150 miljarder kostar supen – Vem bryr sig?

Alkoholkonsumtionen har ökat drastiskt. Inte på 128 år har svensken konsumerat så mycket alkohol som idag, mer än tio liter ren alkohol. Samhället, vi alla behöver på bred front engagera medborgare, politiker, polis, socialtjänst skola och myndighetsutövare i ett omfattande uthålligt arbete mot alkohol och droger.

Alltfler ungdomar dricker mycket alkohol regelbundet. Mycket skulle vara vunnet om alkoholdebuten hos unga kan skjutas upp. Långt över 200 000 barn växer dessutom upp i familjer där en eller båda föräldrarna missbrukar alkohol. 100 barn per 100 000 invånare föds varje år med sjukdomen Fetalt Alkohol Syndrom, FAS. Fosterskador på grund av att mamman druckit alkohol under graviditeten. Tre barn i varje klass känner varje dag oro över vad som väntar dem då de kommer hem från skolan. Dessa barn är en försummad och utsatt grupp.

Samhällets kostnader för enbart alkoholskador redovisar en BNP-andel på 6 procent inklusive produktionskostnad, produktionsbortfall, vård, prevention och egendomsskador. För riket slutar beräkningen på en årskostnad på 150 miljarder. Omräknat för Dalarnas läns befolkningstal blir motsvarande kostnad  4,6 miljarder kronor.

De senaste tio åren har även narkotikautvecklingen gått åt fel håll. Situationen har förvärrats genom minskade insatser från samhällets sida och ett ökat narkotikautbud. Informationen om alkohol- och narkotikans skadeverkningar har minskat.

Hur många barn ska bli misshandlade eller påkörda av berusade vuxna? Hur många ska dö i alkoholförgiftning? Hur många barn ska födas med fosterskador av alkohol innan fler vuxna kommer till insikt om att alkoholen är välfärdens största hot så att vi kraftsamlar mot den ?

Vår utgångspunkt är att ett samhälle som vill slå vakt om sina medborgares hälsa inte kan göra detta utan att föra en seriös genomgång av vilka metoder som ska användas för att begränsa de höga alkoholskadorna. Vi anser att det är oacceptabelt med 300 000 alkoholmissbrukare; att det är för mycket med de fem personer runt varje missbrukare som drabbas av ett indirekt missbruk, att det är för mycket att 200 000 barn lever i missbruksmiljöer, att det är för mycket att 5~000 människor årligen går en för tidig död till mötes, att det är för mycket att runt 70 % av alla våldsbrott är alkoholrelaterade och att det begås ca 14 000 trafikonykterhetsbrott varje dygn.

Vi tror fortfarande på svensk restriktiv drogpolitik. Sant är att motkrafterna är stora och starka. ”Skalskyddet” vi haft, i form av relativt högt pris och begränsande införselkvoter, har vi till stora delar förlorat. Det gör det desto angelägnare att vi tar vara på de möjligheter vi fortfarande har att begränsa skadorna av alkohol, göra fortsatt motstånd mot skattesänkningar på alkoholdrycker och kämpa för lägre införselkvoter av alkohol.

En av de enskilt viktigaste anledningarna till att minska alkoholkonsumtionen är att mycket våld i samhället är alkoholrelaterat. En del av den allmänna otrygghet som finns i samhället återspeglar sannolikt effekterna av den kraftigt ökande alkoholkonsumtionen.

Sambandet mellan alkohol och brottslighet är starkt. Särskilt starkt är sambandet med våldsbrott. Enligt CAN: s rapport 2002 i Sverige konstateras att nästintill 70 % av de inblandade i våldshandlingar är alkoholpåverkade. För offren är siffrorna ca 40~%. Brottsförebyggande rådet konstaterar i sin rapport BRÅ 2001:10 när det gäller dödligt våld ”att trots osäkra siffror så kan man konstatera att en stor del av gärningsmännen är alkoholmissbrukare” och vidare att ”en viktig åtgärd är att minska missbruket och de levnadsomständigheter som missbrukarna lever under”. Detta handlar om det riktigt grova våldet.

En sällan beaktad aspekt på våldet är de stora kostnader som polis och rättsväsende belastas med. En kraftig sänkning av alkoholkonsumtionen är en väsentlig åtgärd för att reducera brottsligheten och frigöra polisen för att bekämpa annan brottslighet.

