Livets gång…

Fick igår ett mail. En mina tidigare arbetskamrater hade avlidit.Det var sonen som jag aldrig träffat som meddelade det. Henry Mattsson var en av fyra av tidningen Kristdemokratens prenumerationssäljare. Han var som de andra, pensionär och drygade ut inkomsterna med detta värv. Tävlingar mellan de fyra gjorde att de redovisade mycket bra försäljning.

Alla ville vinna och så tyckte de om att prata med folk. Inte sällan ensamma och äldre än de själva. På det sättet klarade tidningen Kristdemokraten att hålla upplagorna uppe under många år. Ibland var de med oss på tidningens ”Kickoff” inför nya utmaningar och bli inspirerade för ännu ett ryck. Då trivdes dom! Några av säljarna  var väldigt radikala i sin kristna tro och försökte övertyga Henry. Då blev han irriterad och mumlade avfärdande. ”Han hade sin egen tro”.

Alla fyra säljare hade sin egen metod att sälja. Alla lika resultatfixerade. Dock hade Henry en väldigt egen stil. Snabba korta samtal med lite extra övertygande försäljningssnack. Det var helt enkelt omöjligt att tacka nej. Det hände dem alla fyra men särskilt Henry, att den som tecknat prenumeration ringde redaktionen och sá ” Jag tackade nej”. Vi känner igen detta från dagens betydligt yngre försäljare. De ger väldigt lite luft i sin argumentation så tiden att säga annat än ja inte finns. Men det är ju resultatet som räknas! Tänk om man kunde tillämpa det på valdagen.

Frid över Henrys minne och tack för en mycket betydelsefull insats!