skriv ut

Vår politik

Kristdemokraternas valprogram för Sollentuna

Antogs av årsmötet januari 2026

– – –

FRIA OCH TRYGGA FAMILJER

Familjen är människans viktigaste gemenskap och den grund som samhället vilar på. Barn som växer upp i trygga familjer får goda förutsättningar att klara av livets utmaningar. En familj kan se ut på olika sätt, men fyller oavsett sammansättning och historia, samma fundamentala roll för möjligheterna att få ett gott liv. Den äldre generationen har en viktig uppgift att vara normöverförare men också att vara ett stöd för den yngre generationen. Med Kristdemokraternas familjepolitik vill vi stärka familjen och bygga ett samhälle som håller ihop. Ett samhälle som i både goda och svåra tider klarar av det som är viktigt – att prioritera våra barn.

Politiken ska därför stödja familjerna i sin roll som samhällspelare – den ska stärka föräldrarollen, ge familjerna utrymme att själva styra sin vardag utifrån sina behov och förutsättningar, stärka familjernas ekonomi och erbjuda en fungerande och flexibel barnomsorg. Varje politiskt beslut ska familjesäkras genom att ställa frågan om det förslag som ligger på bordet ökar eller begränsar familjernas handlingsutrymme.

Livet utmanar oss. När familjer och barn behöver stöd eller om familjemedlemmar far illa, då ska samhället finnas där, genom ett livskraftigt civilsamhälle och en närvarande offentlig sektor.

KRISTDEMOKRATERNA ANSER ATT:

Öppen förskola ska finnas med rimlig närhet i alla kommundelar.
Familjecentraler ska finnas i alla kommundelar.
Erbjud alla nyblivna föräldrar ett kostnadsfritt besök hos familjerådgivningen.
Avgifterna för familjerådgivning ska vara låga.
På nationell nivå vill vi avkvotera föräldraförsäkringen.
Vi vill verka och underlätta för att det ska finnas fler familjehem.
Införa syskonförtur vid val till förskola och skola – för att underlätta familjers vardagsliv.
Fortsätta satsa på att erbjuda barnomsorg även på obekväm arbetstid.
Fortsätta satsa på lekplatser – det är en kommunal kärnuppgift.
Sollentuna ska fortsätta utveckla arbetet för att upptäcka, förebygga och stoppa hedersrelaterat förtryck och våld i nära relationer.

BARNOMSORG OCH FÖRSKOLA

Barnomsorg och förskolan ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran, utveckling och lärande. En god och stimulerande omsorg möjliggör för föräldrarna att arbeta eller studera, men har också ett pedagogiskt uppdrag där barnen förbereds inför ett livslångt lärande. Barns och familjers behov ska vara utgångspunkten för vår barnomsorg och förskola. Barnomsorg och förskolan har också en särskild uppgift att fylla för barn som kommer från familjer som av olika skäl har svårt att tillgodose barnets behov.

Barnomsorgen finns till för barnen, och måste vara trygg och hålla hög kvalitet. För stora barngrupper i förskolan är negativt för såväl barn som pedagoger. På nationell nivå vill vi lagstifta om ett tak för barngruppsstorlek för de yngsta barnen. Vi ser också en tendens att förskolan gynnas framför andra omsorgsformer vilket inskränker mångfalden och begränsar familjernas möjlighet att välja.

Flera barn i utsatta områden kommer aldrig i kontakt med det svenska språket, vilket leder till att de redan i förskoleklass hamnar efter och sedan får svårt att hänga med i skolan. Personal och barn i förskolan behärskar idag långt ifrån alltid det svenska språket.

KRISTDEMOKRATERNA ANSER ATT:

Stor valfrihet och mångfald med flera alternativa utförare ska finnas vid val av barnomsorg och förskola.
Kommunalt drivna och fristående förskolor ska ges samma förutsättningar.
Gör information om barnomsorgspengen och om olika barnomsorgsalternativ tydlig och lättillgänglig.
Vi ska arbeta för att barngruppernas storlek i förskolorna ska minska och antalet legitimerade pedagoger öka.
Syskonförtur i val till förskola och skola ska gälla, inte minst för att underlätta familjers vardagsliv.
Behovet av barnomsorg under obekväm arbetstid ska tillgodoses.
Språkförskola ska erbjudas alla nyanlända barn. Marknadsföringsinsatser ska genomföras för att få fler barn som inte behärskar svenska språket att gå i pedagogisk omsorg.
Personal på förskolor i våra utanförskapsområden ska ha goda kunskaper i det svenska språket.
Öppen förskola ska finnas med rimlig närhet i alla kommundelar.
Myndigheter ska anpassa sin organisation så att samverkan sker utifrån barnets bästa för att hjälp och stöd ska komma till familjerna i tid.
Personal inom barnomsorg och förskola ska ges fortbildning för att tidigare upptäcka tecken hos barn som far illa och för att ha kunskap om hur man tillämpar anmälningsplikten.
Familjecentraler ska finnas i alla kommundelar.
Förskolan ska förmedla en värdegrund baserad på kristen etik och västerländsk humanism.
Barn inom barnomsorgen ska ges möjlighet att ta del av kulturutbudet i kommunen.

GRUNDSKOLA – FÖR BILDNING OCH KUNSKAP

Kristdemokraternas vision är en skola där ingen hålls tillbaka och ingen lämnas efter; en skola där varje barn och elev får utvecklas efter sin fulla potential. En skola där varje barn finner trygghet, kamratskap och får utlopp för sin kunskapstörst, där varje barn får känna lycka när bokstävernas betydelse faller på plats, där matematiken blir en spännande lek och där sinnena vidgas och världen öppnas upp allteftersom barnet blir äldre.

I den skolan får läraren tid att vara lärare, tid att se varje barn, och möjlighet att utvecklas i sin roll som lärare tillsammans med lärarkollegor och skolledning och i samspel med övriga professioner i teamet kring eleven. I vår vision för skolan står kunskap och bildning i fokus. Kunskaper som sedan bildar grund för djupare analyser och reflektioner. Bildning som ger förståelse för samhället vi lever i och historien vi kommer ur.

