I början av sommaren publicerade Länsstyrelsen i Örebro län en rapport om statlig närvaro i länet och i kommunerna.

När det gäller statlig närvaro i länen är det så att staten anses ha en närvaro i till exempel Örebro län om en myndighet har ett lokalkontor med några få anställda medan huvudkontoret ligger fortfarande kvar i Stockholm. Det är bara SCB som har sitt huvudkontor i Örebro av alla statliga myndigheter så den statliga närvaron är dålig i Örebro. Örebro universitet räknas också som en myndighet men var annars skulle Örebro universitet ha sitt huvudkontor än i Örebro?

Men det som verkligen sticker ut och som kan få ”blodet att koka” hos en kommunstyrelse-ordförande (KSO) är när länsstyrelsen presenterar siffrorna på de s.k. servicegivande myndigheternas närvaro i länets kommuner. De servicegivande myndigheter är myndigheter såsom Polisen, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, etc – de myndigheter som direkt möter medborgare som vill ställa frågor eller har ett ärende och som vill ha service ansikte mot ansikte.

I ovan bild kan vi se hur servicen i länets kommuner varierar. Färgerna beskriver hur tillgängligheten är till dessa myndigheter om jag som medborgare behöver ta kollektivtrafik för att träffa dem. Den blå färgen visar den bästa tillgängligheten och den röda färgen visar den sämsta tillgängligheten. Siffrorna är hur stor del av kommunens befolkning som når myndigheten inom 40 minuter med kollektivtrafik och det visas på den bästa tillgängligheten och den sämsta tillgängligheten bland länets kommuner. Naturligtvis visar det är invånare i Örebro har det absolut bästa tillgängligheten (78 %) till myndigheterna medan ett flertal (röd färg) kommuner har sämre tillgänglighet och allra sämst har Laxå kommuns invånare (7 %).

Jag är kommunstyrelsens ordförande i Laxå kommun och när jag ser hur invånare min kommun har sämst tillgänglighet till ALLA myndigheter bland ALLA länets kommuner och ALLA invånare, så får det ”blodet att koka”.  Direkt tänker jag på ett citat från en näringslivsprofil som jag har parafraserat lite ”Vad x¤!# får vi för pengarna?” Ingen polis, ingen försäkringskassa, ingen arbetsförmedling, inget migrationsverk, fast vi har 30 % av länets flyktingplatser i vår kommun, inget statens servicekontor, som Askersund kommer att få under hösten. Ingen myndighet alls i vår kommun! Förlåt, Systembolaget finns men de räknas väl inte som myndighet!

Om staten menar allvar med devisen ”Hela Sverige ska leva” så måste också staten, dvs. regeringen, ge uppdraget och pengarna till de viktigaste myndigheter såsom arbetsförmedling, försäkringskassa och polis att finnas i alla kommuner – annars har staten abdikerat från sitt ansvar och överlämnar allt till kommunerna, utan betalning! Vad x¤!# får vi för pengarna?

Detta är bara ett exempel på hur mindre kommuner missgynnas av staten och den rådande politiken.  Det finns många fler exempel på dålig politik mot mindre kommuner som behöver förändras  – nedskrivningskravet på nyproducerade bostäder, specialdestinerade statsbidrag som ibland är omöjliga eller det lönar sig inte för mindre kommuner att söka, bredbandsutbyggnad och den s.k. lokaliseringsprincipen, strandskyddet, social dumpning, finansiering för företagare när banken har flyttat, mobiltäckning i landsbygden – Tiveden för vår kommun,  underhållet av mindre vägar och den hastighetsnedsättning som följer, etc, etc .

När blir det en förändring? Landsbygden väntar!

/Bo Rudolfsson (KD)
KSO Laxå kommun

Detta är vårt svar på (S) ”hitte-på” artikel den 19 augusti i NA. Eftersom det är NA så fick vi stryka mycket i det publicerade svaret, här finns det långa svaret som då inte fick plats i NA.

Svar till Tina Johansson (S) och Therese Magnusson (S)

(S) i Laxå tar fram ”hitte-på” saker

Den 19 augusti hade Socialdemokraterna i Laxå genom deras företrädare Tina Johansson och Therese Magnusson en debattartikel i NA ”Är Laxå redo för Volvos nya batterifabrik” där de svartmålar majoritetens politik och än värre möjligheterna att bo och verka i Laxå kommun.

