• Länsprogram

     

    Länsprogram

     

     

     

     

    För oss Kristdemokrater handlar trygghet bland annat om att kunna lita på samhällets funktioner. Du ska kunna lita på att polisen kommer när du ringer 112. Du ska kunna lita på att sjukvården finns tillgänglig när du behöver vård och att det finns plats på äldreboendet när du blir gammal. Trygghet kan också handla om mer praktiska funktioner, som att bussarna och tågen kommer i tid eller att vägarna i vårt län håller en bra kvalité



    • Fler poliser och ökad polisnärvaro i hela länet.

    Fler poliser leder till en ökad trygghet och fler uppklarade brott. I ett län med långa avstånd måste vi säkerställa att polisen finns närvarande i hela länet.

     

    • Tillgänglig och väl fungerande kollektivtrafik i länet. Elektrifiera tvärbanan mellan Hällnäs och Storuman. Verka för ett gemensamt biljettsystem i de fyra nordliga länen för ett enkelt resande.

    Långa avstånd i länet kräver effektiv och tillgänglig kollektivtrafik för att underlätta resandet på ett miljövänligt sätt. Väl fungerande kollektivtrafik underlättar arbetspendling, personalrekrytering och gör det attraktivt för turister att resa miljövänligt.

     

    • Ökad trafiksäkerhet- mer viltstängsel.

    När resandet ökar måste vi även minska riskerna för olyckor, därför vill vi öka mängden viltstängsel längst vägar och järnväg.

     

    • En äldreboendegaranti ska införas.

    För att öka tryggheten för Västerbottens seniorer vill vi införa en äldreboendegaranti för alla över 85 år som önskar ett anpassat boende.

     

    • Äganderätten ska i alla lägen försvaras och respekteras.

    Kristdemokraterna värnar om rätten att få bestämma över, och få avkastning för sin idé, sin uppfinning eller egendom. Skogsägarnas rättigheter ska inte begränsas.

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

    Sverige står inför ett familjepolitiskt vägval där partier på hela den politiska skalan aktivt vill försvaga familjens roll i samhället, medan Kristdemokraterna tvärtom vill stärka den. Familjen är den viktigaste gemenskapen och den grund som samhället står på. Barn som växer upp i trygga familjer får goda förutsättningar att klara livets utmaningar. Politiken ska därför stödja familjerna, inte styra. Kristdemokraterna vill möjliggöra mer tid för barnen, öka familjers handlingsutrymme, uppvärdera föräldraskapet, möjliggöra olika barnomsorgsformer samt stärka barnfamiljers ekonomi.

     

    • En elevhälsogaranti ska införas.

    Vi ser en alarmerande ökning av psykisk ohälsa bland våra barn och ungdomar. Därför vill vi säkerställa att barn och ungdomar ska kunna nå elevhälsan inom ett dygn.

     

    • Alla nyblivna föräldrar ska erbjudas föräldrautbildning.

    Familjens roll ska stärkas, inte styras. Därför vill vi att alla nyblivna föräldrar ska erbjudas föräldrautbildning som stöd.

     

    • En första linjen kontakt inrättas i samarbete mellan kommuner och landsting.

    Vårdnadshavare ska kunna vända sig dit för stöd och vägledning när ett barn eller en ungdom mår psykiskt dåligt.

     

    • Samordning mellan myndigheter ska ske så den enskilde inte hamnar i kläm.

    Samordning mellan myndigheter kan underlätta för den enskilde individen. På så sätt kan vi säkra snabbare hjälp men också en bredare kunskap som kan behövas för att erbjuda bästa möjliga hjälp.

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

    Trots en stark högkonjunktur ser vi att klyftorna i samhället ökar. Nyanlända och unga vuxna utan godkända gymnasiebetyg är de stora förlorarna. Kristdemokraterna vill att människor ska kunna bo och leva i hela Sverige. Genom landsbygdens produktion av livsmedel, energi och naturmaterial skapas förutsättningar för tillväxt i hela landet. Förvaltarskapstanken genomsyrar vår syn på landsbygdens gemensamma resurser. Natur och miljö ska förvaltas ansvarsfullt så att nästkommande generationer får ta över ett hållbart samhälle. Det är också viktigt att företag får goda förutsättningar att växa och utvecklas i hela länet.