Läroplanen stipulerar att skolans värdegrund ska förmedlas i ”överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism” och det ska prägla kommunens skolor oavsett om de är kommunala eller fristående.

Undervisning fungerar bäst i en trygg miljö, för såväl elever som lärare. Det ska finnas tydliga ordningsregler på varje skola och kränkningar ska bemötas med nolltolerans, vare sig det handlar om mobbning eller om hedersvåld och hedersförtryck. Våld och kriminalitet, inklusive skadegörelse och nedskräpning, ska bekämpas. Ett helhetsgrepp om den psykiska hälsan ska tas på ett tidigt stadium, så att barn och unga rustas för motgångar i livet och får redskap att förstå sitt eget mående. I detta arbete spelar elevhälsan en central roll. Elevhälsan behöver tillhandahålla enkla vägar in, och utveckla sitt samarbete med regionens hälso- och sjukvård.

Barnkonventionen är lag och detta ger en bra grund att driva barnets rättigheter. Ett exempel är att Barnkonventionen ger barn rätt till en religiös identitet och mot den bakgrunden är det en självklarhet att skolavslutning ska kunna ske i en kyrka.

KRISTDEMOKRATERNA ANSER ATT:

Möjligheten att välja skola ska fortsatt vara en rättighet. En mångfald av skolor, såväl avseende utförare som profil ska finnas.
Aktivt och obligatoriskt skolval ska tillämpas från fyra år före skolstart oavsett om man söker till en fristående eller en kommunal skola.
Kommunalt och fristående skolor ska ges likvärdiga förutsättningar såväl ekonomiskt som verksamhetsmässigt.
Lärarnas arbetstid ska ha fokus på mer undervisningstid – det administrativa arbetet ska minska.
Skolorna ska ha kompetens att tidigt kunna upptäcka barn i behov av särskilt stöd, och ekonomiska medel för att sätta in de stödresurser som krävs i det enskilda fallet.
Lärare och skolpersonal ska ges fortbildning för ökad kunskap kring psykisk ohälsa och suicidprevention.
Den av KD införda elevhälsogarantin, som innebär att varje elev ska kunna komma i kontakt med elevhälsan varje skoldag, ska byggas ut.
Särskilt begåvade elever ska uppmärksammas och få det stöd de behöver för att kunna utvecklas ytterligare, till exempel genom profilklasser.
Barn som riskerar att inte klara kunskapskraven ska placeras i lovskola.
Personalen inom skolan ska ges fortbildning för att tidigare upptäcka tecken hos barn som far illa och för att ha kunskap om hur man tillämpar anmälningsplikten.
Skolan ska upprätta ett ”ansvarskontrakt” mellan elev, föräldrar och personal med syfte att stödja eleven att nå sina uppsatta mål.
Varje grundskola ska aktivt, och utan dröjsmål, uppmärksamma elever som har hög frånvaro och vidta de åtgärder som krävs för att få tillbaka elever som har omfattande problematisk frånvaro.
Skolan ska söka samarbete med civilsamhället för att få fler vuxna i skolan, exempelvis som rastfaddrar.
Organiserad fysisk aktivitet ska förekomma varje dag i skolan genom dels planerade lektioner/aktiviteter, dels med skolgårdar som uppmuntrar till rörelse.
Barn med NPF-problematik ska ha rätt till en lämplig lärmiljö samt en fysisk skolmiljö och pedagogik som gör det möjligt att klara skolgången. Särskilda resursklasser eller undervisningsgrupper ska finnas tillgängliga för dessa barn.
Den som medvetet förstör skolmiljön, exempelvis genom klotter, ska medverka till att återställa skadan.
Varje skola ska ha rutiner och handlingsplaner för agerande vid PDV (pågående dödligt våld) samt utbilda elever och personal i dessa.
Samarbete mellan skolor och polis bör utvecklas, gärna med en specifik polis som eleverna känner igen, knuten till varje skola.
I enlighet med Barnkonventionen ska det vara en självklarhet att skolavslutning ska kunna ske i en kyrka.
Eleverna i skolan ska enkelt ges möjlighet att ta del av kulturutbudet i kommunen.
Skolresan ska förstärkas vad avser relationen till det lokala näringslivet.
Studie- och yrkesvägledningen ska stärkas så att alla elever får kunskap om framtida studievägar och arbetsmarknadens villkor.
”Läxfritids” ska erbjudas på alla skolor, gärna tillsammans med civilsamhället,
Trygghetskameror ska i större utsträckning användas vid skolors utemiljö.
Hög frånvaro är en riskfaktor för både framtida utanförskap och kriminalitet. Införandet av närvaroteam kan bidra till att minska frånvaron.
Säkerställ att ordningsregler finns på varje skola och tydliga rutiner för de elever som inte följer dem.

GYMNASIESKOLA – EN VÄG MOT FORTSATTA STUDIER ELLER ARBETE

Gymnasieskolan ska ge en stabil grund inför vuxenlivet såväl för den som planerar att studera vidare som för den som vill ut på arbetsmarknaden direkt.

Gymnasieskolan ska ta tillvara elevernas intressen, behov och framtidsplaner men också utmana och rusta inför de branscher där arbeten kan erbjudas. En bredd av både teoretiska och praktiska program ska finnas. Vi vill därtill verka för att det ska finnas olika former av lärlingsprogram i nära samverkan med det lokala näringslivet.

För att kunna förbereda eleverna inför framtiden och stärka motivationen för alla elever behövs ett nära samarbete mellan skola, näringsliv och övriga samhället. Här spelar möjligheten till bra studie- och yrkesvägledning en stor roll för att eleverna ska kunna göra bra val inför framtiden.

