KD uppmanar till att rädda LSS

Syftet med LSS, och inte minst insatsen personlig assistans, var att ge människor med funktionsnedsättning rätt att leva som andra och vara delaktiga i samhället. Men efter den socialdemokratiskt ledda regeringens nedskärningar under nästan tre år, har vi fått en situation där många måste föra en kamp mot myndighetsbeslut för att få det stöd de behöver för att klara sin vardag.

Personer som behöver hjälp för att andas eller äta får inte alltid den hjälp de behöver. Det är en ovärdig och omänsklig politik som vi kristdemokrater inte kan acceptera.

Den socialdemokratiska regeringens LSS-utredning ska presenteras den 15 december, men redan nu har utredaren beskrivit några av förslagen som de överväger i en debattartikel i SvD (23/10). Några av förslagen handlar om att barn under 16 år och personer som behöver hjälp som kräver ingående kunskaper om funktionsnedsättning förlorar rätten till assistansersättning. Hur det stöd som ska ersätta dessa personers nuvarande assistans ska vara utformat är oklart. Men kommunerna föreslås ta över ansvaret för de nya insatserna.

Vi kristdemokrater är inte övertygade om att de nya insatserna kommer ge ett bättre stöd än dagens personliga assistans. Vi befarar också att många kommuner kommer få svårt att hantera de ökade kostnaderna som den föreslagna insatsen kommer medföra.

Om kommunerna inte klarar av att ge ett fullgott stöd kommer familjer som redan idag kämpar för att klara vardagen få det ännu svårare om den nya insatsen medför att föräldrar eller anhöriga förlorar möjligheten att vara assistenter.

Kristdemokraterna har lagt ett så kallat utskottsinitiativ i Socialutskottet i Riksdagen för att så snabbt som möjligt sätta igång en lagändringsprocess för att hjälpa de som hamnat i kläm i LSS-krisen. Om ett enigt utskott sluter upp bakom utskottsinitiativet bedömer vi att även en övergångsregering har möjlighet att agera genom stödet av riksdagen för att hitta de politiska lösningar som krävs i denna akuta situation. De drabbade kan inte vänta längre och vi politiker med makt att göra verklig skillnad i dessa människors liv kan inte passivt titta på.

Vår önskan och förhoppning är att samtliga partier är redo att omvandla valrörelsens vackra ord till handling och stöda initiativet.

Pia Steensland (KD), riksdagsledamot och talesperson för funktionshinderfrågor
Sara Lidqvist (KD), gruppledare i regionfullmäktige på Gotland

Premiär i fullmäktige

Idag tar vi plats i fullmäktige! Sara och Ola som ordinarie ledamöter, Linnéa och Anna som ersättare. Ola tar dessutom plats som ersättare i regionstyrelsen. Sara blir gruppledare.

KD har ökat och behöver dig

På Gotland återtog vi två mandat i regionfullmäktige och finns därmed åter med i den gotländska politiken. Nu vill vi fortsätta växa.

Gå med i Kristdemokraterna och bli en del av den rörelse som med den bästa partiledaren, tydlighet och fasta värderingar ska lägga grund för nya framgångar efter detta fantastiska val.

GÅ MED I KD!
https://kd.nu/blimedlem

Tack!

Den 9 september fick vi väljarnas förtroende att åter ta plats i politiken på Gotland. Den 15 oktober börjar vi vårt arbete, och vi ska göra allt vi kan för att låta kristdemokrati genomsyra så många av Region Gotlands beslut som möjligt.

Utan väljarnas förtroende hade det inte varit möjligt. Så, återigen, tack!

Vill du bli en del av den kristdemokratiska rörelsen? Vi vill bli fler! Bli medlem på: https://kristdemokraterna.se/engagera-dig/bli-medlem

Säkra vården på Gotlands landsbygd

Sverige har brist på vårdpersonal på landsbygden vilket leder till stängda vårdplatser, bristande kontinuitet och patientsäkerhetsrisker. Därför har Kristdemokraterna presenterat flera förslag för att lösa den akuta vårdkrisen på landsbygden.

Vi satsar 800 miljoner kronor per år för att få fasta läkare, sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor till landsbygden. Pengarna ska användas till att skapa så goda anställningsvillkor att behovet av hyrpersonal minskar eller upphör. Ett villkor för att erhålla upp till dubbel lön är att läkare och sjuksköterskor förbinder sig att arbeta fast på den orten i minst 24 månader, samt att man arbetar minst halvtid på områden med kompetensbrist.

