”LSS en frihetsreform som måste värnas”

REPLIK I debattartikeln ”Så ska vi stoppa assistansfusket” (6/4) skriver Åsa Regnér (S), ansvarig minister för funktionshindersfrågor, att kostnaderna för den statliga assistansersättningen har ökat kraftigt och att det är dags att stoppa assistansfusket.

Visst förekommer tyvärr fusk inom LSS och mot detta måste vi ha nolltolerans. Men det finns väldigt lite som pekar på att fusk skulle vara en stor del av orsaken till kostnadsökningen. Istället kan det likaväl handla om att fler och större behov täcks.

Om fusket är problemet kan man fråga sig varför regeringen väljer att endast fokusera på LSS. Det finns inget som visar att fusket inom just assistansen är större än inom andra delar av socialförsäkringssystemet. Det är oacceptabelt att Socialdemokraterna försöker motivera nedskärningar av LSS, som man tycker är för dyr, genom att felaktigt måla upp bilden av ett utbrett fusk. Det är dessutom helt oacceptabelt att rättigheter som fastställs i lag begränsas utan att det finns folkligt förankrade beslut om detta. Men det är precis vad som pågår nu.

Regeringen har vid flera tillfällen pekat på att den vill dämpa kostnaden för assistansersättningen. Handikappförbunden menar att regeringens signalpolitik har lett till att många människor fått avslag eller förlorat sin personliga assistans trots behov, och framför allt trots rätt till insatsen. Detta skapar stor oro bland de som är i behov av personlig assistans. Människor vittnar idag om att de, trots behov, inte vågar ansöka om fler timmar för att de är rädda att deras nuvarande timmar ska ses över och dras ned.

Tyvärr finns det dessutom en ovilja hos regeringen att erkänna att personlig assistans och andra stöd inom LSS ersätter andra insatser. På senare tid har exempelvis läkare larmat om att barn som överlever med hjälp av andningshjälp eller sondmatning har legat månadsvis, ibland halvårsvis, på sjukhus istället för hemma med sin familj. Detta på grund av den snävare bedömningen av vem som har rätt till personlig assistans. Naturligtvis är detta något som framför allt drabbar barnen och familjerna, men det är också ett problem för våra sjukhus som idag har stor brist på vårdplatser. Så här kan vi inte ha det.

I artikeln stolpar Åsa Regnér upp flera siffror på den ökade kostnaden för den statliga assistansersättningen. Men ingenstans lyfter hon siffror som visar de positiva effekterna av LSS. Ingenstans skriver hon om hur LSS har skapat helt nya möjligheter att leva, inte bara överleva, för så många människor. Ingenstans skriver hon om de 90 000 arbeten som skapats för alla personliga assistenter. Dessa assistenter gör det dessutom möjligt för många funktionsnedsatta att kunna jobba och på så sätt ge tillbaka till samhället. Regnér verkar inte heller inse att de avlastar anhöriga som i större utsträckning kan yrkesarbeta utan att riskera att behöva sjukskrivas.

Socialdemokraterna säger sig ofta värna om de utsatta i samhället, men deras ord rimmar illa med verkligheten. LSS har inneburit att en hel generation människor med funktionsnedsättningar har fått växa upp med helt nya förutsättningar.

Grundläggande behov är inte längre ett biobesök och en kaffe då och då. Människor med funktionsnedsättningar vill idag kunna arbeta, ha familj och delta i samhället. LSS är den största frihets- och delaktighetsreformen för människor med funktionsnedsättningar som någonsin genomförts i vårt land, och kanske i världen. Den ska vi värna och utveckla – inte avveckla.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.