KRISTDEMOKRATERNA ANSER ATT:

En mångfald av skolor, såväl avseende utförare som profil, ska finnas.
Ett nära samarbete ska finnas mellan skolan och det lokala näringslivet, exempelvis vad gäller lärlingsutbildningar och praktikplatser och studiebesök.
Elever i gymnasieskolan ska ges möjlighet att läsa högskolekurser.
Fler gymnasieelever ska ges möjlighet att läsa kursen entreprenörskap. Därutöver är det viktigt att stimulera till företagande på gymnasienivå till exempel genom UF (Ung Företagsamhet).
Alla elever ska ges möjlighet att återkommande träffa utbildad studie- och yrkesvägledare för att kunna göra välgrundade studie- och yrkesval.
Gymnasiesärskolan ska verka för att de elever som har intresse och möjlighet ska erbjudas praktik eller lärlingsplatser.
Varje gymnasieskola ska aktivt, och utan dröjsmål, uppmärksamma elever som har hög frånvaro och vidta de åtgärder som krävs för att få tillbaka elever som har omfattande problematisk frånvaro.
Den på KD-initiativ införda elevhälsogarantin, som innebär att varje elev ska kunna komma i kontakt med elevhälsan varje skoldag, ska byggas ut.
Den som medvetet förstör skolmiljön, exempelvis genom klotter, ska medverka till att återställa skadan.

EN VÄRDIG ÄLDREOMSORG

En värdig ålderdom är måttstocken för ett anständigt samhälle. Människovärdet är okränkbart, oavsett ålder eller förmåga. Detta är den orubbliga grunden för vår äldreomsorg.

Vår politik utgår från en helhetssyn på människan. Omsorgen ska möta inte bara kroppens behov, utan även själens. Den enskildes rätt till självbestämmande och valfrihet måste värnas. Varje person ska ha ett reellt inflytande över sin vardag och kunna behålla sina vanor, oavsett boendeform.

Vi måste aktivt motverka den ofrivilliga ensamhet som hotar livskvaliteten. Det offentligas ansvar måste kompletteras av den värme och gemenskap som anhöriga och civilsamhällets ideella krafter ger.

Det råder nolltolerans mot missförhållanden som undernäring och otrygghet. Goda villkor för personalen är en förutsättning för en omsorg präglad av kvalitet och kontinuitet.

Detta handlar ytterst om människosyn och politisk vilja. Låt oss tillsammans bygga ett samhälle där varje människa, livet ut, känner sitt okränkbara värde.

KRISTDEMOKRATERNA ANSER ATT:

All personal inom omsorgen måste kunna kommunicera på god svenska.
Kommunen ska ha en plan för kompetensutveckling och kompetensförsörjning.
Den enskilde ska själv kunna välja utförare av hemtjänst.
Användandet av välfärdsteknologi bör utvecklas i syfte att öka trygghet, aktivitet, delaktighet, integritet och självbestämmande. Det ska dessutom vara ett verktyg för att skapa mer social tid med brukare.
Öka kontinuiteten i hemtjänsten.
Införa trygghetslarm utan biståndsbedömning.
Säkerställa plats i anpassat boende när behov finns.
Skapa fler mötesplatser mot ensamhet.
Använda våra anläggningar för rörelse och idrott även för våra äldre. Folkhälsoarbete på riktigt.
Fortsätta ha ett rikt seniorprogram på våra bibliotek och i annan kulturverksamhet.
Ideellt driven och idéburen vård och omsorg ska ges goda förutsättningar att växa fram och driva verksamhet.
Skapa förutsättningar för att skapa trygghetsboenden/seniorboenden med olika upplåtelseformer.

ETT SOLLENTUNA FÖR ALLA

Ett samhällsideal som betonar perfektion riskerar att underminera grundläggande värden som solidaritet och delaktighet. Politiken måste i stället förankras i en människosyn som erkänner en dubbel utgångspunkt: dels att varje människa besitter ett absolut och okränkbart värde, dels att alla människor är unika med skilda begåvningar, intressen och förutsättningar.

Denna princip utgör grunden för vår politik gentemot personer med funktionsnedsättning, liksom för individer i socialt eller ekonomiskt utanförskap. Ett grundläggande mänskligt behov är tillhörighet i mindre, naturliga gemenskaper. Av detta skäl bör familjen och andra nära anhöriga ges en central och självklar plats i de stödstrukturer som samhället tillhandahåller.

Det egna nätverket är en nödvändig, men inte alltid tillräcklig, resurs. Samhällets insatser ska därför vara subsidiära; de ska stödja där det brister och utformas för att stimulera individens egen förmåga och personliga ansvar, vilket alltid är en utgångspunkt.

Det är samtidigt avgörande att aktivt motverka den risk för diskriminering och negativ särbehandling som utsatta grupper möter. En särskild skyldighet åligger samhället att skydda och stödja de mest sårbara, där barn som lever i otrygga hemmiljöer utgör en prioriterad grupp.

KRISTDEMOKRATERNA ANSER ATT:

Det är viktigt att göra stadsmiljöer, gångstråk och badplatser mer tillgängliga.
Stärka daglig verksamhet och arbetsinriktade insatser.
Utveckla mobilitetsstöd som alternativ till färdtjänst.
Kommunen ska vara ett föredöme i att anställa fler personer som av olika skäl står långt ifrån arbetsmarknaden.
Utifrån förmåga och förutsättningar ska praktik, lärlingsplats eller ordinarie arbete kunna prövas som alternativ till daglig verksamhet.
Underlätta för föreningslivet att jobba med parasport.

SOCIALA INSATSER

Solidaritetsprincipen, grundad i medmänsklighet, innebär ett gemensamt ansvar för alla medborgare, särskilt de mest utsatta. Socialpolitiken ska därför utgå från och stärka de naturliga gemenskaperna, främst familjen. Samhällets insatser ska vara stödjande när individens och familjens egna resurser är otillräckliga.

Målet är ett samhälle där ingen skadas av alkohol, narkotika, doping, tobak eller spel om pengar (ANDTS). Detta kräver en restriktiv politik, kombinerad med en högkvalitativ och tillgänglig missbruks- och beroendevård.

För att motverka stigmatisering och skam är utgångspunkten att beroende är en sjukdom, inte ett uttryck för en karaktärsbrist. Detta synsätt är avgörande för en human och effektiv vård. Tidigt stöd i stället för sena insatser är målbilden för oss.