När nu Volvo meddelar att de beslutat att bygga en batterifabrik i Mariestad med 1000-tals anställda så är det en positiv nyhet även för Laxå kommun – det kan innebära nya boende i vår kommun som kan tänka sig pendla med tåg eller bil till Mariestad. Socialdemokraterna i artikeln framhåller ”det är ju bra om någon annan kommun ordnar arbetstillfällen för våra …. Invånare” – nu är det ju inte Mariestad kommun som ordnar arbetstillfällena, utan det privata bolaget Volvo. Att en företagsetablering i en kommun påverkar arbetsmarknaden i angränsande kommuner är vanligt. Att batterifabriken i Mariestad ska vara fullt utbyggd 2030 ger ju Laxå kommun några år att förbereda och skapa bostäder och nya förskole- och skollokaler.

(S) påstår i artikeln att Laxå kommun förlorat ”ett 50-tal arbetstillfällen” inom industri och offentlig sektor. Vad företagen i kommunen saknar är personal inom både industri och offentlig sektor. De industriföretag som verkar i Laxå kommun ”skriker” efter kompetent personal! Vi har tappat några företag de senaste två åren men vi har i stället fått nya bolag såsom PureWell i Röfors, Lotus transport, utbyggnad av Sjöbod No 7 samt att både Talent Plastics och Laxå Special Vehicle nyanställt många de sista åren, osv. Om (S) nu vill ha fler arbetstillfällen så kan vi ju inte avveckla kommunens utvecklingsavdelning och näringslivsarbetet som (S) föreslog i budget 2022. Någon måtta på dubbla standarder får det vara!

När (S) skriver ” vi ser också ett antal problem med en befolkningsökning…” utifrån …. bristande samhällsplanering och helhetssyn”. En befolkningsökning är inget problem, det kan vara en utmaning! Laxå kommun anpassar sin planering och verksamhet utifrån den trend som finns – hur många barn kan komma in i förskola kommande år, hur ser elevantalet, utan större förändringar, de närmaste 5 – 6 åren, seniorer som sökt särskilt boende, etcetera. Laxå kommun och vi i den politiska majoriteten följer utvecklingen noga!

Laxå kommun har många nyanlända och deras barn. De vuxna arbetar med en självförsörjningsgrad runt 80 % och deras barn går i förskola och skola. Om elever kommer till Laxå från t. ex Syrien, Ukraina eller Irak så kan vi ju inte räkna med att dessa elever ska klara skolan med godkända betyg när tiden i grundskolan ofta understiger fyra år! Det (S) säger i klartext är att skolan inte sköter sitt jobb – vi i majoriteten har förståelse för att språk och skolkunskaper tar tid och stöttar skolans personal i deras arbete!

När det gäller behöriga lärare så har vi en behörighet på 59% gällande årsarbetare men över 80% gällande personer. För ett år sedan i maj 2021 var vi på andra plats i länet gällande behöriga lärare, endast Kumla hade bättre behörighet. Bristen på behöriga lärare är ett nationellt problem och vi vet alla vilken regering vi har i vårt land.

När (S) skriver ” att den kommunala borgen i Laxå kommun i stort sett är utnyttjad och möjligheten till nya lån starkt begränsad” så är det också fel – vi har en kvar möjligheten att låna och vår borgen (som S tidigare påstått vara liktydigt med skuld) har gott om utrymme kvar. Av det totala låneutrymmet för kommunens bolag såsom LaxåHem, LKFAB, etc samt gemensamma nämnder och förbund som SUF, Sydnärkes Kommunalförbund, etc. finns mer än 100 miljoner kvar. Kommunen har inga skulder, men vi har gett borgen för ovan bolag och förbund.

(S) i Laxå har svårt att hitta något som de kan anklaga majoriteten för så de tar fram ”hitte-på” saker som inte stämmer med verkligheten. Laxå kommun har en relativt god ekonomi, vi har idag en soliditet på 48 %, något helt annat än de 0,3 % som fanns i slutet av 2014  då S+V förlorade majoriteten.

