• Hållbar ekonomi kräver hållbara politiker!

    Pengar

    I snitt betalar Umeås medborgare en kommunalskatt som ligger cirka två kronor högre än med jämförbara kommuner. Något är fel när skattebetalarna i Umeå år efter år får betala mer för samma välfärd jämfört med de som bor i Linköping, Uppsala eller Västerås. Det skriver Anders Sellström och Veronica Kerr.

    Hållbarhet är ett tema som återkommer i det mesta som vi ägnar oss åt numera. Det gäller ett hållbart klimat och det gäller social hållbarhet. Men det som oftast tonas ned i dessa sammanhang är att det också gäller att klara av en hållbar ekonomi.

    En hållbar ekonomi på lång sikt, både privat och offentligt, är ett måste för att klara de andra hållbarhetsmålen. En hållbar ekonomi skapar helt enkelt trygghet i det privata livet men också i offentligt finansierade verksamheter. Den leder också till manöverutrymme när det ibland kniper.

    För politiker som styr i kommuner, regioner, riksdag och regering gäller det också att hitta en hållbar ekonomisk balans mellan det offentliga åtagandet å ena sidan och medborgarnas disponibla hushållskassa å andra sidan. Politiker bör fokusera på att så effektivt och kostnadsmedvetet som möjligt, till bästa kvalitet, fokusera på det dom är ålagda att göra.

    Frågan som bör ställas är hur mycket skatt ska samma politiker ha rätt att ta ut av sina medborgare med motiveringen att välfärden kräver det? I dag finns inte någon sådan gräns som de flesta vet. Låt oss med denna bakgrund fokusera på den kommunala skatten och nivån på denna.

    Kommunalskatten är ju en skatt som inte gör åtskillnad på inkomst. Alla betalar lika många procent av sin lön i skatt oavsett inkomstnivå (i princip). Det är den statliga inkomstskatten som är progressiv. Statlig skatt får du betala först när du tjänar mer än 43 600 kronor per månad. Av den anledningen slår en hög kommunalskatt alltid relativt hårdare på den med lägre inkomster.

    Den politiska majoritet som styr i en kommun och inte bedriver en hållbar ekonomisk politik får därmed direkt genomslag i kommunmedborgarens hushållskassa. Sämst ut i ett sådant scenario hamnar alltid låginkomsttagaren. Tittar vi på Umeå kommun specifikt kanske några varningsklockor börjar ringa.

    Varför ska medborgarna i Umeå kommun klämmas åt hårdare än vad som är fallet i Linköping, Västerås eller Uppsala? Linköping har en kommunalskatt på 20.20, Uppsala ligger på 21.14 och Västerås på 20.36. Men Umeå kommuns styrande politiska partier, Socialdemokraterna och Miljöpartiet, anser nämligen att samma välfärd i Umeå ska kosta medborgaren så mycket som 22.80 per intjänad hundralapp.

    I snitt betalar Umeås medborgare en kommunalskatt som ligger cirka två kronor högre än med jämförbara kommuner. Två kronor i högre skatt innebär att Umeå kommuns nu styrande partier, S och MP, förbrukar runt 600 miljoner mer per år för samma välfärd som jämförbara kommuner. Är det motiverat?

    Om du får betala betydligt högre ränta i en bank än nödvändigt skulle du troligen byta bank omedelbart. Särskilt om den högre räntan inte på avgörande sätt motsvarar en betydligt högre servicenivå.

    Det är självklart inte lika lätt att byta kommun – av en massa olika skäl. Men något är med andra ord avgörande fel när Umeå kommuns medborgare år efter år får betala mer för samma välfärd än de som bor i Linköping, Uppsala eller Västerås.

    Ett hållbart samhälle med hållbara politiker måste även ta ansvar för en hållbar ekonomi på kommunal nivå så att det inte dränerar medborgarnas hushållskassa mer än nödvändigt. Särskilt när det inte är någon avgörande skillnad gentemot jämförbara kommuner på den välfärd som levereras.

    Anders Sellström, ledamot (KD) Umeå kommunfullmäktige

    Veronica Kerr, gruppledare (KD) Umeå kommunfullmäktige