Därför vill vi bygga bussfiler

Kommunfullmäktige i Helsingborg beslutade idag att investera i en ombyggnation av Drottninggatan / Järnvägsgatan för att öka framkomligheten för en mer miljöanpassad trafik. I HD kan du läsa mer om debatten och beslutet som tagits av Kristdemokraterna, Folkpartiet, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Endast Moderaterna och delar av Sverigedemokraterna röstade emot.

Bussar, cyklister och gångtrafikanter kommer att gynnas, medan vi sänder en signal till bilister att fundera en gång till över hur man tar sig till city. Kristdemokraterna har under våren analyserat frågan på djupet och tagit ställning för ett radikalt steg för att bygga en modernare stad.

Våra argument för ställningstagandet är följande:

• Luftkvalitén i city klarar med en hårsmån EU’s miljökvalitetsnormer för kväve, vilket bevisligen påverkar människors hälsa negativt. Många tror att luftföroreningarna i första hand kommer från sjöfarten, men detta är bara ca 15%. Den stora delen kommer från stadens egen lokala trafik, där de mest utsatta områdena är just Drottinggatan/Järnvägsgatan och Södra Stenbocksgatan. Om vi inte själva tar rejäla grepp för att minska miljöpåverkan från trafiken kommer länsstyrelsen att på kännbara sätt markera, t ex genom att stoppa viktiga utvecklingsprojekt i stadens centrum.

• Vi vill minska genomfartstrafiken genom city där var fjärde bil inte har en målpunkt i staden utan kör rakt igenom. Vi stänger dock inte av biltrafiken helt, vilket ibland antytts i debatten. Men bussfilerna kommer att behöva mer plats som tas från dagens fyrfiliga bilstråk. Den nybyggda Österleden är ett alldeles utmärkt alternativ för den som tar bilen från norra stadsdelarna till södra eller vice versa.

• Bullernivåerna i city, som nästan uteslutande genereras av biltrafiken, skapar otrivsel och påverkar vår hälsa negativt. Forskningen visar entydigt att buller är ett ökande samhällsproblem och ett hot mot folkhälsan.

• Vi vill se ett nytt, modernt city som anpassas mer för människor. Folkvimmel, caféer, restauranger och grönytor får mer utrymme i Helsingborgs centrum.

• Motståndet var stort även när Kullagatan skulle göras om till Sveriges första gågata. Vem vill ha tillbaka biltrafiken där idag?

• Många europeiska städer har gjort det vi nu gör för länge sedan – med goda resultat och ökad trivsel. Tvärtemot vad en del tycks tro så gynnas också handeln av att främja andra trafikslag framför bilen. Forskning visar att färre bilar och lägre hastigheter gör städer mer attraktiva.

• En av de större och mest utförliga studierna kommer från de stora fältförsök med områdesövergripande trafiklugnande åtgärder (hastighetsdämpande åtgärder, omfördelning av yta från biltrafik och bilparkering till gång-, cykel- och kollektivtrafik) som genomförts i Tyskland i städerna Berlin, Borgentreich, Buxtehude, Esslingen, Ingolstadt och Mainz. Den kunde visa att det i de flesta fall ökar omsättningen inom detaljhandeln i de områden där trafiken har lugnats ned i jämförelse med relevanta kontrollområden. Förändringarna har främst åstadkommits genom att omvandla gator som tidigare varit öppna för biltrafik till helt bilfria gågator.

• Andra studier bekräftar dessa resultat. Ju mer omfattande och genomgripande reduktion av biltrafik, desto större positiva effekter för detaljhandel och fastighetsägare.

• I holländska Groningen protesterade köpmän och köpmannaorganisationer kraftfullt mot de omfattande åtgärdsprogrammen med hastighetsdämpande åtgärder som staden ville införa vid mitten av 1970-talet. Mot slutet av 1980-talet verkade samma intressegrupper i stället för att stadens nät med gågator skulle utökas kraftigt.

• Bilen har under många år på 1900-talet varit det trafikslag som gynnats mest på bekostnad av andra trafikslag så som gång, cykel och kollektivtrafik. Bilen ha allt för länge varit det dominerande trafikslaget i stadsmiljön. Ett modernt stadsbyggande handlar om att vända på detta och öka attraktiviteten för andra sätt att ta sig till och genom city.

• Världsbanken har i en rapport uttalat att attraktiva städer byggs för människor, inte fordon.

• New Yorks borgmästare, Michael Bloomberg, säger: ”Pedestrians, cyklists and busriders are more important than car riders.” Nu funderar man på att ta bort bilarna från Broadway och andra innerstadsgator.

• Enligt Alexander Ståhle, VD Spacescape och stadsbyggnadsforskare på KTH i Stockholm visar forskningen att städer som prioriterar kollektivtrafik, gång och cykel och nedprioriterar bilarna kommer att ha lyckligare, friskare människor och mer attraktiva stadsmiljöer.