Bo Rudolfsson (KD)
KSO Laxå kommun

EBL_Annons_februarii2022

NA debatt 2021-04-24
(För att läsa det öppna brevet från Björn Brohmé gå till denna länk: https://www.na.se/artikel/vem-tjanar-pa-soporna-i-rofors)

Hej Björn

Att du reagerar på att jag på journalistens fråga bekräftar att det fanns delade uppfattningar om verksamheten på Röfors Mijöåtervinning AB är förvånande. Jag har fått ett antal bekräftelser att alla inte ställde upp på din beskrivning av situationen och att personer känt sig hotade när man inte velat skriva under namninsamling. Även journalisten från P4 Extra som intervjuade mig fick det bekräftat då han på en intervjuförfrågan fick svaret att personen inte vågade ställa upp på en intervju utifrån den situation som uppstått.

När och på vilket sätt har jag någonsin sagt att jag tycker att ”det är okey att miljön förstörs? I NA den 20 september 2020 säger jag ”Om företaget har gjort fel ska myndigheterna göra sitt jobb. Alla som gör fel enligt miljöbalken ska dömas i domstol.” Ditt påstående är ett totalt falsarium!

Efter Länsstyrelsens inhibitionsbeslut sommaren 2020, då de upphävde Miljöförvaltningens beslut att stoppa verksamheten kom en stor mängd material in till verksamheten på Röfors Mijöåtervinning AB.

Denna information har jag fått både från tjänstepersoner i Laxå kommun och i Sydnärkes Miljöförvaltning. Det är inget som jag hittar på själv.

När du frågar om ”vems ärenden springer du” och direkt kopplar till ”någon enstaka företagares intressen” så tolkar jag det som du fortfarande står fast vid dina tidigare anklagelser om korruption förutom att du nu också säger att jag far med osanning, det vill säga ljuger.

Mitt svar är att jag varken springer ärenden för någon eller ljuger! Jag arbetar utifrån vad som står i kommunallagen och Laxå kommuns målsättning att få mer företagande i kommunen, vilket är del av mitt uppdrag som kommunalråd.

Hantering av denna typ av verksamhet som funnits i Röfors handhas av de myndigheter som finns, i detta fall Sydnärkes Miljöförvaltning och Sydnärkes Byggförvaltning. Detta inkluderar åtgärder vid eventuella fel eller anmälningar, vilket också skett. Denna typ av ärenden handhas inte av kommunstyrelse, kommunalråd eller någon tjänsteperson på kommunhuset.

Då du är tidigare kommunalråd och dessutom nyvald revisor i Laxå kommun, nominerad och vald av Socialdemokraterna, så borde du veta vem som hanterar miljöärenden och veta vilka befogenheter en kommunstyrelse har.

Bo Rudolfsson
Kristdemokraterna, Laxå

”Löftena kunna ej svika” – så låter det i psalmen av pingspastor Lewi Pethrus som 1964 startade  Kristdemokratisk samling, numera Kristdemokraterna, KD.
Men hur är det idag – står löftena till de kristna kärnväljarna kvar? Stämmer den hårda migrationspolitiken med de kristna värderingarna och vart är partiledningen på väg?
Människor och tro möter väljare, politiker och analytiker som ger sin bild av KD:s ideologiska vägval.
Människor och tro i P1 torsdag den 22 april kl.14.03, lördag den 24 april kl. 17.00 och som podd onsdag den 21 april kl. 15.00

Klicka på denna länk för att lyssna!

Programledare: Åsa Furuhagen
Producent: Ülkü Holago och Edgar Mannheimer
Reporter: Christine Fullman

Under de senaste månaderna har det varit många artiklar i NA, insändare, Facebookinlägg och demonstrationer gällande förändringen i undersköterskornas arbetstidsförläggning och schema som beslutats i Laxå kommun och som började gälla den 9 mars.

Vi inom politiken har förståelse för den oro och ifrågasättande som anställda inom vården, bland annat undersköterskor vid Ramundergården och inom Hemtjänsten gett uttryck för – att få invanda rutiner och arbetstider ändrade är alltid jobbigt. Vi står dock inför något nytt både verksamhetsmässigt och ekonomiskt som måste hanteras på bästa möjliga sätt, därav dessa förändringar.