KRISTDEMOKRATERNA ANSER ATT:

Ingen människa ska bollas runt mellan olika myndigheter.
Införa en väg in till kommunens stöd.
Stärka samverkan mellan myndigheter och aktörer.
Arbeta förebyggande mot ANDTS, särskilt bland barn och unga.
Sollentuna ska fortsätta utveckla arbetet mot våld i nära relationer.
Kommunen ska stötta och samarbeta med bland annat kvinnojouren och andra viktiga verksamheter i den idéburna sektorn.

EN POLITIK FÖR TRYGGHET OCH SÄKERHET

Brottsbekämpningens prioritet måste vara förebyggande insatser, där familjens fostrande roll och de vuxnas ansvar för unga är avgörande. Detta måste kombineras med tydliga samhälleliga normer och en snabb, konsekvent reaktion på begångna brott.

Ett tryggt samhälle bygger på tillit, både mellan medborgare och till samhällets institutioner. Här är det civila samhället oumbärligt för att fostra ansvarstagande och bygga socialt kapital.

Den grova gängkriminaliteten, som skapar otrygghet, är ofta ett symptom på socialt utanförskap och försvagad gemenskap. Detta understryker vikten av att stärka sammanhållningen och de förebyggande åtgärderna i hela samhället.

Med förhoppning om ett tryggare och mer sammanhållet samhälle.

KRISTDEMOKRATERNA ANSER ATT:

Trygghetsperspektivet ska fortsatt vara en integrerad del i stadsbyggnadsarbetet.
Klotter ska omedelbart avlägsnas för att minska upplevelsen av otrygghet.
Som komplement till fler poliser ska kommunen anställa ordningsvakter med uppgift att öka tryggheten i det offentliga rummet.
Arbeta för fler trygghetskameror för att dels förebygga kriminalitet, dels för att lättare säkra bevis när något hänt.
Kommunen ska utveckla konceptet platssamverkan där man tillsammans med fastighetsägarna finansierar och genomför insatser för att öka tryggheten i den fysiska miljön.
Öka kraften i det brottsförebyggande arbetet genom att fortsätta utveckla samverkan med civilsamhället i syfte att skapa fler fritidsaktiviteter för barn och unga.
Kommunen ska fortsatt satsa på nämndöverskridande insatser så som SSPF (skola, socialtjänst, polis och fritid), SIG (sociala insatsgrupper) och Trefas eller andra modeller som bygger trygghet framåt.

INTEGRATION OCH SAMHÄLLSGEMENSKAP

För oss kristdemokrater är grunden alltid den enskilda människan och hennes okränkbara värde. Varje människa är unik, men ingen av oss är en ö. Vi behöver gemenskapen med varandra för att växa, för att finna trygghet och för att må bra.

Det är med den övertygelsen vi vill bygga vårt Sollentuna. Vi ska skapa ett Sollentuna för alla – ett Sollentuna som var och en kan känna är ”mitt Sollentuna”.

Idag ser vi tyvärr hur människor hamnar utanför. Men vi får aldrig se utanförskap som något normalt. Vägen in i gemenskapen går ofta genom hjälporganisationer, föreningar, kyrkor, trossamfund, idrottsklubbar och sociala företag eller den goda grannen. Det är där vi finner det kitt som håller ihop ett samhälle på riktigt!

Vi ska vara tydliga med de värderingar som bär vårt land, samtidigt som vi med en utsträckt hand välkomnar var och en att bli en del av helheten. Tillsammans bygger vi ett tryggare och varmare Sollentuna, där varje människa får en ärlig chans och känner sig hemma.

KRISTDEMOKRATERNA ANSER ATT:

Bostadspolitiken måste stödja integrationen
Fler måste få chansen att äga sitt eget hem. Ägande skapar stolthet, trygghet och ett större ansvar för sitt närområde. Därför vill vi göra det lättare att ombilda hyresrätter till bostadsrätter eller ägarlägenheter och även pröva modeller som hyrköp.
Segregationen måste brytas
Vi kan inte stillatigande se på när utanförskapet växer. I vissa områden måste vi våga tänka helt nytt: Bygga om och bygga nytt för att skapa trygga och blandade miljöer där stolthet och gemenskap kan blomstra.
Språket är en nödvändig nyckel för integrationen
Utan språket hamnar man ohjälpligt utanför. Svenskundervisningen måste därför i högre grad kopplas direkt till en yrkesutbildning. Det är den raka vägen in i både arbetslivet och gemenskapen.
Arbete är viktigt för samhällsgemenskapen
Ett eget arbete är grunden för varje människas frihet och delaktighet. Kommunens ansvar är att öppna dörrar genom praktikplatser och yrkesutbildningar som leder till jobb. Samtidigt måste vi våga ställa tydliga krav, inte minst på goda svenskkunskaper för den som ska arbeta i vården och omsorgen.
Gemensamma grundvärderingar är nödvändiga för samhällsgemenskapen
Ett samhälle hålls samman av gemensamma värderingar. Därför måste samhällsorienteringen för nyanlända vara glasklar när det gäller de grundpelare vårt land vilar på: Demokrati, jämställdhet och alla människors lika och okränkbara värde.
Fortsatt nämndöverskridande arbete med fritidskortet
Fritidskortet öppnar upp föreningsliv och kulturskola för många barn och unga som tidigare inte varit med. Ett mycket bra sammanhang för att integreras i samhällsgemenskapen.
En trygg start i livet är avgörande
Därför vill vi erbjuda hembesök till alla nyblivna föräldrar. En utsträckt hand och ett välkomnande till gemenskapen är särskilt viktigt för nyanlända familjer.
För många människor är tron en central del av livet
Då måste våra myndigheter ha kunskap om religion och religionsfrihet för att kunna fatta kloka och rättssäkra beslut, inte minst när det gäller konvertiters asylskäl.