En mycket stor del av samhällskostnaderna för missbruksvården utgörs av sjukpenning och förtidspension enligt Anders Johnson, Samhällsmedicin. I Försäkringskassans statistik kan för närvarande inte alkohol- och drogberoende särredovisas, utan finns under gruppen ”psykiska besvär”. Undersökningar för att visa på sambandet alkoholmissbruk och sjukfrånvaro behöver göras för att åtgärder ska kunna vidtas.

Enligt Folkhälsoinstitutet skulle en spritskattesänkning på 40 % ge ytterligare 1,6 miljoner sjukskrivningsdagar.

Alkoholen är på väg att förgöra en del av vår kommande generation. Den ökade konsumtionen i Sverige oroar. Det gäller vuxnas konsumtion, och framför allt barns och ungdomars ökande konsumtion och allt tidigare debut.

Med den nivå på alkoholkonsumtionen som gällde på 1990-talet orsakade alkoholen årligen ungefär 6 000 för tidiga dödsfall. Sedan dess har konsumtionen ökat med nära 30 %. Det skulle innebära en ökad alkoholdödlighet på ytterligare mer än 1 500 personer per år.

Fallen av skrumplever har ökat drastiskt även fallen av inflammation i bukspottskörteln, fall med ofta dödlig utgång, har ökat i samma storleksklass. Detta är en varning om att alkoholskadorna ökar i samhället.

Våld är ofta alkoholrelaterat. 70 % av alla gärningsmän och 40 % av alla offer i polisanmälda fall där våld förekommit är alkoholpåverkade.

Det krävs en radikal attitydförändring och en ny livsstil!

Attityderna är en generalfråga. Det gäller attityden att det går an att avstå, attityden att även om man tar ett glas går det an att inte supa skallen av sig och attityden från föräldrar att säga nej till tidig debut och säga nej till langning.

Det är beklämmande när föräldrar hukar, i förment välvilja släpper fram sina barn och unga till alkoholbruk och därmed i värsta fall bidrar till svåra alkoholskador. Regelbundet upprepar politiker från alla partier att det inte är så farligt med alkoholutvecklingen. Oron anses vara överdriven och att det bara behövs mer information. Tyvärr är det inte så enkelt även om vi behöver information. Det krävs en radikal attitydförändring och en ny livsstil. Vilka ska vara föredömen?

Vi måste på alla sätt uppmuntra föräldrarna att våga ta sin föräldraauktoritet i anspråk. Det går inte att bara klaga på föräldrarna. Det gäller också att ge dem förtroende och uppmuntran i föräldrarollen.

Vi kommer inte att kunna vända drogkurvorna om barnen endast ska vara utlämnade till diverse medier som guide och påverkanskraft in i vuxenlivet. Föräldrarna är helt nödvändiga som förebilder. Attityden till alkohol hos föräldrar och andra i barnens omgivning måste vara att det normala, det självklara, är att barn och ungdomar inte ska dricka alkohol alls. Barn ska ha rätt till alkoholfria miljöer.

Ja, vi menar att det gör det. Det finns hopp. Drogvågen över landet är inte en tidvattenvåg som vi bara hjälplöst får lov att acceptera. Det går att hejda den. Det har gjorts tidigare i det svenska samhället. Efter 70-talets mellanölsperiod och vågen på 1800-talet gick det att vända utvecklingen till någonting positivt som höjde livskvalitén.

Utöver attitydpåverkan måste vi också ta vara på de goda exemplen av kommunalt preventivt arbete. Vi måste låta de goda öarna, som de fortfarande utgör, flyta samman och bli en väldigt stor rörelse. Alla frivilliga krafter behövs i en förening med en kommunal meny mot drogerna och för goda alternativ.

Vi tror att några sätt för att förändra denna destruktiva utveckling är att arbeta med:

Det finns många ungdomsorganisationer, frivilligorganisationer, nykterhetsorganisationer m m som är proffs på detta och kan hjälpa till med detta på ett bra och kostnadseffektivt sätt.

Djurås 050606

Anders Bengtsson, kd – Kjell Andersson, c – Marianne Hjort, kd – Hans-Åke Sandell, kd