     

    • Inför en ny anställningsform – inträdesjobb.

    Nyanlända och unga utan gymnasieexamen ska lättare kunna få jobb genom en lägre ingångslön och slopade arbetsgivaravgifter. Bygg ut yrkesvux och inför dubbelt jobbskatteavdrag till utsatta grupper.

     

     

    • Varuförädling ska ske närmare råvarukällan. Andelen närodlade livsmedelsprodukter i den offentliga verksamheten ska öka.  

    Offentliga verksamheter, som kommuner och landsting, ska så långt det går upphandla närodlade råvaror. Detta kan vara ett sätt att öka länets självförsörjningsgrad av livsmedelsprodukter. Förädling av råvaror till färdiga produkter ska uppmuntras i länet.

     

    • Avskrivning av studieskulder ska möjliggöras för att locka arbetskraft till landsbygdskommuner.

    Vi ser stora bekymmer med att rekrytera kvalificerad personal hos länets mindre kommuner. Ett sätt att motverka detta är att skriva av studielånen.

     

    • Underlätta integrationen för nyblivna föräldrar.

    Kommuner ska obligatoriskt erbjuda svenskundervisning under föräldraledighet som underlättar för föräldern att komma in i samhället. Nyanlända föräldrar med småbarn ska kunna studera SFI i särskilda grupper.

     

    • Välfärdstjänster ska kunna levereras av en mångfald av utövare- kommuner och regioner ska tillsammans med entreprenörer och investerare utveckla välfärden genom t.ex. innovationsupphandlingar.

    Det är kvaliteten som räknas inte vem som utför tjänsten. Många olika utförare ökar konkurrensen och ger ökad valfrihet för den enskilde. Kommuner och regionen ska aktivt öppna upp för att tillsammans med entreprenörer och investerare utveckla välfärden i form av innovationsupphandlingar.

     

    • Turism och besöksnäring ska utvecklas i hela länet.

    Västerbotten från kust till fjäll bjuder på fantastiska naturupplevelser som måste förädlas och vidareutvecklas för en ökad attraktivitet hos turisterna. Fisketurism har hög potential och kan utvecklas genom att det tillskapas vandringsleder för fisk från kust till fjäll.

     

    • Underlätta för att bygga strandnära.

    Det måste bli enklare att bygga bostäder och fritidshus i strandnära lägen i Västerbotten och särskilt i glest befolkade områden.

     

    • Återbäring från vattenkraften ska ge pengar tillbaka till kommuner och region.

    Vi vill att möjligheten till lokal och regional återbäring från producerad vatten och vindkraft ses över. Återbäring kan t.ex. ske som satsningar inom kompetensförsörjning, infrastruktur och riskkapital för investeringar.

     

    • Vägslitageavgiften ska stoppas.

    Den avståndsbaserade avgiften för tunga transporter är ett hot både mot utvecklingen i landsbygden samt mot Sveriges konkurrenskraft. Avgiften försvårar för industriföretag att verka och etablera sig i norra Sverige vilket riskerar att drabba landsbygden med både arbetslöshet och avfolkning.

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

    En primärvård som inte fungerar innebär ett ökat tryck på våra akutmottagningar och många onödiga inläggningar på våra sjukhus. Därför prioriterar Kristdemokraterna primärvården och ett bättre och ökat samarbete med länets kommunala hälso- och sjukvård.

     

     

    • Privata och Landstingsägda hälsocentraler ska bedriva hälso- och sjukvård på lika ekonomiska villkor.

    Det är kvalitén på vården som räknas inte vem som står som ägare. Verksamheterna ska ersättas lika, det ska vara konkurrensneutralt.

     

    • Äldresjukvård, riktad till multisjuka äldre ska erbjudas på samtliga hälsocentraler.

    Äldresjukvård GVC, liknande BVC. ska erbjudas inom alla hälsocentraler, oberoende av utövare. Ett sätt att arbeta förebyggande är genom uppföljning av hälsotillstånd, läkemedelslistor och kontroller av patientens kroniska sjukdomar.

