• Vår politik

    Kristdemokraternas valprogram för Sollentuna

    Antogs av årsmötet januari 2022

    – – –

    Fria och trygga familjer

    Det är i mötet med andra människor vi formas som personer. Trygga familjer och andra nära gemenskaper är därför en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. I familjen kan barnet få en villkorslös – men inte kravlös – kärlek. Ingen familj är dock den andra lik. Vår utgångspunkt är därför att familjen och andra nära gemenskaper själva så långt som möjligt ska ha makten att utforma den egna vardagen. Det offentligas uppgift är att ge stöd i detta. Men det finns också tillfällen då familjen inte är den trygga plats den borde vara. Då måste det offentliga finnas där, inte minst för barnens skull.

    Idag ser vi emellertid hur många politiker vill styra och lägga sig i hur familjer väljer att utforma sin vardag. Det vill vi motverka. Vi ser också hur vardagen för många familjer är svår att få att gå ihop. Stress, tidsbrist och otillräcklighet är något som många känner igen. Politikens uppgift är att skapa förutsättningar för att familjerna ska få möjlighet att utforma livet så att vardagen fungerar. Förskolan ska hålla en hög kvalitet, men ska vara frivillig, och det är familjerna som ska bestämma när och om barnen ska börja i förskolan

    Kristdemokraterna anser att

    • Föräldraförsäkringen ska vara flexibel – vi säger nej till kvotering. Fritt uttag av föräldradagar i tre år bör införas (beslutas på riksnivå).
    • Förtroendevalda och personal ska utbildas i hur Barnkonventionen ska beaktas och tillämpas.
    • Syskonförtur i val till förskola och skola ska gälla, inte minst för att underlätta familjers vardagsliv
    • Antalet öppna förskolor och familjecentraler ska öka.
    • Sollentuna ska fortsätta utveckla arbetet för att upptäcka, förebygga och stoppa hedersrelaterat förtryck och våld i nära relationer.
    • Familjerådgivningschecken och föräldrastödsprogrammen ska utvecklas.

    Barnomsorg och förskola

    Förskoleverksamheten ska vara flexibel till sin karaktär och möta det enskilda barnets behov. Familjer ska kunna välja mellan olika omsorgsformer. God valfrihet för föräldrarna förutsätter mångfald i utbudet.

    Barnomsorg och förskola ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran, utveckling och lärande. En god och stimulerande omsorg möjliggör för föräldrarna att arbeta, studera eller söka jobb, men har också ett pedagogiskt uppdrag där barnen förbereds inför ett livslångt lärande. Barns och familjers behov ska vara utgångspunkten för barnomsorg och förskola. Barnomsorg och förskola har också en särskild uppgift att fylla för barn som kommer från familjer som av olika skäl har svårt att tillgodose barnets behov.

    Under en lång tid har vi sett en utveckling mot allt större barngrupper inom förskolan. Detta är olyckligt inte minst för de yngsta barnen som har svårare att anknyta till många olika personer. Vi ser också en tendens att förskolan gynnas framför andra omsorgsformer vilket inskränker mångfalden och begränsar familjernas möjlighet att välja.

    Kristdemokraterna anser att:

    • Stor valfrihet och mångfald med flera alternativa utförare ska finnas vid val av barnomsorg och förskola.
    • Kommunalt drivna och enskilda förskolor ska ges samma förutsättningar.
    • Vi ska arbeta för att barngruppernas storlekar i förskolorna ska minska och antalet legitimerade pedagoger öka.
    • Syskonförtur i val till förskola och skola ska gälla, inte minst för att underlätta familjers vardagsliv.
    • Behovet av barnomsorg under obekväm arbetstid ska tillgodoses.
    • Språkförskola ska erbjudas alla nyanlända barn. Marknadsföringsinsatser ska genomföras för att få fler barn som inte behärskar svenska språket att gå i pedagogisk omsorg.
    • Öppen förskola ska finnas med rimlig närhet i alla kommundelar.
    • Myndigheter ska anpassa sin organisation så att samverkan sker utifrån barnets bästa för att hjälp och stöd ska komma till familjerna i tid.
    • Personal inom barnomsorg och förskola ska ges fortbildning för att tidigare upptäcka tecken hos barn som far illa och för att ha kunskap om hur man tillämpar anmälningsplikten.
    • Familjecentraler ska finnas i alla kommuner/kommundelar.
    • Förskolan ska förmedla en värdegrund baserad på kristen etik och västerländsk humanism.
    • Barn inom barnomsorgen ska ges möjlighet att ta del av kulturutbudet i kommunen.

    Grundskola

    Kristdemokraternas vision är en skola där ingen hålls tillbaka och ingen lämnas efter; en skola där varje barn och elev får utvecklas efter sin fulla potential, till vidare studier, ett meningsfullt yrkesliv och delaktighet i samhällsgemenskapen. En skola där varje barn finner trygghet, kamratskap och får utlopp för sin kunskapstörst, där varje barn får känna lycka när bokstävernas betydelse faller på plats, där matematiken blir en spännande lek och där sinnena vidgas och världen öppnas upp allteftersom barnet blir äldre.

    I den skolan får läraren tid att vara lärare, tid att se varje barn, och möjlighet att utvecklas i sin roll som lärare tillsammans med lärarkollegor och skolledning och i samspel med övriga professioner i teamet kring eleven. I vår vision för skolan står kunskap och bildning i fokus. Kunskaper som sedan bildar grund för djupare analyser och reflektioner. Bildning som ger förståelse för samhället vi lever i och historien vi kommer ur.

    Läroplanen stipulerar att skolans värdegrund ska förmedlas i ”överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism” och ska prägla kommunens skolor oavsett om de är kommunala eller fristående.

