Äldres livsvillkor måste förbättras.


(Insändare till Mitti UpplandsVäsby 2017-02-14)

 

  När det gäller de vardagsnära brotten är äldre tyvärr en särskilt utsatt grupp. “Jag hade otur förra året”, konstaterar Åke, 92, i Expressen för några veckor sedan. Åke som gillar att vara ute och gå med stöd av sin rullator blev rånad vid sin bostad vid inte en, inte två, utan tre tillfällen under förra året. Ilskan över att äldre drabbas är ibland svår att tygla. Samtidigt ökar oron att själva drabbas. Åke är ett i raden av exempel på offer av den typ av brottslighet som idag prioriteras bort av polisen på grund av resursbrist. Så kan det inte få fortsätta. Det är därför vi kristdemokrater föreslår 2600 nya polisanställda och bättre arbetsvillkor och löner för poliser.

Trygghet handlar också om ekonomi. Människor som varit med och byggt Sverige ska inte behöva oroa sig för om pengarna ska räcka. Vi kristdemokrater såg till att skatten för pensionärer sänktes fem gånger med totalt 16 miljarder kronor under alliansåren. Har man arbetat ett helt liv, sen gått i pension, ska man inte förväntas betala mer i skatt än den som jobbar. Vi föreslår därför att skillnaden i beskattning av löntagare och pensionärer avskaffas. En pensionär med en pension på 16 000 kronor får med vårt förslag 328 kronor mer i plånboken varje månad.

Vi vill säkerställa att alla personer som är över 85 år ska ha rätt till en plats på ett boende när de behöver det. Med vår äldreboendegaranti har den som fått rätt till hemtjänst och fyllt 85 år garanterat en plats på ett trygghetsboende om man så önskar. Alla kommuner ska vara skyldiga att erbjuda en plats till den som vill utan biståndsbedömning.

Vårt uppdrag som politiker är att uppmuntra delaktighet hela livet och samtidigt ta bort de hinder som begränsar. Vi kan inte se på när känslan av otrygghet gör att människor inte vågar gå ut och det måste vara slut på perioden när pension beskattas hårdare än inkomst från arbete.

Maria Fälth (KD)
Gruppledare Upplands Väsby

 

Inför hemtagningsteam i vården

Den som har varit inlagd på sjukhus kan uppleva hemkomsten som både svår och stressande. Även för de anhöriga väcks oro för hur det ska fungera när hälsa och funktioner inte är densamma som innan. Mottagandet i den egna bostaden är dock många gånger inte förberett på det sätt det behöver vara.

 

Behovet av hemtjänst för att klara vardagslivet kan ha blivit större. Inte sällan finns det behov av att påbörja en intensiv rehabilitering. Resan från sjukhuset går till ett hem som ropar tomt av ensamhet. Kontrasten mot sjukhusets ständigt närvarande personal blir stor även om anhöriga finns tillgängliga. Nycklar, mat, mediciner, anpassningar i boendet – det är många saker som måste fungera när du precis kommit hem från en sjukhusvistelse.

Kristdemokraterna vill underlätta hemgången från sjukhuset till det egna boendet genom att införa hemtagningsteam. Det innebär att personal finns från att hemgången planeras, vid behov följer med i transporten hem, hjälper till vid ankomsten till bostaden, säkerställer att det finns mat, ordnar med läkemedel för de första dagarna och kanske gör en första anpassning av boendet. Hemtagningsteamet har också en nyckelroll för att den rehabilitering som behövs snabbt kommer igång.

Hemtagningsteamet ansvarar också för överlämning till hemtjänsten eller övergången till egenvård med stöd av primärvården. De ska även kunna ge stöd den första tiden till dess att vård och omsorg i hemmet fungerar bra. Genom att underlätta hemgången från sjukhuset ökas tryggheten samtidigt som det minskar risken för snar återinläggning.