     

    • Kö-miljarden ska återinföras och vidareutvecklas.

    Kö-miljarden som innebar ekonomisk ersättning till landsting som klarade vårdgaranti återinförs och vidareutvecklas för att korta köerna till vård och behandling.

     

    • Staten ska ha huvudansvaret för sjukvården.

    Dagens 21 landsting kommer inte att kunna genomdriva nödvändiga förändringar för att skapa en god, jämställd, effektiv och jämlik sjukvård för alla patienter oavsett var i landet de bor.

     

    • E-hälsan ska utvecklas för ökad tillgänglighet och jämlik hälso- och sjukvård i hela länet.

    Utveckla och vidga kontaktytor via e-hälsan till patienter som efterfrågar enkla lösningar att komma i kontakt med sjukvården. Ge kroniskt sjuka patienter som själva ofta är experter på sina sjukdomar en mer personcentrerad vård via e- hälsotjänster.

     

    • Trohetsbonus införs till svårrekryterad personal.

    Primärvården ska utvecklas till att bli en attraktiv arbetsgivare för personalen att arbeta hos. Trohetsbonus ska kunna ges till den personal som är trogen arbetsplatsen under lång tid i form av högre lön. Detta för att öka tillgång till ordinarie personal, stärkt patientsäkerhet och bättre ekonomi.

     

    • Tillgång till barn och ungdomspsykiatrin ska säkras genom vårdval.

    Det är långa köer till BUP och barn och ungdomar som är i behov av hjälp får vänta alldeles för länge. Vi vill öppna upp för vårdval inom BUP. Du ska kunna välja annan vårdgivare än landstinget.

     

    • Öka tillgängligheten till tandvård genom en mobil tandvårdsbuss som ett alternativ för att erbjuda jämlik tandvård i hela länet.

    Personalbristen inom tandvården är ett stort problem. En mobil tandvårdsbuss ökar tillgängligheten på kort sikt. och underlättar för landstinget att klara sitt tandvårdsuppdrag till barn och äldre i glesbygd.

     

    • Öppna upp för lokal styrning och ledning genom intraprenader samt vård till privata försäkringspatienter på Lycksele lasarett.

    Små enheter ökar effektiviteten genom ett nära ledarskap. Landstinget ska öppna upp för intraprenader och erbjuda vård till privata försäkringspatienter för att öka och trygga patientunderlaget för Lycksele lasarett.

     

    • Vårdserviceteam inrättas på bred front för att sjukvårdsutbildad personal ska arbeta med vad de har utbildning för.

    Uppgifter som inte kräver kvalificerad vårdutbildning ska utföras av vårdserviceteam vilket också avlastar undersköterskor och sjuksköterskor.

     

    • Kontaktsjuksköterska och vårdplaner införs för en personcentrerad vård.

    Alla svårt sjuka patienter ska ha rätt till en vårdplan som upprättas gemensamt med patienten. Kontaktsjuksköterskor är ett stort stöd till svårt sjuka patienter för en trygg och säker vård.

     

    • Utbildning ges till all personal för att tidigt upptäcka barn som far illa.

    Allt fler barn söker stöd hos frivilligorganisationer för att de upplever sig fara illa i sin vardag. Sjukvården måste ta ansvar för sin del i att upptäcka dessa barn. Därför ska all personal få en grundläggande utbildning om barn som far illa och om vilket ansvar sjukvården har att anmäla till socialtjänsten.

     

    • Sjuksköterskor som utbildar sig till specialister ska ha samma förutsättningar som läkare under utbildning.

    Eftersom landstinget har stor brist på specialistsjuksköterskor måste sjuksköterskor få samma ekonomiska förutsättningar att utbilda sig som läkare under specialistutbildning.

     

    • Lagen om stöd och service ska återupprättas som den enligt lag tidigare var utformad.

    Vi vill att människor med särskilda behov ska ha möjlighet till hjälp i sin vardag. Vi ser att många blivit av med sitt stöd, detta vill vi åtgärda.