Integration och samhällsgemenskap

En vital samhällsgemenskap innebär att medborgarna känner delaktighet och tar ansvar för sig själv och för hela samhället. Delaktighet, tillit och ansvarstagande är avgörande för en god samhällsgemenskap. Men frågan om samhällsgemenskap kan inte reduceras till ett politiskt sakområde, utan förutsätter ett helhetsperspektiv. Hur en kommun planläggs är lika viktigt som de värden som förmedlas genom undervisningen.

Segregation är ett hot mot samhällsgemenskapen. Det betyder att en misslyckad integration är ett misslyckande för hela samhället. Denna insikt gäller alla, både för de som har en svensk bakgrund så som för de som invandrat till Sverige. Denna värdegrund skapar förutsättningar för att nyanlända blir en del av sitt nya land. Samhällsgemenskapen minskar risken för att parallellsamhällen uppstår.

De två viktigaste faktorerna för en god integration är egen försörjning och egen bostad. Genom heldagsaktiviteter redan under asyltiden minskar utanförskapet och integrationen underlättas. Kommunen måste på samma sätt från dag ett arbeta för att nyanlända ska hitta ett långsiktigt hållbart boende.

När försörjningsstödet (tidigare socialbidrag) infördes var tanken att det skulle ges till personer med olika sociala problem. Målgruppen har dock förändrats kraftig och många som idag får försörjningsstöd är utrikesfödda som står utanför arbetsmarknaden och saknar annan inkomst. Försörjningsstödet har delvis blivit en kommunal a-kassa.

Kristdemokraterna i Gnesta kommun anser att:

• ett lokalt integrationsteam ska finnas med fokus på att kartlägga fysiska och psykiska behov hos nyanlända, samt ge viktig samhällsinformation.
• när beslut som möjliggör detta fattats på nationell nivå skall den utbildning (SFI och samhällsorientering) som nyanlända erbjuds tidigareläggas så att den påbörjas redan under asyltiden och inte först när den asylsökande fått uppehållstillstånd.
• krav införs på att asylsökande erhåller och ska delta i 15 timmars språkutbildning och nio timmars samhällsorientering per vecka. Begrepp som religionsfrihet, jämställdhet och likabehandling ska vara en viktig del av undervisningen (kräver beslut på riksnivå innan det kan införas lokalt).
• kommunen ska uppmuntra och stödja föreningar som arbetar aktivt med att få med nyanlända i sina verksamheter.
• försörjningsstöd ska kombineras med aktivitetskrav.
• det lokala näringslivet ska uppmuntras att delta i mentorskapsprogram för nysvenskar som vill starta eget.
• nyanlända ska erbjudas starta eget-utbildning på hemspråket.