Hemtagningsteamet kan bestå av undersköterskor, arbetsterapeuter eller fysioterapeuter. Liknande arbetssätt finns redan på vissa håll i landet men det behöver finnas överallt och nå alla patienter. Inledningsvis kan det uppstå nya kostnader för landsting och kommuner men erfarenhet från exempelvis Eksjö lasarett visar att återinläggningarna minskar vilket sammantaget gör att kostnaderna inte ökar. Vi kristdemokrater har lagt en halv miljard kronor årligen i vårt budgetalternativ för en förbättrad trygghet vid hemgång.

Vinsterna av att införa hemtagningsteam kan inte nog betonas. Samhällsekonomiskt är vinsten minskat behov av ytterligare sjukhusvård och mer omfattande omvårdnadsinsatser. För den vårdbehövande och dennes anhöriga är vinsten ökad trygghet, bättre hälsa, minskad stress och ökad värdighet. Det är dags att införa hemtagningsteam i alla kommuner och landsting!

 

Emma Henriksson (KD), ordförande i socialutskottet i riksdagen
Maria Fälth (KD), gruppledare Upplands Väsby

Vinst för välfärds företag eller skattehöjning ?

Under mina år som kommunalpolitiker har de flesta kommunala nämnder alltid haft ”budget i balans” på dagordningen. I undantagsfall har det lyckats, men i de flesta fall slutar året med att Kommunstyrelsen får skjuta till pengar till verksamheten. Hur är det i din kommun ?

Verksamhet i privat regi får bara de medel som tilldelas med (för)skolepeng, äldreomsorgspeng, kulturpeng, m.m. vilka är fasta ersättningar per barn, vårdnadstagare eller verksamhet. Både kommunal och verksamhet i privat regi får samma belopp för samma utförda tjänst.

Därför är det mycket intressant att verksamheter i privat regi klarar att skapa en liten vinst, där kommunal verksamhet i stort sett aldrig klarar det, utan ofta måste tillföras pengar vid årets slut. Vilket då kan generera en skattehöjning. Vi har alltså två typer av utförare , där den kommunala utföraren nästan alltid räddas av kommunen och kostar skattebetalaren långt mycket mera än den verksamhet som bedrivs i privat regi till en fast kostnad och som inom denna fasta kostnad genererar en liten vinst. Det finns alltså två modeller: Den kommunala där verksamheter kan kosta mer än 100% av budget . Den i privat regi som kostar 100% av budget och inom dessa 100% skapar sig en vinst. Vad betyder det ? Det betyder att för varje verksamhet som flyttas tillbaka till kommunal regi ökar kostnaderna, och i slutändan skattenivån. Hur kan detta ske ? Jo, beroende på att det inte finns några absoluta lönsamhetskrav i kommunal verksamhet och att det i kommunal verksamhet vanligtvis inte finns några allvarliga konsekvenser när budgeten överskrids. Kommunen går inte i konkurs som ett företag skulle göra. Betyder det då att vinsten är ett problem ? Nej, vinsten är en försäkring emot skattehöjningar.

Kan kommunal verksamhet tillgodogöra sig ”vinst pengarna” genom att ta över privat verksamhet? Skulle vinsten i den privata verksamheten kunna finansiera kommunen ? Historien visar att redan idag kostar kommunal verksamhet 10%-20% mer än privat verksamhet. Det är helt uppenbart då privat verksamhet inte momskompenseras fullt ut och ändå gör vinst. Samtidigt som kommunal verksamhet sällan håller budget. Är vinsten då ett problem ? Nej den är en försäkring mot skattehöjningar.

Lars Tunkrans
Kristdemokraterna  Upplands Väsby

Lurad politiker tänker till.

Obesvarade medborgarförslag läggs på hög i Upplands Väsby !

  Mathias Bohman och övriga politiker i majoriteten för oss andra bakom ljuset och låter oss tro att de är mer effektiva är de någonsin kommer att vara.

Under Kommunfullmäktiges sammanträde den 24 oktober 2016 behandlades ett ärende som rörde de medborgarförslag och motioner som inte kommit tillbaka till fullmäktige efter ett år sedan de väcktes.