Civilsamhället stärker samhällsgemenskapen
Det är i föreningslivet, idrotten och kyrkorna som den verkliga gemenskapen byggs. Det offentligas främsta uppgift är att stödja och underlätta för dessa goda krafter – inte att ersätta dem. Genom att öppna upp lokaler och uppmuntra samverkan stärker vi det kitt som håller ihop vårt samhälle.
Sociala utfallskontrakt är ett bra verktyg
Vi måste våga pröva nya vägar för att lösa svåra sociala problem. Genom sociala utfallskontrakt kan vi låta goda idéer få en chans att visa vad de går för, med tydliga mål och krav på verkliga resultat för människor.
Möjligheterna för föreningar att nyttja offentliga lokaler ska förbättras
Det är rent slöseri att kommunens lokaler, som våra skolor, står tomma på kvällar och helger. Med enkla och generösa regler ska vi göra det möjligt för föreningslivet att fylla dessa hus med liv och verksamhet.
Ett regelverk för Idéburet Offentligt Partnerskapsavtal med civilsamhället ska utformas
Det offentliga, näringslivet och civilsamhällets ideella krafter är starkare tillsammans. Vi vill skapa tydliga partnerskap där vi gemensamt kan ta oss an samhällets utmaningar till gagn för alla.

KULTUR OCH FRITID

Kultur handlar om människans inre utveckling. Kulturen bidrar till samhörighet och gemenskap. Den kultur som vi åstadkommer tillsammans och som enskilda kulturskapare visar vad vi kristdemokrater menar när vi talar om att människan har kroppsliga, själsliga och andliga behov – och att politiken måste ta hänsyn till det, på alla områden. Kulturen har en förmåga att ge mening i nuet, men också att visa på våra historiska rötter och föda visioner för framtiden.

Barn och ungas stillasittande är ett kraftigt växande problem. Ökad skärmtid och mindre spontan rörelse ger allvarliga konsekvenser för barn och ungas fysiska och psykiska hälsa och påverkar även inlärning och koncentration negativt. Politiken behöver aktivt stödja och möjliggöra för fysisk rörelse, såväl organiserad idrott som spontan rörelse.

Kristdemokraterna värnar livspusslet. Mycket av vårt fokus handlar om arbete, men livet handlar om att också ha ett rikt utbud på fritiden. Kristdemokraterna värnar en samhällsplanering som stärker närhet till naturen och fritidsområden. Sverige har ett rikt föreningsliv och som en del av partiets tankar om naturliga gemenskaper ser vi en samhällsgemenskap som bygger på olika former av organisationer. Ett rikt fritidsliv stärker goda uppväxtmiljöer och ger tillfällen till gemenskap och upplevelser.

Kristdemokraterna anser att det ska skapas goda förutsättningar för civilsamhället att verka.

KRISTDEMOKRATERNA ANSER ATT:

Fritidskortet är ett viktigt verktyg för att alla ska kunna vara med
Med Kristdemokraterna i spetsen är fritidskortet nu verklighet och gör att alla barn och unga får bättre möjligheter att delta i kultur- och idrottsverksamhet. Kommunen bör arbeta för att engagera fler verksamheter för att ge barn och unga en mer aktiv fritid för mer gemenskap.

Bibliotek och läsande
Bibliotekens roll som kulturförmedlare kan inte nog betonas. De är en källa till kunskap, kulturella värden och vidgade vyer. Det är viktigt att tidigt få stimulans till läsande för att utveckla sitt språk. Tillgänglighet till folkbiblioteken stärks genom s k ”meröppna bibliotek”, vilket innebär att låntagarna själva får tillgång till lokaler på tider som passar dem bäst. Biblioteken är en mötesplats för alla åldrar.

Kultur är viktigt för alla
För personer med någon form av funktionsnedsättning är det viktigt att det skapas aktiviteter. Ett exempel är Funkisfestivalen som bygger på inkludering och skaparglädje.

Kulturen ska finnas i hela kommunen/regionen
Statliga och regionala kulturinstitutioner ska vara verksamma utanför sina huvudorter. Utveckla kultursamverkansmodellen och öka regionernas autonomi och ekonomiska kulturmuskler. Varje region bör ha minst en professionell ensemble som strävar efter att upprätthålla hög kvalité. Inrätta regionala program för mobil kultur och arbeta för offentlig och privat medfinansiering som kan bidra till större kultursatsningar, även utanför stadskärnorna.

Kulturskolan är värd att satsa på
Sollentuna ska fortsatt satsa på vår kulturskola för barn och unga som bidrar till att väcka och utveckla intresse till att både ta del av och utöva exempelvis musik, dans, teater, bild och form. Etablera samverkan mellan grundskola och kulturskola. Utred möjligheten för kulturskolans lärare att i högre utsträckning arbeta på dagtid. Fortsätt låta kulturskolan jobba med uppsökande verksamhet.

Armlängds avstånd ska gälla
Politiker ska akta sig för direkt styrning av kulturella verksamheter. Däremot har de rätt att förvänta sig och ställa krav på kvalitet och till viss del även innehåll när det gäller kulturverksamhet som de är valda att ansvara för. Politisk retorik om ”armlängds avstånd” får inte användas som en ursäkt för politiken att avsäga sig sitt ansvar.

Man ska vilja leva och inte bara bo i kommunen
Vid sidan av bra skolor är en meningsfull fritid en viktig dragkraft för att barnfamiljer ska vilja bo i en kommun. Så även om det inte är en lagstadgad kärnuppgift med fritid så behöver kommunen satsa resurser på detta.

Ett inkluderande föreningsliv ska stödjas och uppmärksammas
Kommuner kan själva tillskapa basketkorgar och fotbollsmål men inte laganda, respekt och gemenskap där individerna växer både som idrottsutövare och människor. Bidrag och subventioner till det ideella föreningslivet, som uppfyller kommunens uppställda krav på god verksamhet, ska vara generösa men det är också viktigt med en god uppföljning av de medel som betalas ut.