    Barnkonventionen är numera lag och detta ger en bra grund att driva barnets rättigheter. Ett exempel är att Barnkonventionen ger barn rätt till en religiös identitet och mot den bakgrunden är det en självklarhet att skolavslutning ska kunna ske i en kyrka.

    Kristdemokraterna anser att:

    • Möjligheten att välja skola ska fortsatt vara en rättighet. En mångfald av skolor, såväl avseende utförare som profil ska finnas.
    • Aktivt och obligatoriskt skolval ska tillämpas från fyra år före skolstart oavsett om man söker till en fristående eller en kommunal skola.
    • Kommunalt och enskilt drivna skolor ska ges likvärdiga förutsättningar såväl ekonomiskt som verksamhetsmässigt.
    • Lärarnas arbetstid ska ha fokus på mer undervisningstid – det administrativa arbetet ska minska.
    • Skolorna ska ha kompetens att tidigt kunna upptäcka barn i behov av särskilt stöd och ekonomiska medel för att sätta in de stödresurser som krävs i det enskilda fallet.
    • Lärare och skolpersonal ska ges fortbildning för ökad kunskap kring psykisk ohälsa och suicidprevention.
    • Den av KD införda elevhälsogarantin, som innebär att varje elev ska kunna komma i kontakt med elevhälsan varje skoldag, ska byggas ut.
    • Särskilt begåvade elever ska uppmärksammas och ges det stöd de behöver för att kunna utvecklas ytterligare, till exempel genom profilklasser.
    • Lovskola ska fortsatt erbjudas för barn som har svårt att klara kunskapskraven.
    • Personalen inom skolan ska ges fortbildning för att tidigare upptäcka tecken hos barn som far illa och för att ha kunskap om hur man tillämpar anmälningsplikten.
    • Skolan ska upprätta ett ”ansvarskontrakt” mellan elev, föräldrar och personal med syfte att stödja eleven att nå sina uppsatta mål.
    • Varje grundskola ska aktivt, och utan dröjsmål, uppmärksamma elever som har hög frånvaro och vidta de åtgärder som krävs för att få tillbaka elever som har omfattande problematisk frånvaro.
    • Grundsärskola ska fortsatt finnas i alla kommuner och ska ge eleverna, utifrån deras förutsättningar, samma möjlighet till träning, utbildning och lärande som övriga elever.
    • Skolan ska söka samarbete med civilsamhället för att få fler vuxna i skolan, exempelvis som rastfaddrar.
    • Organiserad fysisk aktivitet ska förekomma varje dag i skolan genom dels planerade lektioner/aktiviteter, dels skolgårdar som uppmuntrar till rörelse.
    • Barn med NPF-problematik ska ha rätt till en lämplig lärmiljö samt en fysisk skolmiljö och pedagogik som gör det möjligt att klara skolgången. Särskilda resursklasser eller undervisningsgrupper ska finnas tillgängliga för dessa barn.
    • Den som medvetet förstör skolmiljön, exempelvis genom klotter, ska medverka till att återställa skadan.
    • Varje skola ska ha rutiner och handlingsplaner för agerande vid PDV (pågående dödligt våld) samt utbilda elever och personal i dessa.
    • Samarbete mellan skolor och polis bör utvecklas, gärna med en specifik polis som eleverna känner igen, knuten till varje skola.
    • I enlighet med Barnkonventionen ska det vara en självklarhet att skolavslutning ska kunna ske i en kyrka.
    • Eleverna i skolan ska ges möjlighet att ta del av kulturutbudet i kommunen.
    • Skolresan förstärks vad avser relationen till det lokala näringslivet.

     

    Gymnasieskola

    Skolan har två huvuduppgifter: dels att stimulera elevernas intellektuella och praktiska kunskapsutveckling och kritiska tänkande och dels att, tillsammans med föräldrarna, fostra eleverna till ansvarsfulla samhällsmedborgare.

    Kristdemokraterna vill betona vikten av en skola som har höga förväntningar på både elever och personal. En skola som möter varje elevs utmaningar med tro på elevens potential att lyckas efter sin bästa förmåga. En sådan skola sätter mål som både elev och föräldrar kan förstå. Eleven ska på förhand veta vad som krävs av honom eller henne för att nå ett visst betyg. Faktakunskap ska komma först och analys och diskussion därefter. Ett sådant upplägg bli mer naturligt för eleven.

    Mycket tyder på att senare decenniers resultatförsämringar i den svenska skolan kan förklaras av att den lärarledda undervisningen har minskat. Många studier har konstaterat att undervisning ledd av skickliga lärare är det bästa sättet för elever att nå målen för undervisningen.

    Ett större fokus bör läggas på att gymnasiestudierna kopplas till arbetsmarknadens behov av utbildad arbetskraft. Det finns många exempel på att Sverige idag är underförsörjt på kompetens som efterfrågas på arbetsmarknaden.

    Kristdemokraterna anser att:

    • Möjligheten att välja skola ska fortsatt vara en rättighet. En mångfald av skolor, såväl avseende utförare som profil, ska finnas.
    • Ett nära samarbete ska finnas mellan skolan och det lokala näringslivet, exempelvis vad gäller lärlingsutbildningar och praktikplatser och studiebesök.
    • Elever i gymnasieskolan ska ges möjlighet att läsa högskolekurser.
    • Den på KD-initiativ införda elevhälsogarantin, som innebär att varje elev ska kunna komma i kontakt med elevhälsan varje skoldag, ska byggas ut.
    • Alla elever ska ges möjlighet att återkommande träffa utbildad studie- och yrkesvägledare för att kunna göra välgrundade studie- och yrkesval.
    • Varje gymnasieskola ska aktivt, och utan dröjsmål, uppmärksamma elever som har hög frånvaro och vidta de åtgärder som krävs för att få tillbaka elever som har omfattande problematisk frånvaro.
    • Gymnasiesärskolan ska verka för att de elever som har intresse och möjlighet ska erbjudas praktik eller lärlingsplatser.
    • Fler gymnasieelever ska ges möjlighet att läsa kursen entreprenörskap. Därutöver är det viktigt att stimulera till företagande på gymnasienivå till exempel genom UF (Ung Företagsamhet).
    • Den som medvetet förstör skolmiljön, exempelvis genom klotter, ska medverka till att återställa skadan.
    • Kommunen ska verka för att alla ungdomar mellan 15–18 år erbjuds ett feriejobb.