Den ekonomiska situationen har ändrats drastiskt för Laxå kommun på bara något år, främst genom statens handlande. Vår kommun tillsammans med många andra kommuner står som förlorare då staten ändrar regler, avvecklar arbetsförmedling och försäkringskassa, nekar utbetalning av ersättningar som är godkända, sänker och tar bort bidrag inom Migrationsområdet, etcetera.

Nu behöver vi skapa långsiktighet, så kommunen som arbetsgivare har gått tillbaka till grundavtalet med fackförbundet Kommunal och utifrån detta skapar ett schema så att grundbemanningen och därmed de äldres grundläggande behov och tillsyn kan skötas av ordinarie personal. Vi är inte ensamma i detta förändringsarbete, nästan alla av våra grannkommuner har gjort dessa förändringar och bland annat infört ett schema med arbete två helger av fyra. Vi politiker ska dock inte gå in i schemaläggning då det framförallt är en verksamhetsfråga och där cheferna har ansvaret.

Inflyttningen från äldreboendena i Finnerödja och Hasselfors ska påbörjas i slutet av mars månad, då all omsorg inom särskilt boende kommer att bedrivas på Ramundergården. Denna innebär också att de undersköterskor som nu finns i Hasselfors och Finnerödja kommer att arbeta inne i Laxå och då behövs nya scheman för alla undersköterskor, inte bara för de som flyttar in.

Laxå kommun ändrar arbetstidsförläggning genom att använda grundavtalet samt genomför denna centralisering så vi kan få en ekonomi i balans. Denna förändring innebär en besparing på uppskattningsvis 8-10 miljoner kronor per år, om det inte genomförs så är det uppsägningar eller skattehöjningar som gäller, vilket inte är vad vi vill! Vår äldreomsorg är cirka 11 miljoner kronor (cirka en skattekrona) dyrare än i Askersund. Vi har den tredje dyraste äldreomsorgen i länet! Vi tillhör också de 25 procent av alla kommuner som har den dyraste äldreomsorgen under 2018!

Att starta om hela processen som V, M och S yrkade på vid SON:s senaste sammanträde innebär bara en fördröjning på ungefär 6 månader och därmed en kostnad på cirka 4-5 miljoner kronor plus försening av flytten från Finnerödja och Hasselfors. Kommunen har informerat personalen, medverkat i olika samverkansgrupp samt förhandlat med Kommunal vid ett flertal tillfällen under 2019 och början av 2020.

Under flera år har arbetsgivare och fackförbundet Kommunal drivit frågan om ”heltid som norm”, där Laxå kommun har svarat upp på utmaningen. Men för att komma vidare och ge alla medarbetare denna möjlighet så måste vi ha ett arbetssätt som inte omöjliggör inriktningen. Vi har redan fått positiva kommentarer från anställda gällande det nya arbetssättet och där schemabyten mellan anställda och flexibilitet ska finnas kvar så länge det inte blir kostnadsdrivande.

Vår politiska inriktning är att Laxå kommuns äldreomsorg ska vara av hög kvalitet och ekonomisk hållbar under en längre tid. Vi ser dessa förändringar som nödvändiga för att klara framtiden!

Bo Rudolfsson
Kristdemokraterna

Arne Augustsson
Centerpartiet

Sara Pettersson
Miljöpartiet

Anette Schön
Kristdemokraterna

Som kommunföreträdare i några av länets mindre kommuner har vi många olika erfarenheter av staten, det vill säga olika statliga myndigheter och ytterst regeringen som ansvarig för statens verksamheter. Vi har alla under de senaste åren drabbats av att Försäkringskassan lägger ned eller minskar verksamheten i kommunen, att arbetsförmedlingen lägger ned eller minskar, att posten drar ned på öppettider eller lägger ned kontoret, att polisen inte längre har närvaro på orten, etcetera. Många kommunföreträdare kan snart bara se en statlig verksamhet i sin kommun – Systembolaget.

Vi tycker det är självklart att Sverige ska ta emot flyktingar men det är ett statligt beslut som kommunerna inte kan påverka. Lika lite som vi kan påverka de kommuner som ägnar sig åt att dumpa sina invånare i våra kommuner när etableringstiden är över. Den som fattar ett beslut skall också respektera finansieringsprincipen, alltså inte föra över en kostnad på någon annan part.

