• Vi måste alla göra oss beredda

    Jag har fått förtroendet att vara Kristdemokraternas representant i Sveriges kommuner och regioners (SKR) ettåriga beredning för civil beredskap och totalförsvar. Vi är nu halvvägs i arbetet, och det är dags att börja dra slutsatser och formulera underlag till stöd för kommuner och regioner i deras arbete kring beredskap.

    Jag har i möten med myndigheter, försvarsmakt, sjukvård, kommuner, livsmedelsaktörer, transportföretag, upphandlare, energiexperter, länsstyrelser, räddningstjänst och många andra fått en bild av hur komplex frågan är. Samtidigt är den enkel: vi behöver samarbeta!
    Vi behöver hitta vägar att samverka och öva i fredstid, så att vi kan dra nytta av det även i kris och krig. Samverkan måste ske internationellt, genom NATO, EU och det nordiska försvarssamarbetet. Samverkan måste också ske på nationell, regional och lokal nivå, mellan försvarsmakt, myndigheter, länsstyrelser, regioner, kommuner, näringsliv, civilsamhälle och privatpersoner.

    I krig ska ansvaret för olika uppgifter ligga på de som har ansvaret i fredstid. Det betyder att kommuner ska ansvara för vattenförsörjning, regioner ska ansvara för sjukvård o.s.v. Men det betyder också att näringslivet behöver ha en mer framträdande roll i det civila försvaret. Vad händer t.ex. om en stor del av personalstyrkan vid ett livsmedelslager inte kan ta sig till jobbet eller har en krigsplacering som gör att de behövs på annat håll? Vad händer om vi inte kan transportera drivmedel, livsmedel och mediciner till Gotland, eller patienter för vård på fastlandet?

    Civilsamhället har också en otroligt viktig roll, inte minst i orostider. Att kunna fortsätta med vardagliga saker som att gå på fotbollsträningar, sjunga i kör och ha gemenskap i pensionärsföreningen är viktigt för samhällets motståndskraft. Därför behövs fler som engagerar sig.
    Att som individ förbereda sig för kris och krig, kan förvisso vara att packa sin krislåda, skaffa vevradio och köpa sig ett spritkök. Men ännu viktigare är att fundera på: hur gör jag om mitt hus blir kallt och vattnet inte längre fungerar? Eller för den delen: hur gör min granne? Eller min lagkamrat, körkompis eller föreningsvän? Att tänka tanken: Vi kommer att behöva samarbeta. Och det bästa sättet att öva på att samarbeta i kris och krig, är att knyta kontakter redan nu, att hitta tryggheten i gemenskaperna med andra människor i sin närhet.

    Och just nära gemenskaper är kärnan i kristdemokratisk politik.

    Sara Lidqvist (KD), gruppledare Gotland