Fullmäktige och de som skrivit medborgarförslag och motioner fick då veta att alla dessa obehandlade frågor skulle komma upp i kommunstyrelsen under november 2016 och sedan gå vidare till kommunfullmäktige för beslut. För egen del lät det alldeles för bra för att vara sant att sex obesvarade medborgarförslag och tio motioner skulle behandlas under ett och samma sammanträde.

Det var för bra för att vara sant. När dagordningen för kommunstyrelserna i november, 7 respektive 28, blev offentliga visades det sig att det blev en ”tummetott”. Sexton ärenden blev helt plötsligt, ca två veckor efter löfte om behandling, bara ett enda.

Det var i alla fall ett medborgarförslag som kom igenom nålsögat. Vad händer med de övriga fem medborgarförslagen? Hur länge ska dessa mala runt inom kommunorganisationen? När kommer de till fullmäktige?

Jag känner mig både lurad och bedragen. Jag har varit med om att ta beslut om ett ärende som klart och tydligt visade på att obesvarade medborgarförslag och motioner skulle bli behandlade i november. Detta beslut visar sig sedan vara helt utan någon vilja till att bli verklighet. Varför vill inte majoriteten behandla motionerna och medborgarförslagen? Räcker inte orken till ordentligt? Väsbys invånare är värda svar på ställda förslag och frågor.

Maria Fälth
Lurad gruppledare för Kristdemokraterna Upplands Väsby

Torgmöte 8:e Oktober

Möt Kristdemokraterna och Alliansen  i Väsby Centrum  den 8:e Oktober

Torgmöte om integration. 10:30-14:00   Se våra motioner under fliken Poletik.

Alla tre (MF14040240) 55x40

Bygga tillsammans – en bra idé

Alla pratar om att vi måste bygga mer bostäder.

Det pratas också mycket om de stora byggföretagens starka ställning som gör det svårt för mindre aktörer att komma till skott.

Då väcks frågan om byggemenskaper, alltså grupper av människor som tillsammans låter bygga sitt eget flerfamiljshus. det finns massor med goda exempel på detta från främst Tyskland där de ligger före oss på den fronten. Det finns en del hinder att överkomma, och det är lite ovant att tänka så som det krävs för att få det att fungera praktiskt.

Men det går!

byggemenskap

Kristdemokraterna gillar tanken på att folk gör saker tillsammans, och vi vill gärna att Upplands Väsby öppnar upp för byggemenskaper. Därför har vi skrivit en motion till kommunfullmäktige om det:

Här är den:


 

 

Motion till Kommunfullmäktige i Upplands Väsby
2015-03-18

Underlätta och gå i bräschen för byggemenskaper

En byggemenskap innebär att de som ska bo i ett flerfamiljshus går ihop och gemensamt planerar huset utformning och är sin egen byggherre. Modellen är vanlig i Tyskland, men än så länge en sällsynthet i Sverige.

Allt fler i Sverige intresserar sig för en form av stads- och bostadsutveckling där enskilda individer och familjer går samman för att planera, bygga och senare bo i ett hus som utformas efter deras egna uppfattningar och idéer om sitt boende.

Inspirationen kommer från Tyskland där byggemenskaper i vissa städer har blivit ett vanligt sätt att genomföra bostadsprojekt. Representanter för Upplands Väsby kommun har för flera år sedan besökt tyska exempel och inspirerats, men det har inte lett till något konkret ännu.

Drivkrafterna för att vilja vara en del av en byggemenskap kan variera. Det kan handla om att vilja bo tillsammans, om bostadens utformning, om ekologiskt byggande, om hur man vill bo som äldre – eller om att vilja behålla vinsterna från att bygga i attraktiva lägen själv.

För samhället är byggemenskaper ett sätt att åstadkomma ett intressantare och mer varierat stadsbyggande. Erfarenheterna från Tyskland visar en högre kvalitet, intressantare arkitektur, större mångfald och ett djupare engagemang i det egna boendet.

