Se barnen i tid

Kontrollen över skärmarna
Telefoner och appar blir en allt större del av våra barns liv. Den digitala utvecklingen sliter på hjärnan och hälsan. Föräldrar har ett ansvar, men kan inte göra allt. Nu ställer vi högre krav på att EU trycker på för företagen och inför hårdare reglering.

Läs mer här: En barndom i frihet behöver gränser online

Fritidskortet för barn och unga
Kristdemokraterna har länge arbetat för att införa ett fritidskort för alla barn mellan 8-16 år, laddat med ekonomiskt stöd för deltagaravgifter i ledarledda aktiviteter i föreningslivet, samt kulturskolan. Stödets storlek kommer variera utifrån hushållets ekonomi. De barn som finns i hushåll i ekonomisk utsatthet kommer få ett betydligt större stöd laddat på kortet. Detta kommer att ge alla barn goda möjligheter att delta i fritidsaktiviteter som ger både positiv samvaro och möjlighet till motion. Detta är en del i det förebyggande arbetet mot psykisk ohälsa och ensamhet hos barn och unga.

Fritidskortet har nu förverkligats sedan Kristdemokraterna tillträdde i Regering. 50 miljoner kronor avsattes för 2023 för att ta fram den nödvändiga infrastrukturen för införandet av ett fritidskort till barn och unga. Under 2024 beräknas 731 miljoner kronor avsättas för att införa reformen och från 2025 beräknas årligen 792 miljoner kronor avsättas för samma ändamål.

Fokus på elevhälsa
Elevhälsan måste rustas för att långsiktigt kunna möta och stödja barn och unga med psykisk ohälsa. En väl utvecklad elevhälsovård främjar det förebyggande arbetet med detta. Vi vill ge regionerna ett samlat uppdrag för hela barn- och ungdomshälsovården. Det innebär att elevhälsan inte längre får skolan som huvudman. Skolsköterskan, skolläkare, kurator och skolpsykologer bör finnas ute i verksamheterna men bör ha samma huvudman som övrig vårdpersonal. Den samlade barn- och ungdomshälsan ska ha ett nära samarbete med skolledningar, lärare, specialpedagoger och kommunernas socialtjänst. Vi vill även införa en elevhälsogaranti som innebär att en elev ska kunna komma i kontakt med elevhälsan inom ett dygn. Dessa förslag ingår i Tidöavtalet och är ett prioriterat arbete inom Regeringskansliet.

Trygghet och respekt i skolan
En skola med ordning, där eleverna känner sig trygga och behandlar varandra med respekt är en förutsättning för lärande och att kunskapen ska kunna stå i fokus. Antimobbningsprogrammen som skolorna använder ska vara evidenssäkrade och i skolans ordningsregler ska det beskrivas vilka sanktioner som ska gälla för den elev som bryter mot dessa regler genom att exempelvis hota eller kränka en annan elev.

Det bör bli lättare kunna stänga av och flytta mobbare till andra skolor, och man bör kunna omplacera och stänga av för längre tid än idag. Den som klottrar ska dessutom få tvätta bort klotter. Vi vill därför tillsätta en utredning om fler disciplinära åtgärder och att göra det lättare att omplacera, stänga av och flytta elever till andra skolor. Vi vill även utreda och ta fram nationella föreskrifter för vilka brott som ska polisanmälas av skolan.

Kunskapen i fokus
Skolan ska ha höga förväntningar på både elever och personal och kunskapen ska stå i fokus. Kurs- och läroplanerna behöver därför vara utformade med fokus på tydliga faktakunskaper i varje ämne.

Det behövs tidiga kunskapskontroller och stödinsatser. Alla elever ska testas för skrivsvårigheter, och vi anser att det ska finnas krav som säkerställer att alla skolor återkommande arbetar med diagnostiska prov, mäter elevernas progression och systematiskt arbetar för att ge tidiga stödinsatser, ex. i form av utökad undervisningstid, läxhjälp och lovskola samt inte minst speciallärarstöd och särskilda undervisningsgrupper.

Att mäta elevers progression på varje skolenhet dvs. skolornas förmåga att åstadkomma kunskapsutveckling hos eleverna är centralt för att avgöra vilka skolor som lyckas med sitt uppdrag.

Ingen lämnas efter
Skolan har länge präglats av en strävan efter inkludering, att ingen ska pekas ut genom att gå i särskild grupp. Resultatet har snarare blivit att en del elever har farit illa genom att de har lämnats efter. Kristdemokraterna vill satsa på fler speciallärare och specialpedagoger, bl.a. för att möjliggöra mindre undervisningsgrupper. Alla skolor bör ha tillgång till särskilda undervisningsgrupper. Vi anser också att det behöver tillsättas en utredning om systemet för särskilt stöd för att säkra en hållbar finansieringsmodell för stödinsatser i såväl kommunala som fristående skolor. Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) bör dessutom ta fram ett nationellt handlingsprogram som tydliggör hur skolan ska arbeta med frånvarande elever, så kallade ”hemmasittare”.