    Äldreomsorg

    Alla medborgare ska kunna åldras med värdighet. Det innebär att service, vård och omsorg ska vara tillgänglig och ges utifrån en helhetssyn på den enskilde med hänsyn till själsliga, andliga och materiella behov. Denna samhälleliga skyldighet innebär att äldreomsorgen måste vara väl utbyggd med hemtjänst och hemsjukvård, olika former av dagverksamhet samt ett varierat utbud av boendeformer.

    Människovärdet beror inte på ålder eller den äldres egen förmåga. Äldreomsorgen ska präglas av trygghet, värdighet och delaktighet. Vår utgångspunkt är att varje person bäst känner sina egna behov och att möjligheten till inflytande och valfrihet därför ska vara stort. Om man flyttar till ett boende för äldre, exempelvis särskilt boende eller trygghetsboende, ska man få behålla sina vanor. Närhet och gemenskap är grundläggande mänskliga behov, något som det offentliga inte fullt ut kan tillfredsställa. Av denna anledning måste äldreomsorgen måna om goda relationer med anhöriga och ett gott samarbete med exempelvis anhöriga, föreningar, kyrkor och andra ideella krafter.

    Kristdemokraterna anser att:

    • Kommunens vård och omsorg ska vara personcentrerad, där insatserna ska vara samordnade och utgå från den enskildes behov, situation, förmågor och preferenser.
    • Personer över 85 år ska garanteras plats i ett äldreboende när personen själv bedömer att behov finns.
    • Den enskilde ska kunna välja äldreboende och ställa sig i kö då plats inte kan erbjudas.
    • Vårdserviceteam ska utvecklas för att avlasta undersköterskor med icke-medicinska uppgifter.
    • All personal inom omsorgen som jobbar vårdnära måste kunna kommunicera på god svenska.
    • Den enskilde ska fortsatt själv kunna välja utförare av hemtjänst.
    • Anpassade trygghetsboenden/mellanboenden ska under mandatperioden prioriteras högt vid markanvisningar.
    • Hög kvalitet, stor valfrihet och näringsrik kost ska garanteras inom äldreomsorgen.
    • Kommunen ska ha ett välutvecklat anhörigstöd. Socialdokumentation på SÄBO eller hemtjänst ska göras lättillgängligt för anhöriga.
    • Kommunen ska ha värdighetsgarantier som är tydliga och konkreta samt innehålla tydliga redovisningar av vad kommunen förbinder sig till om inte värdighetsgarantin uppfylls.
    • Brukarundersökningar och kvalitetsuppföljningar ska utföras regelbundet och redovisas öppet och lättförståeligt på exempelvis kommunens hemsida, som stöd för den äldre eller dennes anhöriga att välja utförare.
    • I samverkan med regionen ska det utvecklas arbetsformer för att på bästa sätt kunna möta och ge vård och omvårdnad för multisjuka och de mest sjuka äldre.
    • Det ska finnas kuratorer tillgängligt i äldreomsorgen för samtalsstöd till boende och anhöriga.
    • Den palliativa vården ska i samverkan med regionen utvecklas för att garantera alla en värdig vård i livets slutskede.
    • Det ska finnas mötesplatser för äldre i samverkan med civilsamhället, med en variation av aktiviteter, för att motverka ensamhet.
    • Kommunen ska ha en medicinskt ansvarig rehabiliterare (MAR) för att för att snabbt kunna påbörja rehabilitering efter sjukdom eller skada.
    • Kommunen ska ha rätt att anställa läkare. (beslutas på riksnivå.)
    • Användandet av välfärdsteknologi bör utvecklas i syfte att öka trygghet, aktivitet, delaktighet, integritet och självbestämmande.
    • Det ska finnas wifi på alla äldreboenden.
    • Förenklad biståndsbedömning ska gälla för personer som fyllt 65 år och som önskar enklare serviceinsatser eller hushållsnära tjänster som städning, inköp med mera.
    • Alla som fyllt 65 år ska erbjudas trygghetslarm utan biståndsbedömning om man anser sig vara i behov av detta.
    • Antalet hemtjänstpersonal per hemtjänstmottagare ska inte vara fler än att den enskilde kan lära känna alla.
    • Den medicinska kompetensen ska stärkas inom äldreomsorgen genom fler sjuksköterskor och ökad läkarmedverkan.
    • Vaccination mot pneumokocker ska erbjudas alla äldre som fyllt 65 år.
    • Ideellt driven och idéburen vård och omsorg ska ges goda förutsättningar att växa fram och driva verksamhet.
    • Förbättra arbetsvillkoren så att oönskad deltid tas bort.
    • Syrgas ska finnas på samtliga SÄBO.

     

    Ett tillgängligt samhälle för alla

    Myten om den perfekta människan som ideal och norm riskerar att bli ett hot mot viktiga värden som delaktighet och solidaritet. Politiken måste förankras i en människosyn som både tillmäter människan ett absolut och okränkbart värde och erkänner att alla människor är olika med olika begåvning, intressen och förutsättningar.

