Kristdemokraterna vill införa psykisk hälsa på schemat

Under en lång tid har rapporter visat på försämrad psykisk hälsa bland svenska barn och ungdomar. Hur barn och unga mår psykiskt har stor betydelse för skolresultatet och deras framtida hälsa. Vi vet att hemmet och skolan är viktiga faktorer och fungerande skolgång är en stark skyddsfaktor för barns och ungas psykiska hälsa. Genom att sätta psykisk hälsa på skolschemat kan barn och unga må och prestera bättre, dessutom kan barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) avlastas.

Vi måste komma ifrån ett synsätt där barn tillåts må så dåligt att det enda som kan hjälpa dem är BUP med långa väntetider. Samtidigt som vi kristdemokrater jobbar med att korta väntetiderna måste vi se att det finns saker att göra i andra sektorer av samhället. Studier visar att de barn som mår bättre också klarar skolan väsentligt bättre. Skolan har idag ett övergripande ansvar för att främja elevers hälsa och ge eleverna kunskap om förutsättningarna för god hälsa. Samtidigt ökar stillasittandet och skärmtiden. I dag får lärare hantera mycket av den psykiska ohälsan bland barn och unga, här är det viktigt att lärarna får bättre verktyg i sitt arbete.

Flera utredningar och rapporter har klarlagt att elever från lågstadiet till gymnasiet, som i skolan får lära sig om psykisk hälsa och hur de kan påverka den, mår bättre och får mindre av problem som nedstämdhet, oro, huvudvärk och sömnsvårigheter. Samtidigt mår lärare bättre när de får ökad kunskap om psykisk hälsa.

Internationellt finns flera goda exempel på denna kompetens i undervisningen. Tittar vi på Finland så får eleverna där lära sig att förstå vad som påverkar den fysiska, psykiska och sociala hälsan. De får också lära sig att använda känslomässiga och kommunikativa färdigheter samt olika metoder för att hantera konflikt- och krissituationer. Motsvarande undervisning finns även i Danmark, Norge, England och Australien.

Vi kristdemokrater har därför tagit fram flera förslag för att förbättra barn och ungas hälsa.

• att psykisk hälsa införs som ett obligatoriskt moment inom ämnet idrott och hälsa för alla barn i åk 6 och 8, samt i åk 1 på gymnasiet.
• utöka antalet undervisningstimmar i idrott och hälsa utan att andra ämnen minskar i omfång, det för att kunna införa psykisk hälsa på schemat utan att tid tas från rörelse.
• utöka nuvarande rörelsesatsning i skolan via Riksidrottsförbundet, då den innehåller kompetenshöjande insatser för lärare och annan personal gällande fysisk aktivitet och dess betydelse för psykisk hälsa.

Lili André (KD), Riksdagsledamot

Jennie Forsblom (KD), Regionråd