Det här är ett förslag som VERKLIGEN kan göra skillnad för den svåra situationen med brist på vårdpersonal på Gotland.

Var du bor ska inte avgöra vilken vård du får.

Sätt patienten före systemet – avskaffa landstingens sjukvårdsansvar

Nyligen presenterade vi vårt valmanifest. Kristdemokraterna går till val på ett välfärdslöfte – vi prioriterar vården, äldre och tryggheten. Ett av de löften vi ger är att du ska få en god vård när du blir sjuk. Så är det inte idag. Chansen att överleva en svår diagnos skiftar beroende på var du bor. Så kan vi inte ha det!

För en bra och jämlik vård kommer vi att både satsa mer pengar på vården och förändra arbetssätt och organisation så att vi får mer vård för pengarna. Bara så kan vi ärligt säga att vi sätter patienten i centrum.

Dagens 156 år gamla sjukvårdsorganisation med 21 olika landsting är föråldrad och skapar en ojämlik vård. Vi kristdemokrater vill därför avskaffa landstingens ansvar för hela sjukvården. Låt staten ta över styrningen. Ingen ska drabbas av sämre vård för att man bor i ett visst landsting.

Vi vill även återinföra en förbättrad kömiljard så att alla kan få god vårt i tid. När Kristdemokraterna var ansvariga för Socialdepartementet kapade vi Göran Perssons långa vårdköer. Då, 2006, kapade vi Göran Perssons 130 000 personer i kö för besök hos specialist eller operation under längre tid än de 90 dagar som lagen tillåter. Genom kömiljarden kortade vi S-regeringens vårdköer med nästan 75 procent. Sedan Stefan Löfven tog bort kömiljarden har köerna fördubblats igen. Nu står mer än 86 000 personer i vårdkö!

Människor som söker vård är i en utsatt situation och ska inte behöva känna oro över att få god vård i rimlig tid. Vi vill förbättra vården genom att även införa en vårdplatsgaranti, minska överbeläggningar, öka antalet vårdplatser och stärka primärvården. Sammanlagt avsätter vi 28 miljarder kronor mer än regeringen på vård och omsorg. Man ska få träffa den man behöver inom sjukvården inom ett dygn. Alla ska ha en fast läkarkontakt och det ska finnas fler kvälls- och helgöppna vårdcentraler.

Du ska kunna lita på vården – oavsett var i landet du bor.

Ebba Busch Thor (KD) partiledare
Acko Ankarberg Johansson (KD) sjukvårdspolitisk talesperson
Sara Lidqvist (KD) distriktsordförande

Gotländsk kommentar om KD:s nationella valmanifest

 

 

 

 

 

Idag har Ebba Busch Thor presenterat Kristdemokraternas valmanifest. Med anledning av det vill vi ge en gotländsk kommentar.

Precis som i vårt lokala valmanifest lyfts hälso- och sjukvården, äldrefrågor och familjepolitiken.

– På Gotland vill vi utveckla primärvården, och genom kristdemokratisk politik på det nationella planet ges goda förutsättningar för det, säger Sara Lidqvist som är ordförande för Kristdemokraterna på Gotland. Vi vill också fortsätta satsningen på vårdserviceteam, så att legitimerad vårdpersonal kan fokusera på att ge vård. För knappt två år sedan besökte Ebba ett team som jobbar med vårdnära service vid Visby lasarett och nu föreslår vi en nationell satsning.

När det gäller äldrefrågor så står äldres ekonomi, trygghet och välmående i centrum. Kristdemokraterna budgeterar både för stöd till byggande av fler äldreboenden och att helt slopa den så kallade pensionärsskatten, alltså skillnaden i skatt på lön och pension, från och med den 1 januari 2019.

– Att bygga fler äldreboenden är helt nödvändigt. Med äldreboenden menar vi både särskilda boenden för äldre med stora omvårdnadsbehov och trygghetsboenden för äldre som inte har så stora omvårdnadsbehov, men som behöver ett socialt sammanhang och som inte orkar eller vill bo kvar i ett eget hus. Vi vill att det byggs sådan boenden på flera platser på Gotland. Det har till exempel efterfrågats i Hemse, säger Sara.

Familjepolitiken har alltid varit central för Kristdemokraterna och det märks i valmanifestet genom satsningar på barnfamiljers ekonomi och att skapa förutsättningar för en bra uppväxt.