    Detta är en utgångspunkt för vår politik när det gäller personer med olika typer av funktionsvariation men även personer som på olika sätt hamnat i ett utanförskap eller en social utsatthet. Gemensamt för oss människor är att vi är sociala varelser med behov av små, naturliga gemenskaper. Därför bör i normalfallet familjen och andra anhöriga ges en central plats i det stöd som ges. Den egna familjen är alltid nödvändig, men ofta inte tillräcklig, för att klara av alla utmaningar. Insatserna ska stödja när det brister och stimulera de positiva krafter som finns hos varje person – det personliga ansvaret ska alltid vara en utgångspunkt.

    Risken för diskriminering och negativ särbehandling är något som måste beaktas. Idag finns det tyvärr många som lever i olika typer av utsatthet. Särskilt sårbara är barn i otrygga hem. Många barn lever i förhållanden där båda eller någon förälder har ett riskbruk eller missbruk av alkohol. Alltför många ungdomar har även själva destruktiva dryckes- och drogvanor.

    Kristdemokraterna anser att:

    • Arbetet med att göra Sollentuna fysiskt tillgängligt ska präglas av en hög ambitionsnivå.
    • Kommunen ska vara ett föredöme i att anställa fler personer som av olika skäl står långt ifrån arbetsmarknaden.
    • Kommunens tjänster inom LSS, daglig verksamhet och assistans ska prövas enligt Lagen om valfrihetssystem (LOV) eller Lagen om offentlig upphandling (LOU).
    • Kommunen ska i sin bostadsförsörjningsplan ha en tydlig ambition att säkerställa försörjningen av bostäder för personer med funktionsvariation.
    • När personer inom LSS erbjuds boende ska stor vikt läggas vid personliga önskemål.
    • Utifrån förmåga och förutsättningar ska praktik, lärlingsplats eller ordinarie arbete kunna prövas som alternativ till daglig verksamhet.
    • Det ska finnas lekplatser och rekreationsplatser som är tillgänglighetsanpassade.
    • Utbudet av kultur- och fritidsaktiviteter för personer med funktionsvariation ska utvecklas.

     

    Sociala insatser

    Medmänsklighet och kärlek är grundläggande värden som inspirerar till solidaritet. Solidaritetsprincipen motiverar oss att ta gemensamt ansvar för alla människor, i synnerhet de utsatta. Den sociala omsorgen ska utgå från människans behov av små, naturliga gemenskaper, främst familjen. Socialpolitiken ska stödja när det brister och stimulera de positiva krafterna i dessa gemenskaper.

    Kristdemokraterna vill att alla människor ska kunna växa upp och leva utan risk att skadas på grund av eget eller andras bruk av alkohol, narkotika, doping och tobak eller spel om pengar (ANDTS). För Kristdemokraterna är det därför viktigt att stå upp för en solidarisk och restriktiv drogpolitik. Detta ska kombineras med en god missbruks- och beroendevård.

    Många personer som lever med missbruksproblematik eller beroendesjukdom känner stor skuld och skam. För att inte stigmatisera någon är det därför viktigt att konstatera att beroende är en sjukdom – inte resultatet av ett bristande karaktärsdrag.

    Kristdemokraterna anser att:

    • Kommunen ska fortsatt bedriva ett aktivt arbete för att motverka missbruk och beroendeproblematik vad gäller ANDTS (alkohol, narkotika, doping, tobak och spel). Särskilt fokus ska läggas på barn och unga.
    • Myndigheter ska samverka utifrån barnets bästa och inte utifrån myndigheternas organisation så att barn och deras föräldrar som är i behov av hjälp ska få stöd i tid.
    • Kommunen ska utveckla arbetet med att upptäcka och förebygga våld i nära relationer liksom hedersrelaterat våld och förtryck.
    • Det ska finnas tillgång till jourer som stöttar kvinnor och män som utsätts för våld i nära relationer.
    • Det sociala arbetet ska ha fokus på att förebygga och hjälpa personer att inte hamna i ett beroende av försörjningsstöd.
    • Allmännyttan och avtal med privata hyresvärdar ska tillhandahålla ett tillräckligt antal bostadssociala kontrakt.

    Trygghet och säkerhet

    Det viktigaste sättet att bekämpa brottslighet är genom förebyggande insatser och det är framför allt vuxnas ansvar gentemot barn och ungdomar. Familjens roll att fostra och leda de unga är av största vikt. Samhället måste vidare ge tydliga signaler om vad som är rätt och vad som är fel. En snabb reaktion på begångna brott och en ökad upptäcktsrisk för förövarna är viktigt.

    För att en kommun ska vara attraktiv krävs det att medborgarna upplever den som trygg. Att bygga ett samhälle där människor känner sig trygga handlar om att ta till sig en mängd olika perspektiv. Alltifrån att skapa naturliga mötesplatser och hur vi arbetar med ljussättning till att bekämpa organiserad brottslighet och allt däremellan. I grunden handlar det om ett samhälle där medborgarna känner tillit – tillit till varandra och tillit till samhällets institutioner. Här fyller det civila samhället en betydelsefull roll. I föreningsengagemang fostras vi till ansvarstagande, tillit och civilkurage.

    Grovt kriminella gäng har blivit ett fenomen i Sverige. Skadegörelse, hot och våld ger upphov till otrygghet och vantrivsel i de bostadsområden där gängen är aktiva. Gängkulturen har visat sig utvecklas främst i utanförskapsområden där familjerna känner svag samhörighet med samhället.