Upplands Väsby borde gå i bräschen för denna utveckling och underlättat för invånarna att gå ihop i byggemenskaper.

I kommande utvecklingsområden i kommunen, exempelvis Väsby Entré, skulle byggemenskapstanken vara mycket intressant.

Förslag till beslut

Kommunfullmäktige beslutar att:

Upplands Väsby kommun ska ta fram en plan för att stötta och underlätta för personer som tillsammans med andra vill gå samman för att bygga bostäder i byggemenskaper.

Maria Fälth Kristdemokraterna Upplands Väsby

Fixa anslagstavlorna

anslagstavla

Runt om i kommunen finns det, eller har funnits, anslagstavlor där man kunnat sätta upp lappar om såväl försvunna undulater, soffor till salu och politiska möten.

Just nu är flera av tavlorna i uselt skick och vissa helt borta.

Det är synd. I dessa digitala tider får vi inte glömma bort det fysiska lokala.

Därför har Kristdemokraterna skrivit en motion om att fixa till anslagstavlor och komplettera med fler. En billig åtgärd som är till nytta och glädje för många.

Här är motionen:


Motion till Kommunfullmäktige i Upplands Väsby
2015-03-12
Från Maria Fälth
Kristdemokraterna i Upplands Väsby

En offentlig anslagstavla centralt i varje stadsdel – en demokratifråga

Under senare år har kommunens offentliga anslagstavlor förfallit och/eller tagits bort. Anslagstavlan i Sigma har försvunnit i renoveringen. I Fresta By har den förfallit och tagits bort. Vid kiosken på Stallgatan har den ramlat ner. Vid Love Almqvists Torg har den förfallit och håller på att ramla ned.

Det finns därmed allt färre möjligheter för enskilda människor, föreningar och politiska partier utan stor annonsbudget att annonsera sammankomster eller att köpa och sälja på traditionellt sätt. För att dessa ska kunna fortsätta med småskaliga evenemang måste det finnas anslagstavlor över hela kommunen på centrala platser. Det är en viktig demokratifråga.

Förslag på platser där det bör finnas en anslagstavla:

  • Väsby Centrum – Vid alla ingångar
  • Sigma Centrum – Hammarbyvägen
  • Smedbyskolan – Ryttargatan
  • Bollstanäs IP – Busshållplatsen Stora vägen
  • Carlslund – Maria Krantzons Väg.
  • Fresta By – Vid Kyrkan och Skolan
  • Affären Brunnby-Vik – Tunavägen
  • Hagby – P-platsen Lövängsvägen
  • Runby Skola – Lövstavägen/Bromsbodavägen
  • Glädjens Affärscentrum – Sandavägen
  • Väsby entré – Västra sidan av järnvägen.
  • Infra City
  • Runby torg

Platser där befintliga anslagstavlor behöver repareras:

  • Kiosken Stallgatan/Ardennergatan
  • Grimsta by – Affären
  • Bollstanäs – Promenadstråket Sutargränd.
  • Hembygdsgården – Hagvägen
  • Love Almqvists Torg

Förslag till beslut

Kommunfullmäktige beslutar med ovan angivna synpunkter och platsförslag som grund att:

  1. Inventera befintliga anslagstavlor med avseende på placering och skick.
  2. Reparera de befintliga tavlor som behöver repareras för att få dem i användbart skick.
  3. Sätta upp nya anslagstavlor på centrala platser i alla kommundelar.

Maria Fälth Kristdemokraterna Upplands Väsby


Kommunal strategi kring våldsbejakande extremism

Kristdemokraterna i Upplands Väsby har lämnat in en motion till kommunfullmäktige. Den handlar om att kommunen måste säkra upp hur vi kan förebygga och/eller bemöta om väsbybor engagerar sig i extremism av ett eller annat slag.