Platser som uppmuntrar till fysisk aktivitet och spontanidrott i kommunen är viktiga och ska säkerställas i all fysisk planering. Både utegym, motionsspår och yta för spontanidrott. Forskning visar att närheten till plats för idrott leder till ökad aktivitet. En långsiktig plan för plats för idrott och fysisk aktivitet är viktigt för att säkerställa idrottshallar, idrottsytor och friluftsliv. Föreningar ska även erbjudas att själva driva anläggningar där så är möjligt.
Sollentuna behöver se på vilket sätt vi kan ha uppvärmda idrottsytor för att skapa förutsättningar för föreningslivet året runt.
Kommunen ska i ett tidigt skede i stadsplaneringsprocesser anlägga ett idrotts- och fritidsperspektiv som uppmuntrar till och skapar förutsättningar för spontanidrott och fysisk aktivitet i den offentliga miljön. Exempelvis är utomhusgym och löpspår ofta mycket efterfrågade av många invånare liksom aktivitets- och rörelseparker för lite äldre barn.
Breddidrotten och eliten behöver varandra
För ett livslångt idrottande för barn, unga, vuxna och äldre behöver det skapas goda förutsättningar. Idrotten rymmer både bredd och elit. Elitidrotten kan vara en inspirationskälla dels för dem som vill börja med en idrott, dels för att få fler att vilja stanna kvar inom sin idrott.
Kommunen ska verka för ett brett deltagande, men ska också underlätta för föreningar som vill samverka kring elitsatsningar och satsa på talangers möjligheter att utvecklas. Så många som möjligt så länge som möjligt.

Bättre uppföljning och kontroll
Bidrag ska gå till föreningar som värnar demokrati, samhällsgemenskap och våra grundläggande värderingar och präglas av hög tillit.
Välfärdsbrott urholkar tilliten till välfärdssystem och demokrati, främjar den kriminella ekonomin och riskerar att hota den ideella sektorns legitimitet. Därför måste uppföljningen av bidrag skärpas så att skattemedel inte missbrukas utan kommer till de delar av civilsamhället som gör verklig nytta.

Goda krafter och ideellt engagemang bör uppmärksammas av kommunen vilket exempelvis kan ske genom utmärkelser.

BYGGA OCH BO

Kristdemokraternas samhällsbygge utgår från att människor ska kunna leva i trygga, vackra och välfungerande miljöer där de känner sig delaktiga. Vårt mål är att skapa bostadsområden som främjar gemenskap, trygghet och livskvalitet.

Kristdemokraternas bostadspolitik syftar till att skapa ett gott liv för alla, oavsett om du är ung, barnfamilj, äldre eller bor i en stad eller på landsbygden. Genom satsningar på trygghetsboenden, tillgängliga bostäder, attraktiva livsmiljöer och hållbar stadsutveckling skapar vi en kommun där människor kan leva och bo med trivsel och stolthet.

KRISTDEMOKRATERNA ANSER ATT:

Villaområdenas karaktär och värden ska bevaras när Sollentuna växer. Förutom estetiska värden och kulturmiljövärden har många områden stora tomter som bidrar till den urbana grönstrukturen och dagvattenhantering.
Kommunen ska eftersträva en blandning av olika upplåtelseformer och storlekar på bostäder där småhusbebyggelse ska ha en framträdande plats.
Sollentunas grönområden ska värnas.
I dialog med region/trafikförvaltning ska åtgärder för att göra kollektivtrafikresandet mer attraktivt prioriteras, exempelvis genom att korta restider och öka tillgängligheten.
Bilen är mycket viktig för familjernas livspussel och det måste vara lätt att köra på välfungerande och säkra vägar, respektive att parkera till rimliga priser vid bostad, serviceplatser och kollektivtrafiknoder.
Kommunen ska anta en arkitekturpolicy där traditionella arkitektoniska och estetiska värden belyses men även hur vi planerar staden ur ett trygghetsperspektiv. Vid planering ska särskild hänsyn tas till kulturbyggnader och kulturellt intressanta bebyggelsemiljöer som ska värnas och bevaras för framtida generationer.
I stadsmiljö ska bottenvåningar så långt som möjligt planeras för annat än bostäder såsom arbetsplatser och kommersiella verksamheter. Detta bidrar till en levande stad med rörelse.
Förskolor, skolor, äldreboenden och LSS-bostäder ska finnas med tidigt i planarbetet.
Barnens perspektiv på fysisk planering ska fångas in genom särskilda barnsamråd.
Miljonprogramsområden behöver få en genomgripande omvandling och upprustning med fokus på miljö, närings- och föreningsliv.
Kommunen ska prioritera en trygg och barnvänlig stadsplanering med bostadsområden där lekplatser, skolor, service och ytor för fysisk aktivitet finns nära hemmet. Det ska finnas säkra skolvägar – både fysiskt och socialt – så att barn kan gå och cykla till skolan och sina fritidsaktiviteter själva.
Det ska garanteras skyddade boenden och stödboenden för våldsutsatta kvinnor och deras barn, med långsiktigt stöd till självständigt boende.
Sollentuna behöver bygga ytterligare en simhall för föreningsliv, skolsim och våra invånare.

MILJÖ OCH KLIMAT

”Vi ska agera med en långsiktig helhetssyn med respekt för vår samtida omgivning och kommande generationer. Förvaltarskapet gäller både de egna personliga tillgångarna och de materiella värdena; miljö och naturresurser. Vi ska agera på ett sådant sätt att vi med stolthet kan överlämna frukterna av vårt arbete.”

Förvaltarskapstanken är en bärande del i den kristdemokratiska ideologin. På miljöområdet innebär det att vi inte får förbruka vår jord och dess tillgångar. Den kanske viktigaste miljöfrågan att arbeta med idag är att motverka uppvärmningen av jorden. Kommunen har en särskild nyckelroll i arbetet att bygga ett samhälle där skadlig miljöpåverkan minimeras, energin är fossilfri, trafiksystemen hållbara, bostadsmiljöer sunda och där naturresurser tas tillvara i ett kretslopp.

Vid sidan av klimatfrågan är övergödning, utsläpp av gifter och hormonstörande ämnen, inte minst i barns närmiljö, utmaningar som måste hanteras. I många av våra tätorter är bristen på tysta miljöer ett problem att förhålla sig till.