    Kristdemokraterna anser att:

    • Som komplement till fler poliser ska kommunen anställa ordningsvakter med uppgift att öka tryggheten i det offentliga rummet.
    • Arbeta för fler trygghetskameror för att dels förebygga kriminalitet, dels för att lättare säkra bevis när något hänt.
    • Aktivt uppföljningsarbete ska göras inom socialtjänsten för att uppmärksamma personer som återkommande förekommer i ärenden inom barn- och ungdomsenheten.
    • Bättre information, samordnat stöd och avlastning ska ges till familjehemmen (beslutas på riksnivå).
    • Kommunens avhopparverksamhet, dit personer som vill lämna sitt kriminella liv kan vända sig för stöd, ska få mer resurser.
    • Trygghetsperspektivet ska fortsatt vara en integrerad del i stadsbyggnadsarbetet.
    • Klotter ska omedelbart avlägsnas för att minska upplevelsen av otrygghet.
    • Samarbetet skola-polis bör utvecklas, till exempel genom att anställa pensionerade poliser som säkerhetssamordnare i skolan.
    • Kommunen ska utveckla konceptet platssamverkan där man tillsammans med fastighetsägarna finansierar och genomför insatser för att öka tryggheten i den fysiska miljön.
    • Familjecentraler är en viktig förebyggande och trygghetsskapande mötesplats som ska finnas i alla kommundelar.
    • Föräldrastödsprogram ska fortsatt utvecklas och erbjudas till blivande föräldrar och föräldrar minst två gånger under barnets uppväxttid. Detta ska även erbjudas sommartid.
    • Öka kraften i det brottsförebyggande arbetet genom att samverka med civilsamhället i syfte att skapa fler fritidsaktiviteter för barn och unga.
    • Förbättra samarbetet med polisen avseende grannsamverkansgrupperna.
    • Flexibla nattstopp för tryggare busstrafik bör införas.

     

    Integration och samhällsgemenskap

    Det svenska kulturarvet, byggt på kristen etik och humanism och därmed en del av den västerländska kulturen, har bidragit till skapandet av vårt lands lagstiftning och rättstradition. Denna etiska grund utgör ett sammanhållande kitt för ett mångkulturellt samhälle, som innebär att många kulturer, religioner, livsstilar, språk och erfarenheter lever sida vid sida och berikar varandra.

    En vital samhällsgemenskap innebär att medborgarna känner delaktighet och tar ansvar för sig själv och för hela samhället. Delaktighet, tillit och ansvarstagande är avgörande för en god samhällsgemenskap. Men frågan om samhällsgemenskap kan inte reduceras till ett politiskt sakområde, utan förutsätter ett helhetsperspektiv. Hur en kommun planläggs är lika viktigt som de värden som förmedlas genom undervisningen.

    Segregation är ett hot mot samhällsgemenskapen. Det betyder att en misslyckad integration är ett misslyckande för hela samhället. Denna insikt gäller alla, både för de som har en svensk bakgrund så som för de som invandrat till Sverige. Denna värdegrund skapar förutsättningar för att nyanlända blir en del av sitt nya land. Samhällsgemenskapen minskar risken för att parallellsamhällen uppstår.

    De två viktigaste faktorerna för en god integration är egen försörjning och egen bostad. Genom heldagsaktiviteter redan under asyltiden minskar utanförskapet och integrationen underlättas. Kommunen måste på samma sätt från dag ett arbeta för att nyanlända ska hitta ett långsiktigt hållbart boende.

    Kommuner brottas med växande utanförskap, integrationssvårigheter och alltmer utmanande tryck på välfärden. Samtidigt finns det externa aktörer som vill vara med och bidra med kapital till sociala investeringar och effektiva lösningar på samhällsproblemen. En modell med så kallade ”sociala utfallskontrakt”, som prövats framgångsrikt i främst Storbritannien och USA, innebär att en extern finansiär investerar i ett offentligt socialt projekt för att uppnå definierade mål som motsvarar såväl mänskliga som ekonomiska vinster för den offentliga parten.

    När försörjningsstödet (tidigare socialbidrag) infördes var tanken att det skulle ges till personer med olika sociala problem. Målgruppen har dock förändrats kraftig och många som idag får försörjningsstöd är utrikesfödda som står utanför arbetsmarknaden och saknar annan inkomst. Försörjningsstödet har delvis blivit en kommunal a-kassa. Kristdemokraterna har därför föreslagit att i stället för att erhålla försörjningsstöd bör gruppen arbetslösa flyttas till en statlig dagpenning som ges till de som uppfyller kriterierna för att vara inskriven hos Arbetsförmedlingen.

     

    Kristdemokraterna anser att:

    • Ett lokalt integrationsteam ska finnas med fokus på att kartlägga fysiska och psykiska behov hos nyanlända, samt ge viktig samhällsinformation. Nuvarande centrum för integration och flerspråkighet ska utvecklas.
    • Istället för försörjningsstöd bör gruppen för arbetslösa flyttas till en statlig dagpenning som ges till dem som uppfyller kriterierna för att vara inskriven hos Arbetsförmedlingen (beslutas på riksnivå).
    • Den utbildning (SFI och samhällsorientering) som nyanlända erbjuds ska tidigareläggas så att den påbörjas redan under asyltiden och inte först när den asylsökande fått uppehållstillstånd (beslutas på riksnivå).
    • Krav införs på att asylsökande erhåller och ska delta i 15 timmars språkutbildning och nio timmars samhällsorientering per vecka. Begrepp som religionsfrihet, jämställdhet och likabehandling ska vara en viktig del av undervisningen. (beslutas på riksnivå).
    • Utöver utbildningstiden ska det på den asylsökande ställas ett arbetskrav vid det egna asylboendet.
    • Kommunen ska uppmuntra och stödja föreningar som arbetar aktivt med att få med nyanlända i sina verksamheter.
    • Ett civilsamverkansråd för integration inrättas för att öka samarbetet och förståelsen för varandra samt för att stärka civilsamhällets positiva kraft när det gäller integration.
    • Lovskola ska erbjudas alla elever som inte når målen i svenska som andraspråk.
    • Personalen inom förskola, skola och socialtjänst ska fortbildas för att kunna upptäcka och bemöta hedersproblematik.
    • Informationskampanjer om varje medborgares fri- och rättigheter ska genomföras där det bland annat uppmanas att polisanmäla trakasserier från så kallade “sedlighetspoliser”.
    • Kommunen ska vara en förebild när det gäller att anställa personer som står långt ifrån arbetsmarknaden.
    • Det lokala näringslivet ska uppmuntras att delta i mentorskapsprogram för nyanlända som vill starta eget företag.
    • Sociala utfallskontrakt ska tillämpas för att exempelvis minska risken att barn och ungdomar ska hamna hos socialtjänsten eller i fängelse.

