Att erkänna ett misstag

Sara Lidqvist replikerar på GT:s Erik Fransson angående ledaren ”Servettskissen och AF” den 16 februari:

Jag är inte den som inte kan erkänna ett misstag. När jag härom veckan bemötte Erik Franssons ledare om M/KD-budgeten och varslet på Arbetsförmedlingen så blev det fel i en detalj, vilket Fransson insåg och tillägnade mig en stor del av sin ledare några dagar senare. Mitt misstag består i att jag skrev: ”Generaldirektören säger själv att varslet av de 4500 personerna är en följd av januariöverenskommelsens (JA) konsekvenser för de kommande åren.”

Det korrekta är att generaldirektören sagt att Arbetsförmedlingens tolkning av JA innebär att myndigheten ska minska i omfång även långsiktigt och att man därmed också tagit höjd för detta. Hela varslet kommer varken från JA, M/KD eller S/MP. Oavsett är 4500 personer mycket av skrämsel och givet personalomsättningen och användningen av konsulter m.m. bör Arbetsförmedlingen kunna hantera detta på annat sätt.

Jag vill poängtera att M/KD-budgeten står för mindre än halva den totala besparingen på Arbetsförmedlingen. Den största delen är tidigare kommunicerad besparing från S/MP-regeringen. Vår besparing är 5 procent av hela Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag, där personalkostnader ingår. Fransson verkar på fullt allvar tro att en sådan besparing skulle innebära att 33 procent av antalet anställda skulle behöva sägas upp.

Utöver detta har generaldirektören även själv sagt att det finns en besparingspotential på 2-2,5 miljarder kr kommande år.

M/KD-budgeten, som Fransson gärna kallar för ”servettskiss”, var väl förankrad och genomarbetad. Det gäller inte minst delarna om Arbetsförmedlingen. Sedan får alltid besparingar konsekvenser i form av uppsagd personal, men myndigheterna är till för att verkställa riksdagens majoritets uppdrag. Och om regeringen vill tillskjuta pengar till Arbetsförmedlingen kan man göra det genom en ändringsbudget.

Vi kristdemokrater vill något annat med Arbetsförmedlingen än hur den ser ut idag: myndigheten fungerar dåligt och är en stor tungrodd koloss som inte förmedlar tillräckligt många jobb. Näringslivet låter ofta bli att vända sig till Arbetsförmedlingen eftersom den inte hjälper dem. Kommuner runt om i landet ger ofta samma bild. Därför vill vi minska Arbetsförmedlingens uppdrag, renodla det och se till så att fler människor kan få hjälp till ett riktigt arbete. Allt annat är resursslöseri i miljardklassen.

/Sara Lidqvist (KD)