KRISTDEMOKRATERNA ANSER ATT:

Det ska vara enkelt för kommuninvånare och företag i Sollentuna att göra hållbara, miljömedvetna val.
Kommunen ska fortsatt ha en hög andel närproducerade och ekologiska livsmedel i måltidsverksamheten inom förskola, skola och äldreomsorg.
Upphandling av närodlade livsmedel ska främjas genom mindre omfattande upphandlingar för att fler och mindre leverantörer ska kunna medverka.
Vid upphandling bör det ställas krav på att det totala ekologiska fotavtrycket ska beaktas.
Kommunen ska underlätta för att medborgarnas resvanor blir allt mera hållbara.
Mängden avfall ska minska, såväl kommunalt avfall, verksamhetsavfall, avfall under producentansvar samt avfall från offentliga miljöer.
Andelen kommunalt avfall, inklusive grovanfall som återanvänds eller materialåtervinns, ska öka.
Möjlighet till återbruk ska utvecklas på SÖRAB:s återvinningscentraler dit kommuninvånare och företag har tillgång.
Kommunens förskolor ska vara giftfria.
Kommunen ska planera för en hälsofrämjande närmiljö som innebär närhet till grönområden.

JOBB OCH NÄRINGSLIV

”Ett konkurrenskraftigt och differentierat näringsliv är en förutsättning för det goda samhället och en god välfärd. Detta innebär i sin tur att ett gott klimat måste skapas och vidmakthållas för ett dynamiskt småföretagande, där enskilda människors idéer, kreativitet och entreprenörskap får möjlighet att blomma ut.”

Möjligheterna för politiker att skapa jobb är begränsade, däremot kan vi bidra till att det blir lättare att driva företag. En kommun med välmående och framgångsrika företag har lägre arbetslöshet, högre tillväxt och bättre förutsättningar att finansiera välfärden. Den politiska ledningen har ett övergripande ansvar att förbättra attityderna till företagande och skapa en förståelse för företagens situation och behov. Vi är även beroende av ett välfungerande och flexibelt utbildningssystem där människor i olika faser av livet kan utveckla sin kompetens.

Det finns idag en stor grupp människor som riskerar att hamna i långvarigt utanförskap om man inte kommer in på arbetsmarknaden. Samtidigt finns det brist på arbetskraft inom flera områden. Här behöver kommunen i samverkan med arbetsförmedling och företag förbättra sitt matchningsarbete.

KRISTDEMOKRATERNA ANSER ATT:

Kommunens service till företagen ska tydliggöras genom att det införs servicegarantier, med tydliga besked om vilka effekter det blir för kommunen om garantin inte uppfylls.
Det ska tas fram en policy mot osund konkurrens från kommunalt driven verksamhet.
De offentliga upphandlingarna ska förenklas genom mindre detaljstyrda upphandlingar och förenklade förfrågningsunderlag.
Det ska ställas krav på kvalitet i upphandlingarna och det ska gå att följa upp vilken kvalitet som levereras så att kommunen kan säkerställa att rätt pris och kvalitet alltid uppnås.
Gymnasieelever ska erbjudas att bli ”Sommarlovsentreprenörer”.
Gymnasieskolan ska uppmuntra fler elever att starta och driva företag, exempelvis med stöd av Ung Företagsamhet.
Försörjningsstöd ska kombineras med aktivitetskrav.
Vid elevers vägledningssamtal hos studie- och yrkesvägledare ska förutsättningarna för framtida jobb vara ett centralt perspektiv.
Företagslotsar ska införas för att tydliggöra vem som ansvarar för näringslivsfrågorna i kommunen och för att ärenden ska kunna få en snabb och säker hantering.
Utmaningsrätt och Lagen om valfrihetssystem (LOV) ska tillämpas för att öka mångfalden av utförare inom olika kommunala verksamheter.
Samverkan med ideella organisationer och sociala företag genom IOP ska utvecklas ytterligare.
Kommunen ska ta initiativ för samverkan mellan olika aktörer som kommun, region, arbetsförmedling och försäkringskassa för att människor ska kunna gå från arbetslöshet till studier eller arbete. Så kallade samordningsförbund är ett exempel på detta.
Kommunen ska göra det möjligt för fler ungdomar mellan 15–18 år att få ett feriejobb.
Kommunen ska ha en välkomnande attityd och skapa enkla kontaktvägar gentemot näringslivet och detta inkluderar även arbetsintegrerade sociala företag.
Kommunen ska tillämpa så kallade utbildningsanställningar inom omsorgen för att öka tillgången på kvalificerad omvårdnadspersonal.

EKONOMI

För att kunna skapa ett gott samhälle måste det finnas en ekonomi som ger de politiska visionerna muskler. Det är ett välfungerande näringsliv och fler personer i arbete som genererar de skatteintäkter som gör det möjligt med en god välfärd för alla. Ett gott samhälle behöver också ha en väl fungerande offentlig sektor. Kommunen har över tid fått ett allt större åtagande med allt högre förväntningar ifrån invånarna. Det ställer större krav på styrning och uppföljning av sambandet mellan resurser, prestationer, resultat och effekter i verksamheterna. Det ställer också krav på ständiga prioriteringar, effektivisering och förnyelse av verksamheterna. Det handlar om att dels göra saker rätt, dels om att göra rätt saker.

Den kanske viktigaste faktorn för att upprätthålla en stark ekonomi är att vara återhållsam med de offentliga utgifterna. Genom en god ekonomisk hushållning säkerställer vi att det finns resurser för att möta kraven och förväntningarna på de välfärdstjänster vi har att leverera.

KRISTDEMOKRATERNA ANSER ATT:

Fokus ska vara på våra kärnverksamheter
Kommunen ska drivas med hög effektivitet och ett gott förvaltarskap där kärnverksamheterna prioriteras. Våga säga ”nej” oftare än du säger ”ja”.

Budgeten är ett verktyg – inte ett mål
Skatten ska vara så låg som möjligt och så hög som nödvändigt – en strävan efter sänkt skatt är önskvärd.

Ett flerårigt perspektiv är klokt
Över en rullande fyraårsperiod ska kommunens verksamheter ha ett överskott för att kunna möta nödvändiga investeringar och avskrivningar.