     

    Kultur och fritid

    Ett vitalt civilsamhälle är av stor betydelse eftersom engagemang i föreningar, frivilligorganisationer och samfund innebär demokratisk fostran och normöverföring. Det främjar också det personliga ansvarstagandet. Dessutom är det civila samhället en mötesplats där sociala kontakter skapas och utvecklas både inom och mellan generationer.

    Invånarna i Sollentuna kommun ska inte bara vilja bo här, de ska också vilja leva här. Detta förutsätter att människans andliga, själsliga och fysiska behov ges utrymme. Det är inte kommunens sak att fastställa hur dessa behovs ska uttryckas och mättas, men det är en politisk uppgift att skapa förutsättningarna. Oftast kan detta ske genom förenings- och församlingslivet, det som vi kallar för civilsamhället. Här uppstår mellanmänskliga relationer som ger oss grundförutsättningar för demokrati och medmänsklighet.

    Kultur är också en betydelsefull faktor för tillväxt och utveckling. Ett rikt kulturliv och levande kulturmiljö skapar attraktivitet och stärker en kommuns destinationskraft.

    Ett samhälle kan inte förneka de andliga, själsliga och fysiska behoven eftersom det därmed skulle förneka sina medborgare. Genom ett rikt förenings- och församlingsliv motverkas ensamheten i alla åldrar och samhällsgemenskapen främjas.

    Barn som läser och deltar i kulturella verksamheter genom livet är mer benägna att engagera sig för samhället och i lägre grad hamna i utanförskap. Barns rätt till kultur är dessutom lagstadgad enligt Barnkonventionen. Kulturupplevelser är viktiga för individens välfärd och välbefinnande genom sin hälsofrämjande och rehabiliterande kraft. Tillgång till kultur bidrar till att skapa en meningsfull fritid och livskvalité.

     

    Religionen spelar en viktig roll för många, inte minst många nya svenskar. Här har trossamfunden en viktig roll att spela genom att i sin verksamhet bidra till större förståelse, kunskap och respekt för olika trosuppfattningar i vårt land. I många kristna församlingar bedrivs språkkaféer där nyanlända får lära sig det svenska språket.

    En viktig nyckel för att skapa en bättre fungerande integration är att främja deltagande i föreningslivet. Det viktiga är att på olika sätt uppmuntra ett föreningsdeltagande. Vid sidan av ”fika” är föreningsliv en del av den svenska kulturen som nya svenskar måste bjudas in till.

    Kristdemokraterna anser att:

    • Kultur- och fritidspolitiken ska kännetecknas av mångfald och tillgänglighet för alla.
    • Civilsamhället, exempelvis idrottsföreningar, studieförbund, scouterna, kyrkor, samfund och andra organisationer, ska ha en betydande roll i att bedriva kultur- och fritidsverksamhet.
    • Det ska vara mer av grundstöd och mindre av detaljstyrning vid bidragsgivning.
    • Organisationer som inte står upp för demokrati och mänskliga rättigheter ska inte kunna erhålla kommunalt stöd.
    • Kommunen ska sammanställa information och aktivt informera om de möjligheter till kultur, fritidsaktiviteter och friluftsliv som finns.
    • Personer med funktionsnedsättning ska ha en självklar tillgång till kultur- och fritidsutbud. Därutöver ska det finnas ett riktat utbud till dessa personer.
    • Musikskolan/kulturskolan ska vara en prioriterad del i kommunens barn- och ungdomsverksamhet med ambitionen att fler barn och unga ska nås av verksamheten.
    • Biblioteken ska fortsätta med konceptet ”meröppet”.
    • Kommunala anläggningar såsom idrottshallar och skolor ska vara tillgängliga för föreningslivet.
    • Föreningar ska även erbjudas att själva driva anläggningar där så är möjligt.
    • Platser som uppmuntrar till spontanidrott i kommunen, som exempelvis utegym, är viktiga och ska säkerställas i all fysisk planering.
    • Kommunen ska införa ett fritidskort till alla barn mellan årskurs 2 och 9, laddat med ett ekonomiskt stöd för deltagaravgifter i föreningslivet respektive kulturskolan.
    • Kultur ska erbjudas på äldreboenden i samverkan med kulturinstitutioner och civilsamhälle.
    • Kommunen ska i samverkan slå vakt om att bevara och tillgängliggöra det lokala och regionala kulturarvet.
    • Edsviksområdet med byggnader och park ska utvecklas.
    • Järvafältet ska uppmärksammas tydligare i kommunikation inom besöksnäringen.

     

    Så bygger vi en attraktiv kommun

    Ett samhällsbyggande utifrån en kristdemokratisk värdegrund innebär att planera för trygga och vackra miljöer där invånarna själva tar aktiv del i beslutsprocessen och känner sig delaktiga i skapandet av sina närmiljöer.