– Vi vill minska storleken på grupperna i förskolan och är beredda att lagstifta om det. Små barn mår inte bra av att ha alltför många personer att relatera till. I onsdags såg vi ett reportage i Gotlands Tidningar om förskolan Holken i Klintehamn där man nu slår ihop redan stora barngrupper så att de blir ännu större, möjligtvis upp till 26 barn per grupp. Det är på tok för mycket! I åldern 1-3 år bör det enligt forskare vara max 12 barn per grupp, för de lite äldre max 15 barn per grupp. Det här en fråga som verkligen engagerar mig, säger Sara Lidqvist. En trygg uppväxt är det bästa vi kan ge våra barn.

Hela valmanifestet finns att läsa på www.kristdemokraterna.se.

Små barn behöver små grupper

Sommaren går mot sitt slut. För många föräldrar innebär det en klump av oro i magen. Trots många fagra löften om mindre barngrupper i våra förskolor kvarstår problemen.

Enligt Skolverket består varje småbarnsgrupp (1-3 år) i förskolan i genomsnitt av 12 barn. För 4-5-åringar är den genomsnittliga gruppstorleken 15 barn. Om det vore så överallt skulle vi ha skäl att vara förhållandevis nöjda. Men för många barn och pedagoger är verkligheten en helt annan.

När Lärarförbundet år 2017 gjorde en enkät bland 1294 förskollärare uppgav var tredje att man arbetade med en barngrupp som bestod av 21 barn. Det är allvarligt.

Stora grupper för små barn innebär påtagliga risker för barnen. Professor Hugo Lagercrantz, som forskar om barnhjärnans utveckling på Karolinska Institutet, menar att för stora barngrupper kan utsätta barn för en stress som kan få allvarliga konsekvenser för barnens utveckling. Utöver försämrad anknytning riskerar stressen att leda till bland annat koncentrationssvårigheter och försämrad inlärningsförmåga.

Regeringen har gjort ett försök att få ner storleken på barngrupperna genom ett statsbidrag som kommuner kan ansöka om. Tyvärr finns det skäl att tro att bidraget inte fått någon reell verkan utan snarare lett till fler avdelningar på små ytor. Därför behöver regeringens misslyckade bidragspolitik ersättas med lagkrav om barngruppernas storlek.

Kristdemokraterna föreslår därför en ny lag om att barn som är tre år och yngre inte ska behöva tillhöra grupper som är större än 12 barn.

För att garantera högst 12 barn per småbarnsgrupp behöver drygt fyra miljarder kronor skjutas till, enligt beräkningar från Riksdagens utredningstjänst. Vi föreslår därför en finansieringsmodell i tre delar, där kommuner tillsammans bidrar med 1,2 miljarder kr och staten skjuter till 1,2 miljarder kr utöver de dryga 800 miljoner kr som redan tillförs. Föräldrarna bidrar med resterande del genom att maxtaxan höjs från 46 080 kr till 55 296 kr. Hushåll med inkomster under 46 080 berörs inte alls.

För Gotland innebär miljardsatsningen att drygt 24 miljoner kronor skjuts till för att minska storleken på barngrupperna.

Förskolan ska vara en lugn och trygg plats för alla barn som går där. Det ska finnas en känd och trygg famn att krypa upp i och inget barn ska behöva uppleva stress i stora och stökiga barngrupper.

Kristdemokraterna vill att barn, föräldrar och förskolepersonal ska kunna lita på att vi politiker gör allt vi kan för att förskolan ska fungera!

Ebba Busch Thor (KD), partiledare
Sara Lidqvist (KD), distriktsordförande

 

Saras almedalstal

Fredagen den 6 juli var det Kristdemokraternas dag på Almedalsveckan. KD Gotlands ordförande Sara Lidqvist var en av de personer som talade innan partiordförande Ebba Busch Thor äntrade scenen. Här är Saras tal:

Mitt namn är Sara Lidqvist och jag är ordförande för Kristdemokraterna här på Gotland. Jag vill hälsa er alla hjärtligt välkomna hit.

Kristdemokraterna finns just nu inte representerade i det politiska styret här på Gotland. Det tänker vi ändra på den nionde september. Kristdemokraterna behövs nämligen i styrande församlingar, både här på ön och i hela Sverige. Vi är Alliansens sociala röst som sätter människovärdet främst. Vi är ett parti som inte finns till för vår egen skull, utan jobbar för ett bättre Sverige och en bra tillvaro för oss som lever här.