En ständig jämförelse är av godo
Styrning och uppföljning av sambandet mellan resurser, prestationer, resultat och effekter i verksamheterna ska återkommande utvärderas. På de områden där kommunen ligger över kommungenomsnittet i kostnad ska en djupare analys genast genomföras.

Det är klokt att använda olika alternativ inom välfärden
Välfärdstjänsterna ska kunna levereras av en mångfald av utförare, bland annat genom att använda Lagen om valfrihetssystem (LOV), utmaningsrätt och Lagen om offentlig upphandling (LOU).

Servicegarantier är ett bra instrument för bättre kvalitet
Det ska utfärdas tydliga kommunala servicegarantier för kommunens tjänster, med tydliga besked om vilka effekter det blir för kommunen om garantin inte uppfylls.

Välfärdsbrott ska motverkas
Kommunen ska utveckla och stärka det förebyggande arbetet mot välfärdsbrott. Kommunens inköpare ska ha en adekvat utbildning för att uppmärksamma risker för att utsättas för korruption och välfärdsbrottslighet.

Digitalisering och AI ska användas för att utveckla välfärden
Användningen av välfärdsteknologi och AI ska utvecklas i syfte att frigöra personal för andra uppgifter samt öka trygghet, delaktighet och självbestämmande. Kommunen bör årligen avsätta medel för investeringar i välfärdsteknik och AI.

Fastigheter ska förvaltas med långsiktig horisont
Investeringar i fastigheter ska ske på ett finansiellt ansvarsfullt sätt och renovering respektive nybyggnation av kärnverksamhetens lokaler ska prioriteras.

CIVIL BEREDSKAP

När krisen kommer duger inte ursäkter för bristande planering. Det krävs handlingskraft och resurser för att lösa akuta hot, vare sig de kommer i form av snö, hetta eller väpnat angrepp. Vi måste förbereda oss för saker vi önskar inte ska hända, och ansvaret ligger på oss alla – vanliga medborgare så väl som politiska institutioner på alla nivåer.

Rysslands fullskaliga invasion i Ukraina gör att vi har ett krig i vår geografiska närhet. Därför är återuppbyggnaden av det civila försvaret och samhällets beredskap efter decennier av förfall en grannlaga uppgift. Regeringen har pekat ut vägen framåt, men det duger inte att invänta centrala beslut – vi måste agera nu och göra vad vi kan. Det betyder inte ogenomtänkt – det finns många goda exempel att titta på och ta efter. Det viktiga är att vi gör en insats på den nivå vi kan agera.

Kunskap är centralt för att kunna förbereda sig för en kris. Att prioritera utbildning och information, till tjänstemän, politiker och medborgare, är av största vikt. Men det får inte bara vara planer; det måste vara konkret, övat, finansierat, och bemannat.

KRISTDEMOKRATERNA ANSER ATT:

Information är A och O
Information är grundpelaren i all beredskap. Den ska vara tydlig, saklig, och lättillgänglig. Kommunen ska arbeta systematiskt med informationssäkerhet och cybersäkerhet.
Kommunen ska aktivt kommunicera att beredskapen är en gemensam fråga. Alla medborgare har ett ansvar för sin egen förmåga att hantera kriser. Det bör finnas en lokal version av broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” för Sollentuna.

Alla behövs
Alla organisationer med samhällsansvar ska ha planer för hur man hanterar olika kriser, inklusive exempelvis krigsplacering av personal. Civil beredskap måste organiseras utifrån ”hängränneperspektivet”.

Fysiska infrastrukturen måste säkras
Förmågor som trygghetspunkter, ledningscentraler, alternativa kommunikationssystem ska finnas i kommunen.
Beredskapen att klara kriser får inte äventyras av ogenomtänkta initiativ på andra områden, som exempelvis en hundraprocentig elektrifiering av kommunens fordonsflotta. Röjningsfordon måste vara fullt tillgängliga när de behövs, för vilket idag krävs dieselfordon och drivmedelsreserver.
Kommunen ska ha reservvattenplan respektive nödvattenplan, reservkraftaggregat, reservmaterial som brandslangar, pumpar, sandsäcksmaskiner, dieseldrivna fordon, drivmedel, frystorkad mat, ett förråd av livsmedel med mera. Det är också av stor betydelse för vår beredskap att kommuner bidrar till att säkra tillgången till skjutbanor.
Kommunen ska ha en kapacitet att bedriva kommunens kärnverksamheter i två veckor av egen kraft.

Stadsplaneringen måste ske med beredskapsögon
Det ska tas hänsyn till beredskapsfrågor i stadsplanering, exempelvis genom redundans i vägnätet för viktiga fordonsleder.
Åtgärder som stärker hushållens och bostadsområdens resiliens ska prioriteras, genom exempelvis att bejaka enskilda brunnar, avlopp och mikroenergiproduktion.

Planeringen måste vara proaktiv
Kommunen ska sträva mot en flexibel beredskap, och vara redo att ta ett bredare ansvar än lagens bokstav kräver. Kriser kommer i många former, och går inte helt att förutsäga.

Övning ger färdighet
Sollentuna ska genomföra praktiska övningar av sin beredskapsförmåga, för olika typer av krisscenarier. Dessa bör inkludera invånare.

Civilsamhället har stor betydelse
Kommunen ska uppmärksamma, möjliggöra och samverka med civilsamhället. Detta kan ske exempelvis genom föreningsbidrag och ett strukturerat informationsutbyte. Kommunen ska uppmuntra och etablera frivilliga resursgrupper i krisberedskapsarbetet.
Civilsamhällets gemenskaper – hjälporganisationer, föreningar, kyrkor, trossamfund, idrottsklubbar och sociala företag – utgör en oerhört viktig del av vårt samhälle. I händelse av lokala kriser blir det ofta tydligt vilken betydelsefull roll dessa goda krafter har då det gäller att bygga en god samhällsgemenskap.

Har du frågor kring vår politik inför valet den 13 september 2026? Kontakta oss gärna på sollentuna@kristdemokraterna.se!