    Hur städer och samhällen planeras spelar stor roll för hur de utvecklas och upplevs. När den goda staden/samhället planeras bör vi sträva efter långsiktig kvalitet och hållbarhet – ekonomiskt, socialt och ekologiskt. Särskild hänsyn bör tas till arkitektoniska och kulturella värden. Bostäder ska planeras för olika människors behov. Hyresrätter, bostadsrätter och äganderätter samt kommersiella lokaler och offentlig service ska blandas för en levande miljö. Det är viktigt att ha en planering för hela kommunen, inte bara tätorterna.

    Idag har vi dessvärre en bostadssegregation som motverkar socialt hållbara städer. Vi har också en stor bostadsbrist som gör att det är svårt att komma in på bostadsmarknaden. Vi ser även att många yngre lämnar landsbygden och att en stor del av servicen där försvinner. I vissa kommuner har man växtvärk och i andra är det en befolkningspyramid som har vänts upp och ned. Olika kommuner har olika utmaningar.

    Kristdemokraterna anser att:

    • Villaområdenas karaktär och värden ska bevaras när Sollentuna växer. Förutom estetiska värden och kulturmiljövärden har många områden stora tomter som bidrar till den urbana grönstrukturen och dagvattenhantering.
    • Kommunen ska eftersträva en blandning av olika upplåtelseformer och storlekar på bostäder där småhusbebyggelse skall ha en naturlig plats.
    • Sollentunas grönområden ska värnas och bevaras.
    • I dialog med region/trafikförvaltning ska åtgärder för att göra kollektivtrafikresandet mer attraktivt prioriteras, exempelvis genom att korta restider och öka tillgängligheten.
    • Bilen är mycket viktig för familjernas livspussel och det måste vara lätt att köra på välfungerande och säkra vägar respektive att parkera till rimliga priser vid bostad serviceplatser och kollektivtrafiknoder.
    • Kommunen ska ta anta en arkitekturpolicy där traditionella arkitektoniska och estetiska värden belyses men även hur vi planerar staden ur ett trygghetsperspektiv. Vid planering ska särskild hänsyn tas till kulturbyggnader och kulturellt intressanta bebyggelsemiljöer som ska värnas och bevaras för framtida generationer.
    • I stadsmiljö ska bottenvåningar så långt som möjligt planeras för annat än bostäder såsom arbetsplatser och kommersiella verksamheter. Detta bidrar till en levande stad med rörelse.
    • Förskolor, skolor, äldreboenden och LSS-bostäder ska finnas med tidigt i planarbetet.
    • Miljonprogramsområden behöver få en genomgripande omvandling och upprustning med fokus på miljö, närings- och föreningsliv.
    • Vid planering av bostadsområden ska det ingå ytor för lek och spontanidrott.

    Miljö och klimat

    Vi ska agera med en långsiktig helhetssyn med respekt för vår samtida omgivning och kommande generationer. Förvaltarskapet gäller både de egna personliga tillgångarna och de materiella värdena; miljö och naturresurser. Vi ska agera på ett sådant sätt att vi med stolthet kan överlämna frukterna av vårt arbete.

    Förvaltarskapstanken är bärande del i den kristdemokratiska ideologin. På miljöområdet innebär det att vi inte får förbruka vår jord och dess tillgångar. Den kanske viktigaste miljöfrågan att arbeta med idag är att motverka uppvärmningen av jorden. Kommunen har en särskild nyckelroll i arbetet att bygga ett samhälle där skadlig miljöpåverkan minimeras, energin är fossilfri, trafiksystemen hållbara, bostadsmiljöer sunda och där naturresurser tas tillvara i ett kretslopp.

    Vid sidan av klimatfrågan är övergödning, utsläpp av gifter och hormonstörande ämnen, inte minst i barns närmiljö, utmaningar som måste hanteras. I många av våra tätorter är bristen på tysta miljöer ett problem att förhålla sig till.

    Kristdemokraterna anser att:

    • Vi ska ha nettonollutsläpp senast år 2030 för den kommunala organisationen och senast 2040 för kommunens geografiska område. Kommunens förvaltningar och bolag ska verka för hållbara som strävar mot vårt mål att bli första kommun i landet som inte tär på jordens resurser.
    • Det ska vara enkelt för kommuninvånare och företag i Sollentuna att göra hållbara, miljömedvetna val.
    • Kommunen ska fortsatt ha en hög andel närproducerade och ekologiska livsmedel i måltidsverksamheten inom förskola, skola och äldreomsorg.
    • Upphandling av närodlade livsmedel ska främjas genom mindre omfattande upphandlingar för att fler och mindre leverantörer ska kunna medverka.
    • Vid upphandling bör det ställas krav på att det totala ekologiska fotavtrycket ska beaktas.
    • Kommunen ska verka för att medborgarnas resvanor blir allt mer hållbara.
    • Mängden avfall ska minska, såväl kommunalt avfall, verksamhetsavfall, avfall under producentansvar samt avfall från offentliga miljöer.
    • Andelen kommunalt avfall inklusive grovanfall som återanvänds eller materialåtervinns ska öka.
    • Möjlighet till återbruk ska utvecklas på SÖRABs återvinningscentraler dit kommuninvånare och företag har tillgång.
    • Kommunens förskolor ska vara giftfria.
    • Kommunen ska planera för en hälsofrämjande närmiljö som innebär närhet till grönområden.
    • Laddstolpar ska öka i antal över hela kommunen.

    Jobb och näringsliv

    Ett konkurrenskraftigt och differentierat näringsliv är en förutsättning för det goda samhället och en god välfärd. Detta innebär i sin tur att ett gott klimat måste skapas och vidmakthållas för ett dynamiskt småföretagande, där enskilda människors idéer, kreativitet och entreprenörskap får möjlighet att blomma ut.

