Kungen, prinsen och jag

Idag landsteg vi Gotland. Kungen, kronprinsen och försvarsministern inspekterade Aurora-övningarna i Kapellshamn och jag inspekterade desarmeringen av en handgranat i Almedalen.

Ett rödvitt plastband hade spänts upp 135 meter från granaten. När den small av sa det poff och ett svart litet moln bildades som snabbt blandades med övrig luft, och så var det över. Förväntande media och studenter från intilliggande högskola tyckte det var en väl svag poff. Men expertisen menade att den var normal.

I Kapellshamn höll Kungen ett tal på 60 sekunder och därefter ställde internationell och inhemsk press frågor. På frågan om Kungen hade sett något särskilt på övningen svarade han att försvaret ska inte synas de ska bara göra ett bra jobb. Ungefär som granaten. Den ska varken synas eller höras bara göra jobbet!

Där jag var, i Almedalen som är hjärtat av Visby, ställdes inga frågor.

På vägen ner efter kusten till Burgsvik syntes inte en enda militär eller militärfordon. Men det är ju så det ska vara. Fast jag hade väntat mig att flygplanen skulle stryka över taket och k-pist utrustade militärer stoppa mig någonstans på vägen. I går såg jag några utländska bärplockare bli stoppade mellan Bålsta och Kvarnibble?? Ingen stoppade mig där heller.

Kan det vara så att jag är ointressant för såväl militär som media??