Så lindrar vi ensamheten bland äldre

Ett år av ensamhet. Så skulle många, inte minst bland Sveriges äldre, nog beskriva coronapandemin. Inga släktkalas, få träffar med de närmaste och inte minst: inga kramar.

För många äldre är ensamheten dock inget nytt. Den började långt innan pandemin.

Med anledning av pandemins rekommendationer och restriktioner har dock fler, tyvärr, insett hur tärande ensamhet och självisolering kan vara. Den leder inte bara till själsligt lidande, utan på längre sikt även till fysiskt lidande.

Ensamhet ökar risken att drabbas av en rad sjukdomar som demens, depression, hjärt- och kärlsjukdomar – och i värsta fall för tidig död. Detta medför ökade vård- och omsorgskostnader som uppskattningsvis uppgår till 13 miljarder per år.

Trots att vi känner till ensamhetens många negativa konsekvenser för hälsan presenteras det sällan konkreta åtgärder för att mota ensamheten. Men det är precis vad som krävs för att bryta den.

Därför vill Kristdemokraterna bland annat att alla kommuner får i uppdrag att så snart smittläget tillåter erbjuda ett samtal om livssituation och hälsa för alla äldre över 80 år som saknar hemtjänst och inte bor i särskilt boende. Det är en metod som används i Danmark, men även i vissa svenska kommuner. Förutom att bryta ensamhet och skapa trygghet skulle samtalet möjliggöra för kommunen att tala om vilka möjligheter till gemenskap och samvaro som erbjuds inom kommun och civilsamhälle.

Nu behövs insatser från både offentlig sektor och civilsamhälle, men vi måste också alla göra vad vi kan för att nå ut, på ett coronasäkert sätt, till dem vi har i vårt kontaktnät som kan vara i behov av omtanke och gemenskap. Låt det inte bli ytterligare ett år av ensamhet – utan ett med mer gemenskap.

Jakob Forssmed, vice partiledare
Sara Lidqvist, ordförande Gotlandsdistriktet