Lokalt innebär det att vi bland annat vill

• att den mat som serveras till unga och gamla ska vara producerad enligt svenska livsmedelslagar, fritt från antibiotika och gifter. Vi vill att svenska bönder ska leverera så stor del som möjligt av den maten.

Vi vill också
• se mindre grupper i förskolan och alternativ till kommunala förskolor.
• Vi vill öka stödet till barn, unga och vuxna som drabbas av psykisk ohälsa och utveckla och förbättra tillgången till primärvård via vårdcentralerna och digitalt.
• Vi vill jobba aktivt med utveckling av landsbygden genom bostadsbyggande, digitalisering, kommunal service och väl fungerande kollektivtrafik.

Vi kristdemokrater tycker att politiker ska bestämma så lite som möjligt och samtidigt skapa förutsättningar för människor att leva ett fritt och gott liv.

Här hade jag tänkt säga mina avslutande ord, men jag måste få berätta om min pappa, som är här ikväll.

När jag som tös växte upp på en bondgård ungefär en mil härifrån var min pappas ideella engagemang en naturlig del av vardagen. Jag fick hjälpa till att förbereda mackor till kvällens styrelsemöte där hemma och sedan somna tryggt till sorlet av röster från vardagsrummet. Och jag fick följa med till förvaltningskontoret när något dokument till det kommande nämndsammanträdet skulle hämtas ut. Och hjälpa till på städdagar på den kursgård där i princip hela släkten och flera församlingar var engagerade.

På den tiden var min far centerpartist. Tidigare hade min farfar varit engagerad centerpartist och suttit i den nämnd som beslutade om bygget av den nya gymnasieskolan. Och för bara några år sedan fick jag veta att även min farfars far var engagerad i Centerpartiet. Han var kommunstyrelsens ordförande i den lilla lilla Hejdeby landskommun som fanns innan kommunsammanslagningarna på 50- och 70-talen.

Så man kan väl säga att jag inte kan hjälpa att jag är politiskt engagerad. Det har jag fått från mina förfäder. Jag tror att det handlar om att jag växt upp i en tillåtande miljö där samhällsengagemanget varit naturligt och fått stort utrymme. För det som händer i våra unga år sätter tydliga spår i vårt fortsatta liv, oavsett om det är positiva eller negativa händelser. Att växa upp i en trygg miljö skapar goda förutsättningar för att jag som vuxen ska känna mig trygg, och tvärtom skapar otrygga uppväxtförhållanden en större risk för otrygghet och utanförskap i det fortsatta livet.

Alltså – samhällsengagemanget fanns där hela tiden, men jag har alltid under mina ungdomsår och som ung vuxen hävdat att mitt politiska engagemang inte varit partipolitiskt. Att diskutera samhällsfrågor? Ja! Att prata partipolitik? Nej!

Men så kom en dag då jag faktiskt kände att partipolitiken skulle kunna få en plats i mitt liv. Som ung småbarnsmamma insåg jag att det finns ett parti i Sverige som bryr sig om hur barnfamiljer har det. På riktigt. Inte bara utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv, utan helt utifrån barnens perspektiv. Ett parti som förstått att föräldraledighet är till för barnens skull, inte föräldrarnas. Ett parti som, när andra partier ständigt vill förringa och försvaga familjens roll i samhället, står upp för familjens betydelse. Oavsett hur familjen ser ut.

Därför är jag så glad att mitt parti fortfarande har några av sina viktigaste frågor i familjepolitiken. Att Kristdemokraterna värnar om trygga uppväxtförhållanden och möjligheten för familjer att få vardagen att gå ihop. Att partiet driver frågor som utgår från att det finns stora värden i att värna den lilla världen.

Min farfars far tror jag aldrig att jag träffade, min farfar gick ur tiden för flera år sedan. Min far är fortfarande engagerad, både i föreningar och i politiken. Nu som kristdemokrat. Det är en ganska häftig känsla för mig att stå överst på den valsedel som min far finns med på, en bit ner. Den där platsen på valsedeln skvallrar om att engagemanget för det samhälle som jag och min familj lever i har gått i arv, att det är min tur att ta stafettpinnen nu. Och det är jag så oerhört stolt över!

Återigen, hjärtligt välkomna till vår älskade ö och till Kristdemokraternas kväll här i Almedalen!