan resurser, prestationer, resultat och effekter i verksamheterna ska återkommande utvärderas. På de områden där regionen ligger över regiongenomsnittet i kostnad ska en djupare analys genast genomföras.
• välfärdstjänsterna ska kunna levereras av en mångfald av utförare, bland annat genom att använda Lagen om valfrihetssystem (LOV), utmaningsrätt och Lagen om offentlig upphandling (LOU).
• regionen ska inte överta föreningars och enskildas ansvar eller uppgifter, utan i stället vara ett stöd om så behövs.
• medarbetare ska så långt som möjligt erbjudas heltid, men ska kunna välja den tjänstgöringsgrad som önskas.
• omotiverade löneskillnader mellan olika grupper av anställda ska fasas ut i samband med lönerevisioner. Särskilt uppmärksamhet bör ges åt könsrelaterade skillnader.
• upphandlingsenhetens kompetens och styrka ska prioriteras för att ständigt effektivisera och få rätt pris i varje upphandling.
• investeringar i fastigheter ska ske på ett finansiellt ansvarsfullt sätt och renovering respektive nybyggnation av kärnverksamhetens lokaler ska prioriteras.