    Möjligheterna för politiker att skapa jobb är högst begränsade, däremot kan vi bidra till att det blir lättare att driva företag. En kommun med välmående och framgångsrika företag har lägre arbetslöshet, högre tillväxt och bättre förutsättningar att finansiera välfärden. Den politiska ledningen har ett övergripande ansvar att förbättra attityderna till företagande och skapa en förståelse för företagens situation och behov. Vi är även beroende av ett välfungerande och flexibelt utbildningssystem där människor i olika faser av livet kan utveckla sin kompetens.

    Alla ska ha rätt att jobba hundra procent av sin förmåga men alltför många får inte komma till sin fulla potential. Det rör sig framförallt om personer med ohälsa eller funktionsnedsättningar och personer med otillräcklig kompetens. Därtill finns idag en stor grupp förhållandevis nyanlända som riskerar att hamna i långvarigt utanförskap om man inte kommer in på arbetsmarknaden. Samtidigt finns det brist på arbetskraft inom många områden. Här behöver Sollentuna kommun i samverkan med arbetsförmedling och företag förbättra sitt matchningsarbete.

    Kristdemokraterna anser att:

    • Kommunen ska ha en välkomnande attityd och skapa enkla kontaktvägar gentemot näringslivet, inklusive arbetsintegrerande sociala företag.
    • Kommunens service till företagen ska tydliggöras genom att både ett kompetent bemötande och att det införs servicegarantier, med tydliga besked om vilka effekter det blir för kommunen om garantin inte uppfylls.
    • Kommunens servicegaranti till företagen ska inkludera en svarsgaranti inom 24 timmar.
    • Kommunens offentliga direktupphandlingar ska förtydligas och förenklas samt främst riktas till lokala företag.
    • Det ska ställas krav på tydlighet i upphandlingarna och det ska gå att följa upp vilken kvalitet som levereras så att kommunen kan säkerställa att rätt pris och kvalitet alltid uppnås.
    • Det ska tas fram – och löpande följas upp – en policy mot osund konkurrens från kommunalt driven verksamhet.
    • Samverkan med ideella organisationer och sociala företag genom IOP ska utvecklas ytterligare.
    • Kommunen ska ta initiativ för samverkan mellan olika aktörer som kommun, region, arbetsförmedling och försäkringskassa för att människor ska kunna gå från arbetslöshet till studier eller arbete. Så kallade samordningsförbund är ett exempel på detta.
    • Försörjningsstöd ska kombineras med aktivitetskrav.
    • Kommunen ska tillämpa så kallade utbildningsanställningar inom omsorgen för att öka tillgången på kvalificerad omvårdnadspersonal.
    • Kommunen ska göra det möjligt för fler ungdomar mellan 15–18 år att få ett feriejobb.
    • Gymnasieskolan ska uppmuntra fler elever att starta och driva företag, exempelvis med stöd av Ung Företagsamhet.
    • Gymnasieelever ska erbjudas att bli ”Sommarlovsentreprenörer”.

    Kommunens ekonomi

    Ett gott samhälle kan inte förverkligas utan en väl fungerande samhällsekonomi med politisk och personlig frihet i balans. Dessutom krävs en långsiktighet vilket förutsätter ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt perspektiv.

    Politik måste vara något mer än att räkna pengar och ha ett kameralt tänkande. För att kunna skapa ett gott samhälle måste det finnas en ekonomi som ger de politiska visionerna muskler. Det är ett välfungerande näringsliv och fler personer i arbete som genererar de skatteintäkter som gör det möjligt med en god välfärd för alla. Kommunen/regionen har över tid fått ett allt större åtagande med allt högre förväntningar ifrån invånarna. Det ställer större krav på styrning och uppföljning av sambandet mellan resurser, prestationer, resultat och effekter i verksamheterna. Det ställer också krav på ständiga prioriteringar, effektivisering och förnyelse av verksamheterna. Det handlar om att dels göra saker rätt, dels om att göra rätt saker.

    Varje människa är en resurs som har en mun men två händer. Det är nödvändigt att fler människor i arbetsför ålder lyckas komma i egen försörjning. Effekterna av en bristande integration är inte bara ett misslyckande på individnivå utan något som hotar vårt samhälles sammanhållning och det offentligas finansiering.

    Kristdemokraterna anser att

    • Kommunen ska drivas med hög effektivitet och ett gott förvaltarskap där kärnverksamheterna prioriteras.
    • Skatten ska vara så låg som möjligt och så hög som nödvändigt.
    • Styrning och uppföljning av sambandet mellan resurser, prestationer, resultat och effekter i verksamheterna ska återkommande utvärderas. På de områden där kommunen ligger över kommungenomsnittet i kostnad ska en djupare analys genast genomföras.
    • Välfärdstjänsterna ska kunna levereras av en mångfald av utförare, bland annat genom att använda Lagen om valfrihetssystem (LOV), utmaningsrätt och Lagen om offentlig upphandling (LOU).
    • Det ska utfärdas tydliga kommunala servicegarantier för kommunens tjänster, med tydliga besked om vilka effekter det blir för kommunen om garantin inte uppfylls.
    • Föreningslivets villkor ska vara fortsatt goda. Kommunen ska underlätta för föreningarna och civilsamhället.
    • Medarbetare ska så långt som möjligt erbjudas heltid, men ska kunna välja den tjänstgöringsgrad som önskas.
    • Kommunen ska ha tydliga uppförandekoder för att kunna ställa och följa upp sociala, miljömässiga och etiska krav vid upphandling.
    • Upphandlingsenhetens kompetens och styrka ska prioriteras för att ständigt effektivisera och få rätt pris i varje upphandling.
    • Investeringar i fastigheter ska ske på ett finansiellt ansvarsfullt sätt och renovering respektive nybyggnation av kärnverksamhetens lokaler ska prioriteras.

    Har du frågor kring vår politik inför valet den 14 september 2019? Kontakta oss gärna på sollentuna@kristdemokraterna.se!