• Stärk Polisen och öka tryggheten

    Rekordmånga poliser hoppar av samtidigt som vi nästan dagligen läser om nya skjutningar. Anmälningar samlas på hög eftersom antalet poliser inte räcker till. Vi måste erkänna att den stora omorganisation som initierades av Alliansen delvis är ett misslyckande. Det skriver Ebba Busch Thor och Andreas Carlson på DN-debatt.

    Polisen är i kris. Sverige har den lägsta polistätheten på tio år samtidigt som den organiserade brottsligheten gror. Regeringen har svikit. Men vi måste också erkänna att den stora omorganisation som initierades av Alliansen delvis är ett misslyckande. Sverige behöver en kraftfull men realistisk plan för att vända krisen och återupprätta en polis som förmår skapa trygghet i alla delar av landet.

    Rekordmånga poliser väljer just nu att lämna yrket. Det sker i en tid när Sverige, kanske mer än någon gång tidigare, behöver en stark polisnärvaro och stora utredningsresurser. Nästan dagligen läser vi om nya skjutningar, under de senaste veckorna har sju personer skjutits till döds i Sverige. Bara under förra året anmäldes över 7 000 våldtäkter. Men dessvärre samlas nu många anmälningar på hög eftersom antalet poliser inte räcker till för uppgiften.

    Särskilt allvarlig är situationen i våra utsatta områden. Polisens egna rapporter talar om en kriminalitet som går i arv och som är så omfattande att hela det omgivande samhället måste förhålla sig till den. Den för med sig bilbränder, hot mot hemtjänstpersonal och att företagare och butiksägare har svårt att verka i området. Det här är en situation som byggts upp under lång tid. Den kommer inte att vända snabbt. Vi behöver räkna med 10–20 år för att stoppa våldsspiralen, knäcka de organiserade gängen och ta tillbaka de särskilt utsatta områdena.

    Den nya kriminaliteten för med sig en extremt låg våldströskel som kan få brutala konsekvenser för de människor som kommer i dess väg. Det är uppenbart att det saknas en grundläggande respekt för människovärdet hos dessa personer. De tär på samhällsväven.

    Den gamla decentraliserade polis­organisationen hade stora brister. Bara mellan år 2000 och 2010 ökade kostnaderna med över 40 procent utan att resultaten förbättrades. Alliansens initiativ till en ny och mer effektiv organisation var därför både klokt och nödvändigt.

    Besluten om en ny polisorganisation fattades i bred politisk enighet. Många delar i den nya organisationen, exempelvis sammanslagningen till en nationell myndighet, var också helt rätt. Men när ett mer fullständigt facit nu avtecknar sig måste politiken erkänna att resultaten i avgörande delar är nedslående och att den nya organisationen delvis är ett misslyckande.

    Den sittande regeringen bär ett stort ansvar för att situationen tillåtits eskalera. I december 2014, två veckor innan omorganiseringen av Polismyndig­heten skulle träda i kraft, sa dåvarande inrikesminister Anders Ygeman att det inte spelar någon större roll om det fanns 19 000 eller 20 000 poliser. Utredaren Thomas Rolén beräknade att det skulle krävas två extra miljarder om Polisen skulle klara omorganisationen. Det kom inga pengar. Konsekvenserna ser vi tydligt i dag.

    Större resurser är nödvändigt men inte hela lösningen. Vi måste ödmjukt medge detta och peka ut en plan framåt. Kristdemokraterna står bakom intentionen med omorganisationen, men syftet att få ut fler poliser i lokalsamhället har helt enkelt inte uppnåtts. Vi presenterar i dag ett antal åtgärder för att stärka polisens lokala förankring för att öka tryggheten i hela landet.

    1. Vi behöver ödmjukt ompröva och förändra de delar av den nya organisationen som inte blivit som det var tänkt.
    2. Antalet poliser behöver öka med 10.000, framför allt med inriktning på uniformerad personal.
    3. Genomför en kraftfull lönesatsning som innebär 5.000 kronor mer per månad för poliser i kärnverksamheten. Med en sådan satsning kan en del av de poliser som slutat lockas tillbaka till yrket.
    4. Inför en ettårig polisutbildning och låt kommunerna finansiera närpoliser. Närpoliser tillhör fortsatt polismyndigheten men arbetar i nära samverkan med kommunerna. Dessa poliser kan bidra till att kraftigt höja kvaliteten i förebyggande och trygghetsskapande verksamhet och samtidigt minska behovet av inhyrda väktare.
    5. Ge lokala polischefer ett starkare mandat att planera verksamheten och anställa personal. Detta mandat har i stor utsträckning försvunnit i den nya polisorganisationen.
    6. Satsa mer på kompetensutveckling hos chefer. Polischefer behöver ha ett högt förtroende i hela organisationen, framför allt bland poliser i yttre tjänst.
    7. Stärkt polisiär forskning. Vi föreslår att Polisen ska få ett eget forskningsinstitut där kunskaper som finns i organisationen snabbt kan tas tillvara och omsättas i praktiskt polisarbete.
    8. Knyt en polis till varje skola. Det är viktigt för den lokala förankringen, framför allt i utanförskapsområdena där många har en negativ bild av Polisen.

    Polisens förmåga att förhindra och klara upp brott hör till det viktigaste och mest grundläggande i en funge­rande rättsstat. Regeringen har inte bara negligerat problemen utan också misslyckats med att presentera en trovärdig plan för hur blödningen ska stoppas. Det är ett svek, allra mest mot brottsoffren.

    Vi kristdemokrater lovar att prioritera tryggheten och att ge Polisen de verktyg och resurser som krävs. Alla medborgare ska kunna lita på att polisen kommer. Alla medborgare ska kunna lita på Sverige.