Fler stjärnor än fastlandet!

Vid nyår flydde vi landet igen. Återvände till Gotland. Barmarken minde om vår eller sommar förutom bristen på sommarvärme. Vackra ängar och en svårslagen natur. Kalkstenshus av det gotländskt säregna slaget.

Bara ett par dagar senare var det full storm, inställda båtturer och mycket snö och en ovanligt kall ö. Inte bara på Gotland förstås men på något sätt lyckas denna ö överdriva vädrets genomslag åt alla håll. När det är soligt på fastlandet så är det extra soligt på Gotland. Detsamma gäller blåsten.

Man saltar inte vägarna på ön och grusar bara korta sträckor där det finns någon tätare bebyggelse. Det innebär att snön på vägarna bildar en ishalka och spårig yta som inte finns i de trakter på fastlandet som jag rör mig i vanligtvis.

Men här cyklar man! Vinter som sommar. Det är ju inbjudande plant.

Ett foto som jag inte tog men borde ha gjort var hur vattnet från öst hade slagit upp på raukarna vid Holmhällar och bildat enorma istappstavlor. Oslagbart vackert. Stormen hade fört med sig mycket ”släke” (sjögräs) långt upp på land och vattnet hade stigit rejält.

Vi bestämde oss besöka Vamlingbo kyrka på trettondagskvällen. Det var konsert.

I den vackra kyrkan på södra ön hade ett fyrtiotal besökare tagit sig. Prästen vart förvånad över så många.

En avskalad gudstjänst med mycket lekmannaaktiviteter och perspektiv avslutades med nattvard. Kön som bildades med mig näst sist bjöds på oblat som doppades i vinet. När det var min tur så var fatet med oblater tomt. Han fyllde på med två till. Jag fick det ena och kantorn det sista.

När vi gick ut från kyrkan genom en bred stenport var kvällen mörk men himlen alldeles stjärnklar.

Mitt intryck är att Gotland visar fler stjärnor än fastlandet gör!