Under senare tid har något nytt kommit in i bilden. De kommuner där vi representerar den politiska majoriteten har alla tagit emot många nyanlända – asylsökande, ensamkommande, anknytningsfall, kvotflyktingar, kommunplacerade – under åren sedan 2015. Vi har satsat verksamhetsresurser, skaffat fram bostäder, jobbat med SFI och annan vuxenutbildning, skaffat fram olika typer av assistenter inom skolan, jagat praktikplatser inom privata näringslivet och inom de olika kommunala verksamheterna, anställt personal inom arbetsmarknad och integration, etcetera. Vi har också fått ekonomiska bidrag från staten under de senaste åren, främst som ersättning för våra kostnader inom till exempel skola och integrationsarbetet.

Det nya är följande, ibland har de personer som kommit till Sverige svårigheter och problem där vi som kommuner inte har kompetens för att ta hand om, utan vi har fått hjälpa dem genom att anlita olika boenden, institutioner eller program. Allt detta har kostat stora belopp för oss kommuner och vi återsöker dessa medel hos Migrationsverket, som vi gjort under flera år.

Dessa återsökningar beviljas oftast av Migrationsverket, och det kan röra sig om flera hundratusen kronor och även miljonbelopp för några enskilda personer som vi förväntar oss att få återbetalda. Men svaret från Migrationsverket är nu att ansökan är beviljad men ”på grund av medelsbrist kommer ingen utbetalning att ske”.

Smaka på de orden ”på grund av medelsbrist kommer ingen utbetalning att ske!” Staten, genom Migrationsverket, beviljar återbetalning av de utlägg kommunen haft på grund av att vi ställer upp och tar emot människor på flykt, etcetera, utifrån det system som staten skapat och handhar, kommunen lägger ut pengar för att dessa personer ska må bättre och klara av att fungera. Staten godkänner utläggen men säger i klartext – eftersom vi har slut på pengar så får ni ingen ersättning, ni får själva stå för kostnaden!

Även andra kommunala kostnader för nyanlända och deras barn som vi tidigare fått ersatta avslås nu av Migrationsverket så att vi tillsammans med många kommuner måste överklaga till Förvaltningsrätten. Det är inte heller så att i efterföljande budgetår, då myndigheten får nya medel från statsbudgeten, får vi utbetalning retroaktivt. Enligt uppgift så avskriver Migrationsverket dessa skulder, vi får lägga dessa kostnader på våra kommuninvånare fast de tillhör staten.

Vår uppmaning till Migrationsverket och andra – gör om och gör rätt!

Bo Rudolfsson
Kristdemokraterna, Laxå kommun

Ewa-Leena Johansson
Socialdemokraterna, Ljusnarsberg kommun

Annalena Järnberg
Socialdemokraterna, Hällefors kommun

Katarina Raneborn (V) skriver en uppfordrande artikel i NA den 29 januari med uppmaningen till ett flertal kommuner, däribland Laxå, att hjälpa ensamkommande gymnasieungdomar utan bostad ”snarast så att de slipper frysa och inte riskerar att utsättas för sexuella övergrepp eller dras in i kriminalitet på grund av en ohållbar situation”

Det vore ju lovvärt om Katarina Raneborn tog reda på fakta först innan hon uppmanar ett antal kommuner och Region Örebro att göra detta. För vår kommun, Laxå, där jag har förmånen att vara kommunstyrelsens ordförande gäller följande.

Alla ensamkommande ungdomar (EKB) i Laxå som blivit 18 år men som inte hunnit få uppehållstillstånd har blivit erbjudna bostad av Laxå kommun.

Av de sex ungdomar som detta gäller har en flyttat utomlands, tre tackat initialt nej till erbjudande om bostad och två tackade ja. Av de som initialt tackade nej har två ungdomar kommit åter då han fick uppehållstillstånd enligt gymnasielagen och fått flytta in hos Laxå kommun. Vi får dock just nu inte kontakt med en ungdom men vi försöker nå hen för att se om hen ordnat boende på annat sätt, vi har alltså fyra av sex boende hos oss i dagsläget. Alla före detta EKB som fått uppehållstillstånd enligt gymnasielagen som kommit till oss och bett om hjälp så har alla erbjudits bostad så länge de har sin ekonomi ordnad (vilket de ju har via CSN eller ekonomiskt bistånd).