Kristdemokraterna brukar inte alltid tycka som Mona Sahlin, men det finns en nationell oro som vi bör ta på allvar och vi delar Sahlins uppfattning om vi som kommun måste ha en strategi om det skulle behövas. Förhoppningsvis en strategi som aldrig någonsin behövs.


Motion om beredskap och stöd kring våldsbejakande extremism

Sverige kan vara ett av de länder i Europa som i förhållande till sin folkmängd har flest rekryter till terrororganisationen Islamiska Staten (IS). Enligt Säpo har upp emot 300 ungdomar lämnat Sverige för att strida i främst Syrien, Irak och Libyen. Trots att hundratals ungdomar nu reser till IS i Syrien och Irak, har Sverige knappt någon avhopparverksamhet eller något förebyggande arbete som gäller våldsbejakande islamism.

Många andra EU-länder arbetar mer aktivt för att förhindra unga människor från att ansluta sig till islamistiska extremistgrupper. Förra året, i brist på liknande verksamheter här i Sverige, slog flera svenska imamer larm och efterlyste hjälp med att förhindra personer att lämna landet för att strida med IS.

Ännu värre är det på kommunal nivå. I Sveriges Radios program Kalibers granskning av de svenska kommunernas verktyg att förebygga våldsbejakande islamism bland ungdomar visar 70% av de 132 kommuner som svarade att de inte har något alls. Endast 8% ansåg att man hade det. Av socialchefer säger 6 av 132 ja på frågan om det i deras område finns tillräcklig med kunskap om ungdomar som radikaliseras och ansluter sig till terrorgrupper.

Den nationella samordnaren mot våldsbevakande extremism, Mona Sahlin, efterfrågar att alla kommuner har en strategi och beredskap istället för att vänta på att något inträffar.

I dagsläget känner jag inte till om det finns miljöer i Upplands Väsby eller vår närregion som aktivt bedriver ett rekryteringsarbete till organisationer av extrem karaktär.

Kommunen bedriver såvitt jag vet inte heller något aktivt förebyggande arbete eller har beredskap för att bemöta och bearbeta våldsbejakande extremism.

Kristdemokraterna i Upplands Väsby föreslår att kommunfullmäktige beslutar:

att Upplands Väsby kommun omgående tar reda på vilket stöd som idag kan erbjudas till avhoppare från extremistiska organisationer och deras anhöriga i Upplands Väsby kommun.

att Upplands Väsby kommun med utgångspunkt från svaret ovan omgående tar fram en handlingsplan i syfte att skapa lokal beredskap för att förebygga, bemöta och bearbeta våldsbejakande extremism, samt stödja såväl anhöriga som avhoppare.

Maria Fälth, gruppledare för Kristdemokraterna i Upplands Väsby.

Alliansen rosar kvinnor

10835118_10152859757218370_8969789929372366404_oPå Internationella Kvinnodagen delade Allianskvinnor i Väsby traditionsenligt ut blommor till förbipasserande kvinnor. I år blev det vackra rosor – men inte röda – självklart lokalt köpta hos Blomsterpinglan.

Det blev mycket uppskattat och gav tillfälle till en del intressanta och givande samtal.

 

 

 

Här ser vi Lena Kanström (M), Maria Fälth (KD), Kristina Klempt (FP och Ann-Christin Larsson Frickner (C)Alianskvinnor delar ut rosor

Hjälp att dela ut rosor fick vi också av Helena från Romska Föreningen som gillade initiativet. Ju fler kvinnor vi är som engagerar oss i samhället, desto bättre och mer jämställda villkor får vi.

kvinnorosor Helena

Just Romska Föreningen i Väsby är mycket aktiv och där bedrivs ett viktigt arbete tillsammans med kommunen som fick en nytändning under förra mandatperioden när Maria Fälth som ansvarigt kommunalråd tog tag i saken.

I Väsby har vi flera ganska stora minoriteter, varav den största gruppen är de finsktalande, dit de flesta romer i kommunen hör. En viktig grupp för ett ännu bättre Väsby.