Utöver detta så har alla ungdomar som bett om hjälp som inte tillhört Laxå kommun från början (vi har ju och har haft privata aktörer i kommunen med avtal med andra kommuner) och som har sin ekonomi ordnad via CSN eller etableringsersättning erbjudits del i bostad med nyttjanderätt eller andrahandskontrakt. Vi har även förmedlat kontakt med privata hyresvärdar där ungdom kunnat få första hands kontrakt.

Så summa summarum från Laxå kommuns sida är att vi erbjuder stöd och hjälp till alla ensamkommande ungdomar som tillhör eller bott i Laxå kommun! Jag vill också understryka det också att detta är egentligen statens ansvar – ungdomarna tillhör Migrationsverket och har blivit erbjudna bostad via MiG men tackat nej. Ska en kommun verkligen gå in och ta över MiG:s arbete genom att starta ett eget flyktingboende som Katarina Raneborn ser ut att tycka? Om nu kommunerna enliga Katarina Raneborn har ett ansvar, finns det då också ett ansvar hos staten eller de partier som röstade för gymnasielagen?

Bo Rudolfsson
kommunstyrelsens ordförande Laxå

Örebro 2018-03-05

Fråga till Mats Gunnarsson, Ordförande i Nämnden för samhällsbyggnad

 Kommer Tåg i Bergslagen sluta köra tåg till Laxå??

Under de senaste veckorna har en mängd TiB tåg till och från Laxå ställts in och för det mesta ersatts med buss. Vissa dagar har alla tåg ställs in och lämnat många pendlare till och från Laxå utan kommunikation vid de tider som passar arbetet, istället har personer fått vänja sig att vänta en extra timme på nästa tåg eller kuska runt nästan dubbla tiden med buss.

Samma situation var det för drygt ett år sedan, innan SJ övertog operatörsansvaret för Tåg i Bergslagen. Då, i slutet av 2016, ställdes ett flertal tåg till och från Laxå in pga. brist på fordon. Ansvarig personal inom Tåg i Bergslagen lovade att detta inte skulle ske igen, men det har redan skett.

Jag har fått en mängd kontakter från allmänheten och tågpendlare de sista veckorna om detta otyg med inställda tåg. Det har blivit så jobbigt för många att jag t.o.m. fått indikationer att personer flyttar från Laxå till Örebro på grund av att man inte kan lita på att kommunikationerna fungerar Örebro – Hallsberg – Laxå! För mig som kommunalråd och kristdemokratisk politiker kan detta inte accepteras!

Men det är inte det värsta, vi har fått höra rykten och dessa har bekräftats av tjänstemän inom Regionen Örebro län att SJ som operatör av TiB-tågen getts i uppdrag att utreda möjligheten att ta bort alla TiB-tåg från Laxå och ersätta med buss! För Laxå kommun skulle detta vara helt förödande, det handlar om överlevnad av en hel kommun! Jag kan knappt använda tillräckligt starka ord för att beskriva vad det skulle innebär om detta genomfördes!
Det har även förts fram att det inte gäller att ta bort tåg och ersätta med buss utan att försöka få Värmlandstrafik respektive SJ-tågen (Stockholm-Hallsberg) att vända i Laxå och därmed minska behovet av TiB-tåg. Två olika versioner där den ena absolut inte kan accepteras och den andra eventuellt kan accepteras.

För något år sedan skatteväxlade länets kommuner och Region Örebro län just gällande kollektivtrafiken och redan planerar Regionen att ev. ta bort tågtrafiken från Laxå och kanske även andra kommuner? Vi som är boende i Laxå uppfattar detta som ett allra värsta svek från Regionledningen om det skulle genomföras!

Med anledning av ovanstående är mina frågor till Mats Gunnarsson följande:

• Varför har en massa tåg ställts in till Laxå under de senaste veckorna?
• Finns planer på- eller utreds det att väsentligt minska TiB-trafiken till/från Laxå?
• Hur ska dessa TiB-tåg i så fall ersättas?
• För Kristdemokraternas fullmäktigegrupp

Bo Rudolfsson (KD)
KSO Laxå Kommun